Se bilaga!

I den kommunistiska arbetarekommun som bildades 1921 var majoriteten av medlemmarna trogna Kihlbom falangen, som 1929 bröt sig ur SKP och 1934 bildade det socialistiska partiet. (Se socialistiska partiet.) De som var anhängare av Sillén bildade en kommunistisk arbetarekommun omkring 1933. // 1967 ändrades namnet till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK), // 1990 ändrades namnet till Vänsterpartiet Uppsala //

Se bilaga!

Se bilaga!

Bildades 28/8 1921 som Skyttorps socialdemokratiska arbetarekommun. // Ombildades 1971 till socialdemokratisk förening.

1923 Tolfta sockenförening av Bondeförbundet // 1947 sker en rekonstruktion efter att verksamheten hade legat nere // några år // 1960 Tierps Köping och Tolfta avd av Centerpartiet // 1964 Tierps Köpings avd av Centerpartiet // 1970 Tierps Kommuns avd av Centerpartiet // 1974 Tierps Centeravdelning

1923--1940 Tolfta sockenförening av Bondeförbundet. 1947 sker en rekonstruktion efter att verksamheten hade legat nere några år. 1960 Tierps Köping och Tolfta avd av Centerpartiet. 1964 Tierps Köpings avd av Centerpartiet. 1970 Tierps Kommuns avd av Centerpartiet. 1974 Tierps Centeravdelning

Avdelningen bildades som avd 40 av Sv Bageri- och Konditoriarbetare- // förbundet. Fr o m protokoll daterat den 12/2 1911 kallas avd för avd 35. Bageri- och Konditoriarbetareförbundet slogs ihop med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet och bildade Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m protokoll daterat den 19/3 1922 kallas föreningen för avd 35 av Livsmedelsindustriarbetareförbundet. Den 1/1 1964 blev avd en sektion av avd 7 i Västerås. |

Bildades under namnet Sv Bageriarbetareförbundet avd Uppsala.
1907 namnbyte till Sv Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala.
Fr o m 1914 Sv Bageri -och Konditoriindustriarbetareförbundet avd 23 Uppsala.
Bildar 1923 tillsammans med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71, Livsmedelsarbetareförbundet avd 23 Uppsala.

31/8 1919 sammanträdde 54 personer under ledning av KA Borg från Skutskär och beslutade att bilda Upplands Lantarbetareförbund avd 62 Harg. // 1/1 1930 upphör Upplands Lantarbetareförbund och uppgår därefter i Sv Lantarbetareförbundet. Avd i Harg övergick också, man fick avd nr 174. // 1/7 1978 övergår avdelningens medlemmar till avd 179 i Tierp. // |

Bildades vid sammanslagning mellan avd 684 Vårfrukyrka-Sparrsätra och avd 130 Breddalsorten. |

Gick ihop med avd 684 Sparrsätra den 1 januari 1958. Den nya avd fick namnet 130 Sparrsätra. |

Bildas inom Upplands lantarbetareförbund som avdelning 8. Medlemmarna övergår till avd 3 Bro när avdelningen upphör 1961. |

Upphör 1967 på grund av inträde i den nya storavdelningen 023 Enköping. |

Bildad inom Uppsala Lantarbetareförbund som avd 071 Giresta. // Nybildning 1930 under namnet 025 Giresta. // Namnbyte 1932 till avd 025 Örsundsbro när upptagningsområdet ökar. // Avdelningen upphör 1967 på grund av inträde i storavdelning 023 Enköping. |

Var från början avd inom Upplands Lantarbetareförbund. // 1963-1966 bildade man avdelning med avd 016 Grillbyorten, // under namnet avd 023 Trögd. // Uppgick i storavdelning 023 Enköping, 1967. |

Gick upp i avd 020 Norra Mälardalen inom Svenska Lantarbetareförbundet. |

Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 016 Löt. // Namnändring till avd 016 Gillbyorten under 1937. // 1963 sammanslagning mellan avd 16 Grillbyorten och avd 23 Veckholm. // Den nya avd får namnet 23 Trögd. |

Avd 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet bildades den 12 maj 1939, på initiativ av Saga Heden och K.G. Gullberg. Orsaken var att de på lönestat kommunalt anställda ansåg att deras intressen dåligt tillvaratogs av de avd de tidigare tillhörde. Redan den 25 april hölls ett möte och en interim- // styrelse bildades. Interimstyrelsen utsände ett cirkulär och teckningslistor till befattningshavare som kunde tänkas hågade för medlemskap. // // Fortsättning - se bilaga! | Den 12 maj träffades 28 st befattningshavare och bildade avdelning 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet. Till ordf valdes K.G. Gullberg, sekr Saga Hedén, kassör Elias Knutson. Arne Johansson och H. Rosén invaldes även i styrelsen. Vid starten kunde man räkna 33 medlemmar. Tyvärr saknas de första protokollen från avd möten, det första protokollförda möte som är inskrivet i protokollboken är daterat 15 maj 1940. // Medlemsantalet ökade starkt under de första åren och 1941 var man uppe i 71 med- // lemmar, ökningen fortsatte vart efter åren gick, vid årsskiftet 1948/49 hade avd 149 medlemmar. // Avd första stora arbetsuppgift var att ta itu med förhållandena vid ålderdomshemmet, en institution som levde kvar med tjänstgöringsreglemente och förordningar sedan sekel- // skiftet. Efter flera års segslitna förhandlingar och påtryckningar fick man omsider rätsida på förhållandena. // 1946 hade avd mycket arbete med förhandlingar om ny löneplan, som berörde praktiskt taget alla grupper. Förhandlingsdelegerade utförde ett jättearbete som ledde till gott resultat. // I oktober 1952 fick styrelsen i uppdrag att skriva till förbundet och uttala avd missnöje med anledning av Kommunalarbetareförbundets och Kommunaltjänstemannaför- // bundets överenskommelse om uppdelning av medlemmarna. Den 10 december höll ombudsman Österholm en information om gränsdragningen mellan de olika förbunden. Efter ombudsmannens anförande följde en livlig diskussion som ytterligare klarlade Kommunalarbetareförbundets ståndpunkt. Det var många av avd medlemmar som med bitterhet måste konstatera att de ej i framtiden fick tillhöra sin kära avdelning 301. // // Den 6 september 1955 meddelade ordföranden att fyra representanter från förbunds- // styrelsen besökt Uppsala, för utredning om anställande av ombudsman, för till förbundet anslutna avd i Uppsala. På samma möte väckte Saga Hedén frågan om anskaffande av fana. Styrelsen fick i uppdrag att till årsmötet undersöka denna fråga. // Den 14 januari 1957 kunde ordförande hälsa den nye ombudsmannen Sandin välkommen på avd möte och hoppades att samarbetet skulle bli gott. // Med anledning av Saga Hedéns förslag om anskaffande av fana bildades sedermera en fond. Den 9 september 1958 meddelade kassören att det i fonden fanns 493:40 kr över- // fört av kontingenten samt 221:47 kr i insamlade medel. // Den 4 november 1958 fick den kommitté, som handhaft arbetet med anskaffande av fanan, i uppdrag att enligt de under mötets diskussion framlagda förslagen inköpa fana, helst en broderad sådan. Den 13 januari 1959 meddelade kassören att en broderad fana beställts hos Textil-tjänst i Knivsta, till en kostnad av 975 kr. Fanan levererades under våren 1959 och användes troligen första gången vid årets 1:a maj-demonstration. Beslut fattades att officiellt inviga fanan vid avd 20-årsjubileum som firades under hösten. // Avd 20-årsjubileum firades den 21 november på Stadshotellet i Uppsala. För att då förrätta invigningen av fanan skulle en av förbundets funktionärer inbjudas. // På möte den 21 februari 1961 beslutade avd, efter en längre debatt, att bevilja avd 622:s medlemmar anslutning till 301. Orsaken var att avd 622 skulle upphöra. 622:ans med- // lemmar inröstades enhälligt och bildade sedan egen sektion inom avd 301. // Uppsala i juli 1979 // Ullrick Andersson

Bildad som avd 012 inom Upplands Lantarbetareförbund. // Namnbyte 1930. // 1958 upphör avd och uppgår i avd 23 Veckholm. |

Organiserar sjukhuspersonal vid bl a Epidemisjukhuset Tunåsens sjukhem, Rickomberga och Håga vårdanstalter, Barnhemmet vid Stabby allé och Gillbergska barnhemmet. // // Ingår i kommunalarbetareförbundet storavd 432 S, 1966. |

Avdelning 214 i Östhammar bildades efter det att medlemmarna tidigare tillhört avd 163, som omfattade personalen vid Stockholms läns samtliga sjukhus. // // Uppgår i Kommunalarbetareförbundet avd 067. |

Samorganisationen bildades av Sv Kommunalarbetareförbundets avd 57, 68, 88 och 150 i Uppsala. // Upplöstes 1967 p g a storavdelningen Kommunalarbetareförbundet avd 57:s bildande. |

Organiserar renhållningsarbetare. 1993 sekt 11 i Uppsala län. |

Organiserade spårvägspersonal i Uppsala. // 1906 bildades en avd av Spårvägsmannaförbundet. // 1993 sektion 19 i Uppsala län. |

Bildades 26/1 1947 av Kommunalarbetareförbundets avd 432 och 498 i Uppsala samt 496 i Enköping. Under år 1948 anslöts avd 311 i Tobo. // // Upphörde 30/6 1966, 1/7 1966 trädde en storavdelning 432 S i verksamhet. |

Se bilaga! | 1928 bildas en facklig organisation för anställda på Akademiska sjukhuset som ansluter sig som sektion till Sv Sjukhuspersonalförbundet. // 1945 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432. // 1966 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432 S. // 1968 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 34. // Sektionen organiserar medlemmar från Akademiska sjukhuset, Folke Bernadotte- // hemmet, Uppsala sjuksköterskeskola, Kronåsen, Banérhemmet, Tiundahemmet, Kåbohemmet. // // 1993 bildar kommunal avd 34 och avd 27 Kommunalarbetareförbundet Uppsala län.

Ingick som sektion 10 i Kommunalarbetareförbundet avd 35, 1967. |

Fr o m den 1 juli 1966 uppgick avd 134 i en från detta datum bildad storavdelning med beteckningen 1. |

Organiserade från början hemtjänstpersonal. // Namnbyte fr o m 1993. I samband med detta vidgades verksamheten till att omfatta även dagbarnvårdare och personliga assistenter. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57 A sektion 1. // Namnbyte 1969 till avd 27. // Namnbyte 1993 till avd Uppsala län sektion 9. // Organiserade personal inom gatu-, service- stadsbyggnads- och fastighetskontoren (tidigare gatu-, fastighets-, materialkontor samt renhållningsverk). // Uppgick i sektion 11 1995. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 15 Gottsunda-Danmark. // Nytt avdelningsnamn 1993. // Namnbyte 1996 då Danmarks kommundel överfördes till sektion 18. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Organiserade anställda inom Knivsta kommundel, från och med 1997 även Danmarks kommundel. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 18. // Namnbyte 1993 till avd Uppsala län sektion 18. // Namnbyte 1997 då Danmarks kommundelsförvaltning överfördes från sektion 15. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Organiserade skolmåltidspersonal inom Uppsala kommun. // Från och med 1987 även skolvärdar och -vaktmästare, elevassisteter och institutionstekniker. // Upphörde i samband med kommundelsreformen vid årsskiftet 1987/88. |

Organiserade personal anställd inom Björklinge-Bälinge och Svartbäckens kommundelar. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 16 Björklinge-Bälinge-Svartbäcken. // Namnbyte 1993. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A sektion 4. // Namnbyte till avd 27 sektion 4 från 1970. // Namnbyte till avd Uppsala län sektion 21 från 1993. // Organiserade kommunalt anställd städpersonal. // Uppgick i sektion 11 1995. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 3. // Namnbyte 1993. // Organiserade anställda inom Centrala stadens kommundel. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Sektionen upphörde 1988-01-01 med anledning av avd 27:s omorganisation. |

Organiserar anställda i Gamla Uppsala och Vattholma kommundelsförvaltningar. // Denna sektion slås 1/7 1999 samman med de övriga 8 sektionerna i Uppsala kommun och bildar Kommunal avd Uppsala län sektion 2. // (De två landstingssektionerna finns kvar.) |

Bildas under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432-S. Sammanslagning av Kommunalarbetareförbundets avdelningar 432 Uppsala, 498 Uppsala, 496 Enköping och 311 Tobo. // 1968 antas namnet Kommunalarbetareförbundet avd 34 Uppsala. Under avdelningen finns sex sektioner. // 1993 bildar kommunal avd 34 och avd 27 Kommunalarbetareförbundet Uppsala län. |

1993 bildade Kommunal avd 27 och avd 34 Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län. // 2012 sammanslagning med Kommunal Gävleborg, namnbyte till Kommunal Mitt. |

Fr o m den 1/1 1967 övertog Landstinget ansvaret för mentalvården. Vid samma datum gick avd 1 och 35 av Statens Sjukhuspersonals förbund upp i Kommunalarbetareförbundet avdelning 432, där man bildade sektion 5. Den 1 juni 1968 bytte avdelningen nummer från 432 till 34.1993 bildades en länsavdelning, Kommunalarbetareförbundet Uppsala län.2000 bildades en landstingssektion inom Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län, vilket innebar att de dåvarande sektionerna 1 och 5, delar av sektionerna 10, 12 och 20 kom att bilda en sektion. |

1935 bildades dåvarande avd 242 av Svenska Kommunalarbetare-förbundet. Avdelningen bildades av 16 medlemmar i dåvarande Grov- // och fabriksarbetareförbundet som samtliga hade kommunal anställning. // Vid 1963 års förbundskongress beslutades att sammanföra de lokala avdelningarna till större enheter. 242:an kom att tillhöra Uppsalaregionen och lokalt bildades två sektorer 9 och 10. // Fr om 1970 - Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 9 Enköping. |

Bildades som Kommunalarbetareförbundet avd 496. // År 1966 bildades en gemensam avd inom Landstingets verksamhet och avd 496 blev sektion 3 inom Kommunalarbetareförbundet avd 34. // År 1993 gick avd 34 ihop med avd 27 (den primärkommunala avd) och bildade Kommunal i Uppsala län. // Sektion 3 ingår då som sektion 10 i avdelning 27. |

Storavdelning, vilken bildades under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 A den 1/9 1967. // // 1/5 1969 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 27. // // 1/1 1993 bildar Kommunal avd 27 och avd 34 länsavdelning, benämnd Sv Kommunalarbetareförbundets avd i Uppsala län. | Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A. // Sammanslagning av avdelningarna 57, 68, 88, 150, 242, 301, 622 samt Uppsala kommunavdelnings Samorganisation. Avdelningen hade inledningsvis 11 sektioner. // Namnbyte 1/5 1969 till avd 27. // // 1973 delas sektion 7 i tre sektioner: sektion 7, 14 och 15. // Sektion 10 delas upp i två nyasektioner: sektion 10 Enköping och sektion 13 Upplands Bro. // // 1975 hade avdelningen 16 sektioner. // 1977 tillkom sektion 17 Håbo // 1984 tillkom sektion 18 i Knivsta kommundelsnämnd // 1987 bildas KDN sektioner // 1993 bildar kommunalarbetareförbundet avd 27 och avd 34 // 1996 tillkommer sektioner från landstinget // Kommunalarbetareförbundet Uppsala län //

Storavdelning, vilken bildades under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 A den 1/9 1967. // // 1/5 1969 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 27. // // 1/1 1993 bildar Kommunal avd 27 och avd 34 länsavdelning, benämnd Sv Kommunalarbetareförbundets avd i Uppsala län. | Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A. // Sammanslagning av avdelningarna 57, 68, 88, 150, 242, 301, 622 samt Uppsala kommunavdelnings Samorganisation. Avdelningen hade inledningsvis 11 sektioner. // Namnbyte 1/5 1969 till avd 27. // // 1973 delas sektion 7 i tre sektioner: sektion 7, 14 och 15. // Sektion 10 delas upp i två nyasektioner: sektion 10 Enköping och sektion 13 Upplands Bro. // // 1975 hade avdelningen 16 sektioner. // 1977 tillkom sektion 17 Håbo // 1984 tillkom sektion 18 i Knivsta kommundelsnämnd // 1987 bildas KDN sektioner // 1993 bildar kommunalarbetareförbundet avd 27 och avd 34 // 1996 tillkommer sektioner från landstinget // Kommunalarbetareförbundet Uppsala län //

Organiserade kyrkovaktmästare. // Bildad som Kyrkovaktareförbundet avd 16 Uppland. // Namnbyte 1957 till Kommunalarbetareförbundet avd 622 Uppland. // Namnbyte 1968 till avd 57 A sektion 11 och 1969 till avd 27 sektion 11. // Namnbyte till avd Uppsala län sektion 11 1993. // Uppgick i nya sektion 11 1995. |

Betongarbetarnas yrkesklubb bildades 1/1 1966 i samband med att Sv Byggnadsarbetareförbundets avd 193 upphörde. |

Murarnas Yrkesklubb Uppsala bildas i och med att Sv Byggnadsarbetare- // förbundet avd 25 (Murarna) upphör och ingår i storavdelning tillsammans med Byggnadsträ avd 146, Grovarbetareförbundet avd 193 och Rörarbetar- // nas avd 52. // Klubbens uppgift är att föra Uppsalamurarnas talan i sektion och storavdelning. // Klubben gick samman med Golvarbetarna 2006 och bildade Mur-, matt- och plattklubben. |

1939-1949: Byggnadsträarbetareförbundet avd 222 Alunda // 1949-1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 531 Alunda |

30/12 1948 bildar medlemmar från Byggnadsträarbetareförbundet, Byggnadsgrovarbetareförbundet och Rörarbetarna avdelning 83 i Enköping. // 20/10 1965 upphör avdelningen och bildar sektion 4 inom Byggnadsarbetareförbundets avd 25 i Uppsala. // Namnbyte 1969 till sektion 2. |

Bildad som grovarbetareklubb under dåvarande avd 83 Enköping. // Från 1965 under avd 25 sektion 4 Enköping, sedermera sektion 2. |

1966 ingick avd i storavdelningen 25 Uppsala som en sektion, // Sv Byggnadsarbetareförbund avd 25 Uppsala sektion 5 Hallstavik. // 1969 nytt sektionsnummer, sektion 03. |

1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner, namnbyte. // Tidigare Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 9 Norrtälje. |

Sektionen bildades som nummer 10, namnbyte till nummer 5, 1969. |

Bildad som sektion 11 med medlemmar från de 1965 upphörda avdelningarna nr 25, 52, 146 och 193. // Namnbyte 1969 till sektion 6. |

1937: Byggnadsträarbetareförbundet avd 324 Östhammar // 1949: Byggnadsarbetareförbundet avd 471 Östhammar // 1966-1968: Byggnadsarbetareförbundet avd 025 sektion 15 Östhammar // 1968: Ändring av sektionsnummer från 15 till 7 // // // Se bilaga! |

Se bilaga! | Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta bildades 16/1 1949 i samband med att Sv Byggnadsträarbetareförbundet och Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet upphörde. Medlemmarna från Sv Byggnadsträarbetareförbundet avd 234 Sigtuna, anläggnings- och grovarbetarna från Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 532 Sigtuna samt rörarbetarna inom Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 35 Sigtuna bildade Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta. // // Avd upphörde 1965 i samband med att det inom Uppsala län bildades en storavdelning detta år, Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala. Sektioner bildades inom storavd och avd 310 i Märsta blir sektion 08. 1966 övergick den till Stockholm.

Klubben ingick i sektion 06 Uppsala. Före 1969 ingick klubben i sektion 11. |

Upphörde troligen 1 januari 1966 i och med att avdelning 25 bildas inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. |

Klubben bildades 23/6 1964 inom Sv Byggnadsarbetareförbundets avd 146 Uppsala. Orsak till bildandet var dels att man på ett bättre sätt skulle nå träarbetarna med facklig information. Dels att inför bildandet av storavdel- // ning inom Byggnadsarbetareförbundet, skulle träarbetarna på ett så tidigt stadium som möjligt får vara med i organiserandet av storavdelning. Dessutom kunde man i ett tidigt stadium utse representanter till storavdel- // ningen. |

Bildades 1907 som Uppsala Rörarbetarklubb. // 1949 gick klubben ur Metallindustriarbetareförbundet och bildade avdelning 52 inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. // Denna avdelning upphörde 1966 i samband med att en storavdelning bildades inom Byggnads. Denna bestod av 16 avdelningar inom såväl Uppsala som Stockholms län. |

| Uppsala Byggnadsarbetare samlades söndag 27/3 1904 för att bilda förening. // Söndag 10/4 1904 § 3 beslutas att den nybildade fackföreningen skulle stå som // sektion under Träarbetarefackföreningen. // // Den 8/5 1904 skriver man Byggnadsträarbetaresektionen. Fr o m 8/7 1904 - 8/6 1906 skriver man Uppsala Byggnadsträarbetarefackförening. // // På möte den 28/5 1906 § 2 beslutades med 22 röster mot 4 att ansöka om inträde i förbundet fr o m 1/7 och bilda egen avdelning. Den 13/7 1906 skriver man Sv Trä- // arbetareförbundet avd 174 Uppsala. I och med att Sv Träarbetareförbundet ombildas // vid årsskiftet 1923-1924 övergår avd till Sv Byggnadsträarbetareförbundet och får avdelningsnummer 40. // // Den 8/11 1948 § 4. I en skrivelse från Samverkande Byggnadsfackförbundet framkom // att förbundet skall upphöra att existera i och med bildandet av det nya Byggnadsarbe- // tareförbundet. Styrelsen föreslog att det i fortsättningen ska finnas en platsorganisation av en eller annan form och att understödja bildandet av en sådan. Avdelningsmötet hade samma inställning i frågan som styrelsen. // // Den 11/4 1949 skriver man Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 146 Uppsala. // // 18/2 1966 hålls sista avdelningsmötet med avd 146. Avdelningen upphör nu i och med att storavdelningen Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala bildats, där fortsätter man som Träarbetarnas Fackklubb.

Se bilaga! | Den 26 maj 1906 bildades avd 182 av Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet. // 1911 beslutades att gå ur förbundet och övergå till SAC, verksamheten upphör. // // 1914 bildas ny avd, 136 av Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet. // // Den 13/12 1948 hålls sista mötet i avd och nu ombildas den till Sv Byggnadsarbetare- // förbundet avd 193. I maj 1960 upphör avdelningarna i Skyttorp och Örsundsbro och övergår till avd 193. // // Den 1 januari 1966 upphör avd och övergår till nybildade storavd 25 i Uppsala. // // Arkivet omfattar även avd 136 och avd 182 av Grov- och Fabriksarbetareförbundets handlingar. // // // Historik // // Den 26 maj 1906 kallades grovarbetarna i Uppsala till sammanträde av arbetare- // kommunens ordförande J A Haglund. Avsikten var att bilda fackförening och så skedde även. Man bildade avdelning 182 av Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Till avdelningens förste ordförande valdes E W Wallin och till kassör C M Carlsson. Till styrelseledamöter utsågs J G Olsson, J O Englund, A G Lindberg, K G Karlsson och J A Widlund. Vid mötet inskrevs 47 medlemmar. Avdelningen anslöt sig till förbundet 5/10 1906. Vid årsskiftet 1906 var medlemsantalet 111 st. Framgången fortsatte fram till storstrejken 1909, då en nedgångsperiod började, som varade fram till 1911, då avdelningen beslutade att gå ur förbundet och ansluta sig till SAC. Efter en tid upphör all verksamhet och initiativtagaren till övergången, Oskar W Larsson, emigrerar till USA. 1914 bildades ny avdelning och den fick nr 136 i Svenska Grov- och Fabriks- // arbetareförbundet. Sedan den tiden växte avdelningen i styrka under ledning av Axel Eriksson (Långjerker), Einar Wallén, Ernst Karlsson, Gunnar Ytterberg och Bror Fäldt. // // Eftersom protokollbok saknas mellan åren 1908-1919 kan ingen fullständig historik över dessa år skrivas. Uppgifterna är hämtade ur tidigare arkivförteckning. Från 1919 finns däremot protokoll utan avbrott fram till 1965. // // I början av 1920-talet förekom politiska stridigheter inom avdelningen. Den 13 januari ställer hela styrelsen sina platser till förfogande, men efter mycket påtryckningar tager kassören tillbaka sin avsägelse. På ett senare möte blir även ordföranden, Leander Jansson, omvald. // // Den 13 april var det åter dags för ordförande och kassör att avgå. Kassören hade i en skrivelse bett att få avgå och under den debatt som följde på mötet, avsade sig ordföranden sin plats i styrelsen och lämnade mötet. J Widlund valdes att som ordförande fortsätta leda mötet. // // Den 27 januari 1921 var det åter dags att välja ny ordförande, då sittande ordförande A Eriksson avsade sig sin ordförandepost. Till ny ordförande valdes Cyrillis Johansson. // // På möte den 12 juni 1928 rapporterade ordföranden att gatustenarbetarna begärt att få ingå i avdelningen och bilda egen sektion. Styrelsen hade med förbundets stöd redan intagit stenarbetarna som sektion inom avdelningen. Med anledning av att stenarbetarna bildade egen sektion gjorde byggnadsarbetarna detsamma. // // På möte den 27 mars 1936 beslutade avdelningen med 50 röster mot 1 att anställa två funktionärer. Den ena som ombudsman och mätningsman, den andra som mätningsman och kassör. På årsmötet den 27 mars valdes Axel Eriksson som ombuds- och mätningsman medan Einar Wallén valdes som kassör och mätningsman. // // Vid möte den 11 april 1939 beslutades med 20 röster mot 15 att deltaga i arbetarekommunens och FCO:s 1:a maj-demonstration. Det var första gången på många år man deltog i Socialdemokraternas 1:a maj-tåg. Avdelningen hade tidigare deltagit i Kommunisternas 1:a maj-firande. // // På möte den 11 januari 1944 beslutades att anställa ytterligare en ombudsman och tillika mätningsman. Den 8 februari beslutades att anställningen skall ske från den 15 februari. 5 personer hade sökt tjänsten. Vid företagen första omröstning erhöll ingen kvalificerad majoritet, utan ytterligare en omröstning företogs mellan de två kandidaterna, som erhöll flesta röster i första omgången, nämligen Eriksson och Sundin. I andra omröstningen erhöll Eriksson 112 röster och Sundin 69. Eriksson förklarades vald till ombuds- och mätningman. // // Med anledning av Metallstrejken 1945 företogs en extra utdebitering bland medlemmarna och anslogs 300 kr från avdelningen till hjälp åt strejkande metallarbetare Vid ett senare möte anslogs ytterligare 300 kr. På avdelningsmöte den 13 mars 1945 valdes ny ombudsman efter Axel Eriksson, som avgått med pension. Ny ombudsman blev Gunnar Ytterberg. Ytterberg anställdes fr o m den 1 december 1945. // // På möte den 8 januari 1946 beslutade avdelningen att som ett tack till Axel Eriksson för allt arbete han nedlagt inom avdelningen under alla år tillerkänna Eriksson en pension om 50 kr per månad i 5 år räknat från 1 januari 1946. // // Den 13 december 1948 höll avdelning 136 sitt sista fackföreningsmöte som egen avdelning. Fr o m 1/1 1949 bildas Byggnadsarbetareförbundet. Med anledning av detta höll Gunnar Ytterberg en krönika över Grov- och Fabriksarbetareförbundets avdelning 136. Den nya avdelningen, Svenska byggnadsarbetareförbundet avd 193 Uppsala, höll sitt första sammanträde den 14 mars 1949. // // Efterrodogörelse av ombudsman Erik Söderman i Svenska riksbyggen om denna rörelses till komst och utveckling, om planer på lokalavdelning mm, beslutade avdelningen den 12 november 1949 att teckna andelar i lokalavdelningen för 2 000 kr och i huvudavdelningen med 500 kr. // // På avdelningsmöte den 14 november 1950 anställdes efter omröstning Nils Sundin som mätningsman med 110 röster mot 24 röster för Fäldt. // // Avdelningen invigde sin nya fana den 22 november 1952. Invigningsfest hölls till vilken avdelningens medlemmar med damer inbjudits. 275 personer deltog i festen. Densamma kunde anses lyckad med undantag av vissa intermezzon, vilket renderade två medlemmar varning och två medlemmar avstängdes från avdelningens fester i två år. // // Den 26 maj 1956 firar avdelningen sitt 50-årsjubileum med en fest i Folkets Hus. Festen blev mycket lyckad i alla avseenden. Såväl film som stillbilder finns bevarade från festen. // // Den 8 mars 1960 rapporteras på mötet att Byggnads avdelning 472 i Skyttorp och avdelning 492 i Örsundsbro upphört med sin verksamhet och övergått till avdelning 193 Uppsala. På samma möte avtackades E Wallin, som efter 40 års anställning som avdelningens kassör lämnade sin tjänst. // // I december 1960 lämnades en rapport från sammanträde med andra avdelningar inom Byggnadsarbetareförbundet och Murarnas avdelning om bildande av en storavdelning. Ur rapporten framgår att det var bara byggnadsgrovarbetarna som var intresserade av storavdelning. Trots detta tillsattes en kommitté för utredning av frågan. För att förbereda bildandet av storavdelning inom Byggnads och för att övervaka skyddsarbetet, lärlingsfrågor mm anställdes som ombudsman fr o m 1 augusti 1963 Karl-Axel Gustafsson. // // På möte den 12 oktoer 1965 beslutade avdelningen enligt § 79 enhälligt att fr o m den 1 januari 1966 uppgå i den av Svenska Byggnadsarbetareförbundets kongress 1964 beslutade storavdelning i Uppsala-området med avdelningsnummer 25, att avdelningens tillgångar, såsom kontanta medel, apital innestående i bank, aktier och andelar i bolag och föreningar, samt fordringar och lån fr o m den 1 januari 1966 överföres till Svenska byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala. // // Den 15 februari 1966 höll avdelningen sitt sista protokollförda sammanträde som självståndig organisation. Hädanefter tillhör avdelningens medlemmar Svenska Byggnadsarbetareförbundet avd 25, Uppsala. // // Uppsala i maj 1979 // // Ullrick Andersson

Se bilaga! |

Uppgår 1966 i storavdelning 25 Uppsala |

Se bilaga! | Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta bildades 16/1 1949 i samband med att Sv Byggnadsträarbetareförbundet och Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet upphörde. Medlemmarna från Sv Byggnadsträarbetareförbundet avd 234 Sigtuna, anläggnings- och grovarbetarna från Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 532 Sigtuna samt rörarbetarna inom Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 35 Sigtuna bildade Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta. // // Avd upphörde 1965 i samband med att det inom Uppsala län bildades en storavdelning detta år, Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala. Sektioner bildades inom storavd och avd 310 i Märsta blir sektion 08. 1966 övergick den till Stockholm.

Bildades ur bl a Grov- och Fabriks avdelning 557 Knivsta. // // Upphörde i samband med bildandet av storavdelning 25. Knivstaområdet organiserades därefter under sektion 8 Märsta. |

Bildad som Byggnadsträarbetareförbundet avd 276. |

1937: Byggnadsträarbetareförbundet avd 324 Östhammar // 1949: Byggnadsarbetareförbundet avd 471 Östhammar // 1966-1968: Byggnadsarbetareförbundet avd 025 sektion 15 Östhammar // 1968: Ändring av sektionsnummer från 15 till 7 // // // Se bilaga! |

1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner. // Ingick sedan förmodligen i Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 4 Norrtälje. |

Söndagen den 8/1 1937 bildades Sv Träindustriarbetareförbundets avd 314. // Den 2/1 1949 meddelas att Träarbetareförbundet, Grovarbetareförbundet, Väg och Vatten samt Rörarbetareförbunden bildat Sv Byggnadsarbetare- // förbundets avd 476 i Skyttorp. // Avd upphör från årsskiftet 1959/1960 och ingår i avd i Uppsala. // Se bilaga! | Svenska Träarbetareförbundets avdelning 314 bildades söndagen den 8 februari 1937. Vid sammanträdet var ombudsman Norrman från Uppsala med och han redogjorde för beslutet att bilda avdelning 314. 11 personer hade anmält sig som medlemmar på första mötet. En styrelse valdes och ordförande blev Axel Janson, kassör Herbert Wennberg, sekreterare Rudolf Larson, vice ordförande Filip Henningsson och vice sekreterare Sven Eriksson. // // Avdelningens verksamhetsområde beslutades till Tensta, Lena, Viksta, Björklinge och Ärentuna socknar. // // Inga konflikter eller andra händelser finns noterade i protokollen från avdelningens verksamhet som är av intresse att notera i denna korta historik förrän är 1949. Vid möte den 2 januari 1949 meddelades att Svenska Byggnadsarbetareförbundet bildats och att detta förbund består av Träarbetare-, Grovarbetare-, Väg och Vatten- och Rörarbetare- // förbunden. Mötet beslutade att bilda gemensam avdelning med här uppräknade inom avtalsområdet, därmed försvinner avdelning 314 och Svenska Byggnadsarbetare- // förbundet avdelning 476 Skyttorp bildas. // // Den 16 mars 1957 firar avdelningen sitt 20-årsjubileum i Skyttepaviljongen. Anslutningen till festen var dålig då endast ett 10-tal medlemmar med familj infunnit sig. // // Den 16 november 1959 beslutade avdelningen att sända en skrivelse till förbundet och begära att få slopa avdelningen och övergå till Uppsala samt att ta kontakt med Uppsala- // avdelningen för att diskutera frågan. // Den 7 december redogjorde ordföranden för hur styrelsen kommit överens med Uppsalaavdelningen att avdelning 476 skulle upphöra och avdelningens medlemmar överföras till Uppsala. Styrelsens överenskommelse godkändes av mötet. // Avdelningen upphörde från årsskiftet 1959/1960. // // Därmed har ytterligare en liten fackförening försvunnit, det har inte förekommit så många stora händelser under avdelningens tid, inga konflikter eller dylikt som finns noterade i protokollsböckerna, allt har gått lugnt till. // // Härmed avslutas denna korta historik över Svenska Byggnadsarbetareförbundets avdelning 476 i Skyttorp. // // Uppsala i juli 1979 // // Ullrick Andersson

1941 ? - 1949: Byggnadsträarbetareförbundet avd 153 Öregrund // 1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 025 sektion 014 Öregrund |

Den 11/12 1938 bildades Träarbetarefackförening avd 390 i Trögd. // 1941 namnbyte till Byggnadsträarbetareförbundet avd 390 Grillby. // 1/2 1949 upphör denna avd och avd 525 bildades. // Den 22/5 1958 håller denna avd sitt sista möte och medlemmarna övergår till Enköping. // // Se även bilaga! | Historik // // Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 525 som från början hette Trögds Träarbetarefackförening avdelning 390 bildades den 11 december 1938. Då samlades // 9 personer till ett sammanträde för att dryfta frågan och beslutade sig för att bilda fackförening. Thure Andersson från Enköping hälsade välkommen och till ordförande för mötet utsågs A Bergqvist. // // På möte den 6 januari 1939 valdes en styrelse med följande utseende. Ordförande blev // A Bergqvist, Sigvard Karlson v ordf, Einar Karlson sekreterare, Emil Stolt v sekreterare och Thure Stolt kassör. // // 1941 ändrades avdelningens namn till Sv Byggnadsträarbetareförbundets avd nr 390 Grillby. // // I februari 1949 upphör Byggnadsträarbetareförbundets avdelning 390 och med- // lemmarna bildar i stället Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 525 i Grillby. // // I mars 1958 fick VU i uppdrag att kontakta förbundet och Enköpings avdelning av Byggnadsarbetareförbundet för att utreda frågan om Grillbyavdelningens upphörande. När avdelningen upphör framgår inte av protokollen, det sista protokollförda sammanträdet är daterat 22 maj 1958 och därmed upphörde avdelningen att fungera som egen och medlemmarna överfördes till Enköpingsavdelningen. // // Uppsala i september 1981 // // Ullrick Andersson

1939-1949: Byggnadsträarbetareförbundet avd 222 Alunda // 1949-1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 531 Alunda |

Avdelningen upphör 1961 och medlemmarna ansluts istället till avd 83 Enköping. |

1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner. // Ingick sedan förmodligen i Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 4 Norrtälje. |