Fondo 59.59 - AB Bolinder-Munktell Huvudarkiv

I slutet av 1920-talet och början av 1930-talet drabbades, förutom många andra företag, även Munktells Mekaniska Verkstad av depressionen. De ekonomiska trångmål man hamnat i efter första världskriget påverkade fortfarande verksamheten. Med hjälp av Handelsbanken, som genom sitt köp av Mälarbanken 1926 tagit över Munktells Mekaniska Verkstads ekonomiska problem, bildades år 1932 AB Bolinder-Munktell. Det nya bolaget var resultatet av en sammanslagning av Munktells Mekaniska Verkstads AB (hädanefter kallat Munktells) och J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB (hädanefter kallat Bolinders) i Stockholm. Det sistnämnda företaget startades år 1844 på Kungsholmen i Stockholm av bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder. Man specialiserade sig tidigt på bl a träbearbetningsmaskiner till sågverk samt gjutjärnsprodukter såsom spisar, kaminer m.m. (För historik över Munktells Mekaniska Verkstads AB: se dess arkiv.)

Sammanslagningen år 1932 kom lägligt för båda företagen. Munktells behövde omstrukturera sin verksamhet på grund av sin ekonomiska situation, och Bolinders sökte intressenter för en avyttring av den "tunga" tillverkningsdelen, d v s tillverkningen av bl a motorer. Bolinders hade fram till och med år 1930 letts av Carl Gerhard Bolinders son Erik August. Vid hans död år 1930 var ingen i släkten Bolinder intresserad av att fortsätta rörelsen som tidigare. Svenska Handelsbanken, som ägde både Munktells och Bolinders Mekaniska Verkstäder, beslöt att avyttra en del av den bolinderska tillverkningen till Munktells i Eskilstuna. Kvar i Stockholm (Kallhäll) blev spis-, kamin- och hushållsmaskintillverkningen. (För ytterligare uppgifter om J & C G Bolinders
Mekaniska Verkstads AB: se dess arkiv hos Stockholms Företagsminnen, Stockholm).

Efter sammanslagningen kom det nya företagets, AB Bolinder-Munktells, produktion att i huvudsak omfatta bl a motorer, traktorer, tröskverk, verktygs- och träbearbetningsmaskiner. Under andra världskriget tillverkade företaget även produkter till försvaret. Ett 80-tal bandtraktorer färdigställdes och i det så kallade Ärnaberget byggdes en hel fabrik inne i berget, där man senare kom att tillverka flygplansmotorer åt flygvapnet. År 1940 kunde B-M presentera sin första skördetröska, som snabbt tog över efter det stationära tröskverket. Ungefär samtidigt lanserade företaget gengasdrivna traktorer. De gengasdrivna traktorerna visade sig vara för svaga för att orka driva skördetröskorna. År 1943 inledde man därför ett tekniskt samarbete med Volvo för att försöka få fram en lösning med starkare traktor.

Efter krigsslutet år 1945 började produktionen mer och mer inrikta sig mot enbart lantbruksmaskiner, och då i huvudsak traktorer och skördetröskor. Under 1940-talet hade B-M:s ekonomiska situation börjat peka uppåt igen. Handelsbanken hade inga problem med att i det läget hitta intressenter till en eventuell avyttring, och år 1950 köpte AB Volvo upp samtliga aktier i AB Bolinder-Munktell. Man fortsatte dock tillverkningen av bl a traktorer på var sitt håll på grund av skilda återförsäljarorganisationer. I Eskilstuna fick B-M från och med år 1950 överta bl a monteringen av volvotraktorer från Göteborg och tillverkningen av växellådor för traktorer från Köpings Mekaniska Verkstads AB.

Bolinder-Munktells tillverkning av skördetröskor flyttades till Olléns Tröskmaskinfabrik i Flen, som B-M sedan 1945 hade aktiemajoriteten i. År 1952 kunde företaget presentera en ny traktor-typ: BM 35/36 - den första dieseldrivna traktorn som tillverkats i Sverige. År 1960 var det dags för ytterligare en bolagsfusion då Arvika-Thermaenius AB (AVA) gick upp i AB Bolinder-Munktell. Med i köpet följde bl a AVA:s dotterbolag AB John Termaenius & Son i Hallsberg, Walla Lantbruksmaskiner AB i Valla samt AB F W Haker & Co i Skurup. Under de två första åren redovisades AVA som en separat enhet inom B-M, men från och med 1962 införlivades verksamheten vid AVA med Bolinder-Munktells. Under 1960-talet kom en stor del av arbetskraften i Sverige från Finland. I ett försök att lägga produktionen där arbetskraften fanns så inledde man 1965 ett samarbete med Oy Fiskars AB som kom att tillverka traktorer på licens. Ungefär vid samma tid som det finska samarbetet inleddes, köpte B-M Brunnsta säteri i Hällby utanför Eskilstuna. Nu hade man skaffat sig utrymme för en framtida expansion. Gården och dess mark kom att användas för utbildning, demonstrationer och provning av nya produkter. I slutet av 1960-talet övergick dels AB Svenska Järnvägsverkstädernas (ASJ:s) lastmaskin tillverkning, dels det nordiska försörjningsansvaret för AB Westeråsmaskiners Aktiv-tröskor, till AB Bolinder-Munktell. Den 1 mars 1973 kom så slutligen AB Bolinder-Muntell att ändra namn till Volvo BM, 30 år efter det att B-M:s samarbete med Volvo inleddes. Det nya namnet, Volvo BM, kom att kvarstå i 12 år. År 1985 gick Volvo BM samman med det amerikanska bolaget Clark Michigan Company och företaget döptes då om till VME (Volvo + BM + Michigan + Euclid). År 1987 upphörde traktortillverkningen för att övergå till finska Valmet och numera är tillverkningen helt inriktad på entreprenadmaskiner under det sedan 1995 antagna företagsnamnet VCEC (Volvo Construc-tion Equipment Corporative Services eller bara Volvo CE).

Källor:
"Från Munktells till Valmet - en 75-årig traktorepok" av Olov Hedell
"Bolinder-Munktell - svensk industri med världsrykte, del I, De två pionjärerna"
Informationsbroschyr utgiven av AB Bolinder-Munktell, handlingar rörande avtal,
kontrakt och bolagsförändringar samt pressklipp.

Anm:
Arkivet omfattar perioden 1932-1972. Det avlämnades till stadsarkivet i augusti 1994 och
för-tecknades där under våren 1996 av Lena Bohlander. Serie Ö tillkom p g a av ny förteckning
990819, av Ann-Marie Asplund. Den innehåller material av historiskt intresse, bl a intervjuer
lik-som ljudband.
Ytterligare material i form av detaljlistor och rapportkort har arkiverats under vårvintern år 2000.
Hösten 2005 inkom nytt material från Bolinder-Munktell i samband med att företaget Valtra
flytt-ade sin verksamhet till Malmö. Materialet har förtecknats under hösten 2005. Material från
tidig-are leveranser har företecknats under våren 2006 bl a fotografier. En genomgång av
rapportkorten har också gjorts så att korten ligger i nummerordning. Lite material har inkommit under 2007 och har förtecknats efter hand.

TILLVERKNING:
Marina och stationära råolje- och diesel-motorer, traktorer, väghyvlar och motorvältar, tröskverk, träbearbetningsmaskiner för sågverk, hyvlerier och snickerifabriker, verktygsmaskiner såsom svarvar, pressar, hejare.