1947 övergick medlemmarna till Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Då bildades ett nytt UKF som organiserade timanställd serveringspersonal. // Fr o m 1 okt 1952 överfördes medlemmar till Hotell- och Restaurang- // anställdas förbund avd 9 Uppsala Festvåningssektion. |

Samorganisationen bildades av Sv Kommunalarbetareförbundets avd 57, 68, 88 och 150 i Uppsala. // Upplöstes 1967 p g a storavdelningen Kommunalarbetareförbundet avd 57:s bildande. |

Bildades 26/1 1947 av Kommunalarbetareförbundets avd 432 och 498 i Uppsala samt 496 i Enköping. Under år 1948 anslöts avd 311 i Tobo. // // Upphörde 30/6 1966, 1/7 1966 trädde en storavdelning 432 S i verksamhet. |

Organiserar personal inom omsorgsverksamheten i Uppsala län. // Sektionen bildades som sektion 7. Personalen inom social och omsorg tillhörde före 1992 sektion 2. // Efter att sektionen upphört 1/1 1996 kommer personalen att tillhöra sektioner efter var arbetsplatsen är belägen. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 3. // Namnbyte 1993. // Organiserade anställda inom Centrala stadens kommundel. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 3. // Namnbyte 1993. // Organiserade anställda inom Centrala stadens kommundel. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A sektion 4. // Namnbyte till avd 27 sektion 4 från 1970. // Namnbyte till avd Uppsala län sektion 21 från 1993. // Organiserade kommunalt anställd städpersonal. // Uppgick i sektion 11 1995. |

Organiserade anställda inom Knivsta kommundel, från och med 1997 även Danmarks kommundel. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 18. // Namnbyte 1993 till avd Uppsala län sektion 18. // Namnbyte 1997 då Danmarks kommundelsförvaltning överfördes från sektion 15. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Organiserade personal anställd inom Björklinge-Bälinge och Svartbäckens kommundelar. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 16 Björklinge-Bälinge-Svartbäcken. // Namnbyte 1993. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 15 Gottsunda-Danmark. // Nytt avdelningsnamn 1993. // Namnbyte 1996 då Danmarks kommundel överfördes till sektion 18. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Organiserar anställda i Gamla Uppsala och Vattholma kommundelsförvaltningar. // Denna sektion slås 1/7 1999 samman med de övriga 8 sektionerna i Uppsala kommun och bildar Kommunal avd Uppsala län sektion 2. // (De två landstingssektionerna finns kvar.) |

Bildad i juni 1995 vid sammanslagning av sektion 9, 11 (Kyrkovaktmästare-sektionen) och 21. // Organiserade teknisk personal inom park- och naturförvaltningen, kommunfastigheter, gatukontoret, servicekontoret, Uppsala kyrkliga samfällighet och lokalvårdare. |

Organiserade kyrkovaktmästare. // Bildad som Kyrkovaktareförbundet avd 16 Uppland. // Namnbyte 1957 till Kommunalarbetareförbundet avd 622 Uppland. // Namnbyte 1968 till avd 57 A sektion 11 och 1969 till avd 27 sektion 11. // Namnbyte till avd Uppsala län sektion 11 1993. // Uppgick i nya sektion 11 1995. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57 A sektion 1. // Namnbyte 1969 till avd 27. // Namnbyte 1993 till avd Uppsala län sektion 9. // Organiserade personal inom gatu-, service- stadsbyggnads- och fastighetskontoren (tidigare gatu-, fastighets-, materialkontor samt renhållningsverk). // Uppgick i sektion 11 1995. |

Organiserade från början hemtjänstpersonal. // Namnbyte fr o m 1993. I samband med detta vidgades verksamheten till att omfatta även dagbarnvårdare och personliga assistenter. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Fr o m den 1/1 1967 övertog Landstinget ansvaret för mentalvården. Vid samma datum gick avd 1 och 35 av Statens Sjukhuspersonals förbund upp i Kommunalarbetareförbundet avdelning 432, där man bildade sektion 5. Den 1 juni 1968 bytte avdelningen nummer från 432 till 34.1993 bildades en länsavdelning, Kommunalarbetareförbundet Uppsala län.2000 bildades en landstingssektion inom Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län, vilket innebar att de dåvarande sektionerna 1 och 5, delar av sektionerna 10, 12 och 20 kom att bilda en sektion. |

1993 bildade Kommunal avd 27 och avd 34 Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län. // 2012 sammanslagning med Kommunal Gävleborg, namnbyte till Kommunal Mitt. |

Organiserar sjukhuspersonal vid bl a Epidemisjukhuset Tunåsens sjukhem, Rickomberga och Håga vårdanstalter, Barnhemmet vid Stabby allé och Gillbergska barnhemmet. // // Ingår i kommunalarbetareförbundet storavd 432 S, 1966. |

Se bilaga! | 1928 bildades Sv Sjukhuspersonalens förbund avd 19 Uppsala. Enligt revisions- // berättelse torde den ha varit en länsomfattande avd fram till 1/7 1942, då Sv Sjukhus- // personalens förbund avd 42 Uppsala bildades. // // 1/1 1945 överflyttades de sjukhusanställda till Kommunalarbetareförbundet och Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432 Uppsala bildades. // Avd upphörde 30/6 1966 i och med att storavdelning bildades. // // Storavdelningen benämndes t o m 30/5 1968 Sv Kommunalarbetareförbundet // avd 432 S. // 1/6 1968 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 34, genom att lägre avdelningsnr först då blivit vakant. // // Gamla avd 432 fortsätter att verka inom storavdelningen under beteckningen sektion 1.

Den 1 januari 1967 övertog Landstinget ansvaret för mentalvården. // Statens Sjukhuspersonals förbund avd 001 Uppsala uppgick då i Kommunalarbetareförbundets avd 432, där man bildade sektion 5. // 1968 bytte avd nummer, från 432 till 34. |

Den 24/4 1940 bildade personalen vid konvalescenthemmet i Tobo avdelningen. // Under år 1966 upphör avd med sin verksamhet och medlemmarna övergår till Tierps avdelning. // Se även bilaga! | Svenska Kommunalarbetareförbundets avdelning 311, Tobo bildades med anledning av rådande förhållanden vid konvalescenthemmet i Tobo. Vid ett samtal mellan personalen beslutades att bilda fackförening och söka inträde i förbundet. // Det första mötet hölls den 24 april 1940 och till styrelse valdes som ordförande Elsa Ålander, sekreterare Greta Berglund och kassör Majken Karlberg. Den 20 juni valdes ytterligare tre styrelseledamöter, till vice ordförande Siv Janson, vice kassör Brita Blomstedt och vice sekreterare Greta Janson. // // Under de första åren hölls mötena en gång i månaden och besöktes då av ett fåtal, 5-7 personer. // Ett uppehåll i protokollsboken mellan 20 maj 1943 och 16 mars 1948 finns ingen förklaring till, men avdelningen har under dessa fem år tydligen sammanförts med Tierp, för årsmötet den 16 mars 1948 är hållet i Tierp och sedan hölls mötena varannan gång i Tierp och Tobo. // Den 15 februari 1951 beslutades att möten endast skulle hållas då det fanns något viktigt att behandla, enär det var så besvärligt med resor mellan Tobo och Tierp. // 1954 hade avdelningen två mindre konflikter att ta ställning till, en vid Älvkarleö sjukstuga som gällde ledningens opassande uppträdande mot personalen och en vid Österlöfsta sjukstuga, där semesterfrågan inte skötts på ett riktigt sätt. Båda konflikterna kunde lösas, varför några stridsåtgärder aldrig behövde tillgripas. // // På årsmöte 1964 redogjorde Tore Gustafsson för förslag till sammanslagning till större avdelningar, styrelsen fick i uppdrag att bevaka och besluta i fortsättningen av ärendet. // // På årsmötet 1966 valdes en representant till storavdelningens styrelse nämligen Manne Eriksson, Tobo, till styrelsesuppleant valdes Gunnar Vennelin, Tierp. Till representanter i storavdelningens representantskap valdes förutom Gunnar Vennelin, Elis Andersson, Tierp, Ingvar Söderblom, Skutskär och Siv Grundin, Älvkarleö. Till suppleanter valdes Inga-Lisa Åker, Tobo, Tage Bergström, Löfstabruk, Monica Egerbäck, Tierp och Hilka Karlsson, Skutskär. // // Sista protokollförda möte med avdelning 311 Tobo är styrelsens sammanträde i Tierp den 30 juni 1966. // Under de år som gått har inga stora stridigheter förekommit inom avdelningens verksamhetsområde, de konflikter som förekommit har lösts i största samförstånd med de olika sjukhusledningarna. // Eftersom avdelningens verksamhet är väl dokumenterad i protokoll från såväl styrelse- som avdelningsmöten, utom tiden 1943-1948, utgör protokollböckerna ett värdefullt material för framtida forskning // // Arkivet ordnat och förtecknat i juli 1979 // Uppsala 17 juli 1979 // Ullrick Andersson //

Avd 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet bildades den 12 maj 1939, på initiativ av Saga Heden och K.G. Gullberg. Orsaken var att de på lönestat kommunalt anställda ansåg att deras intressen dåligt tillvaratogs av de avd de tidigare tillhörde. Redan den 25 april hölls ett möte och en interim- // styrelse bildades. Interimstyrelsen utsände ett cirkulär och teckningslistor till befattningshavare som kunde tänkas hågade för medlemskap. // // Fortsättning - se bilaga! | Den 12 maj träffades 28 st befattningshavare och bildade avdelning 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet. Till ordf valdes K.G. Gullberg, sekr Saga Hedén, kassör Elias Knutson. Arne Johansson och H. Rosén invaldes även i styrelsen. Vid starten kunde man räkna 33 medlemmar. Tyvärr saknas de första protokollen från avd möten, det första protokollförda möte som är inskrivet i protokollboken är daterat 15 maj 1940. // Medlemsantalet ökade starkt under de första åren och 1941 var man uppe i 71 med- // lemmar, ökningen fortsatte vart efter åren gick, vid årsskiftet 1948/49 hade avd 149 medlemmar. // Avd första stora arbetsuppgift var att ta itu med förhållandena vid ålderdomshemmet, en institution som levde kvar med tjänstgöringsreglemente och förordningar sedan sekel- // skiftet. Efter flera års segslitna förhandlingar och påtryckningar fick man omsider rätsida på förhållandena. // 1946 hade avd mycket arbete med förhandlingar om ny löneplan, som berörde praktiskt taget alla grupper. Förhandlingsdelegerade utförde ett jättearbete som ledde till gott resultat. // I oktober 1952 fick styrelsen i uppdrag att skriva till förbundet och uttala avd missnöje med anledning av Kommunalarbetareförbundets och Kommunaltjänstemannaför- // bundets överenskommelse om uppdelning av medlemmarna. Den 10 december höll ombudsman Österholm en information om gränsdragningen mellan de olika förbunden. Efter ombudsmannens anförande följde en livlig diskussion som ytterligare klarlade Kommunalarbetareförbundets ståndpunkt. Det var många av avd medlemmar som med bitterhet måste konstatera att de ej i framtiden fick tillhöra sin kära avdelning 301. // // Den 6 september 1955 meddelade ordföranden att fyra representanter från förbunds- // styrelsen besökt Uppsala, för utredning om anställande av ombudsman, för till förbundet anslutna avd i Uppsala. På samma möte väckte Saga Hedén frågan om anskaffande av fana. Styrelsen fick i uppdrag att till årsmötet undersöka denna fråga. // Den 14 januari 1957 kunde ordförande hälsa den nye ombudsmannen Sandin välkommen på avd möte och hoppades att samarbetet skulle bli gott. // Med anledning av Saga Hedéns förslag om anskaffande av fana bildades sedermera en fond. Den 9 september 1958 meddelade kassören att det i fonden fanns 493:40 kr över- // fört av kontingenten samt 221:47 kr i insamlade medel. // Den 4 november 1958 fick den kommitté, som handhaft arbetet med anskaffande av fanan, i uppdrag att enligt de under mötets diskussion framlagda förslagen inköpa fana, helst en broderad sådan. Den 13 januari 1959 meddelade kassören att en broderad fana beställts hos Textil-tjänst i Knivsta, till en kostnad av 975 kr. Fanan levererades under våren 1959 och användes troligen första gången vid årets 1:a maj-demonstration. Beslut fattades att officiellt inviga fanan vid avd 20-årsjubileum som firades under hösten. // Avd 20-årsjubileum firades den 21 november på Stadshotellet i Uppsala. För att då förrätta invigningen av fanan skulle en av förbundets funktionärer inbjudas. // På möte den 21 februari 1961 beslutade avd, efter en längre debatt, att bevilja avd 622:s medlemmar anslutning till 301. Orsaken var att avd 622 skulle upphöra. 622:ans med- // lemmar inröstades enhälligt och bildade sedan egen sektion inom avd 301. // Uppsala i juli 1979 // Ullrick Andersson

Ingick som sektion 10 i Kommunalarbetareförbundet avd 35, 1967. |

Avdelning 214 i Östhammar bildades efter det att medlemmarna tidigare tillhört avd 163, som omfattade personalen vid Stockholms läns samtliga sjukhus. // // Uppgår i Kommunalarbetareförbundet avd 067. |

Organiserar renhållningsarbetare. 1993 sekt 11 i Uppsala län. |

Fr o m den 1 juli 1966 uppgick avd 134 i en från detta datum bildad storavdelning med beteckningen 1. |

Organiserade spårvägspersonal i Uppsala. // 1906 bildades en avd av Spårvägsmannaförbundet. // 1993 sektion 19 i Uppsala län. |

Sv Kommunalarbetareförbundets avd 24 Uppsala bildades 3/10 1910, men upphörde redan 1911. // // Den 16/7 1916 bildades Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 Uppsala. // Avdelningen upphörde 1966 i samband med att storavdelning bildades inom Sv Kommunalarbetareförbundet. |

Bildas under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432-S. Sammanslagning av Kommunalarbetareförbundets avdelningar 432 Uppsala, 498 Uppsala, 496 Enköping och 311 Tobo. // 1968 antas namnet Kommunalarbetareförbundet avd 34 Uppsala. Under avdelningen finns sex sektioner. // 1993 bildar kommunal avd 34 och avd 27 Kommunalarbetareförbundet Uppsala län. |

1968 namnbyte från Kommunalarbetareförbundet avd 432, sektion 5, Uppsala. // // 1993 bildades en länsavdelning Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län. |

Se bilaga! | 1928 bildas en facklig organisation för anställda på Akademiska sjukhuset som ansluter sig som sektion till Sv Sjukhuspersonalförbundet. // 1945 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432. // 1966 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432 S. // 1968 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 34. // Sektionen organiserar medlemmar från Akademiska sjukhuset, Folke Bernadotte- // hemmet, Uppsala sjuksköterskeskola, Kronåsen, Banérhemmet, Tiundahemmet, Kåbohemmet. // // 1993 bildar kommunal avd 34 och avd 27 Kommunalarbetareförbundet Uppsala län.

Storavdelning, vilken bildades under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 A den 1/9 1967. // // 1/5 1969 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 27. // // 1/1 1993 bildar Kommunal avd 27 och avd 34 länsavdelning, benämnd Sv Kommunalarbetareförbundets avd i Uppsala län. | Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A. // Sammanslagning av avdelningarna 57, 68, 88, 150, 242, 301, 622 samt Uppsala kommunavdelnings Samorganisation. Avdelningen hade inledningsvis 11 sektioner. // Namnbyte 1/5 1969 till avd 27. // // 1973 delas sektion 7 i tre sektioner: sektion 7, 14 och 15. // Sektion 10 delas upp i två nyasektioner: sektion 10 Enköping och sektion 13 Upplands Bro. // // 1975 hade avdelningen 16 sektioner. // 1977 tillkom sektion 17 Håbo // 1984 tillkom sektion 18 i Knivsta kommundelsnämnd // 1987 bildas KDN sektioner // 1993 bildar kommunalarbetareförbundet avd 27 och avd 34 // 1996 tillkommer sektioner från landstinget // Kommunalarbetareförbundet Uppsala län //

Storavdelning, vilken bildades under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 A den 1/9 1967. // // 1/5 1969 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 27. // // 1/1 1993 bildar Kommunal avd 27 och avd 34 länsavdelning, benämnd Sv Kommunalarbetareförbundets avd i Uppsala län. | Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A. // Sammanslagning av avdelningarna 57, 68, 88, 150, 242, 301, 622 samt Uppsala kommunavdelnings Samorganisation. Avdelningen hade inledningsvis 11 sektioner. // Namnbyte 1/5 1969 till avd 27. // // 1973 delas sektion 7 i tre sektioner: sektion 7, 14 och 15. // Sektion 10 delas upp i två nyasektioner: sektion 10 Enköping och sektion 13 Upplands Bro. // // 1975 hade avdelningen 16 sektioner. // 1977 tillkom sektion 17 Håbo // 1984 tillkom sektion 18 i Knivsta kommundelsnämnd // 1987 bildas KDN sektioner // 1993 bildar kommunalarbetareförbundet avd 27 och avd 34 // 1996 tillkommer sektioner från landstinget // Kommunalarbetareförbundet Uppsala län //

Organiserade skolmåltidspersonal inom Uppsala kommun. // Från och med 1987 även skolvärdar och -vaktmästare, elevassisteter och institutionstekniker. // Upphörde i samband med kommundelsreformen vid årsskiftet 1987/88. |

Bildades 1974 av 232 utbrytare ur sektion 7. // Organiserade barnomsorgspersonal i Uppsala kommun. // Upphörde i samband med kommundelsreformen och indelningen i kommundelsvisa sektioner fr o m 1 januari 1988. |

Organiserade vårdbiträden i öppen vård (hemsamariter) i Uppsala kommun. // Sektionen hade ett nära samarbete med sektion 7 (ålderdomshemspersonal i Uppsala kommun). // Uppgick i sektion 7 1/1 1986. |

Se avd 27. Sektion 11 organiserade kyrkovaktmästare. |

Bildades som Kommunalarbetareförbundet avd 496. // År 1966 bildades en gemensam avd inom Landstingets verksamhet och avd 496 blev sektion 3 inom Kommunalarbetareförbundet avd 34. // År 1993 gick avd 34 ihop med avd 27 (den primärkommunala avd) och bildade Kommunal i Uppsala län. // Sektion 3 ingår då som sektion 10 i avdelning 27. |

1935 bildades dåvarande avd 242 av Svenska Kommunalarbetare-förbundet. Avdelningen bildades av 16 medlemmar i dåvarande Grov- // och fabriksarbetareförbundet som samtliga hade kommunal anställning. // Vid 1963 års förbundskongress beslutades att sammanföra de lokala avdelningarna till större enheter. 242:an kom att tillhöra Uppsalaregionen och lokalt bildades två sektorer 9 och 10. // Fr om 1970 - Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 9 Enköping. |

Organiserade ålderdomshemspersonal i Uppsala kommun och från och med sammanslagningen med sektion 14 den 1/1 1986, även vårdbiträden i öppenvård. Sektionen hade även före sammanslagningen med sektion 14 ett nära samarbete med denna. // // Uppgick 1987 i den nya sektion 7 som omfattade Luthagens, Hagunda och Eriksbergs kommundelar. |

Sektionen upphörde 1988-01-01 med anledning av avd 27:s omorganisation. |

Namnändring 1907 till De förenade förbunden avd 67 Uppsala. |

Bildades 1/10 1919 genom utbrytning ur avd 5 av Sv Kakelugnsmakare-förbundet. Avdelningen bestod av fajansarbetare.Upphörde 31/5 1924 och ingick åter i Sv Kakelugnsmakareförbundets avd 5 Uppsala. Denna avdelning kallade sig även för Uppsala Fajansarbetare-fackförening. |

"Avd 5" framgår först fr o m 1924 till 1926. // Det har funnits en avd 42 tidigare som går upp i avd 5 1924. // Avd 42 bröt sig ur 1919 och återanslöts 1924. |

År 2006 bildades Industrifacket Metall genom en sammanslagning av Industrifacket och Svenska metallindustriarbetareförbundet. // IF Metall Nedre Dalälven bildades, under namnet avd 8 Nedre Daläälven, genom en sammanslagning av Metallindustriarbetareförbundet avd 179 Söderfors och avdelningen i Gävle (avd 8 Östra Gästrikland?). |

Från och med 1960 sorterade avd 28:s medlemmar under avd 91 Uppsala. |

1961-1965: Storavd 9 Uppsala // 1965-1975: Distrikt 9 Uppsala // 1975-1983: Distrikt Uppsala-Västerås // 1983- ? : Distrikt 30 Västerås // // Se bilaga! | Historik // Avdelningen bildades 27/2 1918 som Svenska Hotell & Restaurangpersonalförbundet avd 9 Uppsala. // Den 27/2 1961 beslutades, i enlighet med kongressens beslut, att hädanefter beteckna den hittillsvarande avdelningen som sektion i Uppsala distrikt av Sv Hotell & Restau- // ranganställdas förbund. Storavdelning bildades av avdelningarna i Uppsala, Enköping och Sala. // Den 1/3 1961 tillfördes avdelningarna i Norrtälje och Hallstavik-Östhammar-Öregrund. Den 1/11 1961 tillfördes även avdelningen i Krylbo-Avesta. // Den 1/1 1962 tillfördes avdelningarna i Fagersta och Hedemora och i april avdelningen i Sigtuna-Märsta. Samtliga tillförda avdelningar bildade sektioner på respektive ort. // Hallstavik-Östhammar-Öregrund sektionen upphörde 1967 och ingick i Uppsala- // sektionen. // 1/11 1973 överfördes sektionerna i Krylbo-Avesta och Hedemora till Gävledistriktet. // 1/3 1974 överfördes sektionerna i Norrtälje och Sigtuna-Märsta till Stockholms distrikt. Den 1/5 1975 slås Uppsala distrikt och Västerås distrikt samman till Uppsala-Västerås distriktet. // 1983 ändras namnet till distrikt 30 Västerås och Uppsala blir åter Uppsalasektionen. // // // Angående arkivet // Handlingarna före 1961 avser avd 9 Uppsala. Efter 1961 avser handlingarna sektion 9 Uppsala, storavd 9 Uppsala, distrikt Uppsala eller distrikt Uppsala-Västerås. Där det varit möjligt att avgöra vilka handlingar som hör till vem, framgår av förteckningen. // // // Förteckning över fackklubbar som ingår i Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9 Uppsala sektion 9 Uppsala arkiv; serie F4. // // Domus Restaurang Uppsala // Esso Motorhotell Uppsala // Gästis-Lejonet Uppsala // KF Lager personalrestaurang // Restaurang Gillet Uppsala // SAS Catering Arlanda // Skoklosters Värdshus // Stadshotellet Enköping // Stadshotellet Norrtälje // Stadshotellet Sala // Stadshotellet Uppsala // Stadshotellet Öregrund //

1961 bildades en storavdelning; avd 9 Uppsala och den tidigare avdelningen blev sektion. // // Se bilaga! | Historik // Avdelningen bildades 27/2 1918 som Svenska Hotell & Restaurangpersonalförbundet avd 9 Uppsala. // 1952 tillkom medlemmar från Uppsala Kvinnliga Fackförening (se arkiv 228). // // Den 27/2 1961 beslutades, i enlighet med kongressens beslut, att hädanefter beteckna avdelningen som sektion i Uppsala distrikt av Sv Hotell & Restauranganställdas förbund. Storavdelning bildades av avdelningarna i Uppsala, Enköping och Sala. // Den 1/3 1961 tillfördes avdelningarna i Norrtälje och Hallstavik-Östhammar-Öregrund. Den 1/11 1961 även avdelningen i Krylbo-Avesta. // Den 1/1 1962 tillkom avdelningarna i Fagersta och Hedemora och i april avdelningen i Sigtuna-Märsta. Samtliga tillförda avdelningar bildade sektioner på respektive ort. // Hallstavik-Östhammar-Öregrund sektionen upphörde 1967 och ingick i Uppsala- // sektionen. // 1/11 1973 överfördes sektionerna i Krylbo-Avesta och Hedemora till Gävledistriktet. // 1/3 1974 överfördes sektionerna i Norrtälje och Sigtuna-Märsta till Stockholms distrikt. Den 1/5 1975 går Uppsala distrikt och Västerås distrikt samman till Uppsala-Västerås distriktet. // 1983 ändrades namnet till distrikt 30 Västerås och Uppsala blir åter Uppsalasektionen. // // // Angående arkivet // Handlingarna före 1961 avser avd 9 Uppsala. Efter 1961 avser handlingarna sektion 9 Uppsala, storavd 9 Uppsala, distrikt Uppsala eller distrikt Uppsala-Västerås. Där det varit möjligt att avgöra vilka handlingar som hör till vem, framgår detta av förteckningen. // // // Förteckning över fackklubbar som ingår i Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9 Uppsala sektion 9 Uppsala arkiv; serie F4. // // Domus Restaurang Uppsala // Esso Motorhotell Uppsala // Gästis-Lejonet Uppsala // KF Lager personalrestaurang // Restaurang Gillet Uppsala // SAS Catering Arlanda // Skoklosters Värdshus // Stadshotellet Enköping // Stadshotellet Norrtälje // Stadshotellet Sala // Stadshotellet Uppsala // Stadshotellet Öregrund //

1 oktober 1952 övergick Uppsala Kvinnliga Fackförenings medlemmar till Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9. Där bildade de en festvåningssektion. |

1970 reorganisering av arbetsklubben som tidigare varit verksam på Arlanda. |

1971 reorganiserades den inom företaget tidigare arbetande arbetsplatsklubben. |

1908 namnbyte från Uppsala Hospitals och Asyls Sjukvårdsbetjänings fackförening. // 1931 namnbyte till Statens Sinnessjukvårdspersonals förbund avd 001 Uppsala. |

Bildades en Hembiträdesförening redan 1919, men denna lades ner 1921. |

Den 18 december 1913 samlades ett antal kvinnor i Härnösand på initiativ av jägmästare W Smith för att försöka få till stånd en lokalförening av röda korsets kvinnoförening.

Föreningen konstituerades den 30 december med landshövdingskan Agnes Ström som ordförande. 1915 ändrades namnet till Hänösands röda korskrets. Kretsen utvidgade sin verksamhet till att omfatta området från Härnösand t o m Nyland och Björkåbruk, från 1930 enbart Härnösand.

Man blev snabbt mycket aktiv i samband med första världskriget och fortsatte senare med insamlingar till olika ändamål, t ex barnkolonier i Hälletorp och Smitingen, barnhem i Tyskland, vilohemmet Mors vila i Hässjö m m.

Avdelningen organiserade biografpersonal i Uppsala. |