Den 4 mars 1951 bildades Sv Träindustriarbetareförbundet avd 209 Björklinge. // Upphör 1 november 1965 och ingår som sektion 209 i storavdelning som bildats. |
Se bilaga! | Den 11 februari 1929 samlades 13 snickare i Knivsta till ett sammanträde under ledning av ombudsman Thunberg, Stockholm, för att bilda fackförening. Sedan de 13 snickarna skrivit på sina inträdesansökningar till förbundet valdes en styrelse. Till ordförande valdes Nils Höglund, kassör Karl Johansson, sekreterare Georg Söderström vice ordförande Artur Mattson och till vice sekreterare J. Andersson. Efter det att styrelsen valts avslutades mötet och ombudsman Thunberg skulle nu försöka få avdelningen godkänd i förbundet. // Redan på avdelningens första möte den 9 mars stod avdelningen utan ordförande då Nils Höglund hastigt avlidit. Avdelningen valde N.J. Nylander till ny ordförande. // Vid möte den 4 april inskrevs 17 nya medlemmar. // // På möte den 6 juni diskuterades frågan om vilken politik avdelningen skulle föra. Enligt ordföranden fanns det endast ett parti som avdelningens medlemmar kunde stödja politiskt, nämligen Socialdemokraterna, frågan bordlades. På samma möte utsågs en agitationskommitté på tre personer, David Johansson, Emil Andersson och Gunnar Frejd. // Den 1 augusti beslutade avdelningen att kollektivansluta sig till Socialdemokratiska Arbetarekommunen. // // På avdelningens möte den 2 januari 1930 fattades beslut i en fråga som tidigare diskuterats. Det gällde om avdelningens medlemmar skulle övergå till Grov och Fabriks. Efter företagen omröstning visade det sig att avdelningen beslutat uttala sig för en övergång. Vidare beslutades att underrätta förbundet om avdelningens beslut. I augusti kom meddelandet från förbundet att avdelningen även i fortsättningen skulle tillhöra Träindustriarbetareförbundet. // På möte den 2 december 1937 beslutades om en extra uttaxering på medlemsavgiften under sommarmånaderna, för att kunna anskaffa en fana till avdelningens 10-årsjubileum 1939. // Den 13 augusti 1938 meddelades att arbetarna vid Lundqvist & Huddén överflyttats till Grov och Fabriks. Ordföranden avslutade mötet med förhoppning att medlemmarna skulle ställa sig lika solidariska med sitt nya förbund som mot det gamla. // // På möte den 14 mars 1940 valdes fanbärare och funktionärer till invigningen av fanan. Vilken dag fanan invigdes framgår ej av protokollen från den aktuella tiden. // Den 7 januari 1952 hade ett förslag inkommit om att lägga ner avdelningen, förslaget bordlades. // Den 3 mars beslutades att avdelningen skulle fortsätta sin verksamhet. // // Fram till årsmötet 1956 flyter arbetet lugnt och stilla, ett fåtal möten hålles och inga större händelser inträffar. // Efter 28 februari 1956 finns det inga protokoll, så historiken blir inte fullständig. // // Uppsala i oktober 1981 // Ullrick Andersson
Avd. bildades 1895 av verkstadssnickare och fick namnet Uppsala Snickeri- // arbetarefackförening, som anslöt sig till Träarbetarefackföreningen 1896 och fick då avd.nr. 42. // 1897 namnändring till Uppsala Träarbetarefackförening. // Uteslöts ur förbundet 1902, nybildades 1904 med avd.nr. 139. // 1923/1924 gick avd. med i Sv Träindustriarbetareförbundet och fick avd.nr. 70. // Upphör som avdelning 31/12 1965 och går in i storavdelning 26. |
Bildas efter 1924, då man första gången antecknade i protokoll att arbetarna i Länna var intresserade av att bilda sektion för att senare bilda egen avdelning. |
1964 avvecklades avdelningen och medlemmarna överfördes till andra avdelningar. |
Fackklubb under Träindustriarbetareförbundet avd 27, sektion Skutskär. |
Se bilaga 1 och 2! | Vid avd bildande 1897 organiserades sågverks-, fabriks- och brädgårdsarbetare - Sågverksindustri avd 2. // 1898 bildade sågverksarbetarna en egen avd nr 54. // 1900 gjorde även fabriksarbetarna detsamma, avd nr 60. Avd 2 bestod därefter av brädgårdsarbetare. // 1940 sammanslås avd 2 (brädgårdsarbetarna) och avd 54 (sågverks- // arbetarna) till en avd - Sågverksindustriarbetareförbundet avd 2, d v s brädgårds- // arbetarnas gamla avd.nr. // Sektionen upphör i samband med nedläggningen av Skutskärs sågverk 1987.
Se bilaga | Den 20 mars 1920 bildades avdelningen under namnet Såg och Brädgårdsarbetarnas fackförening med ombudsman August Lindberg som representant från förbundet. Antalet medlemmar var då 51. // 1948 skedde en sammanslagning mellan Sv. Sågverksindustriarbetareförbundet och Sv. Träindustriarbetareförbundet. Genom denna fusion kom avdelningen att från 1 januari 1949 heta avd. 599 av Sv. Träindustriarbetare-förbundet. // 1966 skedde bildandet av en storavdelning sektion 27 för Gästrikland och Norduppland där avd. 599 blev sektion med i stort sett samma uppgifter som förut.
Arbetarna vid Tunelius Borstfabrik beslutade den 29/3 1926 att bilda fackförening. // Den 11/11 1965 upphörde avdelningen som egen avdelning och ingick i den nybildade storavdelningen för Uppsala län, Sv Träindustriarbetareförbundet avd 26 Uppsala. |
16 avdelningar bildar den 1/11 1965 storavdelning inom Uppland, de tidigare avdelningarna ombildas till sektioner. // Uppgick 1985 i avdelning 24. |
Bildades 23/4 1938 i Kil (Värmland) vid Kils Skidfabrik. Senare samma år flyttade arbetarna till Tobo där de arbetade på Tobo Skidfabrik. Avd hette då Sv Träindustriarbetareförbundet avd 316 Tobo. // // 1965 bildas en storavd inom Uppland; avd 26 Uppsala. Avdelningen i Tobo blir då en sektion i avd 26. |
Ingick 1929 som sektion under avdelning 70. // Bildade Träindustriarbetareförbundet avd 247 Storvreta 1930. // Uppgick i avdelning 26 Uppsala som sektion 1965. // Sektionen uppgick i avdelning 26 Uppsala 1980. // Föreningen var verksam vid Blomkvists, sedermera Wallfälts Snickerifabrik samt Petterson och Söners Möbelfabrik, Storvreta. |
Den 29/10 1928 samlades medlemmarna i verkstadsklubben som sorterade under Sv Metallarbetareförbundet för att bilda en egen fackförening. // Den 6/10 1965 beslutades att avdelningen skulle upphöra och gå in i den nybildade storavdelningen i Uppsala, avdelningen ombildades till sektion. // Den 25/6 1970 beslutades att sektionen skulle ingå i Tierpsektionen och därmed upphörde även sektionen i Örbyhus. |
Se bilaga! | Sektionens arbete börjar redan någon gång efter 1924, då man i Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 70, Uppsala, talar om att arbetarna vid Länna Såg var intresserade av att bilda egen sektion för att senare bilda egen avdelning. När sektionen bildades framgår inte av protokoll från den aktuella tiden. // // Den 16/3 1940 bildas egen avdelning i Länna, Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 31. Denna avdelning upphör och ingår i den storavdelning som bildades 1/1 1966 och därefter övergår man åter att vara sektion. // // 1924? Svenska Träindustriarbetareförbundet avdelning 70 sektion Länna, Uppsala // 1940 Upphörd // // 1940 Svenska Träindustriarbetareförbundet avdelning 31 Länna // 1965 Upphörd // // 1966 Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 26 Lännasektionen, Uppsala
1941-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 136 Gimo |
1947-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 413 Östhammar. // // 1952 ingår Sv Träindustriarbetareförbundet avd 82 Östhammar. |
1938-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 331 Alunda |
Bildad som Uppsala läns Bilskoleförening. En lokalavdelning till Sv Bilskolors Riksförbund (SBR). // 1966 namnbyte till Uppsala läns Trafikskoleförening eftersom riksförbundet nu hette Sv Trafikskolors Riksförbund (STR). För att ytterligare markera att lokalavd tillhörde STR och dessutom att trafikskolor utanför Uppsala län var medlemmar bytte föreningen namn igen den 25/1 1991 till STR-Uppland. |
Bildades 1984 som en lokalavdelning av Riksföreningen för Trafik- och Polioskadade. // 2006 ändrades namnet till Riksförbundet för Trafik, Olycksfall- och Polio-skadade (RTP). // I november 2009 ändrade organisationen namn till Personskadeförbundet RTP, förkortningen står för Rehabilitering, Tillgänglighet och Påverkan. |
Sällskapet utgjordes av trädskötare vid koloniträdgården Tuna i Uppsala. Man anordnade kurser, föreläsningar och diskussioner och verkade därmed för en bättre vård av småträden på kolonien. |
"Sällskapet har till ändamål att främja trädgårdsodlingens allmänna utveckling inom Uppland och därigenom bilda ett föreningsband mellan trädgårdsodlare och trädgårdsvänner." |
Föreningen lades ned 1999/2000, men hade innan dess varit vilande sedan 1976. |
Bildad som Skyttorps Fruktodlareförening. // Namnbyte 1963. // Uppgick troligen i Skyttorps vägförening 1972. |
Bildades 19/2 1932 under namnet Byggnadsträarbetarnas socialdemokratiska fackklubb. Nedlades efter något år. // Nybildades 4/12 1935 under namnet Träarbetarnas socialdemokratiska fackklubb Uppsala. |
Bildades 19/2 1932 under namnet Byggnadsträarbetarnas socialdemokratiska fackklubb. Nedlades efter något år. // Nybildades 4/12 1935 under namnet Träarbetarnas socialdemokratiska fackklubb Uppsala. |
Avdelningen upphörde 1923? och vissa medlemmar övergick till Byggnadsträarbetareförbundet avd 59 Enköping, andra till Träindustriarbetareförbundet avd 100 Enköping. |
Tove Skutnabb-Kangas, Dr.phil., född 1940 i Helsingfors i Finland, tvåspråkighets- och minoritetsforskare, uppvuxen med både svenska och finska spraket. Verksam i USA på 1960-talet och mellan 1995 och 2000, som Associates Professor på Roskilde universitet. Verksam som docent vid Åbo Akademi 2013. Hon tog ställning for finskspråkiga klasser i Sverige och föreläste om tvåspråkighet. Med hjälp av forskningsresultat och opinionsbildning ville hon stärka modersmålets betydelse. Senare har hon bland annat arbetat for att förankra språkliga rättigheter som mänskliga rättigheter i FNs regi. Hon har även varit föredragshållare över hela världen. Tove Skutnabb-Kangas avled i Lund, maj 2023. Hennes bibliografi finns på hennes webbplats: www.tove-skutnabb-kangas.org
Källor: webbplatsen www.tove-skutnabb-kangas.org samt ”Finnarna historia i Sverige 3” (red. Jarmo Lainio), Helsingfors, 1996. s.260–262
Philippson, Robert. In memoriam: Tove Skutnabb-Kangas 1940–2023. Language Policy (2024) 23:1–4 : https://link.springer.com/epdf/10.1007/s10993-023-09686-z
Ruotsinsuomalainen tutkimus nyt. Tove Skutnabb-Kangas in memoriam (1940–2023) Kielentutkija Tove Skutnabb-Kankaan (1940–2023) muistowebinaari 3.10.2023 osana sarjaa "Ruotsinsuomalainen tutkimus nyt", jonka järjestävät Ruotsinsuomalainen tutkimusverkosto ja Ruotsinsuomalaisten arkisto. Webinaari on kaksikielinen (suomi ja englanti). Webinaari: https://www.youtube.com/watch?v=JUxGZyFPBeI
Företaget leddes av Johan Eriksson i Västervad. |
Verksamheten låg nere 1941-1945. // Bildar tillsammans med Simtuna socialdemokratiska arbetarekommun Fjärdhundra socialdemokratiska arbetarekommun 1961. |
Verksamheten låg nere 1941-1945. // Bildar tillsammans med Simtuna socialdemokratiska arbetarekommun Fjärdhundra socialdemokratiska arbetarekommun 1961. |
Målet med föreningen är att sammanföra medlemmar till en kamratlig gemenskap samt främja den tornedalska kulturen och språket meänkeli. |
Bildades av ungdomsföreningen Kämpen i syfte att köpa och förvalta fastigheten Malma 4:109. // // Föreningen gick i likvidation 1944, men detta meddelades inte till länsstyrelsen förrän i början av 1950-talet. Därför blev föreningen inte registrerad som upphörd förrän i oktober 1953. |
Föreningen avvecklades 1987, med anledning av att Romstarbo Samfällighetsförening bildats för att förvalta områdets bägge anläggningssamfälligheter. Tomtägareföreningens kontanta tillgångar flyttades över till samfällighetsföreningen. |
Se bilaga | Redan på 1970-talet fördes samtal mellan Enköpings Missionsförsamling och Enköpings Baptistförsamling om samgående och gemensamt kyrkbygge. Detta blev inte av utan missionsförsamlingen byggde en egen kyrka, Västerledskyrkan, som stod färdig 1980. // // Mot slutet av 1990-talet fördjupades samarbetet mellan missionsföreningarna i kommunen och kom allt mer att inriktas mot ett samgående. Enköpings Baptistförsamling kom också med i samtalen och man började fira gemensamma gudstjänster. Man möttes även i arbetsgrupper och andra aktiviteter. // // Grillby Missionsförsamling, Sydvästra Upplands Missionsförsamling, Enköpings Missionsförsamling och Enköpings Baptistförsamling gick samman och höll sitt första årsmöte 2001. // För att markera att den nya församlingen var något nytt så valde man ett helt nytt namn, Tomasförsamlingen. // // Församlingarna i Fjärdhundra och Torstuna valde dock att inte ansluta sig till den nya församlingen men ville gärna fortsätta samarbeta med den. // Fjärdhundrabygdens Missionsförsamling, som den då hette, uppgick istället först // år 2011 i Tomasförsamlingen.
Cerin Erain utgör Uppsaladelen av det rikstäckande Tolkiensällskapet Forodrim. |
1923--1940 Tolfta sockenförening av Bondeförbundet. 1947 sker en rekonstruktion efter att verksamheten hade legat nere några år. 1960 Tierps Köping och Tolfta avd av Centerpartiet. 1964 Tierps Köpings avd av Centerpartiet. 1970 Tierps Kommuns avd av Centerpartiet. 1974 Tierps Centeravdelning
Uppgår 1962 i Tierps Köpings Arbetarekommun. |
Uppgår 1962 i Tierps Köpings Arbetarekommun. |
Templet bildades den 14/10 1899. Vid ett möte den 13/12 1919 beslutades att nedlägga verksamheten ochh uppgå i templet 31 Thor. | Templet bildades den 14/10 1899. Möteslokalen låg på Svartbäcksgatan 7 i Uppsala. // // 1904 bildade 1100 Wasaborg och TO-templen 31 Thor och 1575 Svea barntemplet 77 Linnéa. (1917 övergår ansvaret på barntemplet 77 Linnéa till templet 1575 Svea.) // Tillsammans med templet 31 Thor bildar 1100 Wasaborg barntemplet 316 Vårsol år 1912. // // 1914 startas en kaférörelse av templen 1100 Wasaborg, 31 Thor och 1575 Svea. Café Temperance låg på Svartbäcksgatan 9. (Se föreningarna Thor och Sveas Kaférörelse.) // // Vid ett möte den 13 december 1919 beslöt medlemmarna i 1100 Wasaborg att nedlägga verksamheten och övergå till templet 31 Thor.
Ingår i NTO 412 Bodarnas Framtid arkiv |
Templet bildades den 6 september 1891 och har troligen tillhört Gästriklands distrikt av TO. |
1893 beslöt man att sluta med templet och bilda en blåbandsförening istället, som orsak anfördes bristande intresse, onödiga ceremonier och ritualer enligt handböckerna. |
Föreningen bildades 1916 som ett tempel inom TO. På grund av omorganisation på riksplanet, då TO och NGTO går samman och bildar NTO, blev 2220 en lokalförening inom NTO 1922. |
Templet bildades den 14 december 1902 |
Templet bildades den 4 mars 1916. // Möten hölls vid Finsta gård. |
Föreningen bildades den 12 februari 1921 som ett tempel inom TO. Möten hölls i Danmarks skolhus. Templet tillhörde Uppsala läns distriktstempel av TO. // 1922 sker organisationsförändringar på riksnivå då TO och NGTO går samman och bildar NTO. Templet 2273 Linné blir en lokalförening inom NTO och tillhör Uppsala läns distrikt av NTO. // Den 1 januari 1925 nedläggs föreningen. |
267 Liljan tillhörde troligtvis TO, templet 2003 Frey, Gamla Uppsala. |
1906 ombildades en studiecirkel inom TO templet 232 Fridshemmet till ett studietempel efter nationaltemplets konstitution. Studietemplet fick namnet 53 Fribrytaren. Samma år övergick medlemmar ur ungdomsföreningen Fridshemmets Framtid (bildad 31 mars 1904 av ungdomar i templet 232 Fritshemmet) till studietempel. // 1911 kom studietemplet att tillhöra templarordens ungdomsförbund, TU och bytte därmed nummer till 49. |
Templet bildades den 13 januari 1901. Templet tillhörde Mellersta Upplands distriktstempel av TO. |
Templet bildades den 22 februari 1914. |
Ungdomsklubben bildades den 5 februari 1901 för att åstadkomma nytta och nöje för ungdomarna i TO templet 435 Elfkarlen. |
Bildades som tempel inom TO med namnet 435 Spiran. Templet tillhörde då Gästriklands distriktstempel. 1896 ändrades namnet till Elfkarlen. Logemöten hölls i Älvkarleö missionshus. 1901 bildades en ungdomsklubb inom templet. Fr o m 1912 tillhörde templet Upplands distrikt av TO. |
Se bilaga! | Uppsala läns distriktstempel av TO bildades genom en sammanslagning av Enköpings distrikt och mellersta Upplands distrikt av TO den 26-27 maj 1912. Det nya distriktet omfattade dåvarande Uppsala län samt socknarna Härnevi, Frösthult, Simtuna, Torstuna, Österunda och Altuna i dåvarande Västmanlands län. Vid bildandet bestod det nya distriktet av 33 st lokaltempel: // // 26 Linnéa 1141 Hagaborg // 31 Thor 1175 Hoppet // 59 Enighet 1236 Segerblomman // 60 Hoppets Stjärna 1300 Immanuel // 128 Lövsta Förbund 1365 Mälarklippan // 360 Axel Oxenstierna 1446 Oscar // 412 Bodarnes Framtid 1484 Trägen Vinner // 435 Elfkarlen 1575 Svea // 450 Söderfors 1650 Vårens Minne // 510 Marma Fäste 1719 Grans Framtid // 606 Fridstemplet 1802 Vikingen // 683 Bergvilja 1962 Skoklosters Framtid // 690 Hållnäs Trohet 2003 Frey // 792 Frid 2073 ? // 938 Sions Här 2079 Enighet // 1100 Wasaborg 2095 Oden // // // Uppsala läns distriktstempel av TO indelades i 7 kretsar: // // 1:a kretsen: Templen 59, 606, 1141, 1236, 1650 // 2:a kretsen: Templen 26, 60, 360, 683, 792 // 3:e kretsen: Templen 1719, 1961, 1365, 2095 // 4:e kretsen: Templen 31, 1100, 1575, 1802, 2003, 2073 // 5:e kretsen: Templen 435, 450, 510, 1175, 1446 // 6:e kretsen: Templen 232, 412, 938, 1484 // 7:e kretsen: Templen 128, 690, 1300 // // 1917 sker en ny kretsindelning i distriktet. 1:a och 2:a kretsen sammanslås, liksom 5:e och 6:e kretsen. Följaktligen innefattar distriktet då 5 kretsar. // // 1922 sker en sammanslagning av TO och NGTO till Nationaltemplarorden, NTO och Uppsala läns distriktsloge av NTO bildas.
Se bilaga! | Mellersta Upplands distriktstempel av TO bildades den 25 juli 1897. År 1897 fanns tio verksamma tempel av TO inom Uppland. Före bildandet av Mellersta Upplands distriktstempel tillhörde templen i Skutskär, Bodarne, Älvkarleö, Marma, Nöttö och Söderfors Gästriklands distriktstempel av TO. Templen i Uppsala, Skärplinge och Fagerviken sorterade direkt under stortemplet. // // Följande tempel tillhörde Mellersta Upplands distriktstempel under dess verksamehtsperiod 1897-1912: // 31 Thor 1184 Sätra Hopp // 128 Lövsta Förbund 1247 Fridhem // 232 Fridshemmet 1300 Immanuel // 412 Bodarnes Framtid 1365 Mälarklippan // 435 Elfkarlen 1381 Ängsblomman // 450 Söderfors 1446 Oscar // 510 Marma Fäste 1484 Trägen Vinner // 690 Hållnäs Trohet 1575 Svea // 889 Överboda Enighet 1751 Aspnäs Framtid // 938 Sions Här 1802 Vikingen // 1016 Björkeby Borg 1930 Majblomman // 1031 Vikingen 1962 Skoklosters Framtid // 1044 Erikslunds Väl 2003 Frey // 1068 Påskliljan 2079 Enighet // 1100 Wasaborg 2095 Oden // 1175 Hoppet // // Mellersta Upplands distriktstempel var indelat i 5 kretsar. // // 1:a kretsen omfattade templen 31 Thor, 1100 Wasaborg, 1365 Mälarklippan, // 1575 Svea, 1802 Vikingen, 1962 Skoklosters Framtid, 2003 Frey // // 2:a och 3:e // kretsen sammanslogs 1910 till en krets, 3:e kretsen, och omfattade då templen // 435 Elfkarlen, 450 Söderfors, 510 Marma Fäste, 1175 Hoppet, 1446 Oscar // // 4:e kretsen omfattade templen 128 Lövsta Förbund, 690 Hållnäs Trohet, // 1300 Immanuel // // 5:e kretsen omfattade templen 232 Fridshemmet, 412 Bodarnes Framtid, // 938 Simons Här, 1484 Trägen Vinner, 1930 Majblomman // // Mellersta Upplands distriktstempel var verksamt till år 1912, då detta distriktstempel och Enköpings distriktstempel sammanslogs till Uppsala läns distrikt av TO.
År 1903 omfattade 5:e kretsen av Enköpings distriktstempel av TO tre tempel; 606 Fridstemplet, 1250 Håtuna Välgång och 1365 Mälarklippan. |
Se bilaga! | Enköpings distriktstempel av TO bildades den 23 september 1887. // Distriktet omfattade templen i Bro, Håbo, Lagunda, Trögds och Årsunda härader i Uppsala län samt Härnevi, Frösthult, Simtuna, Torstuna, Österunda och Altuna socknar i Västmanlands län (år 1903). // // Enköpings distriktstempel var verksamt till år 1912, då detta distriktstempel och Mellersta Upplands distriktstempel sammanslogs till Uppsala läns distrikt av TO. // // Följande tempel tillhörde Enköpings distriktstempel under perioden 1899-1906: // // 26 Linnéa 1174 Herkulesblomman // 59 Enighet 1236 Segerblomman // 60 Hoppets Stjärna 1250 Håtuna Välgång // 360 Axel Oxenstierna 1262 Mälardalen // 555 Sjutolft 1353 Facklan // 606 Fridstemplet 1365 Mälarklippan // 683 Bergvilja 1450 Pingstliljan // 779 Stora Era 1489 Stå Fast // 792 Frid 1492 Gustaf II Adolf // 1136 Torgny 1650 Vårens Minne // 1141 Hagaborg 1719 Grans Framtid // 1149 Mälarens Ros // // Enköpings distriktstempel var indelat i kretsar. År 1903 var fem kretsar verksamma inom distriktet: // // 1:a kretsen omfattade templen 1141 Hagaborg och 1262 Mälardalen // // 2:a kretsen omfattade templen 683 Bergvilja, 1174 Herkulesblomman och // 1236 Segerblomman // // 3:e kretsen omfattade templen 26 Linnéa, 60 Hoppets Stjärna, 360 Axel Oxenstierna // och 792 Frid // // 4:e kretsen omfattade templen 59 Enighet och 1353 Facklan // // 5:e kretsen omfattade templen 606 Fridstemplet, 1250 Håtuna Välgång och // 1365 Mälarklippan //
Kretsen omfattade från början templen 31 Thor, 1100 Wasaborg, 1575 Svea, 1802 Vikingen, 2003 Frey och 2079 Enighet. // Kretsen bildades som den 4:e kretsen i distriktet, men bytte efter ny kretsindelning 1917/1918 namn till den 3:e kretsen. // 1922 skedde en omorganisation på riksnivå då TO och NGTO gick samman och bildade NTO. Denna krets blev då den 3:e kretsen av Uppsala läns distrikt av NTO. |