Visar 2589 resultat

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 27

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 26

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 25

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 24

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 23

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 22

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 21

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 20

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 19

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 19

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 18

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 18

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 17

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 17

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 16

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 16

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 15

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 15

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 14

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 14

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 13

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 13

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 12

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 12

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 11

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 11

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 10

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 10

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 09

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 09

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 08

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 08

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 07

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 07

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 06

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 06

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 05

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 05

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 04

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 04

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 03

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 03

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 02

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 02

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 01b

Centralstyrelsen för Sundsvall och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 01a

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars verifikat no. 01

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1910-04-20

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1908-06-01

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1908-05-23

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1908-05-09

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1908-03-07

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1907-05-31

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1907-05-22

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1907-05-14

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1907-05-04

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1906-05-25

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1906-05-04

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1905-06-10

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1905-05-03

Föreningen Sundsvalls skollovskoloniers utskottsprotokoll 1904-05-14

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars utskick, upprop till demonstrationen 1890-05-01

Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningars utskick, flygblad för demonstrationen 1893-05-07

Utskick till Medelpads fackföreningar

Utskick till Medelpads fackföreningar

Utskick till kyrkostämman

Utskick till kommunalstämman

Utskick till fackföreningar

Utskick till arbetarkommuner

Utskick till aktiebolag

Utgående skrivelse 1906-04-21

Utgående skrivelse 1906

Intervju med Olof Åhlander. Olof berättar om sin uppväxt i ett troende hem, församlingens verksamhet och synen på religionens roll i samhället. Han beskriver den positiva gemenskapen inom frikyrkan, bildningsverksamhet, bibliotek, samt hans intresse för religiös litteratur. Han reflekterar kring förhållandet mellan baptism och arbetarrörelse, där han menar att de går att förena så länge våld undviks. Olof diskuterar också nazismens bristande inflytande i trakten, vikten av väckelse, och hur frikyrkan fortfarande har en viktig roll, särskilt bland ungdomar. Band 2, sida A. Intervjun är gjord den 23 juni 1982, Vattjom.

Intervju med Olof Åhlander. I denna del av intervjun berättar Olof vidare om livet som sågverksarbetare och hur facklig kamp och solidaritet formade arbetsplatsen. Han beskriver konflikter mellan arbetare och företagsledning, särskilt kring rätten att organisera sig. Samtalet tar också upp konsumrörelsen, kooperativens betydelse, samt svårigheterna att få tillgång till sjukvård och bostäder. Olof delar med sig av minnen från föreningslivet, politiska möten och den starka samhörigheten mellan arbetarfamiljer. Hans berättelse präglas av strävan efter rättvisa, gemenskap och ett bättre liv för kommande generationer. Band 1, sida B. Intervjun är gjord den 23 juni 1982, Vattjom.

Intervju med Olof Åhlander. Olof berättar i denna intervju om sin uppväxt och arbetsliv i början av 1900-talet. Han minns sin skolgång, familjens knappa ekonomi och hur han började arbeta tidigt inom sågverksindustrin. Samtalet belyser också arbetsvillkoren på sågverken, fackligt engagemang, strejker och kampen för bättre arbetsförhållanden. Olof beskriver hur arbetarrörelsen växte fram lokalt och hur solidaritet blev en viktig kraft. Intervjun ger en levande bild av klassamhället, vardagslivets slit och människors kamp för rättvisa och tryggare livsvillkor. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 23 juni 1982, Vattjom.

Intervju med Lisa Jansson. Lisa berättar i denna intervju om sin barndom och ungdom i början av 1900-talet. Hon växte upp i en stor syskonskara där alla fick hjälpa till hemma. Hon beskriver skolgången, hårt arbete i hushåll och jordbruk, samt den tidiga flytten hemifrån för att arbeta som piga. Intervjun tar också upp kvinnors utsatthet, skillnader mellan arbetsgivare, och hur samhället såg på unga kvinnor. Samtidigt lyfter Lisa värdet av vänskap, sång och religiösa samlingar. Hennes berättelse skildrar ett liv präglat av enkelhet, slit, men också stark sammanhållning och livsmod. Band 1, sida A. Intervjun är gjord i maj 1984.

Intervju med Knut Backlund. Knut berättar i denna intervju om sin uppväxt i början av 1900-talet, präglad av fattigdom och hårt arbete. Han beskriver familjens flyttar, skolgången i olika samhällen och sin tidiga arbetsstart som 13-åring. Intervjun berör också arbetsvillkoren inom sågverksindustrin, barnarbete, långa dagar och den farliga arbetsmiljön. Knut reflekterar över skillnader mellan dåtid och nutid, med särskilt fokus på solidaritet, arbetsmoral och samhällsförändringar. Samtidigt framkommer värdet av sammanhållning och hur musik, sång och naturen gav glädje i en annars tung tillvaro. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 1 juli 1982, Matfors.

Intervju med Gertrud Blomkvist. Gertrud berättar vidare om vardagslivet i Nyhamn, särskilt under kristider som under andra världskriget. Hon beskriver ransoneringar, trångboddhet, odling av potatis och hur familjer hjälptes åt. Samtalet rör också arbetet i konsumföreningen, där hon engagerade sig ideellt, och vikten av samarbete och solidaritet. Gertrud minns även sång och samvaro som viktiga inslag i livet, och uttrycker oro för nutidens stress och brist på gemenskap. Genom hennes berättelse framträder ett liv präglat av hårt arbete, omsorg om andra och starkt engagemang i lokalsamhället. Band 2, sida B. Intervjun är gjord den 26 oktober 1982, Matfors.

Intervju med Gertrud Blomkvist. Gertrud berättar om sin mans fackliga och politiska engagemang, och om deras gemensamma liv i Nyhamn. Hon beskriver hur arbetarrörelsen påverkade vardagen, särskilt genom fackföreningens roll vid arbetsplatsen och i lokalsamhället. Gertrud talar också om kvinnors begränsade utrymme i det politiska livet, men lyfter samtidigt vikten av deras insatser i hemmet och i bakgrunden. Hon reflekterar över ekonomiska svårigheter, men även glädjen i sång, föreningsliv och solidaritet. Intervjun ger en personlig bild av arbetarfamiljers kamp och sammanhållning under 1900-talets första hälft. Band 2, sida A. Intervjun är gjord den 26 oktober 1982, Matfors.

Intervju med Gertrud Blomkvist. Gertrud fortsätter att berätta om sitt liv som ung arbetande kvinna, där hon arbetade som barnflicka, piga och i hushåll. Hon beskriver de tunga arbetsförhållandena, långa dagar och utsattheten för unga kvinnor i tjänst. Samtidigt minns hon gemenskap, vänskap och hur hon träffade sin man. Hon talar om sin makes politiska engagemang, familjeliv, flytten till Nyhamn och uppbyggnaden av deras gemensamma hem. Gertrud reflekterar även över kvinnors begränsade möjligheter förr och vikten av sammanhållning i arbetarklassen, samt sitt deltagande i facklig och politisk kamp. Band 1, sida B. Intervjun är gjord den 26 oktober 1982, Matfors.

Intervju med Gertrud Blomkvist. Gertrud berättar i denna intervju om sin barndom och ungdom i början av 1900-talet. Hon växte upp i en stor familj med enkla förhållanden, där modern dog tidigt och syskonen fick ta ansvar i hemmet. Hon beskriver hur hon började arbeta som barnflicka och piga, ofta med långa arbetsdagar och dålig lön. Samtalet tar också upp livets glädjeämnen, som musik, dans och gemenskap, men också svårigheter som sjukdom, fattigdom och begränsade möjligheter för kvinnor. Genom berättelserna framträder en vardag präglad av slit, sammanhållning och stark livsvilja. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 26 oktober 1982, Matfors.

Intervju med Anna Karlsson. I denna intervju berättar Anna Karlsson om konflikter mellan arbetare och bönder, särskilt kring matpriser och tillgång till livsmedel. Hon minns barndomsminnen från Nyhamn, midsommarfiranden och livet bland grannar. Anna beskriver också sitt engagemang i kvinnogillet och nykterhetsrörelsen, där hon drev studiecirklar och frågesporter för att stärka kvinnors kunskap. Hon uttrycker kritik mot ytlig underhållning och lyfter behovet av folkbildning. Intervjun avslutas med egna dikter och samhällsreflektioner om fred, politik och ungdomens utsatthet i ett förändrat Sverige. Band 2, sida A. Intervjun är gjord den 8 juli 1981, Kvissleby.

Intervju med Anna Karlsson. Anna berättar i denna del av intervjun om konflikter mellan individens vilja och kollektiva beslut inom arbetarrörelsen. Hon beskriver sitt motstånd mot att hennes gård användes utan hennes medgivande, samt hennes engagemang i kvinnoklubbar och kvinnogillen trots hennes kritik mot könsuppdelning. Hon delar också med sig av sitt stora trädgårdsintresse, byggandet av familjens hus, samt vardagslivet och den tunga arbetsbördan. Intervjun skildrar dessutom konsumrörelsens uppbyggnad, motstånd från privata handlare och hur ekonomisk självständighet och solidaritet växte fram. Band 1, sida B. Intervjun är gjord den 8 juli 1981, Kvissleby.

Intervju med Anna Karlsson. I denna intervju berättar Anna om sin uppväxt i början av 1900-talet. Hon beskriver flytten från Gävle till Nyhamn efter storstrejken 1909, fattigdom, trångboddhet och dåliga boendeförhållanden med vägglöss. Hon reflekterar kring sin skolgång, ansvar för familjen i ung ålder och de begränsningar som flickor mötte. Anna berättar också om sitt tidiga engagemang i nykterhets- och arbetarrörelsen, könsroller i föreningslivet och politiska konflikter mellan vänster- och högerfraktioner inom arbetarrörelsen – där hon själv tog tydlig ställning för vänstern. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 8 juli 1981, Kvissleby.

Intervju med Alicy Åström, född 6 november 1910 på Alnön. Alicy berättar här om sitt fortsatta engagemang i nykterhetsrörelsen och hur det ledde vidare till politiskt arbete. Hon beskriver möten med likasinnade, motståndet hon mötte som kvinna i offentliga sammanhang, och hur hon lärde sig att ta plats och tala inför folk. Alicy diskuterar även hur nykterhetsrörelsen fungerade som skola i demokrati och jämlikhet, och hur kvinnor genom föreningslivet kunde bryta isoleringen i hemmet. Samtalet berör också vikten av solidaritet och utbildning, samt erfarenheter från kongresser och resor i rörelsens tjänst. Band 2, sida B. Intervjun är gjord den 21 juni 1982, Alnö.

Intervju med Alicy Åström, född 6 november 1910 på Alnön. I denna del av intervjun berättar Alicy om sitt engagemang i nykterhetsrörelsen, särskilt inom IOGT och dess ungdomsverksamhet. Hon beskriver föreningslivet som en viktig social och ideologisk plattform där hon lärde sig tala, organisera och diskutera. Alicy reflekterar över kvinnors roll i rörelsen, deras kamp för att höras och bli tagna på allvar. Hon minns även resor, möten och hur det politiska medvetandet växte fram. Föreningslivet gav henne både utbildning och en känsla av egenvärde, i en tid när kvinnors inflytande annars var starkt begränsat. Band 2, sida A. Intervjun är gjord den 16/21 juni 1982, Alnö.

Intervju med Alicy Åström, född 6 november 1910 på Alnön. Alicy Åström fortsätter att berätta om sin uppväxt, med särskilt fokus på arbetet i hushåll och industri, samt erfarenheter från barnflickejobb i Stockholm. Hon beskriver tuffa arbetsvillkor, otrygga anställningar och känslan av att vara utbytbar. Intervjun belyser även klasskillnader, särskilt mellan arbetare och överklassfamiljer, samt kvinnors utsatthet. Alicy reflekterar över könsroller, kärlek och äktenskap, och hur dessa formades av tidens moral och religion. Samtidigt lyfter hon vikten av gemenskap, föreningsliv och politiskt uppvaknande för unga kvinnor. Band 1, sida B. Intervjun är gjord den 16 juni 1982, Alnö.

Intervju med Alicy Åström, född 6 november 1910 på Alnön. I denna intervju berättar Alicy om sin barndom och ungdom i början av 1900-talet. Hon beskriver familjens livsvillkor, skolgång, arbete i hushåll och fabrik, samt tidiga kontakter med nykterhetsrörelsen. Hon minns fester, dans och hur det var att växa upp i en tid präglad av hårt arbete och enkla nöjen. Samtalet rör också relationen till religion, moral och könsroller, samt hur det sociala livet såg ut på landsbygden och i småstäder. Genom Alicys berättelser får vi en levande inblick i kvinnors vardag och livsvillkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 16 juni 1982, Alnö.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Alf berättar här om sin politiska resa, arbetarrörelsens utveckling och vardagslivet i Njurunda. Han minns ungdomsåren, första maj-firanden, och sin väg från ungdomsklubb till riksdagen. Samtalet berör även arbetslöshetsföreningar, föreningslivets betydelse och klasskampens konkreta uttryck. Han reflekterar över ledarskap, kamratskap, generationsskiften inom politiken och vikten av småskaligt, lokalt engagemang. Intervjun avslutas med tankar om vikten av samhörighet och oro för att stora organisationer ska urholka det nära samtalet inom arbetarrörelsen. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 4, sida A. Intervjun är gjord den 28 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). I denna del av intervju berättar Alf Andersson om övergången från det kilbomska kommunistpartiet till socialdemokraterna 1937. Han beskriver bakgrunden till beslutet, bland annat slitningar inom vänsterrörelsen, besvikelse över interna konflikter, samt socialdemokratins stabilitet och praktiska stöd till arbetare. Försäljningen av tidningen Norrlandskuriren till LO diskuteras, liksom mottagandet från gamla sossar – både positivt och med visst motstånd. Alf reflekterar också över politisk lojalitet, självbild och hur ideologier förändras, samt sitt arbete inom riksdagen och fackliga rörelsen. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 4, sida A. Intervjun är gjord den 28 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). I denna del av intervjun berättar Alf Andersson om sitt engagemang inom politiken och fackföreningsrörelsen, särskilt relationen till Hulda Skoglund och om konflikter inom arbetarrörelsen. Han reflekterar över övergången från kommunist till socialdemokrat och de interna stridigheter det medförde. Samtalet rör också ideologiska skillnader mellan revolutionär och reformistisk socialism, samt minnen från 1920- och 30-talets arbetarkamp. Avslutningsvis beskriver han sin syn på andra världskriget och Sovjets agerande i Warszawa, samt det nazistiska våldets brutalitet. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 3, sida B. Intervjun är gjord den 23 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Alf berättar om en resa till Jugoslavien, mötet med Tito och ryska delegationer, och om nationalismens frånvaro bland barnen där. Störst fokus ligger dock på arbetarlivet i Nyhamn_ den tekniska utvecklingen inom massaindustrin, fackföreningsarbetet, strejker på 1920-talet och relationen till företagsledningen. Andersson beskriver också vardagslivet, familjesituationer, möten, kvinnors roll i politiken samt lokala personligheter som Hulda Skoglund. Berättandet är rikt på detaljer, personliga reflektioner och historiska händelser. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 3, sida A. Intervjun är gjord den 23 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Alf berättar om bland annat fackliga förhandlingar, lönevillkor och relationen mellan lokala och centrala fackliga nivåer. Han berättar om sitt engagemang i Pappers, distriktsstyrelsens sammansättning, och maktbalansen mellan socialdemokrater och kommunister. Andersson beskriver även industrins utveckling i Njurunda, särskilt sågverken och sulfitfabrikerna, samt deras nedläggning. Han reflekterar över arbetarrörelsens styrkor och begränsningar samt delar minnen från sin barndom, inklusive möten med lokalbefolkningen och berättelser om arbetsplatser och tekniska förändringar. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 2, sida B. Intervjun är gjord den 22-23 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Alf berättar om sitt politiska och fackliga engagemang under 1900-talets första hälft. Han diskuterar splittringen inom arbetarrörelsen, särskilt mellan Kilbommarna, Sillenarna och socialdemokraterna. Ämnen som tas upp inkluderar bildandet av driftceller, partipolitiska konflikter inom fackföreningar, enighetskonferenser, och uteslutningshot från LO. Han beskriver även ransonering under andra världskriget, Ådalshändelserna, samt sin egen roll i fackliga strider och organisationsarbete på lokal nivå. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 2, sida A. Intervjun är gjord den 22 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Alf berättar om sitt liv och politiska engagemang. Bland de ämnen som tas upp finns arbetarrörelsens historia i Njurunda, byggandet av infrastruktur i området, erfarenheter från resor till Sovjetunionen samt inblickar i splittringen inom den svenska kommunismen (Kilbommarna och Sillenarna). Det diskuteras även om inflytande från Komintern, facklig organisering och hur partipolitik kom att påverka val av ledare i fackföreningar. Alf berättar personligt och med många historiska detaljer. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 1, sida B. Intervjun är gjord den 22 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Transkribering av intervjun med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Intervjun präglas av personliga reflektioner kring samhällsförändringar, arbetslivets utveckling och solidaritet inom arbetarrörelsen. Alf föddes 1899, började arbeta som 10-åring vid sågverk i Nyhamn. Besökte Sovjetunionen på 1970-talet – berättar om resan, kulturskillnader och gränskontroll. Aktiv i fackföreningen från 1920-talet, ledde strejker och löneförhandlingar. Engagerad i arbetarrörelsen och politiskt aktiv i vänstersocialistiska kretsar. Påverkad av spanska sjukan – flera bekanta dog, själv sjuk. Kritisk till partistrider som splittrade facklig sammanhållning. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 21 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.