Visar 512 resultat

Transkribering av intervjun med Sven Blom, född 2 april 1914 i Gröndal, Brännkyrka församling, Stockholm. Sven Blom föddes 1914 i Stockholm och flyttade 1918 till Matfors där fadern fick arbete på det nya pappersbruket. Som ung arbetade han bl.a. i trädgård, sågverk och Konsum, där han senare blev butiksföreståndare. Han gifte sig 1937 och fick sonen Bengt samma år. Under andra världskriget gjorde han flera perioder av militärtjänst. 1955 började han arbeta vid pappersbruket igen och blev så småningom salsmästare. Han var aktiv i arbetarrörelsen, ordförande i kommunfullmäktige och engagerad i folkbildning och ABF, samt hade flera uppdrag i bibliotek och skolstyrelse. Band 146. Intervjun är gjord den 4 oktober 1985 i Matfors. Intervjuare, Eric Holmquist. Transkriberat av Olle Nord i Stöde i augusti 2001.

Transkribering av intervjun med Sune Darj, född 1907 i Bräcke. Efter avslutad realskola kom Sune Darj 1935 in på Postverkets postexpeditörskurs – ett lyckat steg i en tid med svår arbetsmarknad. Han inledde sin postkarriär med kassautbildning i Östersund och tjänstgjorde därefter på flera postkontor inom distriktet. Hans första befordran kom med en tjänst som förste postassistent i Sveg, där han arbetade i sex år. Senare blev han kontrollör i Bollnäs fram till 1958, då han utnämndes till postmästare i Ånge – en tjänst han hade fram till sin pensionering 1982. Band 73-73. Intervjun är gjord den 5 mars 1986 i Ånge. Intervjuare, Arne Nilsson. Transkriberat av Olle Nord i Stöde omkring den 26 januari 2002.

Transkribering av intervjun med Ottilia Wedin, född den 20 mars 1902 i Norrhassel. Ottilia Wedin minns hur hon som barn tvingades hjälpa till i jordbruket och sköta hushållsarbete från tidig ålder. En viktig händelse var när hon började arbeta som piga på olika gårdar, ofta med långa arbetsdagar och låg lön. Hon beskriver även sitt engagemang i kvinnoföreningen Torsdagsklubben, där hon var ordförande i flera år och drev frågor om förbättrade livsvillkor. En särskild episod rör kampen för en egen tvättstuga i byn. Ottilia delar också minnen från när hon arbetade med att sköta bytelefonen och tog emot samtal åt hela bygden. Band 43-44. Intervjun är gjord på 1980-talet i Vigge, Stöde. Intervjuare, Eva Groth. Transkriberat av Olle Nord i Stöde mars 2001.

Transkribering av intervjun med Olof Andersson, född 1907. Olof Andersson berättar om sin uppväxt i Källsta och arbetet i skogen under 1920-talet. En minnesvärd händelse är när han som ung transporterade timmer med häst i hårt vinterväder, vilket ofta innebar både köld och olycksrisker. Han beskriver också sin skolgång och hur han under andra världskriget deltog i beredskapsarbeten, bland annat som vägvakt. En annan specifik episod rör hans fars begravning, där han själv ansvarade för hela arrangemanget. Olof reflekterar även över förändringar i bygemenskapen, mekaniseringens påverkan och hur livet i glesbygden successivt förändrats under 1900-talet. Band 11-13. Intervjun är gjord 1988 i Stöde. Intervjuare, Eva Groth. Transkriberat av Olle Nord i Stöde sommaren 2001.

Intervju med Olof Åhlander. Olof berättar om sin uppväxt i ett troende hem, församlingens verksamhet och synen på religionens roll i samhället. Han beskriver den positiva gemenskapen inom frikyrkan, bildningsverksamhet, bibliotek, samt hans intresse för religiös litteratur. Han reflekterar kring förhållandet mellan baptism och arbetarrörelse, där han menar att de går att förena så länge våld undviks. Olof diskuterar också nazismens bristande inflytande i trakten, vikten av väckelse, och hur frikyrkan fortfarande har en viktig roll, särskilt bland ungdomar. Band 2, sida A. Intervjun är gjord den 23 juni 1982, Vattjom.

Intervju med Olof Åhlander. I denna del av intervjun berättar Olof vidare om livet som sågverksarbetare och hur facklig kamp och solidaritet formade arbetsplatsen. Han beskriver konflikter mellan arbetare och företagsledning, särskilt kring rätten att organisera sig. Samtalet tar också upp konsumrörelsen, kooperativens betydelse, samt svårigheterna att få tillgång till sjukvård och bostäder. Olof delar med sig av minnen från föreningslivet, politiska möten och den starka samhörigheten mellan arbetarfamiljer. Hans berättelse präglas av strävan efter rättvisa, gemenskap och ett bättre liv för kommande generationer. Band 1, sida B. Intervjun är gjord den 23 juni 1982, Vattjom.

Intervju med Olof Åhlander. Olof berättar i denna intervju om sin uppväxt och arbetsliv i början av 1900-talet. Han minns sin skolgång, familjens knappa ekonomi och hur han började arbeta tidigt inom sågverksindustrin. Samtalet belyser också arbetsvillkoren på sågverken, fackligt engagemang, strejker och kampen för bättre arbetsförhållanden. Olof beskriver hur arbetarrörelsen växte fram lokalt och hur solidaritet blev en viktig kraft. Intervjun ger en levande bild av klassamhället, vardagslivets slit och människors kamp för rättvisa och tryggare livsvillkor. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 23 juni 1982, Vattjom.

Transkribering av intervjun med Lisa Westin, född 1920 i Alby. I intervjun berättar Lisa Westin om sitt liv i Alby. Hon växte upp i ett hem med affärsverksamhet och arbetade under kriget vid Fosfatbolaget innan hon fortsatte inom administration på olika företag. En central del av hennes berättelse rör föreningen Myrorna, där hon varit kassör sedan 1949. Myrorna genomförde flera samhällsprojekt_ de köpte in en likvagn, kyrkklocka och altartavla, byggde en lekpark och startade en tvättstuga 1959. Hon beskriver hur föreningen genom kvinnors gemensamma insatser formade Alby, särskilt under tider då kvinnor saknade politisk makt. Band 64. Intervjun är gjord den 14 november 1984, i köket hemma hos Lisa i Alby. Intervjuare, Hjördis Johansson. Transkriberat av Olle Nord i Stöde i mars/apil 2001.

Intervju med Lisa Jansson. Lisa berättar i denna intervju om sin barndom och ungdom i början av 1900-talet. Hon växte upp i en stor syskonskara där alla fick hjälpa till hemma. Hon beskriver skolgången, hårt arbete i hushåll och jordbruk, samt den tidiga flytten hemifrån för att arbeta som piga. Intervjun tar också upp kvinnors utsatthet, skillnader mellan arbetsgivare, och hur samhället såg på unga kvinnor. Samtidigt lyfter Lisa värdet av vänskap, sång och religiösa samlingar. Hennes berättelse skildrar ett liv präglat av enkelhet, slit, men också stark sammanhållning och livsmod. Band 1, sida A. Intervjun är gjord i maj 1984.

Intervju med Knut Backlund. Knut berättar i denna intervju om sin uppväxt i början av 1900-talet, präglad av fattigdom och hårt arbete. Han beskriver familjens flyttar, skolgången i olika samhällen och sin tidiga arbetsstart som 13-åring. Intervjun berör också arbetsvillkoren inom sågverksindustrin, barnarbete, långa dagar och den farliga arbetsmiljön. Knut reflekterar över skillnader mellan dåtid och nutid, med särskilt fokus på solidaritet, arbetsmoral och samhällsförändringar. Samtidigt framkommer värdet av sammanhållning och hur musik, sång och naturen gav glädje i en annars tung tillvaro. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 1 juli 1982, Matfors.

Transkribering av intervjun med Karl Söderkvist, född 1906 i Loböle by, Stöde. I intervjun berättar Karl Söderkvist om sitt engagemang som bibliotekarie i Loböle från 1930-talet till 1969. Han skötte biblioteket ensam från sitt hem, med böcker inköpta genom bidrag, insamlingar och eget kapital. Trots enkla förhållanden växte samlingen till närmare 2 000 böcker. Han berättar även om sitt engagemang i arbetarkommunen, där åsikterna gick isär om hur biblioteket skulle drivas. En annan viktig del av hans liv var biodlingen, som han började med efter en lång sjukdomsperiod. Han nådde som mest 24 bisamhällen och sålde honung till grossister. Band 49. Intervjun är gjord den 4 september 1984, i Karls hem i Edsta, Stöde. Intervjuare, Eva Groth. Transkriberat av Olle Nord i Stöde i mars 2001.

Transkribering av intervjun med Karl Malmgren, född år 1900. Karl Malmgren berättar om sitt liv och yrkesbana som förman vid pappersbruket i Matfors. Han kom dit med sin familj 1918 då hans far, expert på pappersbruk, var med och startade fabriken. Karl själv började arbeta tidigt, först i Norge och senare i Matfors. En viktig händelse var starten av pappersmaskinen – en milstolpe han minns tydligt. Han arbetade också som försäkringsombud från 1936 i 60 år och blev känd för sin noggrannhet. Han var aktiv i fackföreningen som revisor i 35 år och minns konflikter med chefer, bland annat om brist på badkar i förmansbostaden. Fritiden ägnades åt fiske, fotografering och resor. Band 147. Intervjun är gjord den 25 maj 1984, Matfors. Intervjuare, Erik Holmquist. Transkriberat av Olle Nord i Stöde under november/december 2001.

Transkribering av intervjun med Johan Gottfrid Eriksson, född den 10 juni 1919 i Stöde. Johan Gottfrid Eriksson berättar om sitt liv i Stöde, där han föddes 1919. Han beskriver sin uppväxt utan far, sina skolår i Kärvsta och tidiga jobb på sågverk och i skogen. Under 1940-talet arbetade han med kolning och byggnadsarbete innan han fick fast anställning hos Norrskog. Han engagerade sig starkt i Konsum och var aktiv i att starta och driva föreningen i Stöde, trots motstånd från privata handlare. Han var även engagerad i kommunalpolitiken, hembygdsföreningen, spelmanslivet och fick diplom för sina insatser i bygden. Band 225. Intervjun är gjord den 4 januari 2002 i Johans hem, Sågbacken, Norromängarna, Stöde. Intervjuare, Olle Nord. Transkriberat av Olle Nord i Stöde vid nyår 2002.

Transkribering av intervjun med Ivar Nordlander, född den 7 oktober 1921 i Trysunda, Nätra socken. Ivar Nordlander berättar om sin resa från fattigdom till riksdagen. Han minns hur han som barn gick barfota till skolan, arbetade som vallpojke och dräng, och så småningom engagerade sig i nykterhetsrörelsen. En avgörande händelse var när han 1925 deltog i ett studieförbundsmöte, vilket väckte hans politiska intresse. Han berättar om sitt inträde i socialdemokratin, talar om valrörelser, och hur han blev invald i riksdagen. Ett särskilt minne är när han som riksdagsledamot kämpade för förbättrade pensionsvillkor. Hans liv präglas av målmedvetenhet, folkbildning och socialt engagemang. Band 227-228. Intervjun är gjord den 13 mars 2001 i Sundsvalls kommunhus. Intervjuare, Olle Nord. Transkriberat av Olle Nord i Stöde under april månad 2001.

Transkribering av intervjun med Henning Larsson, född den 14 september 1918. Henning Larsson berättar om sitt långa yrkesliv som plåtslagare och fackligt aktiv. Han minns särskilt hur han som ung strejkbrytare under 1909 års storstrejk blev medveten om arbetarnas villkor och senare engagerade sig fackligt. En viktig händelse var när han valdes till ordförande i avdelningen och ledde förhandlingar om bättre löner och arbetsmiljö. Han berättar också om sin tid i förbundsstyrelsen, resor till kongresser och mötet med Hjalmar Branting. Ett minnesvärt ögonblick var när han deltog i invigningen av Folkets Hus. Intervjun skildrar ett liv präglat av kamp, solidaritet och tro på rättvisa. Band 226. Intervjun är gjord den 3 maj 1994. Intervjuare, Olle Nord. Transkriberat av Olle Nord i Stöde den 17 december 2001.

Transkribering av intervjun med Harald Söderholm, född 1902 i Selånger. Harald Söderholm berättar om sin bana som typograf och fackligt engagerad. Han beskriver hur han började som lärling i unga år och snabbt blev aktiv i fackföreningen. En viktig händelse var när han som ung man vägrade acceptera orättvisa lärlingsvillkor, vilket ledde till konflikt med arbetsledningen men också ökade respekten från kollegor. Han minns även strejker, kongresser och hur han deltog i uppbyggnaden av lokala typografklubbar. En särskilt betydelsefull episod var när han var med och stoppade införandet av sämre ackordssystem. Hans berättelse speglar både kampanda och yrkesstolthet inom grafiska branschen. Band 89-92. Intervjun är gjord den 4 april 1986, hemma hos Harald i Selånger. Intervjuare, Eva Groth, Medelpadsarkivet. Transkriberat av Olle Nord i Stöde dagarna innan jul 2000.

Transkribering av intervjun med Hans Johansson, född 30 maj 1930 på Alnön. Hans Johansson berättar om sitt liv som snickare och föreningsmänniska. Han minns hur han som ung tvingades börja arbeta efter sin fars död, först i ett båtbyggeri och senare som byggnadssnickare. Under 1930-talet engagerade han sig i fackföreningsrörelsen och var med om att bilda en lokal fackklubb, trots arbetsgivarnas motstånd. En särskilt minnesvärd händelse var när han blev uppsagd efter att ha krävt bättre arbetsvillkor, men fick stöd från kollegor och facket. Hans beskriver också arbetet i nykterhetsrörelsen, där han var med och ordnade studiecirklar och danser, och betonar vikten av solidaritet och gemenskap. Band okänt. Intervjun är gjord den 14 mars 2002, i Föreningsarkivets lokaler i Sundsvalls kommunhus. För intervjuare och transkribering stod Olle Nord i Stöde.

Intervju med Gertrud Blomkvist. Gertrud berättar vidare om vardagslivet i Nyhamn, särskilt under kristider som under andra världskriget. Hon beskriver ransoneringar, trångboddhet, odling av potatis och hur familjer hjälptes åt. Samtalet rör också arbetet i konsumföreningen, där hon engagerade sig ideellt, och vikten av samarbete och solidaritet. Gertrud minns även sång och samvaro som viktiga inslag i livet, och uttrycker oro för nutidens stress och brist på gemenskap. Genom hennes berättelse framträder ett liv präglat av hårt arbete, omsorg om andra och starkt engagemang i lokalsamhället. Band 2, sida B. Intervjun är gjord den 26 oktober 1982, Matfors.

Intervju med Gertrud Blomkvist. Gertrud berättar om sin mans fackliga och politiska engagemang, och om deras gemensamma liv i Nyhamn. Hon beskriver hur arbetarrörelsen påverkade vardagen, särskilt genom fackföreningens roll vid arbetsplatsen och i lokalsamhället. Gertrud talar också om kvinnors begränsade utrymme i det politiska livet, men lyfter samtidigt vikten av deras insatser i hemmet och i bakgrunden. Hon reflekterar över ekonomiska svårigheter, men även glädjen i sång, föreningsliv och solidaritet. Intervjun ger en personlig bild av arbetarfamiljers kamp och sammanhållning under 1900-talets första hälft. Band 2, sida A. Intervjun är gjord den 26 oktober 1982, Matfors.

Intervju med Gertrud Blomkvist. Gertrud fortsätter att berätta om sitt liv som ung arbetande kvinna, där hon arbetade som barnflicka, piga och i hushåll. Hon beskriver de tunga arbetsförhållandena, långa dagar och utsattheten för unga kvinnor i tjänst. Samtidigt minns hon gemenskap, vänskap och hur hon träffade sin man. Hon talar om sin makes politiska engagemang, familjeliv, flytten till Nyhamn och uppbyggnaden av deras gemensamma hem. Gertrud reflekterar även över kvinnors begränsade möjligheter förr och vikten av sammanhållning i arbetarklassen, samt sitt deltagande i facklig och politisk kamp. Band 1, sida B. Intervjun är gjord den 26 oktober 1982, Matfors.

Intervju med Gertrud Blomkvist. Gertrud berättar i denna intervju om sin barndom och ungdom i början av 1900-talet. Hon växte upp i en stor familj med enkla förhållanden, där modern dog tidigt och syskonen fick ta ansvar i hemmet. Hon beskriver hur hon började arbeta som barnflicka och piga, ofta med långa arbetsdagar och dålig lön. Samtalet tar också upp livets glädjeämnen, som musik, dans och gemenskap, men också svårigheter som sjukdom, fattigdom och begränsade möjligheter för kvinnor. Genom berättelserna framträder en vardag präglad av slit, sammanhållning och stark livsvilja. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 26 oktober 1982, Matfors.

Transkribering av intervjun med Erik Ångman, född 1911 i Ångebyn. Erik Ångman berättar om händelser ur sitt liv som arbetare i början av 1900-talet. Han började arbeta redan som barn vid ett sågverk i Björkön, där lönen var låg och arbetsvillkoren hårda. Under storstrejken 1909 deltog han aktivt, vilket ledde till att han blev svartlistad och tvingades söka arbete på andra orter. Han engagerade sig fackligt i Svartvik, där han var med och byggde upp lokala fackföreningar trots motstånd från arbetsgivarna. Han beskriver även hur han organiserade strejker, ledde förhandlingar och kämpade för bättre löner. Genom sitt liv visar han på arbetarrörelsens betydelse för förändring. Band okänt. Intervjun är gjord den 4 december 1987, i Ångmans hem i Ånge. Intervjuare, redaktör Arne Nilsson i Ånge. Transkriberat av Olle Nord i Stöde under januari/februari 2001.

Intervju med Anna Karlsson. I denna intervju berättar Anna Karlsson om konflikter mellan arbetare och bönder, särskilt kring matpriser och tillgång till livsmedel. Hon minns barndomsminnen från Nyhamn, midsommarfiranden och livet bland grannar. Anna beskriver också sitt engagemang i kvinnogillet och nykterhetsrörelsen, där hon drev studiecirklar och frågesporter för att stärka kvinnors kunskap. Hon uttrycker kritik mot ytlig underhållning och lyfter behovet av folkbildning. Intervjun avslutas med egna dikter och samhällsreflektioner om fred, politik och ungdomens utsatthet i ett förändrat Sverige. Band 2, sida A. Intervjun är gjord den 8 juli 1981, Kvissleby.

Intervju med Anna Karlsson. Anna berättar i denna del av intervjun om konflikter mellan individens vilja och kollektiva beslut inom arbetarrörelsen. Hon beskriver sitt motstånd mot att hennes gård användes utan hennes medgivande, samt hennes engagemang i kvinnoklubbar och kvinnogillen trots hennes kritik mot könsuppdelning. Hon delar också med sig av sitt stora trädgårdsintresse, byggandet av familjens hus, samt vardagslivet och den tunga arbetsbördan. Intervjun skildrar dessutom konsumrörelsens uppbyggnad, motstånd från privata handlare och hur ekonomisk självständighet och solidaritet växte fram. Band 1, sida B. Intervjun är gjord den 8 juli 1981, Kvissleby.

Intervju med Anna Karlsson. I denna intervju berättar Anna om sin uppväxt i början av 1900-talet. Hon beskriver flytten från Gävle till Nyhamn efter storstrejken 1909, fattigdom, trångboddhet och dåliga boendeförhållanden med vägglöss. Hon reflekterar kring sin skolgång, ansvar för familjen i ung ålder och de begränsningar som flickor mötte. Anna berättar också om sitt tidiga engagemang i nykterhets- och arbetarrörelsen, könsroller i föreningslivet och politiska konflikter mellan vänster- och högerfraktioner inom arbetarrörelsen – där hon själv tog tydlig ställning för vänstern. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 8 juli 1981, Kvissleby.

Intervju med Alicy Åström, född 6 november 1910 på Alnön. Alicy berättar här om sitt fortsatta engagemang i nykterhetsrörelsen och hur det ledde vidare till politiskt arbete. Hon beskriver möten med likasinnade, motståndet hon mötte som kvinna i offentliga sammanhang, och hur hon lärde sig att ta plats och tala inför folk. Alicy diskuterar även hur nykterhetsrörelsen fungerade som skola i demokrati och jämlikhet, och hur kvinnor genom föreningslivet kunde bryta isoleringen i hemmet. Samtalet berör också vikten av solidaritet och utbildning, samt erfarenheter från kongresser och resor i rörelsens tjänst. Band 2, sida B. Intervjun är gjord den 21 juni 1982, Alnö.

Intervju med Alicy Åström, född 6 november 1910 på Alnön. I denna del av intervjun berättar Alicy om sitt engagemang i nykterhetsrörelsen, särskilt inom IOGT och dess ungdomsverksamhet. Hon beskriver föreningslivet som en viktig social och ideologisk plattform där hon lärde sig tala, organisera och diskutera. Alicy reflekterar över kvinnors roll i rörelsen, deras kamp för att höras och bli tagna på allvar. Hon minns även resor, möten och hur det politiska medvetandet växte fram. Föreningslivet gav henne både utbildning och en känsla av egenvärde, i en tid när kvinnors inflytande annars var starkt begränsat. Band 2, sida A. Intervjun är gjord den 16/21 juni 1982, Alnö.

Intervju med Alicy Åström, född 6 november 1910 på Alnön. Alicy Åström fortsätter att berätta om sin uppväxt, med särskilt fokus på arbetet i hushåll och industri, samt erfarenheter från barnflickejobb i Stockholm. Hon beskriver tuffa arbetsvillkor, otrygga anställningar och känslan av att vara utbytbar. Intervjun belyser även klasskillnader, särskilt mellan arbetare och överklassfamiljer, samt kvinnors utsatthet. Alicy reflekterar över könsroller, kärlek och äktenskap, och hur dessa formades av tidens moral och religion. Samtidigt lyfter hon vikten av gemenskap, föreningsliv och politiskt uppvaknande för unga kvinnor. Band 1, sida B. Intervjun är gjord den 16 juni 1982, Alnö.

Intervju med Alicy Åström, född 6 november 1910 på Alnön. I denna intervju berättar Alicy om sin barndom och ungdom i början av 1900-talet. Hon beskriver familjens livsvillkor, skolgång, arbete i hushåll och fabrik, samt tidiga kontakter med nykterhetsrörelsen. Hon minns fester, dans och hur det var att växa upp i en tid präglad av hårt arbete och enkla nöjen. Samtalet rör också relationen till religion, moral och könsroller, samt hur det sociala livet såg ut på landsbygden och i småstäder. Genom Alicys berättelser får vi en levande inblick i kvinnors vardag och livsvillkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 16 juni 1982, Alnö.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Alf berättar här om sin politiska resa, arbetarrörelsens utveckling och vardagslivet i Njurunda. Han minns ungdomsåren, första maj-firanden, och sin väg från ungdomsklubb till riksdagen. Samtalet berör även arbetslöshetsföreningar, föreningslivets betydelse och klasskampens konkreta uttryck. Han reflekterar över ledarskap, kamratskap, generationsskiften inom politiken och vikten av småskaligt, lokalt engagemang. Intervjun avslutas med tankar om vikten av samhörighet och oro för att stora organisationer ska urholka det nära samtalet inom arbetarrörelsen. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 4, sida A. Intervjun är gjord den 28 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). I denna del av intervju berättar Alf Andersson om övergången från det kilbomska kommunistpartiet till socialdemokraterna 1937. Han beskriver bakgrunden till beslutet, bland annat slitningar inom vänsterrörelsen, besvikelse över interna konflikter, samt socialdemokratins stabilitet och praktiska stöd till arbetare. Försäljningen av tidningen Norrlandskuriren till LO diskuteras, liksom mottagandet från gamla sossar – både positivt och med visst motstånd. Alf reflekterar också över politisk lojalitet, självbild och hur ideologier förändras, samt sitt arbete inom riksdagen och fackliga rörelsen. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 4, sida A. Intervjun är gjord den 28 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). I denna del av intervjun berättar Alf Andersson om sitt engagemang inom politiken och fackföreningsrörelsen, särskilt relationen till Hulda Skoglund och om konflikter inom arbetarrörelsen. Han reflekterar över övergången från kommunist till socialdemokrat och de interna stridigheter det medförde. Samtalet rör också ideologiska skillnader mellan revolutionär och reformistisk socialism, samt minnen från 1920- och 30-talets arbetarkamp. Avslutningsvis beskriver han sin syn på andra världskriget och Sovjets agerande i Warszawa, samt det nazistiska våldets brutalitet. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 3, sida B. Intervjun är gjord den 23 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Alf berättar om en resa till Jugoslavien, mötet med Tito och ryska delegationer, och om nationalismens frånvaro bland barnen där. Störst fokus ligger dock på arbetarlivet i Nyhamn_ den tekniska utvecklingen inom massaindustrin, fackföreningsarbetet, strejker på 1920-talet och relationen till företagsledningen. Andersson beskriver också vardagslivet, familjesituationer, möten, kvinnors roll i politiken samt lokala personligheter som Hulda Skoglund. Berättandet är rikt på detaljer, personliga reflektioner och historiska händelser. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 3, sida A. Intervjun är gjord den 23 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Alf berättar om bland annat fackliga förhandlingar, lönevillkor och relationen mellan lokala och centrala fackliga nivåer. Han berättar om sitt engagemang i Pappers, distriktsstyrelsens sammansättning, och maktbalansen mellan socialdemokrater och kommunister. Andersson beskriver även industrins utveckling i Njurunda, särskilt sågverken och sulfitfabrikerna, samt deras nedläggning. Han reflekterar över arbetarrörelsens styrkor och begränsningar samt delar minnen från sin barndom, inklusive möten med lokalbefolkningen och berättelser om arbetsplatser och tekniska förändringar. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 2, sida B. Intervjun är gjord den 22-23 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Alf berättar om sitt politiska och fackliga engagemang under 1900-talets första hälft. Han diskuterar splittringen inom arbetarrörelsen, särskilt mellan Kilbommarna, Sillenarna och socialdemokraterna. Ämnen som tas upp inkluderar bildandet av driftceller, partipolitiska konflikter inom fackföreningar, enighetskonferenser, och uteslutningshot från LO. Han beskriver även ransonering under andra världskriget, Ådalshändelserna, samt sin egen roll i fackliga strider och organisationsarbete på lokal nivå. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 2, sida A. Intervjun är gjord den 22 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Intervju med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Alf berättar om sitt liv och politiska engagemang. Bland de ämnen som tas upp finns arbetarrörelsens historia i Njurunda, byggandet av infrastruktur i området, erfarenheter från resor till Sovjetunionen samt inblickar i splittringen inom den svenska kommunismen (Kilbommarna och Sillenarna). Det diskuteras även om inflytande från Komintern, facklig organisering och hur partipolitik kom att påverka val av ledare i fackföreningar. Alf berättar personligt och med många historiska detaljer. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 1, sida B. Intervjun är gjord den 22 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Transkribering av intervjun med Alf Andersson, född 18 september 1899 i Njurunda socken (död 17 december 1983). Intervjun präglas av personliga reflektioner kring samhällsförändringar, arbetslivets utveckling och solidaritet inom arbetarrörelsen. Alf föddes 1899, började arbeta som 10-åring vid sågverk i Nyhamn. Besökte Sovjetunionen på 1970-talet – berättar om resan, kulturskillnader och gränskontroll. Aktiv i fackföreningen från 1920-talet, ledde strejker och löneförhandlingar. Engagerad i arbetarrörelsen och politiskt aktiv i vänstersocialistiska kretsar. Påverkad av spanska sjukan – flera bekanta dog, själv sjuk. Kritisk till partistrider som splittrade facklig sammanhållning. Alf var en svensk sulfitarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare från 1949, invald i Västernorrlands läns valkrets. Band 1, sida A. Intervjun är gjord den 21 Juli 1981, Kvissleby, Njurunda.

Musikinspelning med musik av Hjalmar Pettersson, 80 år, 1976. 1/ Hembyggden 1920, 2/ Visa om Näslund 1914, 3/ Basarvisa 1914 (Fröst lokalen Alnö), 4/ En afton 1921. Hjalmars dotter berättar om sin fars liv och musik.

Intervju med Vitalis Nordin, Söråker. Band 2, sida B. Intervjun gjord den 27 juli 1981.

Intervju med Vitalis Nordin, Söråker. Berättar bla om en situation då en arbetare blivit orättvist behandlad av sin arbetsgivare, samt om lantarbetarnas strejk i Lögdö. Band 2, sida A. Intervjun gjord den 27 juli 1981.

Intervju med Vitalis Nordin, Söråker. 1890 kom han till Söråker, då hans far fick anställning på sågverket. Band 1, sida B. Intervjun gjord den 27 juli 1981.

Intervju med Vitalis Nordin, Söråker. 1890 kom han till Söråker, då hans far fick anställning på sågverket. Band 1, sida A. Intervjun gjord den 27 juli 1981.

Intervju med Violet Hardenfelt, född Gustafsson, berättar om sin far Gideon Gustafsson, född den 7 november 1880 i Småland. Gideon Gustafsson var socialdemokrat och chefsredaktör för Dagbladet. Band 2, sida B. Intervjun är gjord på Västergatan i Sundsvall, den 30 januari 1990.

Intervju med Violet Hardenfelt, född Gustafsson, berättar om sin far Gideon Gustafsson, född den 7 november 1880 i Småland. Gideon Gustafsson var socialdemokrat och chefsredaktör för Dagbladet. Band 2, sida A. Intervjun är gjord på Västergatan i Sundsvall, den 30 januari 1990.

Intervju med Violet Hardenfelt, född Gustafsson, berättar om sin far Gideon Gustafsson, född den 7 november 1880 i Småland. Gideon Gustafsson var socialdemokrat och chefsredaktör för Dagbladet. Band 1, sida B. Intervjun är gjord på Västergatan i Sundsvall, den 30 januari 1990.

Intervju med Violet Hardenfelt, född Gustafsson, berättar om sin far Gideon Gustafsson, född den 7 november 1880 i Småland. Gideon Gustafsson var socialdemokrat och chefsredaktör för Dagbladet. Band 1, sida A. Intervjun är gjord på Västergatan i Sundsvall, den 30 januari 1990.

Intervju med Ulla Svensson, född den 14 september 1887, Jissjö, Fränsta, gamla Torps kommun. Dagbladet 6 maj 1978, sidan 11. Signaturen Plom (Hugo Lindberg, Alnö) hade en artikel inne om Ulla Svensson. ”Hela underlaget till artikeln finnes på bandet. Tidningsintervjun skedde i april 1978, Hugo och Ulla var överens om att klara av det efter födelsedagen.” Intervjun genomförd i september 1977.

Intervju med Ulla Svensson, född den 14 september 1887, Jissjö, Fränsta, gamla Torps kommun. Hon hade tre äldre bröder. Ulla berättar om 90-årsdagen 1977. ”En vecka efter hennes födelsedag besökte jag henne tillsammans med systrarna Anna och Hjördis Schymberg. Vi kom av oss och började om från början Hjördis var lite brydd först, men sedan började hon om och frågade ut Ulla om hennes 90 års dag.” Intervjuare Lasse Pettersson, Alnö. Intervjun genomförd i september 1977.

Intervju med Torsten Ekendahl, Ånge. Berättar om Svenska flaggans dag-firande. Intervjun genomförd den 18 mars 1986.

Intervju med Ture Åström, 84 år gammal, Alnö. Ture började köra buss 1930 och körde i 37 år, jobbade för Nilssons bussbolag. Band 1. Om omnibusstrafiken på Alnö från 1930. Band 2. Intervjun gjord den 13 maj 1984.

Intervju med Ture Åström, 84 år gammal, Alnö. Ture började köra buss 1930 och körde i 37 år, jobbade för Nilssons bussbolag. Band 1. Om omnibusstrafiken på Alnö från 1930. Band 1. Intervjun gjord den 13 maj 1984.

Intervju med Thore Pettersson, musiker från Ljugaverk, född den 1917.07.14. Berättar om sitt liv som musiker tillsammans med sin bror Malte Pettersson, klarinettist, född 1933. Spelade mycket i Jämtland och Medelpad, med bla dragspelaren Bertil Söderman. På 40-talet också känd från inspelningar i radio och TV. Spelar även egna melodier. Sida B. Intervju genomför den 7 november 1989.

Intervju med Thore Pettersson, musiker från Ljugaverk, född den 1917.07.14. Berättar om sitt liv som musiker tillsammans med sin bror Malte Pettersson, klarinettist, född 1933. Spelade mycket i Jämtland och Medelpad, med bla dragspelaren Bertil Söderman. På 40-talet också känd från inspelningar i radio och TV. Spelar även egna melodier. Sida A. Intervju genomför den 7 november 1989.

Intervju med Sven-Erik Svensson, född den 1925.05.28, i Bräcke. Berättar om ABFs historia i Medelpad och Ångermanland. Sida B. Intervjun genomförd den 11 december 1989.

Intervju med Sven-Erik Svensson, född den 1925.05.28, i Bräcke. Berättar om ABFs historia i Medelpad och Ångermanland. Sida A. Intervjun genomförd den 11 december 1989.

Intervju med Sven Herrgård. Svartvikshistorien. Sida A (ingen B-sida). Intervjun genomförd av Margareta Loviken (?) den 24 maj 1992. (OBS! Dålig ljudkvalitet)

Intervju med Sune Orseen, Ånge. Kommer från Orsa i Dalarna, kom till Ånge 1941. Sökte sig till maskinavdelningen på SJ för att slippa beredskapstjänst. Berättar om gamla hantverk_ silver-, trä- och hornsmide, samt konstsmederna Nestor och Knut Florström. Sida B. Intervjun genomförd den 17 oktober 1989.

Intervju med Sune Orseen, Ånge. Kommer från Orsa i Dalarna, kom till Ånge 1941. Sökte sig till maskinavdelningen på SJ för att slippa beredskapstjänst. Berättar om gamla hantverk_ silver-, trä- och hornsmide, samt konstsmederna Nestor och Knut Florström. Sida A. Intervjun genomförd den 17 oktober 1989.

Intervju med Stefan Näsström, Född 19 februari 1905 i Tårsjö i Ångermanland. Stefan berättar om 40 år som slöjdlärare, sedan 1933, i Kösillre skola i Haverö, och om fotografering, silversmide och sitt arbete som urmakare. Sida B. Intervjun genomför den 9 november 1989.

Intervju med Stefan Näsström, Född 19 februari 1905 i Tårsjö i Ångermanland. Stefan berättar om 40 år som slöjdlärare, sedan 1933, i Kösillre skola i Haverö m.m. Sida A. Intervjun genomför den 9 november 1989.

Intervju med Sigrid Öberg, född 1895.02.18, berättar om Sundsvall, Tallåsen och Alby. Född i Tallåsen, men bott länge i Borgsjö. Vid inspelningen snart 95 år. Sida A. Inspelningen gjort den 23 oktober 1989.

Intervju med Rune Helmersson, Parteboda. Läser ur Ångetidningen utgiven 1908-1911, tryckt i Sundsvall. Sida B. Inspelningen genomförd den 11 februari 1989.

Intervju med Rune Helmersson, Parteboda. Läser ur Ångetidningen utgiven 1908-1911, tryckt i Sundsvall. Sida A. Inspelningen genomförd den 11 februari 1989.

Intervju med Ragnar Nylander, född den 27/12 1929 i Indal, i Säter. Pappa skogsarbetare på vinter och flottare på sommaren. Berättar bla om hur skolan förändrades när barnaga blev förbjudet, och hur undomsgårdarna fungerade när de introducerades. Band 2, sida A. Intervjun genomförd den 29 juni 1982 i Sundsvall.

Intervju med Ragnar Nylander, född den 27/12 1929 i Indal, i Säter. Pappa skogsarbetare på vinter och flottare på sommaren. Band 1, sida B. Intervjun genomförd den 29 juni 1982 i Sundsvall.

Intervju med Ragnar Nylander, född den 27/12 1929 i Indal, i Säter. Pappa skogsarbetare på vinter och flottare på sommaren. Band 1, sida A. Intervjun genomförd den 29 juni 1982 i Sundsvall.

Intervju med prosten Eric Sidung. Om sin prästerliga gärning i Medelpad och annat som har med kyrkans verksamhet att göra, band 1, sida 2. Inspelad i Sundsvall den 8 april 1986.

Intervju med Otto Stadling, Rombäck, Fränsta. Född en snöig marsdag, den 15 mars 1909, född i barnhemmet ett par 100 meter norr från där intervjun gjordes. Band 2, sida B. Intervjun genomförd den 18 august 1981.

Intervju med Otto Stadling, Rombäck, Fränsta. Född en snöig marsdag, den 15 mars 1909, född i barnhemmet ett par 100 meter norr från där intervjun gjordes. Band 2, sida A. Intervjun genomförd den 18 august 1981.

Intervju med Otto Stadling, Rombäck, Fränsta. Född en snöig marsdag, den 15 mars 1909, född i barnhemmet ett par 100 meter norr från där intervjun gjordes. Otto berättar bla om IOGT i Fränsta. Band 1, sida B. Intervjun genomförd den 18 august 1981.

Intervju med Otto Stadling, Rombäck, Fränsta. Född en snöig marsdag, den 15 mars 1909, född i barnhemmet ett par 100 meter norr från där intervjun gjordes. Band 1, sida A. Intervjun genomförd den 18 august 1981.

Intervju med Olle Andersson (född 1907) om Stöde. Kommunalanställd på Stöde kommuns försörjningshem, började arbeta där den 1 maj 1931. Band 3, Sida A (sida B var tomt). Intervjun genomförd 1985.

Intervju med Olle Andersson (född 1907) om Stöde. Kommunalanställd på Stöde kommuns försörjningshem, började arbeta där den 1 maj 1931. Band 2, Sida B. Intervjun genomförd 1985.

Intervju med Olle Andersson (född 1907) om Stöde. Kommunalanställd på Stöde kommuns försörjningshem, började arbeta där den 1 maj 1931. Band 2, Sida A. Intervjun genomförd 1985.

Intervju med Olle Andersson (född 1907) om Stöde. Kommunalanställd på Stöde kommuns försörjningshem, började arbeta där den 1 maj 1931. Band 1, Sida B. Intervjun genomförd 1985.

Intervju med Olle Andersson (född 1907) om Stöde. Kommunalanställd på Stöde kommuns försörjningshem, började arbeta där den 1 maj 1931. Band 1, Sida B. Intervjun genomförd 1985.

Intervju med Olle Andersson (född 1907) om Stöde. Kommunalanställd på Stöde kommuns försörjningshem, började arbeta där den 1 maj 1931. Band 1, Sida A. Intervjun genomförd 1985.

Intervju med Olle Andersson (född 1907) om Stöde. Kommunalanställd på Stöde kommuns försörjningshem, började arbeta där den 1 maj 1931. Band 1, Sida A. Intervjun genomförd 1985.

Intervju med Nina Hagman. Nina berättar om sitt liv. Intervjun görs den 8 juli 1986.

Intervju med Nina Hagman. Nina berättar om sitt liv. Intervjun görs den 8 juli 1986.

Intervju med Nils Näsberg. Nils berättar om sitt fackliga engagemang och arbete på Ortvikens pappersbruk. Intervjun görs den 17 oktober 2001.

Intervju med Nils Näsberg. Nils berättar om sitt fackliga engagemang och arbete på Ortvikens pappersbruk. Intervjun görs den 17 oktober 2001.

Intervju med Nils Näsberg. Nils berättar om det politiska spelet i samband med omställningen till kontinuerlig drift på Ortvikens pappersbruk. Intervjun görs den 17 oktober 2001.

Intervju med Nils Näsberg. Nils berättar om det politiska spelet i samband med omställningen till kontinuerlig drift på Ortvikens pappersbruk. Intervjun görs den 17 oktober 2001.

Intervju med Nils Landgren i Hallsta, Ånge. Nils berättar om sina många år som busskonduktör och busschaufför. Berättar bland annat om sina upplevelser i samband med Högertrafikomläggningen 1967. Intervjun görs i Hallsta, Ånge, den 6 februari 1987.

Intervju med Nils Landgren i Hallsta, Ånge. Nils berättar om sina många år som busskonduktör och busschaufför. Berättar bland annat om sina upplevelser i samband med Högertrafikomläggningen 1967. Intervjun görs i Hallsta, Ånge, den 6 februari 1987.

Intervju med Milton Broman. Milton berättar om sina familj som bland annat ägde personbilar och lastbil. Han berättar också om sin tid i SSU. Intervjun görs i Matfors den 14 mars 1984.

Intervju med Milton Broman. Milton berättar om sina familj som bland annat ägde personbilar och lastbil. Han berättar också om sin tid i SSU. Intervjun görs i Matfors den 14 mars 1984.

Intervju med Märta Näsman. Märta berättar om sitt liv utifrån att titta på fotografier i ett fotoalbum. Intervjun görs på Vretsgränd (i Sundsvall?) den 26 november 1987.

Intervju med Märta Näsman. Märta berättar om sitt liv utifrån att titta på fotografier i ett fotoalbum. Intervjun görs på Vretsgränd (i Sundsvall?) den 26 november 1987.

Intervju med Manfred Magnusson, född 1908, Njurunda. Manfred berättar om hur det var i Svartvik, ”Svartviksprojektet”. Sida B. Intervjun gjord av Inger Söderberg den 2 april 1990.

Intervju med Manfred Magnusson, född 1908, Njurunda. Manfred berättar om hur det var i Svartvik, ”Svartviksprojektet”. Sida A. Intervjun gjord av Inger Söderberg den 2 april 1990.

Intervju med Manfred Magnusson i Njurunda, född 1908, berättar om sitt liv – sin uppväxt under kriget och Spanska sjukan, sitt engagemang inom fackföreningsrörelsen och arbetet och livet på sågverket i Svartvik.

Intervju med Manfred Magnusson i Njurunda, född 1908, berättar om sitt liv – sin uppväxt under kriget och Spanska sjukan, sitt engagemang inom fackföreningsrörelsen och arbetet och livet på sågverket i Svartvik.

Intervju med Malin Österholm, Svartvik, dotter till Ludvig Olsén-Bergseie, född 1876 och död 1938. Sida A (ingen B-sida). Intervjun genomförd den 31 mars 1992. (OBS! Dålig ljudkvalitet)

Intervjun med Maja Johansson, född 29 november 1894 i Högs socken. Maja berättar om sitt liv. Intervjun görs i Majas dotters kök på Fridhemsgatan 33 (i Sundsvall?) den 14 oktober 1982.

Intervjun med Maja Johansson, född 29 november 1894 i Högs socken. Maja berättar om sitt liv. Intervjun görs i Majas dotters kök på Fridhemsgatan 33 (i Sundsvall?) den 14 oktober 1982.

Intervju med Louise Ohlander, förste teckenspråkstolk, Maj-Lis Bäckman, dövblindtolk, Åsa Höglund, praktikant, Gun-Britt Milioris, kurator, och Gun-Britt Marklund, teckenspråkstolk, på Landstingets tolkcentral i Härnösand som startade 1979. Louise, Maj-Lis, Gun-Britt, Åsa och Gun-Britt berättar om sitt arbete och praktik.

Intervju med Louise Ohlander, förste teckenspråkstolk, Maj-Lis Bäckman, dövblindtolk, Åsa Höglund, praktikant, Gun-Britt Milioris, kurator, och Gun-Britt Marklund, teckenspråkstolk, på Landstingets tolkcentral i Härnösand som startade 1979. Louise, Maj-Lis, Gun-Britt, Åsa och Gun-Britt berättar om sitt arbete och praktik.