Samarbetsorganisation bildad av IOGT, ABF, SSUH och TO. |
Föreningen verkade för att främja studentidrotten vid Uppsala Universitet. |
Föreningen avser att utgöra ett föreningsband mellan studenter vid Uppsala Universitet, vilka omfatta tanke- och yttrandefrihetens grundsatser samt hysa intresse för allmänt mänskliga och samhälleliga frågor. // // Under senare tid (1951) har föreningen ändrat karaktär och blivit en akademisk diskussionsförening. Främsta insatsen gjordes inom folkbildningsområdet. |
Kårparti vid Uppsala universitet med en marxist-leninistisk åskådning. |
Bildad som Ärentuna socialdemokratiska arbetarekommun. // Namnbyte 1971. |
År 1909 utbröt den s.k. storstrejken. En långvarig lågkonjunktur hade lett till lönesänkningar och lokala konflikter och när SAF sommaren 1909 proklamerade allmän lockout inom sitt område svarade LO, den 4 augusti, med storstrejk. Strejken riktade sig mot alla arbetsgivare i landet och syftet var att stoppa hela samhällsmaskineriet, endast sjukvård och andra vitala funktioner undantogs. Som mest var ca 300 000 arbetare indragna i konflikten. |
Bildades inom samma grupp av människor som grundade Storvreta Återbruk och Storvreta Fredsförening. // Syftet var att tillhandahålla miljövänligt framställda livsmedel. |
Föreningen upplöstes 2013 men då hade man inte haft någon aktivitet sedan 2003. |
Se bilaga | Stig Dagermansällskapet // I maj 1987 bildades Stig Dagermansällskapet på Sörgärdets bibliotek, några stenkast från Dagermans barndomshem på Norrgärdet. Sällskapet bildades för att uppmärksamma och sprida kunskap om ett viktigt författarskap. // 1992 öppnades Dagermansrummet på Laxön, som möblerades med flera av Stig Dagermans möbler samt en av hans skrivmaskiner. Ett rum som hade flera tusen besökare varje år. // // Dagermanpriset, ”en dag om året”, som delades ut för första gången 1996 i samarbete med Älvkarleby kommun. Det delades ut till den person som på något sätt ”i Stig Dagermans anda har verkat för att värna om det fria ordets betydelse och tillgänglighet”. Bland pristagarna genom åren kan nämnas John Hron (1996), Elsie Johansson (2001), Elfiede Jelinek (2004) och Anders Kompass (2017). // // 2019 lade sällskapet ned sin verksamhet. Administrationen av Dagermanpriset tas dock över av Älvkarleby kommun. Prisjuryn ska dock vara fristående och ha i uppgift att varje år ompröva om priset ska vara kvar. // // Stig Dagerman // Stig Dagerman (1923-1954) växte upp i Älvkarleby hos sina farföräldrar men flyttade senare till Stockholm. // // Han började tidigt arbeta som journalist och från 1942 blev han en av redaktörerna för Storm (organ för Syndikalisternas ungdomsförbund) och även dess ansvarige utgivare. // // 1943 anställdes han på tidningen Arbetaren, där han efter två år blev kulturredaktör. När han hade slagit igenom som författare avslutade han sin fasta anställning men fortsatte att ibland medverka som dagsverksskribent i tidningen. // // Han debuterade som romanförfattare med ”Ormen” år 1945. Några år senare debuterade han också som pjäsförfattare med ”Den dödsdömde” som hade urpremiär på Dramaten 1947. Dessa och följande år var produktiva och han skrev flera romaner, reportage, pjäser, dikter och s k dagsedlar i Arbetaren. Därefter, i slutet av 1940-talet, sinande kreativiteten och han drabbades av skrivkramp. // // 1954 begick han självmord genom kolmonoxidförgiftning. Idag är Stig Dagerman begravd vid Älvkarlebys kyrka. //
Föreningen Norden inrättade 1951 stiftelsen Föreningen Nordens institut och genom ett riksdagsbeslut 1956 ställdes egendomen Biskops-Arnö till stiftelsens förfogande. Stiftelsen inrättade 1958 en särskild folkhögsskola. // // 1992 ändrades namnet till stiftelsen Nordens Biskops-Arnö. | Ritningar // // Elevbostad- och vaktmästarbostad 1962 (3) // Elevbostad- och vaktmästarbostad nr 14-15 1962, 1964 (4) // Elevbostäder, vaktmästarbostad, hus 15 1962 (1) // Elevbostäder 1962 (3) // Elevbostäder, sektion gavelfasad 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13,14, 15, grundplaner u å (1) // Elevbostäder, hus 13 1962, 1964 (3) // Elevbostäder, nr 13, planer och fasader 1962 (1) // Elevbostäder, hus 13-14 1962 (1) // Elevbostäder, beslagsförteckning, dörrar, fönsterdetaljer 1964 (1) // Elevbostäder, detaljer till springventil och fönsterbänkar, 1964 (1) // Elevbostäder, inredning i dagrum/kokskåp 1964 (1) // Elevbostäder, inredning i elevrum 1964 (1) // Elevbostäder, detaljer till yttertrappor 1964 (1) // Elevhem, yttre ledning, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, yttre ledning, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, rördragning ingående i elentreprenaden 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13, positionsbet. för väggar 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13, elinstallation i väggar 1964 (2) // Elevbostäder, hus 13-14, elinstallation i väggar 1964 (1) // Elevbostäder, hus 14-15, positionsbet. för väggar 1964 (1) // Elevbostäder, hus 14-15, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, hus 14-15, elinstallation i väggar 1964 (1) // Elevbostäder, nr 14-15, rördragning ingående i elentreprenaden 1964 (1) // // Huvudbyggnad, omdisponering 1962 (1) // // Norra flygeln 1962 (1) // Norra flygeln, uppmätning 1961 (2) // Norra flygeln, hus 3, vvs 1963 (1) // // Rektorsbostad 1962 (1) // Rektorsbostad, hus 16 1962-1963 (6) // // Ridhuset, uppmätning 1961 (1) // Ridhuset, omdisponering 1962 (2) // // Norra flygeln 1962 (1) // Norra flygeln, uppmätning 1961 (2) // Norra flygeln, hus 3, vvs 1963 (1) // // Rektorsbostad 1962 (1) // Rektorsbostad, hus 16 1962-1963 (6) // // Ridhuset, uppmätning 1961 (1) // Ridhuset, omdisponering 1962 (2) // Ridhuset, hus 5, vvs 1963 (1) // // - Situationsplan 1962 (8) // - Situationsplan, vvs 1964 (1) // // - Skolbyggnad, källarplan 1962 (1) // - Skolbyggnad, fasader och fasadsektioner 1962 (3) // - Skolbyggnad, hus 10, fasader 1962 (8) // - Skolbyggnad, hus 10, fasader, sektioner 1962 (3) // - Skolbyggnad, hus 10, bottenplan 1962 (1 ) // // Stallet, hus 7, uppmätning 1963 (1) // Stallet, ombyggnad elektrisk anläggning 1964 (2) // //
Var nära knuten till Håbo Hembygdsförening och hade samma styrelse från 1992. Räkenskaperna hölls dock separata t.o.m. 2003. // År 2004 byter museet namn till Fridegårdsmuseet - Statare och Hembygd. |
Stiftelsens Global Kunskaps målsättning var att arbeta till stöd för FN:s målsättningar, för internationell solidaritet, social rättvisa, fred och allmän nedrustning samt främja ökad utrikespolitisk information och ökad förståelse för internationellt samarbete. // Stiftelsens huvuduppgift var att utge publikationer och studiematerial samt att genom besök, föreläsningar och kurser, informera skolor och organisationer om materialet och hur det kunde användas i undervisningen/studier. |
Stiftelsen bildades genom donation från LO-kommittén i Enköping och Sparbanken i Enköping. // Stiftelsens ändamål var att verka för att utveckla ett kultur- och naturområde på Bryggholmen i samförstånd med Enköpings kommun och motsvarande organ. |
Stiftelse tillägnad minnet av konstnären Anna Lisa Thomson (1905-1952), // bl.a. formgivare vid Ekeby bruk. Stiftelsen har bl.a. till ändamål att stödja konstnärer med stipendier. // Stiftelsen upplöses 1989, men ombildas samma år och med samma namn med Uplands konstförening som huvudman. |
1954-1966 Stenskärs Båtsällskap |
Avdelningen bildades första gången troligen i april 1904 (enl kassabok), upphörde dock. // // Den 31/7 1916 nybildades avdelningen och var verksam till 1/7 1970 då den upphörde och övergick i Sv Fabriksarbetareförbundet. |
Ändamål: // Att sammansluta alla sten- och grovarbetare i Uppsala i en förening som ska söka förbättra deras ställning i intellektuellt, ekonomiskt och socialt hänseende. |
Stefanushjälpen är en ideell förening med säte i Uppsala som vill hjälpa människor som lider nöd, främst hemlösa EU-migranter, med målsättningen att de ska bli självförsörjande. |
Stefan Lundhem var under åren 1970-72 ordförande för Uppsala FNL-grupp. Arkivet innehåller ordförandens handlingar samt handlingar från ytterligare föreningar, bl.a. Clarté. |
Sammanslogs 1964 med Upplands-Tuna Arbetarekommun till Tuna-Stavby Arbetarekommun. |
Bildades 1963 då Försäkringsfunktionärernas förbund avd 106, där man tidigare ingått som sektion, delades upp i två avdelningar. // 1969 namnändring till Försäkringsanställdas förbund avd 75 Uppsala // Januari 2002 uppgick man i Statstjänstemannaförbundet och FF avd 75 upphörde och blev istället ST-FK sektion 102-03 Uppsala. // Vid årsmötet 14 mars 2011 fastslogs att Uppsala som egen sektion nu är avslutad, då man bildat ny sektion med Gävleborg och Dalarna under namnet ST-FK sektion 28 Gävleborg - Uppsala - Dalarna. |
Var under några år innan bildandet en personalklubb vid AF i Uppsala, ansluten till Stockholmskretsen. |
Avdelningen bildades omkring 1930 och upphörde med verksamheten 21/5 1970. |
Kommittén konstituerades vid ett sammanträde den 20/10 1970, då Statsanställdas samorganisation i Uppsala omorganiserade sin verksamhet. |
Namnändringar: // Bildades under namnet Älvkarleby Kraftverks Maskinistförening // 1927 Vattenfallsverkens Tjänstemannaförbund // 1948 Vattenfallsverkens Personalförbund avd 6 Älvkarleby // 1963 Kraftverkens Personalförbund avd 6 Älvkarleby // 1970 Statsanställdas Förbund avd 5206 Älvkarleby // 1980 Statsanställdas Förbund avd 5207 Älvkarleby |
Bildades som Sv Vägarbetareförbundet avd 26 sektion 14. // Namnbyte 1971. |
Se bilaga! | Bildas under namnet Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 27 Älvkarleö. Namnbyte år ? till Älvkarleby. // // 1944 ingår vägarbetarna boende i Skärplinge i avdelningen. De hade tidigare tillhört Tierpsavdelningen. // // 1949 ändras förbundets namn till Vägarbetareförbundet avd 27 Älvkarleby. // // 1966 Storavdelning bildas i Uppsala län och Västmanland. Det nya namnet blir Vägarbetareförbundet avd 4 CU sektion 7. Mötena sker växelvis i Älvkarleby och Skärplinge. // // 1970 Vägarbetareförbundet ombildas till Statsanställdas förbund. Nytt namn - Statsanställdas förbund avd 5104 klubb 7 Skärplinge - trots att medlemmar finns i Älvkarleby.
Namnändringar: // 1896 Sv Postvaktbetjenteföreningen Uppsalakretsen // 1908 Sv Postmannaförbundet Uppsalakretsen // 1945 Sv Postmannaförbundet avd 15 // 1962 Sv Postförbundet avd 15 // 1970 Statsanställdas Förbund avd 3015 Post // 1995 SEKO Post Mälardalen avd 706 (Klubb Uppland) |
Avdelningen bildades som nummer 65 Bärby Yrkesskola av Svenska Fångvårdsmannaförbundet. Namnändring 1965 till avdelning nummer 65 av Svenska Vårdpersonalförbundet. 1970 uppgick avdelningen i Statstjänstemannaförbundet med avdelningsnummer 2365. 1976 slogs avdelningen samman med avdelning 2305 i Uppsala. // Avdelningen organiserade personal vid Bärby Yrkesskola samt från 1960 även personal vid Morängens Yrkesskola i Almunge och från 1961 personal vid Åby Lanthem, Bärby. |
Organiserade anställda vid fängelset på Dag Hammarskjölds väg. |
Bildad som Fångvårdsmannaförbundet avd 5. Verksamhet fanns innan bildandeåret 1917, men ingen styrelse fanns innan dess. // Organiserade anställda vid fängelset på nuvarande Dag Hammarskjölds väg. Senare även personal vid rättspsykiatriska kliniken, anstalterna vid Åby och Bärby samt Studiegården. |
1995 SEKO Civil avd 704 Uppsala |
Avdelningen omfattade flygflottiljen F2 som lades ner ungefär 1971-1972. Därefter var avdelningen kvar vid Hägernäs, med teleservicebas, fram till 1974, då verksamheten flyttade till Sundbyberg. // // Organisationsförändringar har lett till att verksamheten levt vidare under andra organisationer. Däribland flygflottilj F16 i Uppsala, där den levde kvar till 1981, då den lades ned. |
Se bilaga! |
"S:t Sigfrids Gille har till ändamål att väcka och befordra ett angenämt umgängeslif mellan familjer och enskilda, tillhörande företrädesvis Upsala stads borgerskap." // // (§ 1, föreningens stadgar 1891) |
Sammanslutning av f d pojkscouter som är uppbyggd kring ordenstankar och ritualer. |
S:t Ilians socialdemokratiska förening uppgick i den 1999/2000 bildade Enköpings Stads socialdemokratiska förening. |
S:t Göranskommittén i Uppsala är ett samarbetsorgan för de inom staden verksamma scoutförbunden. |
Se bilaga! | År 1881 bildades den första IOGT-logen i Uppsala; 38 Oden. Året därpå bildades logerna 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten. Lokalfrågan vållade Uppsalalogerna många bekymmer. Möten hölls först på Östra Ågatan 31, sedan på Vaksalagatan 19 och kort därefter på Vaksalagatan 20. // // Den 8 juli 1882 bildades en gemensam ekonomiförening kallad Logernas Gemen-samma Ekonomikassa. Kassan hade till uppgift att ta hand om logernas utgifter såsom lokalhyror, inventarieinköp m m. I oktober 1883 ändrades namnet till S:t Eriks Gille. Samtidigt antog man nya stadgar. // // Den 15 september 1882 hyrdes en våning på 4 rum och kök i en fastighet på Östra Ågatan. 1 mars 1884 flyttade man till Riddartorget 5. I juli samma år hyrde logerna rum i Arbetarföreningens lokal på S:t Persgatan 20 och i oktober flyttade man till en fastighet på Järnbrogatan 23 (nuvarande S:t Olofsgatan. Här blev logerna kvar i 5 år. // // 1 september 1889 började återigen en ambulerande tillvaro. Först hyrdes lokal vid Västra Ågatan 16, sedan vid Drottninggatan 3, därefter höll man till i Norrlands nations gymnastiksal och Svartbäcksgatanslutligen i en lokal på 7. // // Vid S:t Eriks Gilles sammanträden var lokalfrågan ofta på dagordningen liksom nybyggnadsfrågan. Styrelsemedlemmarna var ständigt på jakt efter lokaler och tomter. // År 1902 hade ekonomin förbättrats och man beslöt att bilda en andelsförening, Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a. S:t Eriks Gilles verksamhet fortsatte även till viss del i de byggnadskommittéer som arbetade parallellt med Uppsala Godtemplares Fastighetsförening. (Se Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté med föregångare.)
En sammanslutning med uppgift att tillgodose uppsalaföreningarnas gemensamma intressen. Den utgjordes av två representanter från varje förening inom staden. |
Fr om 1927 hette distriktet Uppland-Nedre Norrland. |
SSUH bytte 1973 namn till Förbundet mot Droger. |
Upphörde i slutet av 1940-talet och när verksamheten återupptogs 1955 beslöt man att klubben i fortsättningen skulle heta Södra Trögds SDUK. |
Namnbyte 1934. |
Nybildning av en SSU-klubb som ändrade namn första gången 1942. Se SSU Östermalm. |
Bildades 9 augusti 1931 som krets 4, ändrades till krets nr 3, för att senare bli Uppsala-kretsen. |
1937 skedde troligtvis en sammanslagning av kretsarna nr 1 och 6. |
På 1937 års distriktsårskonferens skedde en omorganisation och omnumrering av kretsarna. Man började kretsnumreringen i norr och gick söderut, vilket innebar att uppsalakretsen nu bytte nummer från 5 till 4. // 1950 var det dags igen för en ny kretsindelningen och uppsalakretsen fick nu nummer 3. Denna indelning kom att gälla i stort sett i mer än 30 år. // Uppsalakretsen fungerade under långa perioder som en stor klubb. Det var i kretsen möten, studier och sociala aktiviteter förekom och inte i klubbarna. |
Med tiden har kretsens verksamhetsområde ändrats (utökats?). // Ex under 1962 utökades kretsen med två klubbar, Enköping och Litslena. // Under 1963 försökte man även att starta en klubb i Bålsta, dock utan resultat. |
Se bilaga | Vid ett möte i Grillby 1928 sammanslogs de socialdemokratiska ungdomsklubbarna i Veckholm, Grillby, Ekolsund och Enköping i en agitationshärd (nr 2). // 1929 ändrades namnet till krets 2. // År 1937 antogs en ny kretsindelning av distriktet och krets nr 2 blev fortsättningsvis nr 5. // 1950 ändrades kretsindelning igen och enköpingskretsen fick nu nummer 4 istället för 5. // Från mitten av 1960-talet fram till 1973 hade kretsen en viloperiod. Därefter var den verksam fram till 1977 då den åter blev vilande.
Distriktet i Uppsala bildades 1927 genom att åtta klubbar bröt sig ur // Stockholms distrikt (Skutskär, Karlholm, Uppsala, Fagerviken, Söderfors, Bålsta, Kungsängen, V:a Ryd). |
Upplands-Ekeby SSU bildades den 24/5 1931. // Distriktets ordförande Erik Vallbro, Uppsala, höll ett föredrag i ämnet "Ungdomen och arbetarrörelsen". Som mötesordförande fungerade Sten Ottander från Uppsala och Vallbro fungerade som sekreterare, 31 personer antecknade sig som medlemmar. // Nedlagd 1939, nybildad 19/5 1948, nedlagd 1952. |
1904 fanns Bodarnas SSU-klubb. // 1917 nybildas Upplandsbodarnas socialdemokratiska ungdomsklubb, då tillhörande socialdemokratiska vänsterpartiet. (Se Upplandsbodarnas socialdemokratiska Ungdomsklubb.) // 1932 bildas en Bodasektion under Skutskärs SSU-klubb. Denna blir en självständig klubb 1934. // 1939 ingår Upplandsbodarnas SSU-klubb i Skutskärs SSU-klubb. |
1929 nybildades klubben. // Enligt en skrivelse i SSU Frams arkiv firade klubben 10-årsjubileum den 7/4 1934. |
Klubben lade ned sin verksamhet någon gång i början av 1950-talet. // 1954 återupplivade man klubben, men även denna gång upphörde verksamheten. // 1962 var det dags igen för ett nytt återupplivande. |