Visar 6134 resultat

Bildades 1937 under namnet pensionerade statstjänstemän i Uppsala med omnejd. // 1977 ändrades namnet till Statspensionärernas Riksförbund avd 7 Uppsala. // 1997 ändrade Riksförbundet namn till Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF. Detta eftersom förbundet numera är öppet för alla pensionärer och således inte enbart för f.d. statsanställda. // Namnbyte (?) till SKPF avd 207 Uppsala. // 2017 uppgick föreningen i SKPF avd 38 Uppsala. |

1926: SALF avd 205 Gimo. |

Avdelningen ingår i SAVF (Sv Allmänna Verkmästareförbundet) avd 50 Uppsala. |

1983 avvecklades den socialdemokratiska föreningen vid SLU och slogs samman med Sunnersta Socialdemokratiska förening. |

Sveriges Konstföreningar är en partipolitiskt obunden ideell organisation vars ändamål är att tillvarata landets konstföreningars intressen. Organisationen är indelad i 25 distrikt. |

Historik: Sverigefinska ungdomsförbundet - SFU är grundat 1993. Förbundet verkar som en fritids- och intresseorganisation for barn och ungdomar som tillhör den Sverigefinska minoriteten. Till förbundet hör också olika Sverigefinska studentföreningar.

Historik: Sverigefinska språknämnden var en myndighet som grundades 1975 och hade till uppgift att vårda och utveckla det finska språket i Sverige, sverigefinskan. Den 1 juli 2006 uppgick nämnden i Språkrådet, en avdelning inom den nya myndigheten institutet for språk och
folkminnen (ISOF). [2013-11-20 Wikipedia]

Tore Svensson föddes 5 november 1906 i Vendel. Han arbetade bl a som elektriker, radiomontör och som teknisk assistent till Med.dr. Hans E. Ronge, Innan han avslutade sitt arbetsliv som radiotekniker hos FOA 1966. |

Föreningen lades ned (u å), men återuppstod ca 2006. |

Bildades av medlemmar ur Norsk förening i Uppsala och Svensk-Norska Studentklubben. Den senare upplöstes 1950 och dess tillgångar överfördes till den nya föreningen. Föreningens syfte var bl a att främja kulturutbyte mellan Norge och Sverige. |

"Svenska Åbolandsgillet i Stockholm är en lokalförening till Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige. Initiativ till bildandet av föreningen togs 1959 av Åbolands Ungdomsförbund. Det grundade mötet hölls den 3 april 1960 i Stockholm. Målsättningen var att bilda en åboländsk hembygdsförening som kunde knyta fasta band mellan åbolänningar i Sverige och Finland.//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304

Bildad som Enköpings minuthandlareförening. |

Bildades ? under namnet Tuna Backars socialdemokratiska förening. // Namnbyten: // 1955: Uppsala Norra socialdemokratiska förening // 1972: Svartbäckens socialdemokratiska förening |

Ändamål, bl a: // Stödja Kerstin och Gunnar Högmarks m fl musikundervisning i Uppsala enligt Suzukis principer. |

Supporterklubb till Upsala Idrottsförenings orienteringssektion. // // Klubben bildades 1987 men före denna tidpunkt fanns det en kamratförening med samma namn. |

1970 beslutades att supporterklubben skulle uppgå i Gamla UCK:are under förutsättning att namnet Gamla UCK:are bibehölls. |

Vid ett möte den 19 oktober 1883 samlades ett antal lärare och lärarinnor för att diskutera
möjligheten att bilda en lärarförening i Sundsvall. Man beslutade att bilda en förening som vid
starten fick namnet Sundsvalls skollärarförening.

I stadgarna kan man läsa:
"Föreningens ändamål är att genom utbyte af tankar och erfarenheter rörande skolan, uppmuntra
och vidmakthålla medlemmarnas intresse för den samma. Detta mål hoppas föreningen uppnå
genom samtal öfver uppställda frågor, genom afhörande af lärares och lärarinnors undervisning
samt genom föredrag öfver ämnen, som röra undervisningen
och skolan."

Föreningen ändrar 1887 sitt namn till Sundsvalls lärarförening.
Redan under sitt första verksamhetsår började föreningen att diskutera möjligheten att bilda ett
skolbibliotek förverkligades 1897. 1892 ingick Sundsvalls lärarförening som krets av Sveriges
allmänna folkskollärareförening. År 1899 upptog föreningen frågan om bildandet av en
skollovskoloniförening som bildades i maj 1900 som Sundsvalls skollovskoloniförening.

1903 begärde en del medlemmar utträde ur lärarföreningen och bildade en ny förening,
Sundsvalls lärarsällskap. De gick åter samman 1922. Vid ett sammanträde den 12 oktober 1922
diskuterades frågan om bildandet av en för folk- och småskolans lärarkår gemensam
sammanslutning. Man beslutade att bilda Sundsvallskretsen av Sveriges allmänna
folkskollärareförening SAF och därefter upplösa de andra två föreningarna. Den 10
november 1922 hölls Sundsvalls lärarförenings sista möte.

Se bilaga | Ernst Sundström 1910-1982) var skomakare, han startade tidigt skomakeri på Klockarbacken i Forkarby, Bälinge. Yrket hade han lärt av sin far. // // Under militärtjänsten var han skomakare på I8. // // 1935 lade han ner skomakeriet och tog anställning på det nybildade Sko Tjänst i Uppsala. Sko Tjänst grundades 1925 av Gösta Lundin på Timmermansgatan 18 och hette Lundins Skomakeri. 1935 öppnade Gösta Lundin skomakeri på Ymergatan 11 i källaren under sin bostad, som då fick namnet Sko Tjänst. // // 1945 startade Sko Tjänst sin verkstad och inlämningsställe på Stora Torget, där Ernst blev verkmästare. 1956 bildades Sko Tjänst AB och Gösta Lundin gjorde sina tre verkmästare till aktieägare. // // Den 21 juni 1969 dör Gösta Lundin och nu behövs en snabb lösning = Ernst och Lennart Johansson arrenderar Sko Tjänst av aktiebolaget och driver det vidare. Ernst blev kvar i företaget till 1975 då han blev pensionär. //

Bertil Sundman var politiskt och fackligt aktiv i Skutskär. Sundman var bl.a. ordförande för Träindustriarbetareförbundets avdelning i Skutskär. |

Lokalhistorisk kulturförening som anordnade sociala aktiviteter. Föreningen bildades informellt den 10/3 2006 och formellt under 2007. Uppgick 2016 i Håbo kultur- och hembygdsförening. |

1927 träder Stuveriföreningen i likvidation och dess fordringar i Hargshamns Folkets Hus fördelas dels på medlemmarna i Stuveriföreningen och dels på den nybildade (reorganiserade ?) Sv Transportarbetareförbundet avd 53 Hargshamn. |

Föreningen ägde och drev en stuga i Vårdsätra, Uppsala. |

Roland och Jonas Frid, far och son, driver i eget hus på Kyrkogatan 13 stadens äldsta fotografiatlejé.

Roland Andersson, som han hette från början, startade sin karriär som anställd hos Osvald Bindler, Polyfoto, åren 1948-1950. Teddy Aarni, som etablerade sig i Eskilstuna 1951, anställde redan samma år den unge fotografen. Han arbetade hos Aarni till 1953 då det var dags att söka äventyret i Chicago.

I Chicago studios fann A-, B- och C-fotografer och det fanns mörkrumsslavar. Roland Andersson fick börja som C-fotograf. Det arbetet gick mest ut på att bära väskor och att ladda film i kassetterna. Så småningom avancerade han till B-fotograf och fick då vara belysningstekniker. Ännu hade han inte nått fram till kameran som var A-fotografens domän. Man han skulle nå dit också, och det gjorde han hos en annan arbetsgivare, fortfarande i Chicago.

Tillbaka i Sverige 1956, arbetade han en kort tid hos studiofotografen och mästaren när det gällde föremålsfotografering, Arne Wahlberg i Stockholm, innan han fick sitt första stora frilansuppdrag. Detta, som resulterade i en bok, gick ut på att resa runt i landet och fotografera transportörer och uppdragsgivaren var det tillverkande företaget.

Året därpå arbetade han som stabsfotograf för FN i Suez och Gaza.

Hösten 1957 registrerade han sig som egen företagare i Eskilstuna under namnet Fotograf Roland Andersson, men redan i januari året därpå ändrades firmanamnet till Reklamfotograf Roland. Nu var det inte A-, B- eller C-fotografen som gällde utan nu fick han ta hand om hela alfabetet själv.

Adressen var till en början Kungsvägen 6 B, där han delade lokal med Rolf Bergström, och under en tioårsperiod med början 1960 Djurgårdsvägen 1.

Från 1962 heter firman Studio Roland och efternamnet Andersson har ändrats till Frid. Sedan 1970 finns Studion på Kyrkogtan 13.

Reklamfotografering för industrin har från början varit det huvudsakliga arbetsområdet och är så fortfarande. Här har sakligheten varit ledstjärna i arbetet och möjligen är det så att den korta tiden hos Arne Wahlberg har satt sina spår. Givetvis har uppdragsgivarens krav haft betydelse. Reklambilder för industrin måste vara exakta och skarpa och i allt övrigt hålla en hög kvalitet.

År 1984 började sonen Jonas Frid som lärling i studion och i negativ registret kam man se att han fick göra sitt första fotograferingsuppdrag under våren 1985. Uppdraget gällde fotografering av köksinredningar för ett varuhus.

Jonas Frid har under de år som gått sedan dess efter hand tagit över fotograferandet mer och mer och tio år efter det första uppdraget är han dessutom studions innehavare. Detta har inneburit två viktiga saker för Studio Roland. Dels kontinuitet, Jonas har samma kvalitetskrav från beställare och sig själv som Roland har haft, dels förnyelse. Även om Roland och Jonas är far och son, är de två individer och Jonas måste sätta sin prägel på arbetsresultatet. Det gör han bland annat med nyskapande ljusbehandling, multiexponeringar och genom ett annat sätt att se förhållandet mellan bakgrund och objekt.

Roland Frids äventyrslystnad förde honom till Chicago. Jonas Frid ägnar sig åt klättring på lodräta bergväggar och dykning i djupa vatten. Att flyga intresserar honom. Tack vare detta kan Studio Roland också effektuera såväl undervattens- som flygbilder. Framförallt det sistnämnda har appellerat till industrins beställare.

Företaget upphörde år 2008.

Paraplyorganisation för all ideell folkbildningsverksamhet inom Alunda/Oland. Bl a skedde alla anslagsäskanden för det frivilliga folkbildningsarbetet i bygden genom nämnden. // Alunda föreläsningsförening förefaller ha varit särskilt nära knuten till studienämnden. |

Fr o m 1997 kalenderår |

1995 skedde en sammanslagning av avd i Älvkarleby-Tierp och Östhammar. Den nya föreningen fick namnet Studiefrämjandet i Norduppland. // // 1998 slogs alla avd i Uppland samman och bildade Studiefrämjandet avd Uppsala län. |

Bildades 1988/1989 genom en sammanslagning mellan studiefrämjandets avd i Uppsala och Enköping-Håbo. // Fr o m 1998 finns det endast en avd av Studiefrämjandet för Uppsala län. |

1988/1989 skedde en sammanslagning med Studiefrämjandets avdelning i Enköping-Håbo. |

Avdelningen bildas under namnet Oland-Östhammar och bytte namn 1974, då delar av Oland införlivades i Östhammars kommun. // // Avdelningen upphör 1995-06-30 och ingår i den nybildade Nordupplandsavdelningen. |

Bildad som studiefrämjandet i Enköping. // 1977 tillkom Håbo som tidigare bildat avd tillsammans med Upplands-Bro. // 1988/1989 bildade man tillsammans med avd i Uppsala en ny avd med namnet Studiefrämjandet avd Uppsala-Enköping-Håbo. |

1995 Bildade avdelningen tillsammans med avdelningen i Östhammar en ny förening. Den fick namnet Studiefrämjandet i Norduppland. |

Bildades under namnet Studieförbundens Samarbetskommitté Uppsala. // Namnbyte 2003 i samband med att Knivsta blev en egen kommun. // // Kommittén har till syfte att vara ett kontaktorgan mellan Studieförbundens lokalavdelningar i Uppsala samt mellan dessa och Uppsala stad. |

Bildade tillsammans med Studieförbundens samarbetskommitté i Östhammar Samstud Norduppland 1999. |

Bildade tillsammans med Studieförbundens samarbetskommitté i Tierp-Älvkarleby Samstud Norduppland 1999. |

Samarbetsorganisation bildad av IOGT, ABF, SSUH och TO. |

Föreningen verkade för att främja studentidrotten vid Uppsala Universitet. |

Föreningen avser att utgöra ett föreningsband mellan studenter vid Uppsala Universitet, vilka omfatta tanke- och yttrandefrihetens grundsatser samt hysa intresse för allmänt mänskliga och samhälleliga frågor. // // Under senare tid (1951) har föreningen ändrat karaktär och blivit en akademisk diskussionsförening. Främsta insatsen gjordes inom folkbildningsområdet. |

Kårparti vid Uppsala universitet med en marxist-leninistisk åskådning. |

Bildad som Ärentuna socialdemokratiska arbetarekommun. // Namnbyte 1971. |

År 1909 utbröt den s.k. storstrejken. En långvarig lågkonjunktur hade lett till lönesänkningar och lokala konflikter och när SAF sommaren 1909 proklamerade allmän lockout inom sitt område svarade LO, den 4 augusti, med storstrejk. Strejken riktade sig mot alla arbetsgivare i landet och syftet var att stoppa hela samhällsmaskineriet, endast sjukvård och andra vitala funktioner undantogs. Som mest var ca 300 000 arbetare indragna i konflikten. |

Bildades inom samma grupp av människor som grundade Storvreta Återbruk och Storvreta Fredsförening. // Syftet var att tillhandahålla miljövänligt framställda livsmedel. |

Föreningen upplöstes 2013 men då hade man inte haft någon aktivitet sedan 2003. |

Se bilaga | Stig Dagermansällskapet // I maj 1987 bildades Stig Dagermansällskapet på Sörgärdets bibliotek, några stenkast från Dagermans barndomshem på Norrgärdet. Sällskapet bildades för att uppmärksamma och sprida kunskap om ett viktigt författarskap. // 1992 öppnades Dagermansrummet på Laxön, som möblerades med flera av Stig Dagermans möbler samt en av hans skrivmaskiner. Ett rum som hade flera tusen besökare varje år. // // Dagermanpriset, ”en dag om året”, som delades ut för första gången 1996 i samarbete med Älvkarleby kommun. Det delades ut till den person som på något sätt ”i Stig Dagermans anda har verkat för att värna om det fria ordets betydelse och tillgänglighet”. Bland pristagarna genom åren kan nämnas John Hron (1996), Elsie Johansson (2001), Elfiede Jelinek (2004) och Anders Kompass (2017). // // 2019 lade sällskapet ned sin verksamhet. Administrationen av Dagermanpriset tas dock över av Älvkarleby kommun. Prisjuryn ska dock vara fristående och ha i uppgift att varje år ompröva om priset ska vara kvar. // // Stig Dagerman // Stig Dagerman (1923-1954) växte upp i Älvkarleby hos sina farföräldrar men flyttade senare till Stockholm. // // Han började tidigt arbeta som journalist och från 1942 blev han en av redaktörerna för Storm (organ för Syndikalisternas ungdomsförbund) och även dess ansvarige utgivare. // // 1943 anställdes han på tidningen Arbetaren, där han efter två år blev kulturredaktör. När han hade slagit igenom som författare avslutade han sin fasta anställning men fortsatte att ibland medverka som dagsverksskribent i tidningen. // // Han debuterade som romanförfattare med ”Ormen” år 1945. Några år senare debuterade han också som pjäsförfattare med ”Den dödsdömde” som hade urpremiär på Dramaten 1947. Dessa och följande år var produktiva och han skrev flera romaner, reportage, pjäser, dikter och s k dagsedlar i Arbetaren. Därefter, i slutet av 1940-talet, sinande kreativiteten och han drabbades av skrivkramp. // // 1954 begick han självmord genom kolmonoxidförgiftning. Idag är Stig Dagerman begravd vid Älvkarlebys kyrka. //

Föreningen Norden inrättade 1951 stiftelsen Föreningen Nordens institut och genom ett riksdagsbeslut 1956 ställdes egendomen Biskops-Arnö till stiftelsens förfogande. Stiftelsen inrättade 1958 en särskild folkhögsskola. // // 1992 ändrades namnet till stiftelsen Nordens Biskops-Arnö. | Ritningar // // Elevbostad- och vaktmästarbostad 1962 (3) // Elevbostad- och vaktmästarbostad nr 14-15 1962, 1964 (4) // Elevbostäder, vaktmästarbostad, hus 15 1962 (1) // Elevbostäder 1962 (3) // Elevbostäder, sektion gavelfasad 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13,14, 15, grundplaner u å (1) // Elevbostäder, hus 13 1962, 1964 (3) // Elevbostäder, nr 13, planer och fasader 1962 (1) // Elevbostäder, hus 13-14 1962 (1) // Elevbostäder, beslagsförteckning, dörrar, fönsterdetaljer 1964 (1) // Elevbostäder, detaljer till springventil och fönsterbänkar, 1964 (1) // Elevbostäder, inredning i dagrum/kokskåp 1964 (1) // Elevbostäder, inredning i elevrum 1964 (1) // Elevbostäder, detaljer till yttertrappor 1964 (1) // Elevhem, yttre ledning, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, yttre ledning, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, rördragning ingående i elentreprenaden 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13, positionsbet. för väggar 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13, elinstallation i väggar 1964 (2) // Elevbostäder, hus 13-14, elinstallation i väggar 1964 (1) // Elevbostäder, hus 14-15, positionsbet. för väggar 1964 (1) // Elevbostäder, hus 14-15, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, hus 14-15, elinstallation i väggar 1964 (1) // Elevbostäder, nr 14-15, rördragning ingående i elentreprenaden 1964 (1) // // Huvudbyggnad, omdisponering 1962 (1) // // Norra flygeln 1962 (1) // Norra flygeln, uppmätning 1961 (2) // Norra flygeln, hus 3, vvs 1963 (1) // // Rektorsbostad 1962 (1) // Rektorsbostad, hus 16 1962-1963 (6) // // Ridhuset, uppmätning 1961 (1) // Ridhuset, omdisponering 1962 (2) // // Norra flygeln 1962 (1) // Norra flygeln, uppmätning 1961 (2) // Norra flygeln, hus 3, vvs 1963 (1) // // Rektorsbostad 1962 (1) // Rektorsbostad, hus 16 1962-1963 (6) // // Ridhuset, uppmätning 1961 (1) // Ridhuset, omdisponering 1962 (2) // Ridhuset, hus 5, vvs 1963 (1) // // - Situationsplan 1962 (8) // - Situationsplan, vvs 1964 (1) // // - Skolbyggnad, källarplan 1962 (1) // - Skolbyggnad, fasader och fasadsektioner 1962 (3) // - Skolbyggnad, hus 10, fasader 1962 (8) // - Skolbyggnad, hus 10, fasader, sektioner 1962 (3) // - Skolbyggnad, hus 10, bottenplan 1962 (1 ) // // Stallet, hus 7, uppmätning 1963 (1) // Stallet, ombyggnad elektrisk anläggning 1964 (2) // //

Var nära knuten till Håbo Hembygdsförening och hade samma styrelse från 1992. Räkenskaperna hölls dock separata t.o.m. 2003. // År 2004 byter museet namn till Fridegårdsmuseet - Statare och Hembygd. |