Uppsala FCO-distrikt bildades den 13 maj 1956 vid en konferens i Skutskär. // Under åren 1972-1974 användes namnet Upplands FCO-distrikt. // Under åren 1975-1976 användes namnet Uppsala läns FCO-distrikt. // Fr o m 1977 ändras namnet till LO-distriktet i Uppsala län. // 1997-01-01 ändras namnet till LO-Facken i Uppsala län? // Upphörde i januari 2008, då LO-distriktet i Mellansverige bildades som omfattar Östergötland, Sörmland och Uppsala län. |

Sektionen upphörde 1921. Nybildades 1931. // 1997-01-01 namnändring till LO-Facken i Älvkarleby. // Tillhör fr o m 2006-01-01 LO distriktet Gävleborgs län. // // // OBS! att 1909 års storstrejkutskottshandlingar ingår i LO-sektionens handlingar. |

Ingår i Uppsaladistriktet fr o m 2006-01-01. |

Den 1/7 1916 hölls ett möte under ledning av Otto Ottander och på // hans förslag bildades Uppsala FCO. // Från år 1976 ändrades namnet till Uppsala LO sektion. // Arkivet omfattar även handlingar 1910-1915 från Fackföreningarnas organisationskommitté, en direkt föregångare till bildandet av Uppsala // FCO (se serierna A2h och G4). // 1997-01-01 ändras namnet till LO-Facken i Uppsala kommun. // Ingår fr o m 2006-01-01 i Uppsaladistriktet. |

Bildades 2/8 1917 som Enköpings Fackliga Centralorganisation (FCO). // 1928-1929 lämnade, p g a politiska slitningar, fackföreningarna den ena efter den andra, FCO och från början av 1932 har organisationen helt avsomnat. // År 1938 återupptogs FCO på initiativ av arbetarekommunen. // 1/1 1977 ändrades organisationens namn till LO sektion Enköping. // Namnbyte hösten 1996 till LO-facken i Enköping. // Ingår fr o m 2006-01-01 i Uppsaladistriktet. |

Bildades (?) under namnet LO-sektionen Östhammar, namnbyte 1996. |

Sista mötet hölls den 24/9 1936 och då ansågs att avd skall upplösas // efter detta möte. Medlemmarna hänvisas till avd 7. // |

1912 slopades förmodligen de gamla avdelningarna. Varje sektion benämndes nu avdelning och blev direkt anslutna till förbundet. |

1892 beslutades om att upplösa avdelningen. Den återbildades dock igen 1895. 1971 ombildas den till storavdelning. // // Se bilaga! |

Tierps och Örbyhus målare bildade redan 1930 en sektion under avd 19 i Uppsala, men 1937 bildade avd 188 i Tierp. 1970 uppgick man åter i avd 19 i Uppsala, men då som sektion 4. |

Mätningsdistrikt 10 bildades 1960 och avlöste då tidigare distrikt 13. // Vid en konferens i Västerås 1960 uppdrogs gränserna för distriktet. // // Upphörde i samband med att Sv Byggnadsarbetareförbundets storavdelning 25 bildades 1966. Avd 25 övertog då mätningsorganisationen. |

Omfattar Uppsala län samt norra delen av Stockholms län. // Omfattas av grov- och träarbetare. // Har till syfte att mäta upp arbeten som underlag till prissättning. |

Tidigare avdelningar ingår som sektioner; Öregrund, Östhammar, Hargshamn, Herräng, Häverödal, Rimbo och Gimo. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbund avd 25 Gimo bildades. Sektion Häverödal är en direkt fortsättning på Sv Metallindustriarbetareförbund avd 266 Hallstavik. |

Verkstadsklubb vid Lundås verkstäder som är en del av sektion Häverödal i Metallindustriarbetareförbundet avd 25 Gimo. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på Sv Metall avd 354 Öregrund, bildad 1946. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall // avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på // Sv Metall avd 367 Rimbo, bildad 1952. |

Organiserar medlemmar vid bl a K G Markströms Guldsmeds AB och Hellstens. |

Företaget tillverkade cykeln "Fram". |

Företaget Fabriks AB Osmund tillverkade bland annat härdningsugnar för olje- och gaseldning och högtrycksfläktar. |

Se bilaga! | År 1903 har kommit att stå för bildandet av Nymans Verkstadsklubb. I jubileumsskrift 1903-1978 utgiven av Volvo Verkstadsklubb i Uppsala står att läsa: // ... "75 eller 77 år... // Nymans verkstadsklubb bildades 1903. Så är emellertid inte fallet. Trots att klubbens egna handlingar saknas för åren före 1915, så kan man genom avdelning 50:s protokoll och brev till förbundet fastställa bildandet till två år tidigare." ... // // Klubben har emellertid genom åren jubilerat efter år 1903 som bildandeår. // // Trots den alltid låga timpenningen så har klubbens medlemmar (och arbetarna på fabriken) genom insamlingar kunna bedriva ekonomisk hjälp till behövande. Några exempel är "Spanien-", "Finlands-", "Norge-" och "Hollandshjälpen". // 1936 bildades en understödsfond. // // 1974 namnbyte till Volvo verkstadsklubb. // // Hösten 1979 överlät Volvo Uppsalafabriken till Hjalmarson & Söner. Styrelserna för Volvo och Hjalmarsons verkstadsklubbar beslutade att sammanslå klubbarna till en med namnet Hjalmarsons verkstadsklubb. // // I april 1983 namnbyte till Prometek verkstadsklubb Uppsala. // // 20 mars 2007 namnbyte till GI Support verkstadsklubb Uppsala. // // 29 september 2008 blev hela personalen uppsagd. Det är därför troligt att klubbens verksamhet upphörde under år 2009.

Den 13/6 1907 bildades Uppsala Rörarbetarklubb efter föredrag av Metalls representant Holmström. Rörarbetarklubben organiserades inom Metallindustriarbetareförbundets avd 50 i Uppsala. // // Den 19/2 1949 går klubben ur Metallindustriarbetareförbundet och bildar avdelning 52 inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. |

Bildades under namnet AB Bernhard Öberg. // 1905 antogs namnet Uppsala Separator i samband med övergången till produktion av separatorer. |

Klubben bildades på Eks smidesverkstad 1929 och skulle omfatta samtliga smidesverkstäder i Uppsala. |

1971 flyttar företaget AB Johan Sörling från Uppsala till Märsta. |

Klubben verkade i Tullgarns Gjuteri och Mekaniska Verkstad AB som bland annat tillverkade kylanläggningar. |

Bildas under namnet Järn- och Metallarbetareförbundet avd 50 Uppsala. // 1914 antas nuvarande namnet. | Underföreningar: // // Fackliga: // Uppsala Bilarbetareklubb // Guldsmedsklubben // Josef Erikssons Verkstadsklubb // Uppsala Mekaniska Verkstads Verkstadsklubb // Modins Traktorverkstadsklubb // Nymans Verkstadsklubb // Osmunds Verkstadsklubb // Uppsala Separators Verkstadsklubb // Smedernas Verkstadsklubb // Stål och Maskins Verkstadsklubb // Sörlings Verkstadsklubb // Tullgarns Verkstadsklubb // Rörarbetarklubb Uppsala // // // Politiska: // Metalls Socialdemokratiska Fackklubb

Bildad 1908 som Enköpings Mekaniska Verkstadsklubb. Sedan kallad Fanna Verkstadsklubb. År 1946 ändras namnet till Verktygsverkstädernas Verkstadsklubb, vilket senare ändrades till Bahco Verktygs Verkstadsklubb. // Klubben har, beroende på ägandeförhållandena, även hetat Sandvik Bahco och Bahco Tools. Hela tiden verkar Fanna-benämningen ha funnits kvar som ett slags smeknamn. |

Bildades under namnet Maskinfabrikens Verkstadsklubb. Verkar ha upphört, men återuppstår 1926. // 1937 dyker beteckningen Fläktverkstädernas Verkstadsklubb upp. // År 1968 används Bahco Ventilations Verkstadsklubb för första gången i protokollen. // Från 1988 heter klubben Stratos Ventilations Verkstadsklubb. |

Uppgår i avd 50 Uppsala den 1/9 1970. // Fungerade som en verkstadsklubb under Metall avd 50 Uppsala // 1930-1932. |

1966: Sektion under storavdelning179 Söderfors |

Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 164 Karlholmsbruk // (verksam 1923-1934). |

Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 153, Karlholm // (verksam 1906-1910). |

När storavd 179 Söderfors bildades 1966 blev övriga avdelningar sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. |

1907 bildades Svenska Jern- och Metallarbetareförbundet avd 179 Söderfors. // 1913 Jern- och Metallarbetareförbundet ändrar namn till Svenska Metallindustriarbetareförbundet. // 1966 bildades storavd storavd 179 Söderfors, där övriga avdelningar nu blev sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. // |

1926-1966: Metallindustriarbetareförbundet avd 141 Örbyhus // Sektionen bestod av verkstadsklubbarna vid Sängfabriken, Hambergs // och f d Oljemarks (tidigare Lantbruksmaskiner) |

Verkstadsklubben har genom åren haft flera olika namn, de som nämns i handlingarna är: // 1907 - Klubb n o 5, därefter Verkstadsklubben // 1980 - Snabbståldivisionen UHB Söderfors // 1982 - Kloster Speedsteel AB Söderfors // 1992 - Kloster Erasteel AB Söderfors |

Avdelning 181 Älvkarleö bildades 1907, men 1966 bildades storavd 179 (Söderfors) och avdelningar blev då sektioner. |

Avd 180 Tierp bildades 1917, men 1966 bildades storavd 179 (Söderfors) och avdelningarna blev då sektioner.1963/1964 gick Sv Gjutareförbundet avd 109 Tierp samman med Metallindustriarbetareförbundet avd 180 Tierp. |

1966 bildades storavdelning 179 (Söderfors) och avdelningarna ombildades till sektioner. |

När storavd 179 Söderfors bildades 1966 blev övriga avdelningar sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. // // År 2006 bildades Industrifacket Metall genom en sammanslagning av Industrifacket och Svenska metallindustriarbetareförbundet. // | Underföreningar: // - Sektion Söderfors // - Sektion Tierp // - Sektion Tobo // - Sektion Älvkarleö // - Sektion Örbyhus // - Avd 179 Söderfors // - Avd 180 Tierp // - Avd 181 Älvkarleö // - Avd 322 Tobo // - Elajo Tierp Mekan AB verkstadsklubb // - Nord-Vior i Tobo verkstadsklubb // - Sandvik AB verkstadsklubb // - Tierp, Tierpverkens verkstadsklubb Tierp // - Tierpverkens verkstadsklubb Örbyhus // - Tobougnar i Mehedeby verkstadsklubb // - Socialdemokratisk fackklubb Söderfors

Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerar den // gamla Östhammarsavdelningen under några år som sektion, sektion Östhammar (se eget registerblad). // // Avdelningen upplöstes 1/8 1926, men reorganiserades 1/3 1937. |

Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustriarbetare- // förbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerade den gamla Hallstavikavdelningen under några år som sektion, sektion Häverödal (se särskilt registerblad). |

Verksam vid Vattholma bruk, senare ABA-bolagen i Vattholma. Bildades på initiativ av Uppsala Socialdemokratiska partidistrikt, av bland andra Tycho Hedén och John Lundberg, som den första fackföreningen på bruket. Bildandet möjliggjordes av att friherrinnan von Essen ställde en lokal till förfogande för arbetarnas möten. Uppgick 1/1 1967 som verkstadsklubb i Metall avd 050 Uppsala. |

1965: bildar sektion under Metallindustriaretareförbundet avd 25 Gimo. |

Medlemmarna överflyttades till avd 50 Uppsala den 1/9 1954. |

Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25. Inom storavdelningen fungerade den // gamla Öregrundsavdelningen under några år som sektion; sektion Öregrund. |

Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerade // den gamla Rimbo-avdelningen under några år som sektion; // sektion Rimbo. |

Avd 368 Herräng upphör i och med att storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo bildas. |

Ingår i Byggnadsarbetareförbundet avd ?, 1962. |

Bildad som Musikerförbundet avd 8, namnbyte 1941. // Uppgick i en avdelning av Musikerförbundet i Stockholm under senare halvan av 1970-talet. |