Klubben bildades 1976 under avd 5213 av Statsanställdas Förbund. // Namnbyte 1980 till SEKO Mellansverige klubb 8013. // Nytt namnbyte till SEKO Gälvleborg klubb Energi Forsmark 8013. |

Se bilaga! | Bildas under namnet Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 27 Älvkarleö. Namnbyte år ? till Älvkarleby. // // 1944 ingår vägarbetarna boende i Skärplinge i avdelningen. De hade tidigare tillhört Tierpsavdelningen. // // 1949 ändras förbundets namn till Vägarbetareförbundet avd 27 Älvkarleby. // // 1966 Storavdelning bildas i Uppsala län och Västmanland. Det nya namnet blir Vägarbetareförbundet avd 4 CU sektion 7. Mötena sker växelvis i Älvkarleby och Skärplinge. // // 1970 Vägarbetareförbundet ombildas till Statsanställdas förbund. Nytt namn - Statsanställdas förbund avd 5104 klubb 7 Skärplinge - trots att medlemmar finns i Älvkarleby.

Se bilaga! | Bildades 1904 under namnet Upsala Hospital Sjukbetjäningsfackförening. // // 1905 skedde en sammanslagning med Upsala Hospital och Asyls Sjukvårdsförening, den "nya" föreningen fick namnet Upsala Hospitals och Asyls Sjukbetjäningsfack- // förening. // // 1908 bildades Svenska Hospitalpersonalens förbund. Eftersom Uppsalaföreningen var den först bildade, så erhöll man avdelningsnummer 1. // // 1931 ändrade förbundet namn till Statens Sinnessjukvårdspersonals förbund. Samma år genomfördes en omorganisation vid Upsala Hospital och Asyl. Namnet på anstalterna ändrades till Ulleråkers sjukhus. Hospitalet benämndes Norra Sjukhuset och upptog patienter från Uppsala län, medan Asylen blev upptagningssjukhus för Stockholms län och fick namnet Södra Sjukhuset. // // 1941 skedde en sammanslagning av två förbund, Statens Sinnessjukvårdspersonals förbund och Statens Sinnessjukhus Ekonomipersonals förbund. Det nya förbundet fick namnet Statens Sjukhuspersonals förbund. // // Från och med den 1 januari 1967 övertog Landstinget ansvaret för mentalvården och den 27 januari beslöt fackmötet att upplösa avd 1 av Statens Sjukhuspersonals förbund. // // Från och med den 1 januari gick avd 1 upp i Kommunalarbetareförbundets avdelning 432 och blev sektion 5.

Se bilaga! | Bildades 1917 när en del av ekonomipersonalen separerat från Hospitalpersonalens förbund avd 1 och bildade en egen förening, Svenska Hospitalens Ekonomipersonals förbund avd 11. // // 1931 namnbyte till Sinnessjukhus Ekonomipersonalförbund // // 1941 - Ekonomi och Sjukvårdsförbunden sammanslogs till ett förbund, Statens Sjukhuspersonals Förbund - avd 11 blir då avd 35. // // I och med att Landstinget övertog ansvaret för sjukvården fr o m 1/1 1967 så upphörde avd 35 med utgången av december månad 1966. Avdelningen uppgick i SKAF avd 432 och bildade där en sektion.

Namnändringar: // Bildades under namnet Älvkarleby Kraftverks Maskinistförening // 1927 Vattenfallsverkens Tjänstemannaförbund // 1948 Vattenfallsverkens Personalförbund avd 6 Älvkarleby // 1963 Kraftverkens Personalförbund avd 6 Älvkarleby // 1970 Statsanställdas Förbund avd 5206 Älvkarleby // 1980 Statsanställdas Förbund avd 5207 Älvkarleby |

Uppgick 1937 i Sko- och Läderindustriarbetareförbundet avd 018. Den tidigare avdelningen, 041, omvandlades till sektion i avd 018, Skoreparatörernas klubb. |

Namnändringar: // 1935-1956 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 655 Harg // 1957-1961 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland // sektion 7 Harg // 1962-1964 Skogsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 7 Harg // 1965 Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 7 Harg // 1966-1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 27 Harg |

Namnändringar: // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Forsmark (1972-1977) // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Snesslinge (1966-1972) // Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 3 Snesslinge (1963-1966) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 3 Snesslinge (1957-1963) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 307 Snesslinge (1934-1957) |

Se bilaga! | Går ihop med sektion 028 Norunda 1985. // // 1933-1957 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 125 Rasbokil // 1957-1961 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 050 Östra Uppland // sektion 002 Rasbokil // 1961-1963 Skogsarbetareförbundet avd 050 Östra Upplands sektion 002 // Rasbokil // 1963-1966 Skogsarbetareförbundet avd 050 Uppland sektion 002 Rasbokil // 1966-1976 Skogsarbetareförbundet avd 025 Uppland sekt 002 Rasbokil

Se bilaga! | Uppsala Skrädderiarbetarefackförening konstituerades 1882 i en lokal i Uppsala Rådhus. Den kallade sig i sitt stadgeförslag Skräddare-Gesell föreningen i Uppsala // och var stadens första fackförening. // // Föreningen hade länge mycket dåligt besökta möten, så dåliga att inga protokoll fördes mellan den 12 november 1882 och den 14 maj 1883. // // Föreningen upplöstes 1889 och verksamheten återupptogs först 1892. // (Källa: Sv Beklädnadsarbetareförbundets historik 1889-1939, Ture Nerman) // // 1889 bildas Sv Skrädderiarbetareförbundet och avdelningen får nr 13, Uppsala // // 1927 namnändring till Svenska Beklädnadsarbetareförbundet avd 13, Uppsala // // 1935 upphör avd 13 och samgår med Svenska Beklädnadsarbetareförbundets avd 66 // och bildar där Skrädderisektionen // // 1965 upphör Skrädderisektionen

Skrädderisektionen var en sammanslagning av Beklädnads arbetareförbundet avd 66, Uppsala (Sömmerskor) och Beklädnads avd 13, Uppsala (Skräddarna). // 1965 ingår den i Beklädnads avd 12 Stockholm, Uppsalasektionen |

| Underföreningar: // Agitiationsklubb socialdemokratisk Uppsala // De Bundna Krafternas förening Uppsala // Diskussionsklubb // Grafiska Ortskartellen Uppsala // Sektion Maskinsättare // Sektion Tryckare // Sektion Tryckarelärling Uppsala // Sjuk- och Begravningskassa // Sångkör // Personalklubb Almqvist & Wiksell // Personalklubb Appelbergs // Personalklubb Weilands // Personalklubb Wretmans // Personalklubb Upsala Nya Tidning // Veteranklubben Typografiska //

Vid upphörandet 1972 bildas flera fabriksklubbar, bl a vid Bergsbrunna Tegelbruk, S:t Eriks Betong, Gullfiber och Salsta Tegelbruk. // // Klubben upphörde efter att Fabriksarbetareförbundets avd 174 bildat regionavdelning 46 Uppsala-Gävle. |

1949: Byggnadsarbetareförbundet avd 471 Östhammar |

Bildas som Handelsarbetareförbundet avd 263 Tärnsjö. // Ombildas 1962 till sektion i Handelsanställdas förbund avd 36 Uppsala. // 1968 ombildas sektionen till ortsklubb. Ortsklubben organiserar de som inte är anslutna i någon firmaklubb. // |

Tidigare namn: Västerhallen |

1961-1965: Storavd 9 Uppsala // 1965-1975: Distrikt 9 Uppsala // 1975-1983: Distrikt Uppsala-Västerås // 1983- ? : Distrikt 30 Västerås // // Se bilaga! | Historik // Avdelningen bildades 27/2 1918 som Svenska Hotell & Restaurangpersonalförbundet avd 9 Uppsala. // Den 27/2 1961 beslutades, i enlighet med kongressens beslut, att hädanefter beteckna den hittillsvarande avdelningen som sektion i Uppsala distrikt av Sv Hotell & Restau- // ranganställdas förbund. Storavdelning bildades av avdelningarna i Uppsala, Enköping och Sala. // Den 1/3 1961 tillfördes avdelningarna i Norrtälje och Hallstavik-Östhammar-Öregrund. Den 1/11 1961 tillfördes även avdelningen i Krylbo-Avesta. // Den 1/1 1962 tillfördes avdelningarna i Fagersta och Hedemora och i april avdelningen i Sigtuna-Märsta. Samtliga tillförda avdelningar bildade sektioner på respektive ort. // Hallstavik-Östhammar-Öregrund sektionen upphörde 1967 och ingick i Uppsala- // sektionen. // 1/11 1973 överfördes sektionerna i Krylbo-Avesta och Hedemora till Gävledistriktet. // 1/3 1974 överfördes sektionerna i Norrtälje och Sigtuna-Märsta till Stockholms distrikt. Den 1/5 1975 slås Uppsala distrikt och Västerås distrikt samman till Uppsala-Västerås distriktet. // 1983 ändras namnet till distrikt 30 Västerås och Uppsala blir åter Uppsalasektionen. // // // Angående arkivet // Handlingarna före 1961 avser avd 9 Uppsala. Efter 1961 avser handlingarna sektion 9 Uppsala, storavd 9 Uppsala, distrikt Uppsala eller distrikt Uppsala-Västerås. Där det varit möjligt att avgöra vilka handlingar som hör till vem, framgår av förteckningen. // // // Förteckning över fackklubbar som ingår i Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9 Uppsala sektion 9 Uppsala arkiv; serie F4. // // Domus Restaurang Uppsala // Esso Motorhotell Uppsala // Gästis-Lejonet Uppsala // KF Lager personalrestaurang // Restaurang Gillet Uppsala // SAS Catering Arlanda // Skoklosters Värdshus // Stadshotellet Enköping // Stadshotellet Norrtälje // Stadshotellet Sala // Stadshotellet Uppsala // Stadshotellet Öregrund //

"Avd 5" framgår först fr o m 1924 till 1926. // Det har funnits en avd 42 tidigare som går upp i avd 5 1924. // Avd 42 bröt sig ur 1919 och återanslöts 1924. |

Namnändring 1907 till De förenade förbunden avd 67 Uppsala. |

1966: Sektion under storavdelning179 Söderfors |

Bildades i IOGT-lokalen i Ytterharnäs av representanter från avd 3 Harnäs, avd 5 Bomhus, avd 4 Gävle, avd 2, 54 och 60 Skutskär. // // Samorganisationens möten var ambulerande fördelade på avdelningarnas olika orter. Skutskär kom efter 1926 att bli en central mötesplats. |

1970 storavdelning // 1995 SEKO Tele Öst? // // Se bilaga! |

Avdelningen bildades den 11/4 1920 efter att tidigare varit sektion under avd i Stockholm. // 1970 storavdelning // 1995 SEKO Tele Öst? // // Se bilaga! // // |

Se bilaga! | Namnändringar: // Bildas under namnet Skutskär-Harnäs Stuveriarbetarefackförening. // 1948 Transportarbetareförbundet avd 17 Skutskär. // 1965 Transportarbetareförbundet avd 11 sektion Skutskär. // // Den första fackföreningen för hamnarbetare i Skutskär bildades 1887. Denna var redan nedlagd när Skutskär och Harnäs arbetsmannafackförening bildades 1891. Den organiserade samtliga arbetsgrupper i hamnen, sågverket och brädgården. // 1965 upphör avdelningen och ingår som sektion i Transportarbetareförbundet avd 11 Gävle. // 1977 upphör verksamheten i Skutskärs hamn.

Tidigare en självständig avdelning, Sv Transportarbetarefackförbundet avd 106 Norrtälje, men fr o m 1963 en sektion. |

1917 bildade nio åkeriarbetare fackförening, Åkeriarbetarefackföreningen. // Hamnarbetare, vedgårdsarbetare, droskchaufförer och tidningsbud anslöt sig till Transport under de första åtta åren. // 1921 namnändring till Transportarbetareförbundet. // Under 1960-talet upphör många små avdelningar ute i länet och ingår i avd 41. // Se även bilaga! |

Bildad som Sv Transportarbetareförbundets avd 204 Tärnsjö, sektion under avd 41 Uppsala, 1963. |

Fr o m 1962 avd 019 sektion 1 Enköping. |

1947-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 413 Östhammar. // // 1952 ingår Sv Träindustriarbetareförbundet avd 82 Östhammar. |

Se bilaga! | Sektionens arbete börjar redan någon gång efter 1924, då man i Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 70, Uppsala, talar om att arbetarna vid Länna Såg var intresserade av att bilda egen sektion för att senare bilda egen avdelning. När sektionen bildades framgår inte av protokoll från den aktuella tiden. // // Den 16/3 1940 bildas egen avdelning i Länna, Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 31. Denna avdelning upphör och ingår i den storavdelning som bildades 1/1 1966 och därefter övergår man åter att vara sektion. // // 1924? Svenska Träindustriarbetareförbundet avdelning 70 sektion Länna, Uppsala // 1940 Upphörd // // 1940 Svenska Träindustriarbetareförbundet avdelning 31 Länna // 1965 Upphörd // // 1966 Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 26 Lännasektionen, Uppsala

Ingick 1929 som sektion under avdelning 70. // Bildade Träindustriarbetareförbundet avd 247 Storvreta 1930. // Uppgick i avdelning 26 Uppsala som sektion 1965. // Sektionen uppgick i avdelning 26 Uppsala 1980. // Föreningen var verksam vid Blomkvists, sedermera Wallfälts Snickerifabrik samt Petterson och Söners Möbelfabrik, Storvreta. |

1920-1949 Sågverksindustriarbetareförbundet avd 346 Karlholm // 1949-1966 Träindustriarbetareförbundet avd 599 Karlholm |

Se bilaga! | Den 11 februari 1929 samlades 13 snickare i Knivsta till ett sammanträde under ledning av ombudsman Thunberg, Stockholm, för att bilda fackförening. Sedan de 13 snickarna skrivit på sina inträdesansökningar till förbundet valdes en styrelse. Till ordförande valdes Nils Höglund, kassör Karl Johansson, sekreterare Georg Söderström vice ordförande Artur Mattson och till vice sekreterare J. Andersson. Efter det att styrelsen valts avslutades mötet och ombudsman Thunberg skulle nu försöka få avdelningen godkänd i förbundet. // Redan på avdelningens första möte den 9 mars stod avdelningen utan ordförande då Nils Höglund hastigt avlidit. Avdelningen valde N.J. Nylander till ny ordförande. // Vid möte den 4 april inskrevs 17 nya medlemmar. // // På möte den 6 juni diskuterades frågan om vilken politik avdelningen skulle föra. Enligt ordföranden fanns det endast ett parti som avdelningens medlemmar kunde stödja politiskt, nämligen Socialdemokraterna, frågan bordlades. På samma möte utsågs en agitationskommitté på tre personer, David Johansson, Emil Andersson och Gunnar Frejd. // Den 1 augusti beslutade avdelningen att kollektivansluta sig till Socialdemokratiska Arbetarekommunen. // // På avdelningens möte den 2 januari 1930 fattades beslut i en fråga som tidigare diskuterats. Det gällde om avdelningens medlemmar skulle övergå till Grov och Fabriks. Efter företagen omröstning visade det sig att avdelningen beslutat uttala sig för en övergång. Vidare beslutades att underrätta förbundet om avdelningens beslut. I augusti kom meddelandet från förbundet att avdelningen även i fortsättningen skulle tillhöra Träindustriarbetareförbundet. // På möte den 2 december 1937 beslutades om en extra uttaxering på medlemsavgiften under sommarmånaderna, för att kunna anskaffa en fana till avdelningens 10-årsjubileum 1939. // Den 13 augusti 1938 meddelades att arbetarna vid Lundqvist & Huddén överflyttats till Grov och Fabriks. Ordföranden avslutade mötet med förhoppning att medlemmarna skulle ställa sig lika solidariska med sitt nya förbund som mot det gamla. // // På möte den 14 mars 1940 valdes fanbärare och funktionärer till invigningen av fanan. Vilken dag fanan invigdes framgår ej av protokollen från den aktuella tiden. // Den 7 januari 1952 hade ett förslag inkommit om att lägga ner avdelningen, förslaget bordlades. // Den 3 mars beslutades att avdelningen skulle fortsätta sin verksamhet. // // Fram till årsmötet 1956 flyter arbetet lugnt och stilla, ett fåtal möten hålles och inga större händelser inträffar. // Efter 28 februari 1956 finns det inga protokoll, så historiken blir inte fullständig. // // Uppsala i oktober 1981 // Ullrick Andersson

Den 4 mars 1951 bildades Sv Träindustriarbetareförbundet avd 209 Björklinge. // Upphör 1 november 1965 och ingår som sektion 209 i storavdelning som bildats. |

1965 Träindustriarbetareförbundet avd 26 sektion Örbyhus |

Klubben bildades 6/9 1929 efter att man tidigare gjort försök att bilda personalklubb. Upphörde 24/11 1972. Klubben verkade vid Appelbergs boktryckeri. |

| Underföreningar: // Agitiationsklubb socialdemokratisk Uppsala // De Bundna Krafternas förening Uppsala // Diskussionsklubb // Grafiska Ortskartellen Uppsala // Sektion Maskinsättare // Sektion Tryckare // Sektion Tryckarelärling Uppsala // Sjuk- och Begravningskassa // Sångkör // Personalklubb Almqvist & Wiksell // Personalklubb Appelbergs // Personalklubb Weilands // Personalklubb Wretmans // Personalklubb Upsala Nya Tidning // Veteranklubben Typografiska //

1949: Vägarbetareförbundet avd 138 Tierp |

De organiserade arbetarna beslutade 6/2 1919 att bilda De Arbetslösas Förening. Syftet med föreningen var att stödja och hjälpa de arbetslösa genom att påverka myndigheterna att igångsätta nödhjälpsarbete, dels att genom frivilliga bidrag ekonomiskt hjälpa de mest nödställda. Enligt protokoll 5/4 1946 beslutades att nedlägga verksamheten då FCO beslutat att verksamheten skulle upprätthållas endast t o m april månad. |