Visar 6165 resultat

Namnändring till AKS Kompaniofficersförening 1972. |

Bildades inför folkomröstningen i pensionsfrågan 20/6 1957. Upplöstes efter folkomröstningen 13 oktober 1957. Linje 3 företräddes av folkpartiet, högern och SAF som föreslog att arbetsmarknadens parter själva skulle träffa avtal om pensionerna. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5 % av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3 fick 35,3%. |

Kommittén bildades 7/6 med anledning av folkomröstningen i pensions- // frågan. Bondeförbundets alternativ, linje 2, innebar höjd folkpension samt en frivillig kompletteringsförsäkring om högst 3.000 kronor. // Kommittén avslutade sitt arbete den 19/10 1957. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5% av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3, 35,3%. |

Linje 1, socialdemokraterna och LO, ville ha obligatorisk och lagfäst tilläggspension för arbetare och tjänstemän. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5% av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3, 35,3%. |

Bildades som en följd av en studiecirkel i energifrågan inför kärnkraftsomröstningen 1980. // Föreningens syfte var att "verka för en resursbevarande livsstil genom att reparera, restaurera och reflektera samt stimulera till samköp". // Diskussionerna inom föreningen gav senare upphov till Storvreta Fredsförening (1982) och Samköpsföreningen Storbetan (1984). |

Föreningens verksamhet syftar till att bevara minnet av hur det var att växa upp och leva på Ulleråkersområdet i Uppsala. |

Bildades genom sammanslutning av Svinnegarn, Teda och Enköpings-Näs socialdemokratiska arbetarekommuner. // 1972 uppgick arbetarekommunen i Åsunda socialdemokratiska förening. |

Bildades genom sammanslutning av Svinnegarn, Teda och Enköpings-Näs socialdemokratiska arbetarekommuner. // 1972 uppgick arbetarekommunen i Åsunda socialdemokratiska förening. |

Sammanträdena är hållna tillsammans med representanter från arbetarekommunerna och kvinnoklubben i Åsunda. |

Sammanträdena är hållna tillsammans med representanter från arbetarekommunerna och kvinnoklubben i Åsunda. |

Bildad den 4:e maj 1972 vid sammanslagning av tre arbetarekommuner i Åsunda. |

Norra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommun bildade tillsammans med Tilinge och Södra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommuner Södra Åsunda socialdemokratiska förening 1972. |

Norra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommun bildade tillsammans med Tilinge och Södra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommuner Södra Åsunda socialdemokratiska förening 1972. |

Bertil Åström (född i Boden 1909-06-12, avliden i Uppsala 1977-12-11) var // bl a instruktör på Sv Skidförbundet och Sv Friidrottsförbundet. // Under 34 år var han knuten till Uppsala universitet som idrottslärare. // Åström var även atkiv inom Uppsala studenters idrottsförening samt ordförande i Upplands Gångförbund och Uppsala Basketbollförbund. // Under 30-talet var Åström landslagsman i friidrott. |

Gick samman med föreningen i Älvkarleby och bildade Astma-Allergiföreningen i Tierp och Älvkarleby 2001. Namnbyte till Astma-Allergiföreningen i Norduppland. |

Föreningen bildades genom sammanslagning av föreningarna i Tierp och Älvkarleby 2001. Bildad under namnet Astma-Allergiföreningen i Tierp och Älvkarleby. |

Håbo kommuns Astma- och Allergiförening bildades vid ett möte på Fridegårdsskolan den 6/12 1976. |

Gick samman med föreningen i Tierp och bildade Astma-Allergiföreningen i Tierp och Älvkarleby 2001. Namnbyte till Astma-Allergiföreningen i Norduppland. |

Bandyspelare. Född 1909 i Harnäs, död 1982 i Sandviken. Spelade bandy 1923 för Forsbacka, 1931 IFK Uppsala, 1935 för Sandvikens Allmänna Idrottsklubb (SAIK). Spelade sin första landskamp för Sverige 1931, den sista 1952. |

"Arvo Ylärakkola (23. syyskuuta 1917 Viipuri – 28. tammikuuta 1983 Tukholma, Ruotsi) oli ruotsinsuomalainen historiantutkija.

Viipurissa syntynyt kirjailija Ylärakkola osallistui sotien jälkeiseen Karjalan siirtoväen asutustoimintaan. Hän muutti vuonna 1956 pysyvästi Ruotsiin ja oli sen jälkeen näkyvä hahmo ruotsinsuomalaisessa järjestötoiminnassa. Hän oli vuosina 1976 – 1978 Suomen Siirtolaisuusinstituutin valtuuskunnassa Ruotsin Suomalaisseurojen Keskusliiton edustajana. Ylärakkolalle myönnettiin vuonna 1977 Suomessa asessorin arvonimi.

Ylärakkolan tunnetuin teos oli vuonna 1976 julkaistu elämäkerrallinen tutkimus Neuvostoliittoon asettuneesta suomalaisesta sosialistijohtaja Edvard Gyllingistä. Hän kirjoitti myös ruotsinsuomalaisten järjestöjen ja Ruotsin suomenkielisen lehdistön historiasta. Hän johti 1970-luvulla työryhmää, joka keräsi muistitietoa ruotsinsuomalaisten historiasta. Tukholman Suomi-talossa vuonna 1977 toimintansa aloittanut Ruotsinsuomalaisten arkisto oli osittain Ylärakkolan ideoima". https://fi.wikipedia.org/wiki/Arvo_Ylärakkola [20250312]

Årstakyrkan byggdes 1974 efter ritningar av arkitekt Samuel Fränne och ägdes från början av Uppsala Missionsförsamling. En kyrka för människor i Årsta oavsett samfundsintresse. För verksamheten svarade den ekumeniska gemenskapen. // 1992 såldes Årstakyrkan till Uppsala Kyrkliga Samfällighet. // |

Den 14 oktober 1954 samlades några medlemmar i Uppsala social- // demokratiska kvinnoklubb som var intresserade att sjunga. "Meningen var att i första hand öva in sånger ur klubbens sångbok, för att sången på mötena skulle bli litet uppryckt" (ur protokollsbok). Övningarna fortsatte varje vecka och medlemmarna gick hem till varandra, eftersom lokalfrågan var ett problem. // 1974 fick kören namnet Aroskören. |

Ärna flygklubb bildades 1991 av piloter knutna till flygflottiljen F16 och hade sin hemvist på Ärna flygplats. Klubben ägde tre skolflygplan: två SK 50 B och en SK 50 C. Klubben avvecklades efter beslut i mars 2016. |

En förening för arkivarbetare i Uppsala stad och dess omgivningar, som hänvisats till yrket genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Syftar till en omvandling av arkivarbetssystemet till förmån för statligt avlönade tjänster. Målet skall nås genom samarbete med LO, TCO och Riksförbundet Svenska Arkivmän och påverkan på Arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsmarknadens organisationer. |

Arkivet för folkets historia var en förening, bildad 1970 i Stockholm, för historisk forskning. I Uppsala fanns under ett antal år en lokalförening. Föreningen betraktade folket som den drivande kraften i historien och såg som sin uppgift att undersöka produktionen, folkets levnadsförhållanden och kampen mot förtryckare. |

Argus var ett kårparti vid Uppsala studentkår under slutet av 1970- och början av 1980-talet. Föreningen bildades i slutet av 1970-talet av en grupp studenter som blivit uteslutna ur Clarté. |

De organiserade arbetarna beslutade 6/2 1919 att bilda De Arbetslösas Förening. Syftet med föreningen var att stödja och hjälpa de arbetslösa genom att påverka myndigheterna att igångsätta nödhjälpsarbete, dels att genom frivilliga bidrag ekonomiskt hjälpa de mest nödställda. Enligt protokoll 5/4 1946 beslutades att nedlägga verksamheten då FCO beslutat att verksamheten skulle upprätthållas endast t o m april månad. |

Bildades under namnet Uppsala Arbetsledares Fruförening. // 1959 ändrades namnet till Uppsala Arbetsledares Damklubb. |

Bildades under namnet Uppsala Arbetsledares Fruförening. // 1959 ändrades namnet till Uppsala Arbetsledares Damklubb. |

Förening för arbetslösa i Uppsala. |

Föreningen sände närradio i Uppsala under namnet Radio-A. |

Bildad under namnet Uppsala arbetarekommuns historiegrupp. Namnbyte till nuvarande namn 1995. |

Bildad under namnet Uppsala arbetarekommuns historiegrupp. Namnbyte till nuvarande namn 1995.

Se bilaga! | De fackliga, kulturella och politiska arbetarrörelsernas centrala organ beslutar att // starta verksamheten i Uppsala 1943. Syftet var att tillvarata arbetarrörelsens i Uppsala handlingar. // // Verksamheten styrdes av arkivnämnden, bestående av Uppsala Fackliga Central- organisation (U.F.C.O.), Uppsala ABF-avdelning och Uppsala Arbetarekommun. 1960-1971 hålls inga protokollförda möten. Arbetet drivs då i regi av ABF. // // Verksamheten upphörde och övertogs 1986 av Folkrörelsearkivet för Uppsala län.

Arkivets tillkomst är ett resultat av samarbetet mellan Enköpings Fackliga Centralorganisation, Enköpings Arbetarekommun och ABF. |

Bestod av representanter från Uppsala FCO, Uppsala Arbetarekommun, ABF, Socialdemokratiska Kvinnoklubben, SSU-klubbarna i Uppsala och Laboremus. // // Kommittén skulle verka för samarbete inom arbetarrörelsens fackliga, politiska och kulturella organisationer i Uppsala. |

Syftade till att sprida vetenskaplig allmänbildning till arbetarna genom kostnadsfria föreläsningar. Verksamheten breddades så småningom att omfatta även allmänt kulturella föredrag och uppträdanden. // // Verksamheten är vilande sedan slutet av 1980-talet. |

Föreningen lades ned 1885 för att återbildas igen 1890. |

Kören bildades 1917 under namnet Arbetarekommunens sångkör. 1925 bröt sig kören ut ur arbetarekommunen och tog namnet Arbetaresångkören. Kören gjorde flera resor till de nordiska länderna och Tyskland. Kören fick Uppsala arbetarekommuns kulturstipendium 1975. |

Uppsalakretsen delas i två kretsar 1951, Upplandskretsen och Mälardalskretsen. |

Bildas i samband med upphörandet av Uppsalakretsen. |

Bildas i samband med upphörandet av Uppsalakretsen. |

Historik: Deponerat till Sverigefinlandarnas arkiv via Eskilstuna stadsbibliotek ar 2013. Antti Makara, fodd 1922, aterfinns pa fotografier och i dokument och ar sannolikt tidigare ägare till materialet. Makara har också utgivit en självbiografisk bok som finns upptagen i KB Libris: Rajat eivät pidätä ISBN 9519549080 (finska)

Samlingen av Anita Sällberg
I samlingen ingår material om Föreningen Sverigefinska Skribenter, Kulturtidskriften Liekki (1975-). Tidningen Liekki började utges 1975. Esa Wirkkala var dess förste chefredaktör/ansvarig utgivare och sedan följts av Kalervo Kujala, Sigurd Klockare, Arja Uusitalo, Anita Sällberg (1985-1994) och Anneli Tikkanen-Rozsa(1995

Bedrev uthyrning av frysfack i lokal på Skomakargatan i Uppsala. // Fr o m 1975 fördes enbart räkenskaper. |

Föreningen bildades 23 juni 1960. 11 medlemmar noterades. Man enades om namnet Ettans Andelsfrys Ekonomiska förening Bålsta. Det upplästa stadgeförslaget antogs. Sista protokollförda möte är daterat 21 mars 1969. |

Föreningen köpte en f d banvaktarstuga i Söderby, 3 km söder om Bergsbrunna, att användas som vilohem. |