Föreningen upphörde under verksamhetsåret 1979-1980. |
Föreningen var en hjälporganisation till Unga Örnar. |
Bildades 1989 under namnet Uppsala läns Barn- och ungdomsreumatikergrupp, BURG. // Vid årsskiftet 1991/92 bytte man namn till Unga Reumatiker i Uppsala läns Reumatikerdistrikt. // Den 1 januari 1995 bildade Unga Reumatiker en självständig riksorganisation. Namnbyte till Unga Reumatiker Uppsalaregionen. |
2005 slogs två gamla distrikt, US DEST och US CWUX, samman. // Unga Synskadade Mitt är Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Uppsala, Västmanlands, Örebros, Södermanlands och Östergötlands län. |
Ungdomens Hus är ett allaktivitetshus för ungdomar 15-25 år. Verksamheten har stöd av kommunen men drivs helt och hållet av ungdomarna själva. |
Se bilaga! | Missionskyrkans ungdomshem bildades 1941. Verksamheten var förlagd till fastigheten Linnégatan 16, Uppsala. // // Första tiden hyrdes endast en lägenhet i fastigheten, men då fastigheten 1942 blev till salu inköptes den av, den samma år bildade, Missionskyrkans Ungdomshems Fastighetsförening u p a (se eget arkiv). // // Ungdomshemmets ledning handhades av en styrelse, som bestod av ledamöter utsedda dels av församlingen, dels av Missionskyrkans Ungdomsförening. // // Bland Ungdomshemmets verksamhetsgrenar kan nämnas fritidshem, lekskola samt studiecirkel- och klubbverksamhet. // // I samband med den genomgripande omorganisationen av Ungdomsverksamheten inom Uppsala Missionsförsamling 1957 kom ansvaret för Ungdomshemmet att överflyttas på SMU i Uppsala (se därför SMU:s i Uppsala arkiv för handlingar rörande Ungdomshemmets verksamhet efter 1957; handlingar rörande lekskoleverksamheten, som upphörde vt 1959, har dock av praktiska skäl förtecknats i sin helhet i föreliggande arkiv).
Posthornet var en ungdomsklubb som främst bedrev idrottsverksamhet inom Postmannaförbundets avd 015 i Uppsala. Klubben var bl.a. ansluten till Korporationsidrottsförbundet. |
Bildades på inititativ av Uppsala Ungdomsring. Organiserar föreningar verksamma inom folkdans, slöjd, lekar, folkmusik mm. // Namnbyte 2006? till Folkdansringen i Uppland. |
Bildades på inititativ av Uppsala Ungdomsring. Organiserar föreningar verksamma inom folkdans, slöjd, lekar, folkmusik mm. // Namnbyte 2006? till Folkdansringen i Uppland. |
Föreningen upphörde 1993 men verksamheten hade då legat nere en tid. |
Föreningen bildades vid Örbyhus Lottaavdelnings årsmöte 1972. |
Den första socialistiska klubben i Uppsala bildades ca 1897, men den nedlades inom kort. // Snart därefter bildades en andra klubb, som gick samma öde till mötes. // 1905 bildades den tredje klubben, som nedlades 1907. // 1908 startades en ny klubb som tillhörde Socialistiska Ungdomsförbundet, d v s den anarkistiska ungdomsrörelsen under ledning av Hinke Berggren. |
Se bilaga! | En stark väckelse och ett missionsintresse bland studenterna i Uppsala utmynnade i lördagssammankomster under andra hälften av 1800-talet. År 1884 bildades Studentmissionsföreningen i Uppsala. // // I Vadstena, under ett nordiskt möte för kristna studenter, bildades på initiativ av John R. Mott det Kristliga Studentvärldsförbundet, WSCF. Syftet med WSCF var att underlätta kontakter mellan kristna studenter i olika lägen. // // 19 maj år 1901 bildades en lokalförening i Uppsala med namnet Uppsala Kristliga Studentförbund. // // År 1907 bildades en nationell rörelse för Sveriges Kristna Studentförbund, där även Uppsala Kristliga Studentförbund upptogs. Den nationella rörelsen fick namnet Sveriges Kristliga Studentrörelse. År 1912 splittrades den nationella rörelsen i två avdelningar: FKS, Frikyrkliga Studentrörelsen respektive SKS, Svenskkyrkliga Studentrörelsen. SKS lokala förbund i Uppsala kallades KSF, Uppsala Kyrkliga Studentförbund. // // Under 1960-talet fanns tankar om att de frikyrkliga och de kyrkliga förbunden skulle gå samman, eftersom man började närma sig varandra. Efter Kyrkornas Världsråds möte i Uppsala år 1968 med dess ekumeniska markering beslutade man sig för att en sammanslagning skulle ske. // // År 1969 bildade FKS och SKS en federation tillsammans med den Katolska Studentorganisationen KATS. I Uppsala bildades således en federation mellan FKS, KSF, den Katolska Studentföreningen i Uppsala (CA) samt Ultuna Kristna Grupp (UKG). Denna federation i Uppsala kallades för Unitas. // // År 1971 bildades Kriss, Kristna Studentrörelsen i Sverige. KATS valde att stå utanför. Kriss lokalavdelning i Uppsala blev då Unitas, den Kristna Studentrörelsen i Uppsala. // // Mellan åren 1994-2001 kallar sig Kriss Uppsalaavdelning för UppKriss, men byter år 2002 åter tillbaka till namnet Unitas.
UUS är ett moderat samlingsparti för medlemmar inom Uppsala Studentkår, vilka vill arbeta för en effektiv fungerande studentkår med // tonvikt på studentservice och framåtriktad facklig verksamhet. |
Bildades av bland andra en tandläkare i Uppsala i syfte att träffas och diskutera jakt och jaktvård, samt att då och då även jaga och övningsskjuta tillsammans. Föreningen begränsar medlemsskaran till 25 personer. Föreningen är inte ansluten till någon jägarorganisation. |
Upplandskuskarna var en förening för den som var intresserad av att köra häst och vagn. Föreningen ville verka för att sprida kunskap och information om körning med häst, både som hobby och sport. // Föreningen var ansluten till Svenska Ridsportförbundet. |
Bildade 1964 tillsammans med Stavby Arbetarekommun Tuna-Stavby arbetarekommun. |
Bildade 1964 tillsammans med Stavby Arbetarekommun Tuna-Stavby arbetarekommun. |
Sällskapet bildades av folk från olika samfund med syfte att sprida andlig upplysning. Detta skedde i ett av sällskapet uppfört "bönehus". Detta skänktes senare till Väskinge missionsförsamling. |
Den 8 maj 1910 beslutade distriktskongressen efter motioner från Skutskär och Uppsala Arbetarekommuner att Stockholm-Uppsala läns Partidistrikt skulle delas. Den 28 augusti 1910 hölls den konstituerande kongressen i Uppsala och Uppsala läns socialdemokratiska Partidistrikt var ett faktum. |
Se bilaga! | Föreningen bildades år 1906 under namnet Uppsala Vänsterförening och anslöt sig enligt beslut den 7/2 1908 till Frisinnade Landsföreningen. // // Föreningen anslöt sig 1910 till det samma år bildade Uppsala läns Frisinnade Valkretsförbund. // // Som ett resultat av riksorganisationens sprängning våren 1923 beslöts vid ett möte den 5/10 1923, att föreningen skulle utträda ur Frisinnade Landsföreningen och Uppsala läns Frisinnade Valkretsförbund. // Vid årsmötet den 25/4 1924 beslöts att ändra föreningens namn till Uppsala Liberala Förening och samtidigt ansluta sig till Sveriges Liberala parti. Den minoritet som erkände sig till den frisinnade linjen hade redan i oktober 1923 utträtt ur Uppsala Vänsterförening och bildat Uppsala Frisinnade Medborgarförening. // // Uppsala Liberala Förening upphörde 1934 genom samgående med Uppsala Frisinnade Medborgarförening. Den nya sammanslagna föreningen bildades den 23/8 1934 och fick namnet Folkpartiets Uppsala-avdelning. Tidigare samma dag hade de båda föreningarna var för sig enhälligt beslutat att ansluta sig till den nybildade riksorganisationen Folkpartiet.
Se bilaga!
Bildades ? under namnet Tuna Backars socialdemokratiska förening. 1972 namnbyte till Svartbäckens socialdemokratiska förening. |
Se bilaga! | Föregångare till arbetarekommunen var den kretsstyrelse som bildades 1897 med bl a uppgiften att bilda nya föreningar. Övergången från kretsstyrelse till arbetarekommun skedde enligt centrala beslut från LO och SAP för att samordnade rörelsens fackliga och politiska arbete. Kretsstyrelsens tillgångar överfördes till den nybildade kommunen. Den 13 januari 1901 bildades arbetarekommunen. // // Vid årsskiftet 1970-71 skedde en stor organisationsförändring i samband med kommunsammanslagningen. Ett tjugotal arbetarekommuner upphörde och ombildades till socialdemokratiska föreningar. De bildade tillsammans med de föreningar som tidigare fanns inom staden, Uppsala Arbetarekommun. I samband med detta bildades ett representantskap bestående av de anslutna föreningarna. // // // //
Se bilaga! | Föregångare till arbetarekommunen var den kretsstyrelse som bildades 1897 med bl a uppgiften att bilda nya föreningar. Övergången från kretsstyrelse till arbetarekommun skedde enligt centrala beslut från LO och SAP för att samordnade rörelsens fackliga och politiska arbete. Kretsstyrelsens tillgångar överfördes till den nybildade kommunen. Den 13 januari 1901 bildades arbetarekommunen. // // Vid årsskiftet 1970-71 skedde en stor organisationsförändring i samband med kommunsammanslagningen. Ett tjugotal arbetarekommuner upphörde och ombildades till socialdemokratiska föreningar. De bildade tillsammans med de föreningar som tidigare fanns inom staden, Uppsala Arbetarekommun. I samband med detta bildades ett representantskap bestående av de anslutna föreningarna. // // // //
Föreningen hade till syfte att motverka partisprängningen 1917 genom att verka för att de socialdemokratiska idéerna spreds. Genom bildandet av ungdomsklubbens Frams 1917, ansågs denna kunna fylla samma uppgift, varför man troligen upphörde sammma år. |
Föreningen hade till syfte att motverka partisprängningen 1917 genom att verka för att de socialdemokratiska idéerna spreds. Genom bildandet av ungdomsklubbens Frams 1917, ansågs denna kunna fylla samma uppgift, varför man troligen upphörde sammma år. |
1972 namnbyte till Eriksbergs socialdemokratiska förening. |
Föreningen Upsala-Ekeby Sällskapet bildades den 15/9 1992. Sällskapet verkar för att tillvarata, dokumentera och sprida kunskap om Upsala-Ekebys verksamhet och produkter. Man verkar också för en permanent utställning i Uppsala. |
Föreningens uppgift är att genom föredrag, studiecirklar mm informera om utrikespolitiska problem och verka för upplysning om FN och andra former av internationellt arbete. // Medlemskap kan erhållas av studenter vid Uppsala universitet och högskolor, men även andra intresserade. // Beståndet utgörs av kopior. // Handlingar förvaras i huvudsak på Uppsala universitetsbibliotek. |
Föreningen bildades 2008 och fungerade som farmarklubb till IFK Uppsalas herrfotbollslag. |
Föreningen samarbetar med Heby kommun och andra myndigheter för att utveckla näringsliv, turism, service och boende i Östervålatrakten. |
Bildad som avd 27 Älvkarleö. Namnbyte till Älvkarleby, troligtvis någon gång i mitten av 1930-talet. |
Slås samman med avd 138 i Tierp 1936. |
1949: Vägarbetareförbundet avd 138 Tierp |
Avdelningen upphörde 1930 p g a arbetsbrist. |
Bildades som Stockholms distrikt av Väg- och Vattenbyggnadsarbetare-förbundet. // 1931 beslöt man att förlägga distriktets verkställande utskott till Uppsala och Rimbo, därmed bestämdes att distriktets gränser även skulle omfatta både Stockholms och Uppsala län, eller med andra ord hela Uppland. // 1932 ändrade man namnet till Upplands distrikt av Väg- och Vatten- // byggnadsarbetareförbundet. Efter en omröstning bland medlemmarna beslöts att distriktet skulle upplösas fr o m 1 april 1943. |
1926 Sv Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 38 Uppsala // 1949 Sv Vägarbetareförbundet avd 38 Uppsala // 1970 ingår i Statsanställdas förbund avd 5104 |
Bildad som Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 138 Tierp // (1929-1949). |
Bildad som Skuttungeby Elektriska Ytterbelysningsförening. // Verksamheten utvidgades att omfatta även Hagby by 1973, varvid även namnet ändrades. |
1918-1963 Elektrisk distributionsförening Upplanda-Berg // 1963 övertog Älvkarleby Kraftverk anläggningen och distributionen. // 1964 antogs nya stadgar och man bildade Upplanda-Berg Vägbelysningsförening. |
Uppgick i Alsike Vägförening 1968. |
Moga Sportstugeförening uppgick i vägföreningen omkring 2012. |
1974 tog Tierps kommun över vägunderhållet i Örbyhus samhälle. |
Föreningen bildades 1967 genom sammanslagning av Sands Vägförening och Östanåns Fastighetsägareförening. |
Bildas i samband med att Skyttorps fastighetsägareförening upphörde. Föreningen övertog fastighetsägareföreningens uppgifter. |