Affichage de 6165 résultats

Bedrev bl a biblioteks-, studiecirkelverksamhet, idrott och arrangerade fester vid t ex Kettslinge festplats. // // 1934-1948 har föreningen egen lokal i Brogården. // 1936 startades sparklubb. |

Se bilaga! | Ribbingebäck JUF-avd bildades 1925. // Protokoll saknas från 1928-1944. Handlingar om boklån visar dock att man även bedrev studiecirklar och bibliotek. Senare även amatörteater. // // Protokollen från 1945 berättar om tävlingar av olika slag bl a stickning, bakning, borddukning, nötkreatursbedömning, växtkännedom, räfsning, slåtter, körning och skidor. // // Ungdomarna hade också arbetsaftnar med syförening och visptillverkning, som försåldes vid fester samt auktioner. Fester av olika slag t ex gökotteaftnar, skördefester, folkdans och julfester. // Man firade 25-årsjubileum i januari 1950. // // År 1940 skänkte föreningen 800 kronor till jaktplansinsamlingen för Finland. Den 7 december 1941 skänktes en fana värd 175 kronor till Skogs-Tibble/Ålands Hemvärn. // // 5 mars 1949 bildas en sparklubb. Man hade också en byggnadsfond. Efter årsmötet 3 februari 1951 samt månadsmötet 22 mars samma år finns ej några protokollförda möten förrän 7 mars 1982 som blev det sista, vilket berättar att man enades om att föreningen skulle upphöra den 1 april 1982. Enhälligt beslut fattades att föreningens kassa skulle överlämnas till Skogs-Tibbles församlingskyrkoråd, att användas till sockenstugans nybyggnad. // // Sparklubbens och Byggnadsfondens bankböcker avslutades och dessa pengar tillsammans med föreningens ordförandeklubba samt andra inventarier överlämnades också till Skogs-Tibble församling.

Invigningen av IOGT:s scoutkår i Gimo skedde den 20 februari 1938. Kåren var en s k samkår med både pojkar och flickor. |

1970 gick NTO:s och IOGT:s scoutkårer samman. // Vid årsmöte 1971 beslutades enhälligt att ändra kårnamnet till Fyriskåren av NSF. |

Avdelningen ombildades under verksamhetsåret 1973-74. |

Föreningen vilande från 1/1 2001. |

Kvartersklubben bildades på initiativ av Villaföreningen Fyrtornet i Skutskär. Klubben vände sig till 8-12-åringar och hade modellbyggen, studiebesök och idrottstävlingar på programmet. |

Upphörde 1979 p g a dåligt intresse. // Klubbens skulder och tillgångar tillföll Håbos Vi Unga krets. |

Skokloster Vi Unga verkade vara mycket aktivt. Så helt plötsligt enligt protokoll den 21/10 1980 avvecklades föreningen med omedelbar verkan. |

Bildades inför folkomröstningen i pensionsfrågan 20/6 1957. Upplöstes efter folkomröstningen 13 oktober 1957. Linje 3 företräddes av folkpartiet, högern och SAF som föreslog att arbetsmarknadens parter själva skulle träffa avtal om pensionerna. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5 % av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3 fick 35,3%. |

Se bilaga! | Första protokollförda mötet ägde rum 1980-01-23. // // 1980-02-13 inbjudan från SMU och ANF till kampanjkommittén att debattera mot linje 1 och linje 3, den 18 februari samt 8 mars. // // Vid samma möte beslöts: // Affischering vecka nr 7 och 9. Polistillstånd söktes för torgmöten och högtalarbil. En kampanjkonferens skulle ordnas den 8 mars i Skutskärs Folkets Hus. // // 1980-05-28 meddelades kampanjkommitténs utgifter och inkomster. Resultatet visade ett överskott på ca 2 000 kronor. Kampanjkommittén beslutade enhälligt att vinsten skulle fördelas till ungdomsorganisationerna SSU och Unga Örnar. Ledamöterna beslutade att upplösa kampanjkommittén för linje 2, eftersom dess arbete hade slutförts.

Oenigheten för eller emot kärnkraft gjorde att en folkomröstning var oundviklig. Så bildades alternativen 1, 2 och 3. Linje 3:s planering startades hösten 1979. Debatter och kampanjer pågick i länet och hela riket. // Den 23 mars 1980 var den stora valdagen, därefter avslutades folk- // kampanjen. |

Bildades år 1902. Fram till 1942 kallades den Enköpings Skomakeriidkare- // förening. // Föreningens ändamål var att "verka för höjandet af yrket såväl i ekonomiskt och moraliskt hänseende och att på allt lagligt sätt bevaka yrkets och medlemmarnas intressen". // Den 1 januari 1976 upplöstes föreningen eftersom bara två medlemmar ägnade sig åt yrket och de andra medlemmarna var pensionerade. |

Syftar till att väcka förståelse för betydelsen av turism, sprida kännedom om Uppsalas och dess omgivningars natur, kultur och näringsliv, samt att samverka med Svenska Turisttrafikföreningen. |

Namnbyten: // Föräldraförening Uppsala Östra 1964 -1967 // Föräldraförening Brantingsskolan 1967-1969 // Hem och skola Brantingsskolan 1969-1978 // Hem och skola Branting-Salahage 1978- |

Föreningen bildades under namnet Hållnäs Föräldraförening. Namnbyte till Hållnäs Hem och Skola-förening 1969. |

Anordnar fritidsverksamhet i HSB:s och allmännyttans bostadsområden i samarbete med dessa samt Hyresgästföreningen i Uppland, Uppsala- // avdelningen. // // 1970 drog sig HSB ur verksamheten. // 1976 uppgick verksamheten i Hyresgästföreningen Uppland. |

Se Hyresgästföreningen Uppland för övrigt material rörande arkivbildaren. |

Föreningens målsättning är att samla inflyttade Finlandssvenskar till kulturella sammankomster för ökad trivsel och gemenskap. |

Föreningen utgjorde en lokalavdelning av riksorganisationen De Pensio- // nerades Kamratkrets. // Medlemmarna var pensionerade tjänstemän, missionärer och pastorer tillhörande Svenska Missionsförbundet. // Verksamheten inom Uppsalaavdelningen var vilande från 1972. // Upphörde troligtvis 1980, då kassans slutsaldo gavs till missions- // församlingens pensionärsförening. |

T o m 1958 var Uppsala medlem av mellersta distriktet av Sv Folk- // pensionärers Riksorganisation. // 1958 delades mellersta distriktet upp efter länsgränserna. Distriktet hette // t o m 1965 Uppsala länsdistrikt av Sv Folkpensionärers Riksorganisation. |

Bildades under namnet Bälinge Pensionärsförening. Namnbyte till PRO Bälinge 1982. |

Föreningen bildades genom uppdelning av Uppsala Pensionärsförening i tre avdelningar, Kungsängen, Svartbäcken och Fjärdingen. |

Föreningen bildades 12/4 1891, hade som syfte att "hvarje myndig, välfröjdad svensk man eller kvinna erhålla lika rösträtt". // // Föreningsombud deltog vid bl a centralkommittén för Uppsala läns Rösträttsförbunds möten (bildad 1894). // // År 1898 övertar Fackföreningarnas Kretsstyrelse (1895-1901, föregångare till Uppsala Arbetarekommun) helt rösträttsföreingens verksamhet. (Berg-qvist 1992). |

Bildades av Skutskärs kvinnoföreningars lekskolekommitté. // 1969 övertog skutskärs kommun verksamheten. |

Bildad som Centralsanatoriets Patientförening. // 1952 namnbyte till patientföreningen vid Lungkliniken. |

Bildas av centeravdelningarna i Övergran-Yttergran, Skokloster-Häggeby och Kalmar. |

Bildad under namnet Fjärdhundrabygdens Husmodersförening. |

Bildas under namnet Uppsala läns nykterhetsnämnders förbund och bildas av nykterhetsnämnderna i länet. // 1949 antas nuvarande namnet, samtidigt som verksamheten vidgas då frivilligorganisationer inom nykterhetsarbetet t ex länkorganisationer och MHF ingår som medlemmar. Förbundets uppgift var att bevaka nykterhets- // vårdens utformning och arbeta med information och förebyggande åtgärder inom nykterhetsvården. |

Bildades genom samgående av Skutskärs och Älvkarlebys socialdemokratiska arbetarekommuner 1971. |

Bildades 22/5 1936 som Skuttunge Socialdemokratiska Arbetarekommun. // 1944 rekonstruerades arbetarekommunen, vars verksamhet sedan en tid legat nere. // 1973 namnändring till Skuttunge Socialdemokratiska förening. |

Går samman med Teda och Enköpings-Näs socialdemokratiska arbetarekommuner och bildar Södra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommun 1964. |

Bildas under namnet Tierps södra arbetarekommun // 1934 gick Raklösen arbetarekommun samman med Tierp södra. // 1973 ändrar namn till socialdemokratisk förening // 1975 bildar tillsammans med Tierp norra socialdemokratiska förening, Tierpsbygdens socialdemokratiska förening |

Bildas genom sammanslagning av Tierps norra och Tierps södra socialdemokratiska föreningar |

Bildade tillsammans med Norra och Södra Åsunda socialdemokraiska arbetarekommuner Åsunda socialdemokratiska förening. |

Bildade 1964 tillsammans med Stavby Arbetarekommun Tuna-Stavby arbetarekommun. |

Se bilaga! | Föregångare till arbetarekommunen var den kretsstyrelse som bildades 1897 med bl a uppgiften att bilda nya föreningar. Övergången från kretsstyrelse till arbetarekommun skedde enligt centrala beslut från LO och SAP för att samordnade rörelsens fackliga och politiska arbete. Kretsstyrelsens tillgångar överfördes till den nybildade kommunen. Den 13 januari 1901 bildades arbetarekommunen. // // Vid årsskiftet 1970-71 skedde en stor organisationsförändring i samband med kommunsammanslagningen. Ett tjugotal arbetarekommuner upphörde och ombildades till socialdemokratiska föreningar. De bildade tillsammans med de föreningar som tidigare fanns inom staden, Uppsala Arbetarekommun. I samband med detta bildades ett representantskap bestående av de anslutna föreningarna. // // // //

Norra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommun bildade tillsammans med Tilinge och Södra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommuner Södra Åsunda socialdemokratiska förening 1972. |

Går samman med Byggnadsträarbetarnas socialdemokratiska fackklubb 1945 |

Klubben bildades 1 april 1938 av Anna Wallentheim. // Klubben nedlades 8 november 1977 och medlemmarna gick in i socialdemokratiska föreningen. |

Den 15/3 1925 bildar 12 kvinnor, under ledning av Agnes Söderqvist Västerås, kvinnoklubb Ekolsund. // // Den 12/4 1972 håller klubben sitt sista möte, orsaken till klubbens avveckling var flykten från landsbygden och kommunsammanslagningen. |

Den 14/2 1979 beslutas att upphöra med verksamheten då intresset sinat, klubben upphör den 31/3 och medlemmarna ingår i Funbo social- // demokratiska förening. |

Tidigare hade två socialdemokratiska kvinnoklubbar varit verksamma i Skutskär. Från den först bildade finns inga uppgifter. Den andra var verksam mellan 1925-1928. Den idag verksamma klubben räkar dock sitt bildandeår från 1933. |

Den första socialdemokratiska kvinnoklubben bildades 1907, men efter några år svalnade intresset och klubben lades ner. |

En socialdemokratisk kvinnoklubb bildades i Öregrund redan 1934, // men verksamheten lades ner efter några år. // 1954 startades verksamheten upp igen. |

1937 skedde troligtvis en sammanslagning av kretsarna nr 1 och 6. |

Enligt uppgift i SSU distriktets handlingar har klubbar bildats i Alunda // 14/4 1931, 13/3 1955 och 1975. Första klubben bildades av Sten Ottander och G Elg från Uppsala, 21 medlemmar vid första mötet. |

Bildades genom en sammanslagning av SSU Södra Trögd och SSU Grillby under namnet SSU Trögd. // 1976 namnändring till SSU Eos. |

Verksamheten bedrevs i Gränby. |

1904 fanns Bodarnas SSU-klubb. // 1917 nybildas Upplandsbodarnas socialdemokratiska ungdomsklubb, då tillhörande socialdemokratiska vänsterpartiet. (Se Upplandsbodarnas socialdemokratiska Ungdomsklubb.) // 1932 bildas en Bodasektion under Skutskärs SSU-klubb. Denna blir en självständig klubb 1934. // 1939 ingår Upplandsbodarnas SSU-klubb i Skutskärs SSU-klubb. |

Klubben bildades den 31 september 1934. Ändrar namn till SSU Örnen 1942, läggs ned 1944. Återbildas under namnet SSU Östermalm 11 maj 1944. |

1967 sammanslås Söderfors-gruppen med Tierp-Tolfta Kristna social- // demokratiska grupp och bildar Tierp-Söderfors Kristna socialdemokratiska grupp. |

Kårparti i Uppsala Universitet som bildats av Verdandi, Laboremus och Liberala klubben i Uppsala. |

Bildas under namnet Bälinge Södra Missionsförsamling. // Ingår 1966 i Gamla Uppsala Missionsförsamling. |

Se bilaga! | Bärby missionsförsamling hade en föregångare i den arbetsförening som bildades 1862 i socknen, Simtuna-Bärby arbetsförening. Året därpå bildades Bärby missionsförening. // // 1879 bildade Bärby missionsförening Simtuna missionsförsamling tillsammans med missionsföreningarna i Skensta, Altuna och Fridhem, för att gemensamt kalla predikant och bedriva missionsverksamhet. När Simtuna missionsförsamling upplöstes 1885 fick Bärby och de övriga missionsföreningarna ordna sin verksamhet var och en för sig. // // 1933 återbildades Simtuna missionsförsamling av Bärby och Forsby missionsförsamlingar.

1879 bildades Danmarks missionsförening. Sommaren 1879 invigdes de två missionshus föreningen lät bygga, det södra vid Bergsbrunna och det norra vid Korsbacken. // 1917 inleddes ett samarbete med Funbo och Vaksala missionsföreningar. Man anställde bl a en gemensam predikant. // 1919 ändrades namnet till Danmarks missionsförsamling. // 1956 gick församlingen samman med Uppsala missionsförsamling, inom vilken man kom att utgöra en egen krets. |

Bildades under namnet Skensta missionsförening. 1879 bildade Skensta tillsammans med Bärby, Altuna och Fridhems missionsföreningar Simtuna missionsförsamling för att gemensamt bedriva missionsverksamhet. När Simtuna missionsförsamling upplöstes 1885, får ovan nämnda missions- // föreningar ordna sin egen verksamhet var och en för sig. 1891 bytte föreningen namn till Forsby missionsförening. I samband med att ett nytt missionshus byggdes i Forsby, förenade sig den 1/1 1934 Forsby med Bärby missionsförsamling under namnet Simtuna missionsförsamling. |

Hagby missionsförsamling (tidigare Hagby missionsförening) hade sin föregångare i syföreningen i Hagby. // Fr o m år 1901 ingick Hagby missionsförening i Svenska Missionsförbundet, SMF. // 1962 uppgick Hagby missionsförsamling i Örsundsbro missionsförsamling. |

Hjälstaholm var ett pastorat, som omfattade socknarna Hjälsta, Fittja, Holm och Kulla, under tiden 1867-1961. // // Vid ordinarie församlingsmöte den 18/1 1962 fattades ett definitivt beslut om att församlingen skulle upphöra. Kvarvarande medlemmar överfördes till Husby-Sjutolfts Missionsförsamling. |

Frikyrklig verksamhet har bedrivits i Jumkil sedan ca 1878. Flera olika församlingsbildningar har under årens lopp avlöst varandra. Den församling som år 1919 bildades och som samma år anslöt sig till SMF, var emellertid verksam t o m år 1965. // // 1921 invigdes församlingens missionshus i Ullbolsta. |

Verksam i missionshuset i Rickeby, som revs 1993. // Från slutet av 1960-talet har verksamheten varit mycket liten. |

Se bilaga! | 1879 bildades Balingsta sockens bönehusförening. // // 1879-1880 uppfördes missionshuset i Balingsta by, för övrigt sammanbyggt med den kolportörsbostad Hagunda missionsförening låtit uppföra under samma period. // // 1893 ändrades namnet till Balingsta missionsförsamling. // // 1962 ändrades namnet till Ramsta-Balingsta missionsförsamling, med anledning av att Ramsta missionsförsamling uppgick i Balingsta-församlingen. // // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna" utgjorde Ramsta-Balingsta ett stadsdelsområde inom Uppsala-församlingen, benämnt Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerade och samrådde om verksamheten.