1908-1950 Uppsala Dövstumförening 1951-1960-talet Uppsala Dövas förening |

Roland och Jonas Frid, far och son, driver i eget hus på Kyrkogatan 13 stadens äldsta fotografiatlejé.

Roland Andersson, som han hette från början, startade sin karriär som anställd hos Osvald Bindler, Polyfoto, åren 1948-1950. Teddy Aarni, som etablerade sig i Eskilstuna 1951, anställde redan samma år den unge fotografen. Han arbetade hos Aarni till 1953 då det var dags att söka äventyret i Chicago.

I Chicago studios fann A-, B- och C-fotografer och det fanns mörkrumsslavar. Roland Andersson fick börja som C-fotograf. Det arbetet gick mest ut på att bära väskor och att ladda film i kassetterna. Så småningom avancerade han till B-fotograf och fick då vara belysningstekniker. Ännu hade han inte nått fram till kameran som var A-fotografens domän. Man han skulle nå dit också, och det gjorde han hos en annan arbetsgivare, fortfarande i Chicago.

Tillbaka i Sverige 1956, arbetade han en kort tid hos studiofotografen och mästaren när det gällde föremålsfotografering, Arne Wahlberg i Stockholm, innan han fick sitt första stora frilansuppdrag. Detta, som resulterade i en bok, gick ut på att resa runt i landet och fotografera transportörer och uppdragsgivaren var det tillverkande företaget.

Året därpå arbetade han som stabsfotograf för FN i Suez och Gaza.

Hösten 1957 registrerade han sig som egen företagare i Eskilstuna under namnet Fotograf Roland Andersson, men redan i januari året därpå ändrades firmanamnet till Reklamfotograf Roland. Nu var det inte A-, B- eller C-fotografen som gällde utan nu fick han ta hand om hela alfabetet själv.

Adressen var till en början Kungsvägen 6 B, där han delade lokal med Rolf Bergström, och under en tioårsperiod med början 1960 Djurgårdsvägen 1.

Från 1962 heter firman Studio Roland och efternamnet Andersson har ändrats till Frid. Sedan 1970 finns Studion på Kyrkogtan 13.

Reklamfotografering för industrin har från början varit det huvudsakliga arbetsområdet och är så fortfarande. Här har sakligheten varit ledstjärna i arbetet och möjligen är det så att den korta tiden hos Arne Wahlberg har satt sina spår. Givetvis har uppdragsgivarens krav haft betydelse. Reklambilder för industrin måste vara exakta och skarpa och i allt övrigt hålla en hög kvalitet.

År 1984 började sonen Jonas Frid som lärling i studion och i negativ registret kam man se att han fick göra sitt första fotograferingsuppdrag under våren 1985. Uppdraget gällde fotografering av köksinredningar för ett varuhus.

Jonas Frid har under de år som gått sedan dess efter hand tagit över fotograferandet mer och mer och tio år efter det första uppdraget är han dessutom studions innehavare. Detta har inneburit två viktiga saker för Studio Roland. Dels kontinuitet, Jonas har samma kvalitetskrav från beställare och sig själv som Roland har haft, dels förnyelse. Även om Roland och Jonas är far och son, är de två individer och Jonas måste sätta sin prägel på arbetsresultatet. Det gör han bland annat med nyskapande ljusbehandling, multiexponeringar och genom ett annat sätt att se förhållandet mellan bakgrund och objekt.

Roland Frids äventyrslystnad förde honom till Chicago. Jonas Frid ägnar sig åt klättring på lodräta bergväggar och dykning i djupa vatten. Att flyga intresserar honom. Tack vare detta kan Studio Roland också effektuera såväl undervattens- som flygbilder. Framförallt det sistnämnda har appellerat till industrins beställare.

Företaget upphörde år 2008.

I den kommunistiska arbetarekommun som bildades 1921 var majoriteten av medlemmarna trogna Kihlbom falangen, som 1929 bröt sig ur SKP och 1934 bildade det socialistiska partiet. (Se socialistiska partiet.) De som var anhängare av Sillén bildade en kommunistisk arbetarekommun omkring 1933. // 1967 ändrades namnet till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK), // 1990 ändrades namnet till Vänsterpartiet Uppsala //

Avdelningen bildades som avd 40 av Sv Bageri- och Konditoriarbetare- // förbundet. Fr o m protokoll daterat den 12/2 1911 kallas avd för avd 35. Bageri- och Konditoriarbetareförbundet slogs ihop med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet och bildade Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m protokoll daterat den 19/3 1922 kallas föreningen för avd 35 av Livsmedelsindustriarbetareförbundet. Den 1/1 1964 blev avd en sektion av avd 7 i Västerås. |

31/8 1919 sammanträdde 54 personer under ledning av KA Borg från Skutskär och beslutade att bilda Upplands Lantarbetareförbund avd 62 Harg. // 1/1 1930 upphör Upplands Lantarbetareförbund och uppgår därefter i Sv Lantarbetareförbundet. Avd i Harg övergick också, man fick avd nr 174. // 1/7 1978 övergår avdelningens medlemmar till avd 179 i Tierp. // |

Gick ihop med avd 684 Sparrsätra den 1 januari 1958. Den nya avd fick namnet 130 Sparrsätra. |

Bildas inom Upplands lantarbetareförbund som avdelning 8. Medlemmarna övergår till avd 3 Bro när avdelningen upphör 1961. |

Var från början avd inom Upplands Lantarbetareförbund. // 1963-1966 bildade man avdelning med avd 016 Grillbyorten, // under namnet avd 023 Trögd. // Uppgick i storavdelning 023 Enköping, 1967. |

Avdelning 214 i Östhammar bildades efter det att medlemmarna tidigare tillhört avd 163, som omfattade personalen vid Stockholms läns samtliga sjukhus. // // Uppgår i Kommunalarbetareförbundet avd 067. |

Organiserar sjukhuspersonal vid bl a Epidemisjukhuset Tunåsens sjukhem, Rickomberga och Håga vårdanstalter, Barnhemmet vid Stabby allé och Gillbergska barnhemmet. // // Ingår i kommunalarbetareförbundet storavd 432 S, 1966. |

Se bilaga! | 1928 bildas en facklig organisation för anställda på Akademiska sjukhuset som ansluter sig som sektion till Sv Sjukhuspersonalförbundet. // 1945 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432. // 1966 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432 S. // 1968 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 34. // Sektionen organiserar medlemmar från Akademiska sjukhuset, Folke Bernadotte- // hemmet, Uppsala sjuksköterskeskola, Kronåsen, Banérhemmet, Tiundahemmet, Kåbohemmet. // // 1993 bildar kommunal avd 34 och avd 27 Kommunalarbetareförbundet Uppsala län.

Fr o m den 1 juli 1966 uppgick avd 134 i en från detta datum bildad storavdelning med beteckningen 1. |

Bildas under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432-S. Sammanslagning av Kommunalarbetareförbundets avdelningar 432 Uppsala, 498 Uppsala, 496 Enköping och 311 Tobo. // 1968 antas namnet Kommunalarbetareförbundet avd 34 Uppsala. Under avdelningen finns sex sektioner. // 1993 bildar kommunal avd 34 och avd 27 Kommunalarbetareförbundet Uppsala län. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 3. // Namnbyte 1993. // Organiserade anställda inom Centrala stadens kommundel. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Sektionen upphörde 1988-01-01 med anledning av avd 27:s omorganisation. |

Storavdelning, vilken bildades under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 A den 1/9 1967. // // 1/5 1969 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 27. // // 1/1 1993 bildar Kommunal avd 27 och avd 34 länsavdelning, benämnd Sv Kommunalarbetareförbundets avd i Uppsala län. | Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A. // Sammanslagning av avdelningarna 57, 68, 88, 150, 242, 301, 622 samt Uppsala kommunavdelnings Samorganisation. Avdelningen hade inledningsvis 11 sektioner. // Namnbyte 1/5 1969 till avd 27. // // 1973 delas sektion 7 i tre sektioner: sektion 7, 14 och 15. // Sektion 10 delas upp i två nyasektioner: sektion 10 Enköping och sektion 13 Upplands Bro. // // 1975 hade avdelningen 16 sektioner. // 1977 tillkom sektion 17 Håbo // 1984 tillkom sektion 18 i Knivsta kommundelsnämnd // 1987 bildas KDN sektioner // 1993 bildar kommunalarbetareförbundet avd 27 och avd 34 // 1996 tillkommer sektioner från landstinget // Kommunalarbetareförbundet Uppsala län //

Betongarbetarnas yrkesklubb bildades 1/1 1966 i samband med att Sv Byggnadsarbetareförbundets avd 193 upphörde. |

30/12 1948 bildar medlemmar från Byggnadsträarbetareförbundet, Byggnadsgrovarbetareförbundet och Rörarbetarna avdelning 83 i Enköping. // 20/10 1965 upphör avdelningen och bildar sektion 4 inom Byggnadsarbetareförbundets avd 25 i Uppsala. // Namnbyte 1969 till sektion 2. |

Bildad som grovarbetareklubb under dåvarande avd 83 Enköping. // Från 1965 under avd 25 sektion 4 Enköping, sedermera sektion 2. |

1966 ingick avd i storavdelningen 25 Uppsala som en sektion, // Sv Byggnadsarbetareförbund avd 25 Uppsala sektion 5 Hallstavik. // 1969 nytt sektionsnummer, sektion 03. |

Sektionen bildades som nummer 10, namnbyte till nummer 5, 1969. |

Klubben bildades 23/6 1964 inom Sv Byggnadsarbetareförbundets avd 146 Uppsala. Orsak till bildandet var dels att man på ett bättre sätt skulle nå träarbetarna med facklig information. Dels att inför bildandet av storavdel- // ning inom Byggnadsarbetareförbundet, skulle träarbetarna på ett så tidigt stadium som möjligt får vara med i organiserandet av storavdelning. Dessutom kunde man i ett tidigt stadium utse representanter till storavdel- // ningen. |

Den 11/12 1938 bildades Träarbetarefackförening avd 390 i Trögd. // 1941 namnbyte till Byggnadsträarbetareförbundet avd 390 Grillby. // 1/2 1949 upphör denna avd och avd 525 bildades. // Den 22/5 1958 håller denna avd sitt sista möte och medlemmarna övergår till Enköping. // // Se även bilaga! | Historik // // Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 525 som från början hette Trögds Träarbetarefackförening avdelning 390 bildades den 11 december 1938. Då samlades // 9 personer till ett sammanträde för att dryfta frågan och beslutade sig för att bilda fackförening. Thure Andersson från Enköping hälsade välkommen och till ordförande för mötet utsågs A Bergqvist. // // På möte den 6 januari 1939 valdes en styrelse med följande utseende. Ordförande blev // A Bergqvist, Sigvard Karlson v ordf, Einar Karlson sekreterare, Emil Stolt v sekreterare och Thure Stolt kassör. // // 1941 ändrades avdelningens namn till Sv Byggnadsträarbetareförbundets avd nr 390 Grillby. // // I februari 1949 upphör Byggnadsträarbetareförbundets avdelning 390 och med- // lemmarna bildar i stället Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 525 i Grillby. // // I mars 1958 fick VU i uppdrag att kontakta förbundet och Enköpings avdelning av Byggnadsarbetareförbundet för att utreda frågan om Grillbyavdelningens upphörande. När avdelningen upphör framgår inte av protokollen, det sista protokollförda sammanträdet är daterat 22 maj 1958 och därmed upphörde avdelningen att fungera som egen och medlemmarna överfördes till Enköpingsavdelningen. // // Uppsala i september 1981 // // Ullrick Andersson

1937: Byggnadsträarbetareförbundet avd 324 Östhammar // 1949: Byggnadsarbetareförbundet avd 471 Östhammar // 1966-1968: Byggnadsarbetareförbundet avd 025 sektion 15 Östhammar // 1968: Ändring av sektionsnummer från 15 till 7 // // // Se bilaga! |

Tidigare avdelningar ingår som sektioner; Öregrund, Östhammar, Hargshamn, Herräng, Häverödal, Rimbo och Gimo. |

Bildad 1908 som Enköpings Mekaniska Verkstadsklubb. Sedan kallad Fanna Verkstadsklubb. År 1946 ändras namnet till Verktygsverkstädernas Verkstadsklubb, vilket senare ändrades till Bahco Verktygs Verkstadsklubb. // Klubben har, beroende på ägandeförhållandena, även hetat Sandvik Bahco och Bahco Tools. Hela tiden verkar Fanna-benämningen ha funnits kvar som ett slags smeknamn. |

Klubben verkade i Tullgarns Gjuteri och Mekaniska Verkstad AB som bland annat tillverkade kylanläggningar. |

När storavd 179 Söderfors bildades 1966 blev övriga avdelningar sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. // // År 2006 bildades Industrifacket Metall genom en sammanslagning av Industrifacket och Svenska metallindustriarbetareförbundet. // | Underföreningar: // - Sektion Söderfors // - Sektion Tierp // - Sektion Tobo // - Sektion Älvkarleö // - Sektion Örbyhus // - Avd 179 Söderfors // - Avd 180 Tierp // - Avd 181 Älvkarleö // - Avd 322 Tobo // - Elajo Tierp Mekan AB verkstadsklubb // - Nord-Vior i Tobo verkstadsklubb // - Sandvik AB verkstadsklubb // - Tierp, Tierpverkens verkstadsklubb Tierp // - Tierpverkens verkstadsklubb Örbyhus // - Tobougnar i Mehedeby verkstadsklubb // - Socialdemokratisk fackklubb Söderfors

Avdelning 181 Älvkarleö bildades 1907, men 1966 bildades storavd 179 (Söderfors) och avdelningar blev då sektioner. |

Avd 180 Tierp bildades 1917, men 1966 bildades storavd 179 (Söderfors) och avdelningarna blev då sektioner.1963/1964 gick Sv Gjutareförbundet avd 109 Tierp samman med Metallindustriarbetareförbundet avd 180 Tierp. |

Verksam vid Vattholma bruk, senare ABA-bolagen i Vattholma. Bildades på initiativ av Uppsala Socialdemokratiska partidistrikt, av bland andra Tycho Hedén och John Lundberg, som den första fackföreningen på bruket. Bildandet möjliggjordes av att friherrinnan von Essen ställde en lokal till förfogande för arbetarnas möten. Uppgick 1/1 1967 som verkstadsklubb i Metall avd 050 Uppsala. |

Bildad inom Upplands Lantarbetareförbund som avd 092 Härkeberga. // Nybildad 1935, då under namnet avd 429 Härkeberga. // // Den 1/1 1967 gick avdelningen upp i den nya avd 023 Enköping, // som då bildades. |

Med 1929 års utgång upphörde Upplands Lantarbetareförbund // och dess organisation överfördes intakt till Lantarbetareförbundet // 1930 som Upplands distrikt. 1957 upphörde distriktet. |

Bildades ur avd 22 Uppsala då den upphörde och uppgick i den nya storavdelningen nr 17. Klubben organiserade försäkringsombud verksamma i försäkringsbolaget Folksam i Uppsala län. // Namnbyte i november 1990 då klubben upptogs i avd 4 som klubb 4 Uppsala. // Jämför Försäkringsanställdas förbund avd 22 Uppsala. |

1963/1964 går man samman med Sv Metallindustriarbetareförbundet // avd 180 Tierp. |

Upphörde 1949 och ingick i Sv Byggnadsarbetareförbundets avd Tierp. |

1961 bildades en storavdelning; avd 9 Uppsala och den tidigare avdelningen blev sektion. // // Se bilaga! | Historik // Avdelningen bildades 27/2 1918 som Svenska Hotell & Restaurangpersonalförbundet avd 9 Uppsala. // 1952 tillkom medlemmar från Uppsala Kvinnliga Fackförening (se arkiv 228). // // Den 27/2 1961 beslutades, i enlighet med kongressens beslut, att hädanefter beteckna avdelningen som sektion i Uppsala distrikt av Sv Hotell & Restauranganställdas förbund. Storavdelning bildades av avdelningarna i Uppsala, Enköping och Sala. // Den 1/3 1961 tillfördes avdelningarna i Norrtälje och Hallstavik-Östhammar-Öregrund. Den 1/11 1961 även avdelningen i Krylbo-Avesta. // Den 1/1 1962 tillkom avdelningarna i Fagersta och Hedemora och i april avdelningen i Sigtuna-Märsta. Samtliga tillförda avdelningar bildade sektioner på respektive ort. // Hallstavik-Östhammar-Öregrund sektionen upphörde 1967 och ingick i Uppsala- // sektionen. // 1/11 1973 överfördes sektionerna i Krylbo-Avesta och Hedemora till Gävledistriktet. // 1/3 1974 överfördes sektionerna i Norrtälje och Sigtuna-Märsta till Stockholms distrikt. Den 1/5 1975 går Uppsala distrikt och Västerås distrikt samman till Uppsala-Västerås distriktet. // 1983 ändrades namnet till distrikt 30 Västerås och Uppsala blir åter Uppsalasektionen. // // // Angående arkivet // Handlingarna före 1961 avser avd 9 Uppsala. Efter 1961 avser handlingarna sektion 9 Uppsala, storavd 9 Uppsala, distrikt Uppsala eller distrikt Uppsala-Västerås. Där det varit möjligt att avgöra vilka handlingar som hör till vem, framgår detta av förteckningen. // // // Förteckning över fackklubbar som ingår i Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9 Uppsala sektion 9 Uppsala arkiv; serie F4. // // Domus Restaurang Uppsala // Esso Motorhotell Uppsala // Gästis-Lejonet Uppsala // KF Lager personalrestaurang // Restaurang Gillet Uppsala // SAS Catering Arlanda // Skoklosters Värdshus // Stadshotellet Enköping // Stadshotellet Norrtälje // Stadshotellet Sala // Stadshotellet Uppsala // Stadshotellet Öregrund //

Bildades 1920 under namnet Upsala Nya Tidnings personalklubb. |

Sammanslagning av Livsmedelsarbetareförbundets avd 23 Uppsala och Livsmedelsarbetareförbundet avd 7 Västerås. Storavdelningen omfattar Västerås och alla orter öster därom, bl a Sala och Enköping, t o m Uppsala. // Västerås avd 7 upphör, men avdelningsnumret övergår till Uppsalaavd. // // Ingår 2002 i Livs avd 4 som omfattar Stockholms och Uppsala län, utom Skutskär. |

Se bilaga! | Bildas av Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala och Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71 Uppsala. // // Avd består 1923 av följande yrkesgruppsektioner: § // Sektion 1 Bageriindustriarbetare // Sektion 2 Slakteri- och Charkuteriarbetare // Sektion 3 Konditoriarbetare // Sektion 4 Karamellfabriksarbetare // // Avd räknar sitt bildande fr o m 1897. // // 1965 ingår Bryggeriindustriarbetareförbundet avd 34 Uppsala i avdelningen som sektion och medföljer även till Livsmedelsarbetareförbundet avd 7 Uppsala. // //

Sektionen upphörde 1921. Nybildades 1931. // 1997-01-01 namnändring till LO-Facken i Älvkarleby. // Tillhör fr o m 2006-01-01 LO distriktet Gävleborgs län. // // // OBS! att 1909 års storstrejkutskottshandlingar ingår i LO-sektionens handlingar. |

Klubben är en sammanslagning av f.d. byggnadsarbetare som lämnat produktionen på grund av uppnådd pensionsålder eller förtidspension och fortfarande upprätthåller medlemskap i Byggnadsarbetareförbundet. // Klubben bildades inom dåvarande sektion 11. |

1962 uppgår som sektion i Handelsanaställdas förbund avd 36 Uppsala. // 1968 ombildas till ortsklubb. // Därefter se även Handelsanställdas förbund avd 36 klubb allmän Öregrund-Östhammar |

Se bilaga! | 1928 bildades Sv Sjukhuspersonalens förbund avd 19 Uppsala. Enligt revisions- // berättelse torde den ha varit en länsomfattande avd fram till 1/7 1942, då Sv Sjukhus- // personalens förbund avd 42 Uppsala bildades. // // 1/1 1945 överflyttades de sjukhusanställda till Kommunalarbetareförbundet och Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432 Uppsala bildades. // Avd upphörde 30/6 1966 i och med att storavdelning bildades. // // Storavdelningen benämndes t o m 30/5 1968 Sv Kommunalarbetareförbundet // avd 432 S. // 1/6 1968 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 34, genom att lägre avdelningsnr först då blivit vakant. // // Gamla avd 432 fortsätter att verka inom storavdelningen under beteckningen sektion 1.

Bildad som Lantarbetareförbundet avd 017. // Namnbyte 1956? |

Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 97. Namnbyte 1930 till Svenska Lantarbetareförbundet avd 189. 1935 övergick avdelningen till Svenska Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 192. |

Bildad som avd 485 Härvsta. // Namnbyte till 485 Simtuna 1940. // I samband med samgående med avd 291 Frösthult 1960, ändrades namnet till 485 Fjärdhundra. |

Bildad inom Upplands Lantarbetareförbund som avd 056 Teda/Enköpings-Näs. // |

Vid årsskiftet 1956/1957 sammanslagning med avdelning 319 Almunge. |

Krets inom Upplands distrikt av Sv Lantarbetareförbundet. |

Uppgår i avd 50 Uppsala den 1/9 1970. // Fungerade som en verkstadsklubb under Metall avd 50 Uppsala // 1930-1932. |

Medlemmarna överflyttades till avd 50 Uppsala den 1/9 1954. |

Avdelningen organiserade arbetarna vid fabriken som t o m år 1900 var medlemmar i Sågverksindustriarbetareförbundet avd 2, Skutskär. // 1900 bildar de en egen avdelning, Sågverksindustriarbetareförbundet avd 60, Skutskär. // 1920 övergår man till det nybildade Pappersindustriarbetareförbundet. // För information om fabriksarbetarna före år 1900, se Träindustriarbetare- // förbundet avd 27, sektion Skutskär. |