Vägarbetareförbundet avd 026 sektion 14 Knutby
- SE/FAC/3954
- Corporate body
- 1949--1971
Vägarbetareförbundet avd 026 sektion 14 Knutby
Vägarbetareförbundet avd 156 Bålsta
Statsanställdas Förbund avd 2305
Bildad som Fångvårdsmannaförbundet avd 5. Verksamhet fanns innan bildandeåret 1917, men ingen styrelse fanns innan dess. // Organiserade anställda vid fängelset på nuvarande Dag Hammarskjölds väg. Senare även personal vid rättspsykiatriska kliniken, anstalterna vid Åby och Bärby samt Studiegården. |
Fackföreningarnas Kretsstyrelse Uppsala
Föregångare till Uppsala arbetarekommun med uppgift att bl a bilda nya föreningar. Kretsstyrelsens tillgångar överförs till arbetarekommunen när denna bildas 1901. |
Statstjänarnas Samorganisation Uppsala
Avdelningen bildades omkring 1930 och upphörde med verksamheten 21/5 1970. |
Järnvägsbyggnadsarbetarefackförening sektion 013 Orrskog
Järnvägsbyggnadsarbetarefackförening sektion 013 Knivsta
1927 träder Stuveriföreningen i likvidation och dess fordringar i Hargshamns Folkets Hus fördelas dels på medlemmarna i Stuveriföreningen och dels på den nybildade (reorganiserade ?) Sv Transportarbetareförbundet avd 53 Hargshamn. |
Universitetens Personalförbund
Lantarbetareförbundet avd 047 Uppsalatrakten
Avdelningen bildades 1919 under namnet Upplands Lantarbetareförbund avd Bondkyrko. Från och med 1923 används avdelningsnummer 47. //Från början var arbetet koncentrerat till Bondkyrko men kom senare att omfatta bygden kring Uppsala.//1931 namnbyte till Lantarbetareförbundet avd 47 Uppsalatrakten.//Avdelningen anslöt sig till Sv Lantarbetareförbundet omkring 1930.// |
Skogsarbetareförbundet avd 025 sektion 34 Knutby
Bildades 1932 som Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 507 Knutby. Namnändringar://1956 Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1962 Skogsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1966 Skogsarbetareförbundet avd 025 sektion 04 Knutby//1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 sektion 34 Knutby//Kvarvarande medlemmar ingår i Skogsarbetareförbundet avd 025 Länna 1990.//// |
Skogsarbetareförbundet avd 025 sektion 34 Knutby
Bildades 1932 som Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 507 Knutby. Namnändringar://1956 Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1962 Skogsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1966 Skogsarbetareförbundet avd 025 sektion 04 Knutby//1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 sektion 34 Knutby//Kvarvarande medlemmar ingår i Skogsarbetareförbundet avd 025 Länna 1990.//// |
1917 års arbetarekommitté, Medelpad
1908-1950 Uppsala Dövstumförening 1951-1960-talet Uppsala Dövas förening |
Roland och Jonas Frid, far och son, driver i eget hus på Kyrkogatan 13 stadens äldsta fotografiatlejé.
Roland Andersson, som han hette från början, startade sin karriär som anställd hos Osvald Bindler, Polyfoto, åren 1948-1950. Teddy Aarni, som etablerade sig i Eskilstuna 1951, anställde redan samma år den unge fotografen. Han arbetade hos Aarni till 1953 då det var dags att söka äventyret i Chicago.
I Chicago studios fann A-, B- och C-fotografer och det fanns mörkrumsslavar. Roland Andersson fick börja som C-fotograf. Det arbetet gick mest ut på att bära väskor och att ladda film i kassetterna. Så småningom avancerade han till B-fotograf och fick då vara belysningstekniker. Ännu hade han inte nått fram till kameran som var A-fotografens domän. Man han skulle nå dit också, och det gjorde han hos en annan arbetsgivare, fortfarande i Chicago.
Tillbaka i Sverige 1956, arbetade han en kort tid hos studiofotografen och mästaren när det gällde föremålsfotografering, Arne Wahlberg i Stockholm, innan han fick sitt första stora frilansuppdrag. Detta, som resulterade i en bok, gick ut på att resa runt i landet och fotografera transportörer och uppdragsgivaren var det tillverkande företaget.
Året därpå arbetade han som stabsfotograf för FN i Suez och Gaza.
Hösten 1957 registrerade han sig som egen företagare i Eskilstuna under namnet Fotograf Roland Andersson, men redan i januari året därpå ändrades firmanamnet till Reklamfotograf Roland. Nu var det inte A-, B- eller C-fotografen som gällde utan nu fick han ta hand om hela alfabetet själv.
Adressen var till en början Kungsvägen 6 B, där han delade lokal med Rolf Bergström, och under en tioårsperiod med början 1960 Djurgårdsvägen 1.
Från 1962 heter firman Studio Roland och efternamnet Andersson har ändrats till Frid. Sedan 1970 finns Studion på Kyrkogtan 13.
Reklamfotografering för industrin har från början varit det huvudsakliga arbetsområdet och är så fortfarande. Här har sakligheten varit ledstjärna i arbetet och möjligen är det så att den korta tiden hos Arne Wahlberg har satt sina spår. Givetvis har uppdragsgivarens krav haft betydelse. Reklambilder för industrin måste vara exakta och skarpa och i allt övrigt hålla en hög kvalitet.
År 1984 började sonen Jonas Frid som lärling i studion och i negativ registret kam man se att han fick göra sitt första fotograferingsuppdrag under våren 1985. Uppdraget gällde fotografering av köksinredningar för ett varuhus.
Jonas Frid har under de år som gått sedan dess efter hand tagit över fotograferandet mer och mer och tio år efter det första uppdraget är han dessutom studions innehavare. Detta har inneburit två viktiga saker för Studio Roland. Dels kontinuitet, Jonas har samma kvalitetskrav från beställare och sig själv som Roland har haft, dels förnyelse. Även om Roland och Jonas är far och son, är de två individer och Jonas måste sätta sin prägel på arbetsresultatet. Det gör han bland annat med nyskapande ljusbehandling, multiexponeringar och genom ett annat sätt att se förhållandet mellan bakgrund och objekt.
Roland Frids äventyrslystnad förde honom till Chicago. Jonas Frid ägnar sig åt klättring på lodräta bergväggar och dykning i djupa vatten. Att flyga intresserar honom. Tack vare detta kan Studio Roland också effektuera såväl undervattens- som flygbilder. Framförallt det sistnämnda har appellerat till industrins beställare.
Företaget upphörde år 2008.
IOGT-NTO Gertrud 700 Öregrund (IOGT)
Föreningen bildades den 25 juli 1883 som en loge inom IOGT. Till en början hade logen ingen fast möteslokal, men 1894 inköptes den s k Nyströmska gården i Öregrund för detta ändamål. 1925 byggde föreningen ett nytt ordenshus på tomten. | Två ungdomsloger har verkat inom logen under olika perioder; 26 Tryggad Framtid och 1271 Edsborg. Bibliotek och studieverksamhet startade 1914. | P g a organisationsförändringar på riksnivå 1970, då IOGT och NTO går samman och bildar IOGT-NTO, blir logen en lokalförening inom IOGT-NTO. |
NTO Uppsala läns distrikt 1:a kretsen
Föregångare; se TO Uppsala läns distrikt 1:a kretsen. | | Den 1:a kretsen, även kallad Enköpingskretsen, omfattade 1923 följande lokalföreningar; 26 Linnéa, 60 Hoppets Stjärna, 606 Fridstemplet, 792 Frid och 1650 Vårens Minne. |
Upphör då avdelningen ABF Enköpingsorten bildas. |
Postmannaförbundet avd 015 Uppsala