Avdelningen gick samman med Faringe och bildade Centerkvinnorna Faringe Bladåker. |
Avdelningen bildades 1945 och överfördes till Uppsala distrikt från Stockholms distrikt i samband med kommunsammanläggningen 1971. // 1975 17/2 upphörde avdelningen. |
Namnändring: // Giresta-Hjälstaholm CKF-avd t o m 1971. |
1952 delades CUF:s Salakrets. CUF-avdelningarna i Altuna, Fjärdhundrabygden, Torstuna och Västerlövsta placerades under den nya Fjärdhundrakretsen. |
Kretsen bestod 1941 av avdelningarna Järlåsa, Ramsta, Skogstibble, // Övre Jumkil, Vänge och Balingsta. |
Föreningen var vilande under flera perioder, bl a återupptogs verksamheten 1969 och 1978. |
Föreningens medlemmar uppmanades bli medlemmar i Centerpartiet Balingsta vid upphörandet. Troligen bildades Centerpartiet Gryta ur den upphörda föreningen. |
Se bilaga! | 1962 bytte SLU namn till CUF och fick samtidigt ett nytt handlingsprogram, som var uppbyggt på mycket politisk verksamhet, ej praktiska tävlingar och buskteater som SLU roade sig med förut. Denna art av verksamhet var otänkbar inom CUF:s nya handlings- // program. // // Avdelningens verksamhet har under senare hälften av 70-talet och inpå 1980-talet, varit regelbundna månadsmöten, tävlingar i naturstigar med ett 40-tal deltagare på varje tävling. Alkohol- och drogfrågor i samarbete med Vuxenskolan och IOGT-NTO, med information i skolor och på offentliga tillställningar för allmänheten. Hembygdsfrågor, miljö- och kärnkraftsfrågor samt studiecirklar m fl aktiviteter. // // Nedlagd 2007-01-29.
Avdelningen bildades 12 februari 1945 under namnet Skyttorps SLU-avdelning (Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund). // Namnändrades 1962 till Centerns Ungdomsförbund (CUF). // 1969 upphörde avdelningen och ingick i Ärentuna-Lena CUF-avdelning. |
Se bilaga | 8 april 1936 ombildades Studiesektionen av SLU (Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund) till Studentföreningen av SLU. // 1939 ändrades namnet till Uppsala Studenters SLU-avd. // 17 maj 1962 ändrades namnet till Uppsala Centerstudenter. // 1964 delades avdelning i två, Upsala Centerstudenter och Ultuna Centerstudenter. // Avdelningen upphörde 1972, enligt distriktets årsrapporter. Detta efter att det vid årsskiftet 1971/72 skedde en sammanslagning av CSF (Centerns Studentförbund) och CUF. Detta ledde till att centerrörelsen under 1970-talet förlorade mark på universitet och högskolor, I början av 1980-talet höjs de första rösterna för att centern behöver ett högskoleförbund igen. // Uppsalaavdelningen ombildades troligen 1981 och 1984 bildades CHF, Centerns Högskoleförbund. //
Bildas 1950 under namnet Ålands avd av SLU (Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund). // Namnändring till Centerns Ungdomsförbund (CUF) avd Åland 1962. |
Majoriteten av medlemmarna i den kommunistiska arbetarekommunen i Uppsala tillhörde Kilboms falang, som 1929 bröt med Komintern och 1934 bildade socialistiska partiet. // Se förteckning socialistiska partiet. // De kommunister som inte gick över bildade en ny kommunistisk arbetare- // kommun omkring 1933. // Se VPK Uppsala kommunistiska arbetarkommun. |
Förutom den socialdemokratiska vänsterkommun, som verkade 1917-1923, finns f n inga spår efter en kommunistisk arbetarekommun i Skutskär förrän 1945. Troligen tillhörde kommunisterna i Skutskär Kilbomfalangen. // 1962 gick de kommunistiska arbetarekommunerna i Älvkarleby och Skutskär samman och bildade Älvkarleby kommunistiska arbetarekommun som omfattar hela Älvkarleby kommun. |
Bildades i samband med kommunistiska partiets sprängning 1929. Namnet socialistiska ungdomsförbundet antogs 1934. |
Klubben var en nybildning av den år 1904 bildade Bodarnas social-demokratiska ungdomsklubb. // Upplandsbodarnas socialdemokratiska ungdomsklubb tillhörde dock vänsterfalangen, d v s Socialdemokratiska Vänsterpartiet. |
Föreningen bildades 1919 och verkade på socialdemokratisk grund utan att vara ansluten till partiet för att sprida kännedom om socialismen bland studenter. // // 1925 15/5 beslutade föreningen uppgå i Laboremus Uppsala. |
Bildades 13/5 1917 som Rasbo socialdemokratiska arbetarekommun. // Ombildades 1/1 1975 till Rasbo socialdemokratiska förening. |
Går samman med Teda och Enköpings-Näs socialdemokratiska arbetarekommuner och bildar Södra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommun 1964. |
Bildades som Söderfors Arbetarekommun, men vid kommunsamman- // slagningen i Tierp 1974 bildades Tierps Arbetarekommun och övriga // arbetarekommuner blev socialdemokratiska föreningar. // 1922 bildas en sektion vid Untraverken. |
Bildas genom sammanslagning av Tierps norra och Tierps södra socialdemokratiska föreningar |
Bildade tillsammans med Norra och Södra Åsunda socialdemokraiska arbetarekommuner Åsunda socialdemokratiska förening. |
Verksamheten låg nere 1941-1945. // Bildar tillsammans med Simtuna socialdemokratiska arbetarekommun Fjärdhundra socialdemokratiska arbetarekommun 1961. |
Norra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommun bildade tillsammans med Tilinge och Södra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommuner Södra Åsunda socialdemokratiska förening 1972. |
Bildas som Älvkarleby socialdemokratiska arbetarekommun. // Går samman med Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun och bildar Skutskär-Älvkarby socialdemokratiska arbetarekommun, 1971. Älvkarleby socialdemokratiska arbetarekommun ombildas därefter till Älvkarleby socialdemokratiska förening. // OBS! Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun benämns Älvkarleby socialdemokratiska arbetarekommun 1906-1912. |
Slogs samman med Centrums s-förening den 20/3 2000 och bildade Centrala stadens s-förening. |
Bildar Håbo arbetarekommun tillsammans med Skokloster, Häggeby, Bålsta och Kalmar socialdemokratiska arbetarekommuner. |
Sammanträdena är hållna tillsammans med representanter från arbetarekommunerna och kvinnoklubben i Åsunda. |
Klubben bildades 24/11 1909 av medlemmar i Uppsala Typografiska förening för att sprida socialdemokratisk propaganda bland medlemmarna. Upphörde 7/5 1912. |
Grovarbetareklubben bildades 19/2 1943 av kommunistiska medlemmar som tillhörde Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 136. Mellan åren 1949-1960 saknas protokoll. Enligt protokoll av den 8/12 1960 § 3 sker ett namnbyte. // Med hänsyn till utvecklingen på det fackliga området inom Byggnads- // arbetarna beslutades att ändra namnet till Kommunistiska Byggnads- // arbetareklubben. |
Namnbyte 1959 från Vaksala socialdemokratiska Kvinnoklubb. |
Tidigare hade två socialdemokratiska kvinnoklubbar varit verksamma i Skutskär. Från den först bildade finns inga uppgifter. Den andra var verksam mellan 1925-1928. Den idag verksamma klubben räkar dock sitt bildandeår från 1933. |
Kårpartiet VSK bildades av Vänsterns Ungdomsförbund (VUF). // VUF valde bl a ordförande i VSK, som även satt i VUF:s styrelse. VSK betraktades som VUF:s studentfackliga utskott. // // Se även VUF Uppsala arkiv. |
Bildad 1934 som Folkpartiets Valkrets i Tiunda Tingslag. |
Håbo folkpartiavdelning bildas genom sammanslagning av Övergrans och Bålsta folkpartiavdelningar. |
Faringe och Bladåkers avd ingår i Knutby Folkpartiavdelning 1959. // 1971 går Knutby samman med Almunge avd och tar namnet Almunge-Knutby Folkpartiavdelning. |
En interimsstyrelse för stadsdelsföreningen tillsattes den 1/6 1960 på Folkpartiets Uppsalaavdelnings vårsamkväm. // Föreningen konstituerades 2/11 1960. |
Klubben var "allierad" med Tierps Köpings lokalavdelning av Folkpartiet. |
Bildad 1960 som Liberal Skolungdom på Uppsala Högre Allmänna Läroverk. Denna förening upphörde tydligen någon gång för 1967 beslutar man sig för att starta en Liberal Skolungdomsförening på Katedralskolan. Man beslöt även att ha ett intimt samarbete med LS-Skrapan, men med skilda styrelser och formellt skilda årsmöten. Denna förening följde i samma spår som sin föregångare. 1972/73 är det dags igen att bilda en ny klubb - Liberal Skolungdom-Katte. |
Se bilaga! | 1926 beslutade socialdemokratiska partidistriktet att indela distriktet i kretsar omfattande landstingsvalkretsarna. Detta för att inom varje område få fram styrelser som ordnade med agitation vid valen och arbetade för bildandet av nya organisationer. // // Den 24 juli 1927 samlades representanter från arbetarekommunerna i Vaksala, Rasbo, Gamla Uppsala, Funbo, Järlåsa, Åland, Gryta, Hagby och Skogstibble till ett sammanträde i Folkets Hus, där Jim Lambert Dahlkvist från arbetarekommunens styrelse inledde frågan. Resultatet blev att en kretsorganisation för den mellersta valkretsen bildades och en styrelse på fem personer valdes. Trots svårigheter att organisera landsbygdens folk och motgångar växte organisationen till en kraft i partidistriktet. // // 1950 ingick Oland-Norunda kretsen i mellersta kretsen. // // 1971 bildades Nordöstblockets partikrets inom Olands, Dannemora och Östhammars kommuner. // // 1974 ombildning till Östhammars Arbetarekommun.
Bålsta arbetarekommun nedläggs och nybildas ett flertal gånger under verksamhetsperioden. // Bildar Håbo arbetarekommun 1960 tillsammans med Häggeby, Kalmar, Skokloster och Övergran socialdemokratiska arbetarekommuner. |
Bildad 1935 som Bälinge Socialdemokratiska Arbetarekommun, // ombildades 1971 till socialdemokratisk förening i samband med kommunsammanläggningen. |
Upphörde 1945 vid samgåendet med Giresta-Fröslunda Arbetarekommun som i samband med detta ändrade namn till Örsundsbroortens Arbetare- // kommun. |
Bildas av Skokloster, Häggeby, Bålsta, Övergrans och Kalmar social- // demokratiska arbetarekommuner. |
Den 13/2 1949 samlades kvinnorna till ett möte, där Olga Hedén var mötesledare och bildade klubben. // Den 12/3 1969 beslutades att lägga ner verksamheten, då flera av medlemmarna flyttat till Tierp och det blev allt svårare att bedriva ett meningsfullt arbete. |
Den första socialdemokratiska kvinnoklubben bildades 1907, men efter några år svalnade intresset och klubben lades ner. |
1989 uppgick församlingen i Uppsala Baptistförsamling. |
Föreningen bildades 1970 av församlingarna i Ekeby, Alunda-Stavby, Spångby och Tuna. // 1995 Alunda Frikyrkoförsamling (med baptisterna) |
Bildas under namnet Sällskapet Sanningens Vänner. // Antar namnet Knivstagruppen 1947 i och med att de // övertog kapellet i Knivsta. // Fr o m 1984 går Knivstagruppen samman med Knivsta // Missionsförsamling och bildar Knivsta Frikyrkoförsamling. // |
Baptistiskt ungdomsverksamhet bedrevs fr o m 1909 i Åkerby av ungdomsföreningen Framtidshoppet. Genom tillkomsten av Åkerbygruppen övertogs även denna verksamhet 1925. Åkerbygruppen var inte en självständig församling utan var en utpost till Uppsala baptistförsamling. Gruppen byggde ett eget kapell i Åkerby 1927. // // 1986 överfördes Åkerbygruppens kassabehållning till Uppsala baptist- // församlings kassa. |
Baptistisk missionsverksamhet bedrevs till en början av ungdomsföreningen Framtidshoppet. 1925 övertogs denna av Uppsala baptistförsamlings Åkerbygrupp, varefter föreningen huvudsakligen bedrev ungdomsarbete. |
Bildad som Musikerförbundet avd 8, namnbyte 1941. // Uppgick i en avdelning av Musikerförbundet i Stockholm under senare halvan av 1970-talet. |
Församlingen uppgick 1970 i Uppsala Missionsförsamling. |
1879 bildades Kristna Arbetareföreningen i Funbo. // 1888 ändrades namnet till Funbo Misssionsförening. // Årtalet för namnändringen till Funbo Missionsförsamling framgår ej av befintliga handlingar. // 1959 uppgick församlingen i Uppsala Missionsförsamling. // // 2/4 1886 invigdes missionshuset i Åby. |
Bildades under namnet Hjelstaholms missionsförening. Byter namn 1890 till Husby-Sjutolft friförsamling. // OBS! 1895 bildas ytterligare en missionsförening under namnet Hjelstaholm (se eget arkiv). // 1970 uppgår församlingen tillsammans med Litslena missionförsamling i Grillby missionsförsamling. |
1962 bildar Kalmar missionsförsamling tillsammans med Övergrans missionsförsamling Bålsta missionsförsamling. |
1903 bildades Rosersbergs Missionsförening för första gången, men föreningen nedlades redan efter något år, troligen 1907. // 1925 skedde en nybildning av föreningen under namnet Rosersbergs Missionsförsamling. // 1937 beslöts att Rosersbergs Missionsförsamling skulle upplösas och att samtliga tillgångar skulle överlåtas på Upplands Ansgariiförbund. |
Se bilaga | Bildades 1879 av Bärby, Skensta, Altuna och Fridhems missionsföreningar, för att bedriva verksamhet med gemensam predikant. // // 1886 upplöstes Simtuna missionsförsamling och missionsföreningarna fick sköta sin egen verksamhet och ekonomi, men predikant hade de fortfarande gemensamt fram till 1899. // // 1933 återbildades Simtuna missionsförsamling av Bärby och Forsby missionsförsamlingar. // // 2007 går samman med Torstuna-Österunda missionsförsamling under namnet Fjärdhundrabygdens missionsförsamling.
Hösten 1964 såldes Skepptunas Missionshus. // Vid sammanträde den 23 februari 1965 diskuterade man församlingens upphörande. Men frågan uppsköts för att bestämmas vid ett senare tillfälle. |
1971 går samman med Tensta missionsförsamling och bildar Tensta-Skyttorp missionsförsamling. |
Bildades under namnet Storvreta Friförsamling. // Antar namnet Storvreta Missionsförsamling 1938. // Går samman med Storvreta Baptistförsamling 1980 // och bildar Storvreta Frikyrkoförsamling. |
1899 Tuskö missionshus |
Bildades som Torstuna Evangelisk-Lutherska missionsförening. // 4/4 1880 beslöts att Evangelisk-Lutherska skulle utgå och endast Torstuna missionsförening blev namnet. 20/6 1890 namnändring till Torstuna missionsförsamling, vilket behölls till upphörandet 1980. // 1900 startades en söndagsskola. Syförening har bedrivits under alla år. // 3/2 1980 upphörde Torstuna missionsförsamling, bildade sedan gemen- // sam församling med Österunda den 16/3 1980. Ekonomiska tillgångarna tillföll den nya församlingen. |
Trögds missionsförening fungerade som kretsförening för närliggande missionsförsamlingar. |
Se bilaga 1. | Bilaga 1:1 // 1. Allmänna data // // 1870 Uppsala Stads Missionsförening bildas genom samgående mellan Uppsala // Stadsmission och Uppsala Missionsförneing // // 1875 Lutherska missionshuet i Uppsala invigs (fr o m 1918 benämnt Missions- // kyrkan i Uppsala) // // 1878 Svenska Missionsförbundet tillkommer, Uppsala Stads Missionsförening // ansluter sig // // 1900 Missionshuset i Läby invigs // // 1912 Norra Missionshuset i Uppsala invigs (fr o m 1918 benämnt Missionskapellet) // // 1919 Missionskyrkan i Flottsund invigs // // 1921 Namnändring till Uppsala Missionsförsamling // // 1933 Församlingen börjar utge medlemstidningen "Månadsbladet" // // 1956 Danmarks Missionsförsamling uppgår i Uppsala Missionsförsamling // // 1970 Börje, Järlåsa, Ramsta-Balingsta, Skogs-Tibble, Uppsala-Näs, Vänge, // Västeråker-Dalby och Ålands missionsförsanlingar uppgår i Uppsala // Missionsförsamling. Tillsammans bildar de därefter ett stadsdelsområde i // Uppsalaförsamlingen, benämnt Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerar // och samråder om verksamheten. // // 1974 Byggdes Årstakyrkan efter ritningar av arkitekt Samuel Fränne. 1992 såldes kyrkan // till Uppsala Kyrklig Samfällighet. // // // 2. Församlingens verksamhetsgrenar // // De föreningar som skrivits med fet stil nedan, har vid ordningsarbetet betraktats om självständiga arkivbildare och har därför särförtecknats, en sammanställning över dessa ges för övrigt i bilaga 2. // // // 2.1 Syföreningsverksamheten // // Uppsala Missionsförsamlings arkiv omfattar följande sex syföreningars handlingar: // // a) Uppsala missionsförsamlings syförening (1872-). Benämns fr o m 1941 // Missiofkyrkans eftermiddags- eller vintersyförening, med anledning av kvälls- // syföreningens tillkomst. // // b) Söndagsskolans barnsyförening "Vetekornet" (1890-u å) // // c) Missionskapellets syförening (1913-u å) // // d) Sommarsyföreningen i Flottsund (1920-1939) // // e) Flottsunds syförening (1939-u å) // // f) Missionskyrkans kvällssyförening (1941-u å) // // // 2.2 Söndagsskoleverksamheten // // Församlingen upptog söndagsskoleverksamheten år 1879, i Missionskyrkan i Uppsala. Sedan Missionskapellet uppförts 1912 startades också en söndagsskola där. Under de följande åren öppnades den ena söndagsskolan efter den andra. Uppsala missionsförsamlings arkiv omfattar handlingar , främst klassböcker, från följande söndagsskolor: // Missionskyrkan Uppsala // Missionskapellet Uppsala // Soldathemmet // Peterslund // Malma-Norby // Stabby // // // 2.3 Den sociala verksamheten // // 1897 inleddes en mer regelbunden social verksamhet inom Uppsala Missionsförsamling i och med att den första församlingssystern anställdes. // // 1916 tillsattes en för ungdomsförbundet och församlingen gemensam kommitté, som speciellt skulle ägna sig åt det sociala arbetet. Namnet bestämdes till Kommittén för socialt arbete. // // 1917 anställde församlingen ytterligare en församlingssyster // // 1941 invigdes församlingens pensionärshem Hem för gamla, fr o m 1961 benämnt Anna-gården. // // 1946 bildades Stiftelsen Uppsala Missionsförsamlings sociala verksamhet. // // 1974 namnändrad till Stiftelsen Uppsala Missionsförsamlings diakonala verksamhet. Syftet var att särskilja församlingens sociala verksamhet från församlingens övriga ekonomiska angelägenheter. Stiftelsen kom sålunda att överta huvudmannaskapet för både Kommittén för socialt arbete och Hem för gamla/Annagården. // // 1948 inköpte stiftelsen fastigheten Götgatan 7, dvs den fastighet i vilken Hem för gamla/Anna-gården inrymdes. // // 1972 Upphörde verksamheten vid Anna-gården. // // // 2.4 Ungdomsverksamheten // // 1890 bildades Uppsala Stads Missionsförenings systraförening. // // 1899 bildades Uppsala Stads Missionsförenings brödraförening. // // Dessa två föreningar uppgick 1906 i det samma år bildade Uppsala Stads Missionsförenings Ungdomsförbund. 1920 namnändrat till Missionskyrkans Ungdomsförening. // // Samtidigt med ungdomsföreningen, och som en grupp inom denna, tillkom en junioravdelning, Missionskyrkans junioravdelning. // // 1923 tillkom Missionskapellets junioravdelning och Peterslunds junioravdelning. // // 1925 bildades Flottsunds junioravdelning. // // 1927 kom ungdomsföreningens ansvar för junioravdelningarna att övertas av församlingen. // // Som ett komplement till den av ungdomsföreningen bedriva verksamheten bland den äldre ungdomen, bildades 1928 Missionskapellets senioravdelning (för ungdomar i åldern 17-25 år). // // 1929 tillkom ytterligare en senioravdelning, Missionskyrkans senioravdelning. // // 1932 upplöstes de båda senioravdelningar. // // Genom samarbete mellan församlingen och ungdomsföreningen startades 1941 en ungdomsgårdsverksamhet i Uppsala under namnet Missionskyrkans Ungdomshem. Hemmets ledning handhades av en styrelse som bestod av ledamöter både från församlingen och ungdomsföreningen. Inom hemmet bedrevs bl a lekskoleverksamhet. // // Fastigheten som inrymde ungdomshemmet inköptes 1942 av den samma år bildade Missionskyrkans Ungdomshems Fastighetsförening u p a (upphörd 1969). // // Både Missionskyrkans ungdomsförening och junioravdelningarna upphörde på våren 1957, i samband med en genomgripande omorganisation av ungdomsarbetet inom församlingen. All ungdomsverksamhet kom att samlas under SMU i Uppsala, som samtidigt övertog ansvaret för ungdomsarbetet, vilket kom att benämnas SMU-gården. // // Under ledning av ett ungdomsråd kom verksamheten inom SMU i Uppsala att bedrivas under följande beteckningar: // SMU-senior // SMU-junior/tonår // SMU-socut // SMU-söndagsskola // SMU-Nying // SMU-orkesern // // // 2.5 Scoutverksamheten // // Som en länk mellan söndagsskolan och juniorverksamheten inom församlingen bedrevs ett scoutbetonat arbete benämnt Våra Pojkar (V.P.) och Våra Flickor (V.F.). 1934 bildades Våra Pojkar i Uppsala med ett 40-tal pojkar uppdelade på två kårer, en i missionskyrkan i Uppsala och en i Flottsund. // 1936 startade Våra Flickor i Uppsala sin verksamheten. Perioden 1936-1940 bedrevs arbetet i Flottsund. 1940-1957 i missionskyrkan i Uppsala. Handlingar rörande V.F:s verksamhet saknas helt. // // // 2.6 Sång och musik // // 1871 bildades Uppsala Stads Missionsförenings sångkör, 1914 namnändrad till Uppsala Missionskyrkokör. // // Inom församlingen har även en musikförening, Uppsala Missionsförsamlings Musikförening varit verksam. Uppgifter om föreningen saknas helt före år 1907 och först 1930 verkar protokoll ha börjat föras. // // // Missionsförsamling Uppsala // // Särförtecknade underföreningar // // Se Religiösa organisationer - Svenska Missionsförbundets Ungdom: // // Flottsunds junioravdelning // Missionskapellets junioravdelning // Missionskyrkans junioravdelning // Peterslunds junioravdelning // // Missionskapellets senioravdelning // Missionskyrkans senioravdelning // // Uppsala Stads Missionsförenings Brödraförening // Uppsala Stads Missionsförening Systraförening // // Missionskyrkans Ungdomsförening // SMU i Uppsala // // Våra Pojkar i Uppsala // // // Se Humanitära organisationer: // // Kommittén för socialt arbete // Hem för gamla / Anna-gårde // Stiftelsen Uppsala Missionsförsamlings diakonala verksamhet // // // Se Kulturella organisationer: // // Uppsala Missionskyrkokör // Uppsalal Missionsförsamlings musikförening // // // Se Kooperativa-Ekonomiska organisationer: // // Missionskyrkans Ungdomshem // Missionskyrkans Ungdomshems Fastighetsförening // Uppsala Stads Missionsvänners Sjuk- och begravningskassa