Ingår i NTO 412 Bodarnas Framtid arkiv |
Föreningen bildades (?) som Tegelsmora Nykterhetsvänners Samarbetskommitté. // 1949 beslutades om en namnändring till Tegelsmora Nykterhetsförbund. // År 1976, då förbundets verksamhet varit vilande sedan 1967, samlades man till ett möte för att dryfta frågan om förbundets eventuella upplösning. Efter överläggning beslöts enhälligt att förbundet skulle upplösas fr. o. m. den 1:a oktober 1976. |
Nykterhetsförbundet bildades 1904 av samtliga nykterhetsföreningar samt religiösa församlingar inom dåvarande Älvkarleby kommun. |
Verksamheten vilande under perioden 1943-1955. |
Kvinnlig nykterhetsorganisation som är en gren av World's Christian Temperance Union. Verkar under måttot "För Gud, hem och alla land". Förutom att uppnå nykterhet strävar man att hjälpa nödlidande i Sverige // och utomlands. // Medlem i Upplands distrikt av Vita Bandet 1932-1964, 1970-1971. Mellan åren 1966 och 1969 samt från och med 1973 är föreningen medlem i Stockholmsdistriktet. // |
Vid årsskiftet 2009/2010 gick avdelning samman med Centerparitet Dannemora under det nya namnet Centerpartiet Dannemorabygden. |
Avdelningen gick samman med Frösthult centeravdelning 1971 och bildade Simtuna-Frösthult centeravdelning. |
Fr o m 1 januari 1962 gick avdelningen samman med centeravdelningen i Näs. |
Bildades 1945 under namnet Södra kretsen av Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund (SLKF). |
Se bilaga! | Vänge Hembygdsförening bildades 1950 med Ekeby kvarns räddning som huvuduppgift. Under de första åren av 50-talet blev emellertid också frågan om Ekeby bys bevarande aktuell. 1959 tillsatte Upplands Fornminnesförening en kommittè - "1959 års Ekeby- // kommitté" - för att utreda möjligheterna att göra Ekeby by till ett kulturreservat. // I juni 1961 beslöts att Vänge Hembygdsförening genom 10 års arrende skulle överta vissa byggnader i byn. En kommitté tillsattes inom hembygdsföreningen som fick hand om alla Ekebyärenden. Denna kommitté gavs samtidigt egen ekonomi. // // 1972, efter ett års förlängning, återgick byns förvaltning till Stiftsnämnden i Uppsala.
Föreningen bildades som andelsförening under namnet Bergsbrunna Byggnadsförening. Syftet var att uppföra en lokal för arbetare och arbetarrörelsens organisationer i Danmarks socken. // // Föreningen ombildades 2009 till en ideell förening med namnet Bergsbrunna Bygdegårdsförening, som fick överta Kamratgårdens fastighet och övriga tillgångar samt skulder och övriga förbindelser. |
Föregångare till Kulturarbetarcentrum var Författarcentrum Uppsala län (FC). Författarcentrum ombildades 1971 till att omfatta flera grupper av kultur- // arbetare och ändrade därmed namn till Kulturarbetarcentrum. KAC:s syften var dels att fungera som en arbetsförmedling för kulturarbetare, skapa nya distributionsformer för kultur samt att utveckla den uppsökande kulturverk- // samheten. // Under 1980-talet reducerades KAC:s verksamhet, bl a övergår förmedlingen av kulturarbeten till arbetsförmedlingen. |
Bildades under namnet Upplands Kristliga Sångarförbund. // Namnbyte år ? till Upplands Missionskörförbund. |
2004 upplöstes kören som förening. |
Den 19 februari 1931 bildade musikintresserade godtemplare i Uppsala en cirkel i instrumentalmusik. // Cirkeln anfördes 1940-1953 av Eric Lundin. |
Under 1930-40 talet hade Stockholmstidningarna: Socialdemokraten och Aftontidningen en lokalredaktion i Uppsala. // Kurt Lindberg var redaktör för båda tidningarna. Bilderna har Uppsalamotiv och härör från den perioden. I samband vid A-pressens köp av Aftonbladet och Stockholmstidningen 1956, läggs Aftontidningen ned. // Bilder från UppsalaBladet. Bilaga till MT. |
Går samman med Övergrans Husmodersförening och bildar Håbo Husmodersförening 1973. |
Bildades under namnet Skutskärs Husmodersförening. Namnbyte 2007 till Skutskär-Älvkarleby Husmodersförening - Aktiva kvinnor. |
Föreningen återuppstod 1983 efter ett års vila. |
När Uppsala läns Blåbandsförening indelades i distrikt 1920 kom följande blåbandsföreningar att tillhöra 1:a distriktet: Hjälmunge, Imundbo, Lövstabruk, Ingstarbo, Elinge, Valparbo, Vavd och Sikhjälma. |
Södra Fjärdhundrakretsen bildades genom delning av Salakretsen // den 5 maj 1912. |
Altuna Blåbandsförening tillhörde Västmanlands Blåbandsförbund under sin verksamhetsperiod. // 1961 överlämnades föreningens kassa till distriktet och troligen upphörde föreningen i och med detta. |
Under 1800-talets slut bildades jordbrukarföreningar av två slag: // 1) politiska föreningar som senare anslöt sig till Bondeförbundet eller Jordbrukarnas Riksförbund eller 2) icke-politiska föreningar som var primärföreningar till SLR, Svenska Lantmännens Riksförbund. // // Västra Tierps Jordbrukareförening var troligen en primärförening till SLR. Föreningen avvecklades p.g.a. dålig anslutning 1916 och man anslöt sig istället till Bondeförbundet. |
Bildad av medlemmarna i Östra Lagunda Bondeförbunds förening och Giresta-Hjälstaholms SLU-förening. |
Initiativet till en bygdegård i Skuttunge togs av den dåvarande JUF-föreningen, som 1935 kunde inviga bygdegården. JUF-avdelningen förmådde dock inte ekonomiskt att driva gården, så 1944 skedde en andelsteckning bland sockenborna och en bygdegårdsförening bildades. |
1928 invigdes Trögdsgården, som då allmänt kallades JUF. // JUF avdelningen bildades 1926 och 2,5 år efter starten invigde man den nya lokalen, vilken var den första JUF-lokalen i Uppsala län. // 1955 övertogs lokalen av nedre Trögds Bygdegårdsförening. // 1984 upphörde andelsföreningen. Då bildades Trögdsgården, ideell förening, med enskilt medlemskap. |
1940 bildades, på initiativ av Tillinge Bondeförbunds avd, Tillinge Bygdegårdsförening. // 1953 beslöt man att bilda en ny bygdegårdsförening på bredare basis. Denna fick namnet "Åsunda Bygdegårdsförening, Mälbygården". // 1954 köpte man bygdegården av den gamla föreningen. |
De första clartésektionerna i Sverige bildades i Stockholm och Lund 1922. Socialistisk studentrörelse som arbetade bland akademiker mot kapitalis- // men. Har utgett en tidning sedan 1924, med uppehåll åren 1939-44. Partipolitiskt obunden. Organisationen har under åren dominerats av olika politiska inriktningar inom socialism-kommunism. Stödde under 1930-talet antifascistiska krafter. Under 1960-70-talet var man språkrör för Maoister-kommunister. |
Styrelsen framlade ett förslag 1959, om att eventuellt tills vidare lägga ned föreningsverksamheten. Årsmötet tillsatte en kommitté, som fick i uppdrag att undersöka möjligheten att få till stånd ett sammanträde med övriga ideella organisationer i staden och bilda en ny styrelse. Hur detta gick finns det inga handlingar om, troligt att föreningen upphörde 1959/1960. |
Bildades under namnet Alunda Hembygdsförening. // 1929 vidgades föreningens område till att omfatta Tuna, Stavby varvid namnet ändrades till Södra Olands Hembygdsgille. // 1980 antogs nuvarande namn. |
Uppsala Konstnärsklubb startades år 1955 för att få till stånd en grafisk ateljé för stadens 30-tal konstnärer. Medel till denna införskaffades under år 1960 genom ett av klubben anordnat konstlotteri. Klubben ser dessutom som sin uppgift att genom föredrag, diskussioner, utställningar etc samla konstnärerna kring gemensamma yrkesintressen. |
Från början hette kören Söderforskvartetten, men 1943 bytte man till Söderfors Manskör. // Kören hade förmodligen ingen verksamhet efter 1971. |
1956 övertas verksamheten av Uppsala läns Bildningsförbunds musikutskott. |
Enligt församlingens minnesskrift 1930 (till 60-årsjubiléet) saknar musikföreningen skriven historia och för varken matrikel eller protokoll. Samma källa hävdar att uppgifter om föreningen helt saknas före 1907. |
Bildades som Skådebanan i Uppsala, namnbyte 1976. // Verksamheten hade från början huvudsakligen omfattat Uppsala län. // Syftade till att vidga och fördjupa intresset för scenisk konst. |
Under 1930-40 talet hade Stockholmstidningarna: Socialdemokraten och Aftontidningen en lokalredaktion i Uppsala. // Kurt Lindberg var redaktör för båda tidningarna. Bilderna har Uppsalamotiv och härör från den perioden. I samband vid A-pressens köp av Aftonbladet och Stockholmstidningen 1956, läggs Aftontidningen ned. // Bilder från UppsalaBladet. Bilaga till MT. |
Den kommunistiska tidningen Upplandsfolket startade den 16/5 1945 och upphörde under 1950. |
När Uppsala läns Blåbandsförening indelades i distrikt 1920 kom följande blåbandsföreningar att tillhöra 1:a distriktet: Hjälmunge, Imundbo, Lövstabruk, Ingstarbo, Elinge, Valparbo, Vavd och Sikhjälma. |
Se bilaga. |
Ungdomslogen bildades 1909. // 1946 reorganiserades ungdomslogen efter att verksamheten legat nere i ca 20 år. |
Ungdomslogen bildades den 13 februari 1916. |
Ungdomslogen bildades den 19 mars 1901 av medlemmar ur IOGT logen 1816 Strömsbergs Framtid. Vid ungdomslogens 5-årsjubileum den 18 mars 1906 fick logen emotta ett standar som gåva. // 1914 tycks ungdomslogens arbete lagts ner. // 1923 återuppstår ungdomslogen, nu på initiativ av IOGT logen 4713 Daggryningen. |
SGU-avdelningen bildades den 9 januari 1924, men lades ner redan efter ett par månader, den 30 juni. // Den 29 mars 1939 återupptogs arbetet i SGU-avdelningen. // Den 30 juni 1947 upphörde avdelningen. |
Kretsen bildades inom IOGT den 27 januari 1957 genom en samman- // slagning av kretslogerna Trohet och Älvkarleby. Kretsen omfattade då IOGT-loger i Älvkarleby, Västland, Österlövsta och Hållnäs. // // 1973 beslutas om sammanslagning av kretsarna Norduppland 1 och Harmoni till Norupplandskretsen 2. |
Bildades genom en sammanslagning av kretslogerna Nordstjärnan och Ledstjärnan. // // 1971: IOGT-NTO krets Oland-Roslagen // 1973: IOGT-NTO krets Nordöstra // 1974: IOGT-NTO krets Östhammar |
I juli 1975 ingår Norundakretsen i Uppsalakretsen. |
Uppgick i Alunda skytteförening 1972. |
Se bilaga! |
Bildad som Forsbyortens SLKF-avd. // 1962 namnbyte till Björklinge CKF-avd. |
Bildas under namnet Övergran-Yttergran. // 1953 ändras avdelningens namn till Bålstaorten. Medlemmarna ingår i Håbo centeravdelning 1974. |