Mostrar 6200 resultados

Föreningen har som syfte att verka för ett rikare och livligare konstliv i Uppland genom att bl.a. annordna utställningar, föreläsningar och studieresor. // // 1982 bildade man Stiftelsen Upplands Konstmuseum tillsammans med Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, varvid Konstföreningens verksamhet i Gamla Gillet övertogs och samlingarna överfördes till stiftelsen. |

Organisationen bildades i Uppsala av representanter för de olika KAC-bildningarna i Sverige. Anledningen var att endast rikstäckande organisationer kunde få statliga anslag. KAC-riks verksamhet sköttes främst från Uppsala och dess kansli var förlagt till Kulturarbetarcentrum Uppsala län. |

Nämnden bildades i syfte att samordna arbetet mellan folkbildning och andra ideellt arbetande föreningar inom Uppland. // Nämndens ledamöter bestod av representanter från dessa föreningar. // // Upplands Kulturnämnd var initiativtagare till bildandet av Uppsala läns Bildningsförbund som delvis övertar kulturnämndens verksamhet. |

1871 bildades Uppsala Stads Missionsförenings Sångkör. Under åren // 1906-1907 fungerade sångkören som en avdelning under Uppsala Stads Missionsförenings Ungdomsförbund. // // 1914 ändrades namnet till Uppsala Missionskyrkokör. |

1956 övertas verksamheten av Uppsala läns Bildningsförbunds musikutskott. |

Distriktsförbund för musikföreningar i Uppland, knutna till Svenska Missionsförbundet (SMF). |

Bildades som Skådebanan i Uppsala, namnbyte 1976. // Verksamheten hade från början huvudsakligen omfattat Uppsala län. // Syftade till att vidga och fördjupa intresset för scenisk konst. |

Bildad under namnet Uppsala baptistförsamlings kör. // 1887 ändras namnet till sångföreningen Enighet. // 1890 antas namnet sångföreningen Klippan. |

Sällskapet bildades 25/10 1927 på initiativ av Gösta Lundin. Sällskapets uppgift var att uppöva sina medlemmar till skådespelare och att för arbetarorganisationernas behov uppföra lämpliga teaterstycken. |

Uppsala läns Blåbandsdistrikt gick 2021-10-30 samman med SBU Uppsala län och bildade Uppsala läns Blåbands- och SBU-distrikt. // // Se bilaga! | År 1889 beslöt man inom Sveriges Blåbandsförening (SBF) att riksorganisationen skulle indelas i distrikt eller länsförbund. Uppsala läns distrikt av SBF bildades av blåbands- // föreninarna i Dannemora, Film, Österby, Morkarla, Gimo, Lena, Tensta, Storvreta, Gamla Uppsala samt blåbandsföreningen Nordstjärnan från dåvarande Stockholms län den 3 maj 1891. Centralpunkten blev Dannemora gruvor och arbetsfältet kringliggande blåbandsföreningar. // // Vid årsmötet 1893 beslöt man att indela distriktet i följande kretsar: // 1:a kretsen: Dannemora, Österby, Norra och Västra Film // 2:a kretsen: Skeberga, Lydinge // 3:e kretsen: Tegelsmora, Vendel // 4:e kretsen: Björklinge, Viksta, Tensta // 5:e kretsen: Ekeby, Väskinge, Gimo // 6:e kretsen: Spångby, Ramhäll, Morkarla // 7:e kretsen: Salsta, Lena, Storvreta // 8:e kretsen: Uppsala // 9:e kretsen: Ramsta, Näs, Dalby // 10:e kretsen: Balingsta, Gryta, Giresta // 11:e kretsen: Hagby, Åland, Tibble, Vänge // // 1895 ändrades kretsindelningen och distriktet bestod då av 12 kretsar. // // Antalet blåbandsföreningar i området ökade i rask takt under dessa första år. // Följande föreningar tillhörde distriktet 1891-1897: // // Dannemora Västra Film Åland Hemmet (Tierp) // Österbybruk Ekeby Tibble Tuna // Morkarla Vafd Spångby // Gimo Bruk Rasbokil Ramsta // Lena Ängsbolaget Dalby // Tensta Östra Tierp Gryta // Storvreta Vendels norra Giresta // Nordstjärnan (Hökhuvuds sn) Mehede Funbo // Norra Film Gamla Uppsala Elinge // Björklinge Tolfta Örbyhus // Ingstarbo Lydinge Uppsala II // Österlövsta Vendel Ragnarby // Viksta Uppsala I Södra Tierp // Salsta Tegelsmora Strömsberg // Hagby Ramhäll Bälinge // Vänge Skeberga Hållnäs-Hjälmunge // Näs Väskinge Uppsala // Balingsta Lövstabruk Enighet (Alunda) // // Nya stadgar antogs 1899. Samtidigt bytte distriktet namn till Uppsala läns Blåbands- // förbund. // // I början av 1900-talet startades barnverksamhet genom bildande av Hoppets Här- // avdelningar. Deras uppgift var att verka för fullständig avhållsamhet bland barn i åldern 7-15 år. Senare bildades särskilda föreningar för ungdom som kom att bli avdelningar inom Sveriges blåbandsförenings ungdomsförbund, SBU (bildat 1907). // // År 1901 beslutades att indela länsförbundet i 5 distrikt: // // Norra distriktet: Hjälmunge, Vafd, Elinge, Ingstarbo, Vessland, Strömsberg, Tolfta, // Norra Tierp, Mehede, Ängsbolaget // // Mellersta distriktet: Dannemora, Västra Film, Norra Film, Österby, Örbyhus, // Tegelsmora, Vendel, Norra Vendel, Ragnarby, Tierp // // Östra distriktet: Gimo, Vattensta, Ekeby, Väskinge, Spångby, Enighet, Skeberga, // Tuna, Lydinge // // Västra distriktet: Salsta, Viksta, Tensta, Lena, Björklinge, Bälinge, Storvreta, Vreta, // Gamla Uppsala // // Södra distriktet: Uppsala, Uppsala studenters, Funbo, Tibble, Dalby, Balingsta, // Giresta // // Snart ansåg man dock att distrikten var alltför vidsträckta och 1907 indelades förbundet // i 10 distrikt. // // 1920 gjordes nästa distriktsindelning, vilket resulterade i 11 distrikt inom förbundet: // // 1:a distriktet: Hjälmunge, Imundbo, Lövstabruk, Ingstarbo, Elinge, Valparbo, // Vafd, Sikhjälma // // 2:a distriktet: Tolvsta, Ängsbolaget, Tierps Norra // // 3:e distriktet: Dannemora, Österby Norra Film, Västra Film, Morkarla // // 4:e distriktet: Tegelsmora, Östra Tierp, Vendel, Örbyhus // // 5:e distriktet: Gimo Vattensta, Bladåker, Ekeby, Spångby, Enighet, Väskinge, // Ramhäll // // 6:e distriktet: Tuna, Skeberga, Lydinge // // 7:e distriktet: Viksta, Skyttorp, Dammen, Björklinge, Storvreta, Vikstaheden // // 8:e distriktet: Åkerby-Jumkil, skogsfrid, Östfora, Bälinge I, Bälinge II, Skuttunge // // 9:e distriktet: Uppsala, Funbo, Börje Vaksala, G:la Uppsala, Rasbo, Rasbokil // // 10:e distriktet: Dalby, Giresta, Gryta, Gran // // 11:e distriktet: Enköping, Litslena, Vårfrukyrka, Tillinge // // // Följande föreningar tillhörde Uppsala läns blåbandsförbund 1927-1934: // // 777 Almunge 2316 Hjälmunge 1 Vendel // 544 Bälinge I 409 Ingstarbo 338 Vattensta // 1170 Bälinge II 2172 Immundbo 1534 Vårfrukyrka // 995 Börje 528 Lövstabruk 224 Väskinge // 258 Björklinge 201 Lydinge 355 Viksta // 1619 Bladåker 1946 Litslena 638 Vikstahed // 6 Dannemora 2153 Morkarla 1800 Vaksala // 1620 Dammen 1638 Rasbo 2491 Vafd // 547 Dalby 2462 Rasbokil 103 Uppsala // 713 Elinge 134 Spångby 472 Gamla Uppsala // 553 Ekeby 215 Storvreta 1374 Åkerby-Jumkil // 625 Enighet 994 Skuttunge 667 Ängsbolaget // 35 Enköping 1763 Skyttorp 14 Österby // 2464 Edsätra 1637 Skogsfrid 46 Örbyhus // 189 Norra Film 2399 Sparrsätra 2123 Östfora // 591 Västra Film 2371 Skeberga 2372 Ramhäll // 704 Funbo 1665 Tolfsta 2389 Österlövsta norra // 52 Gimo 44 Tegelsmora 2490 Årböle // 245 Giresta 671 Östra Tierp 2511 Järlåsa // 2316 Gran 2315 Norra Tierp // 1888 Gryta 782 Tuna // // // År 1938 bildades en garantiförening inom Uppsala läns blåbandsförbund med uppgift att ekonomiskt understödja missioneringen inom länet. // // På 1940- och 1950-talen innefattade länsförbundet 6 distrikt: // Lövsta, Tierp, Uppsala, Bälinge, Enköping, Dannemora. // // Distrikts/krets-verksamheten tycks sedan ha nedlagts. // // 1960 sker ett namnbyte till Uppsala blåbandsdistrikt av SBF. // // Följande föreningar tillhörde Uppsala blåbandsdistrkt 1986: // // Almunge Lydinge Vattensta // Börje Morkarla-Gimo Vårfrukyrka // Elinge Norrby Västeråker-Dalby // Enköpng och Norra Trögd Raggarö Åkerby-Jumkil // Järlåsa Söderby Örbyhus // Knutby Uppsala //

Se bilaga! | Logen bildades den 26 augusti 1882 och tillhörde då Gästriklands distriktsloge av IOGT. // // 1891 bildades en ungdomsloge; 29 Fridens blomma. // // 1905 bildades ungdomsförbundet Vägbrytaren för ungdomen inom logen. Ungdomsförbundet ombildades senare till en avdelning inom SGU. (Se SGU avd 44 Skutskärs arkiv.) // // Inom logen fanns ett bibliotek. När en studiecirkel bildades 1918, beslöt logen att överlåta biblioteket på studiecirkeln. (Se IOGT logen 215 Fridens studiecirkels arkiv.) // // På grund av distriktsgränsförändringar 1912, då kretslogen Älvkarleby i Gästriklands distriktsloge överflyttades till Upplands distriktsloge, kom 215 Friden att tillhöra den senare distriktslogen. // // Logen nedlades då den tillsammans med logerna 1268 Bofast och 408 Svea Lejon bildade logen 1268 Bofast den 27 oktober 1964.

Logen bildades den 18 april 1906 som den femte i ordningen av Uppsalas IOGT-loger. |

Se bilaga! | När logen bildades övertog man ett standar från en nedlagd loge; IOGT logen 1494 Edebo Framtid. Det gamla logenamnet målades över och standaret försågs med logen 4677 Hallstaviks namn och bildandedatum. // // Den 1/10 1949 inköptes en tomt belägen på Källsön (Tulka by), benämnd Alvik. I köpet ingick en sportstuga och uthus samt båtbrygga och roddbåt. Platsen blev ett semesterhem för föreningsmedlemmar. Fastigheten såldes den 2/6 1958. // // 1968 sammanslogs logerna 4677 Hallstavik och 3278 Sunds Väl till logen 3278 Hallstavik.

Logen instiftades den 21 februari 1934. // Namnet valdes efter professor Johan Bergman. |

Logen bildades den 3 juli 1892. // Vid logemöte den 1 novmeber 1896 beslöt man att nedlägga logen. |

Logen bildades den 21 december 1913. // Logens arbete låg nere under nio månader 1914, men reorganiserades // den 19 januri 1915. |

Föreningen bildades den 19 november 1894 som en loge inom IOGT. Under de första åren höll föreningen sina möten i olika förhyrda lokaler. År 1900 inköptes en tomt för 150 kronor där medlemmarna byggde sig ett ordenshus. // År 1909 bildades Skärplinge Godtemplares Fastighetsförening som fick ansvaret för den ekonomiska förvaltningen. // 1909 bildades också en ungdomsloge; 1141 Kamraten. |

Tillhörde den Hickmanska grenen. Går samman med den Malinska IOGT logen Friskt Mod varvid IOGT 727 Modig bildas. |

Logen bildades den 24 februari 1895. Från 1903 disponerade man en egen möteslokal. 1 april 1910 bildades en ungdomsloge; 1181 Solstrålen. // // Vid logemöte den 31 januari 1940 beslutade medlemmarna att nedlägga logen. 1956 tas beslutet i Sveriges storloge av IOGT. |

Bildas inom IOGT. // Föreningen saknade verksamhet under den senaste perioden. // 1999 övergår de kvarvarande medlemmarna till IOGT-NTO 1484 Trägen Vinner i Gårdskär. |

Se bilaga! | Logen instiftades den 13 november 1897. // Några år tidigare hade försök gjorts att bilda nykterhetsföreningar på Singö, först en blåbandsförening, sedan ett tempel av templarorden, men föreningarnas livslängd blev kortvarig. Därför trodde många att den nybildade IOGT-logen snart skulle gå samma öde till mötes, särskilt som logen inte hade en egen lokal utan måsta hålla möten hemma hos medlemmarna. En byggnadskommitté tillsattes och efter några år förvärvades en tomt i Boda där medlemmarna byggde ett ordenshus. På 10-årsdagen för logens bildande invigdes det nya ordenshuset. // // Den 4 april 1908 bildades en ungdomsloge; 1016 Vårliljan. // // 1969 såldes ordenshuset.

Vid logemöte den 7 februari 1950 beslutade man om nedläggning av logen och att kvarvarande medlemmar skulle övergå till logen 5099 Bälinge. |

Föreningen bildades den 26 december 1906 som en loge inom IOGT. // 1909 bildades en ungdomsloge. // Föreningen ägde en egen lokal i Granhälla i Valö. |

Logen bildades den 26 januari 1902. // Under åren 1908-1911 låg verksamheten nere, men år 1912 återupptogs arbetet igen. |

Se bilaga | Logen 1984 Svensken bildades den 8 april 1894 av folkskollärare J F Lundin, Tierp i den södra flygelbyggnaden vid Fors herrgård, där logen sedan under två år höll sina möten. 1896 hyrdes lokalen ut för annat ändamål, varför logen för en tid framåt fick lägga ned sitt arbete. // Vid ett möte den andra januari 1898 beslutades att återuppta verksamheten och förlägga den till stationssamhället. Lokalfrågan var fortfarande besvärlig och man fick under de närmaste åren hyra in sig i olika lokaler. // Redan 1900 väcktes förslag om uppförande av ett eget ordenshus och en byggnads-förening bildades. Ekonomifrågan var inte lätt att lösa och det dröjde till år 1904 innan lokalen kunde uppföras. // 1918 såldes den först uppbyggda fastigheten men logen fortsatte att hålla sina möten där till den nya lokalen, Sveasalen, vid nyåret 1924 stod färdig för inflyttning. // // Tillkomsten av den nya ordenslokalen gjorde det möjligt för logen att utvidga sitt arbete genom bl a folkdanslag, amatörteater, studiecirkel och biblioteksverksamhet. // // År 1925 inköptes en del instrument så att Sveaorkestern kunde påbörja sitt arbete. Detta arbete utvidgades genom den 1929 bildade musikcirkeln. Orkestern fortsatte sin musik- // utövning under namnet Tierps Köpings Amatörorkester. // // 1905 bildades ungdomslogen Hoppets här. // // 1932 beslöt en grupp yngre medlemmar att bilda en avdelning av SGU, Kamratringen 402 Tierp // //

Logen bildades under namnet Mimers Brunn. |

Logen bildades inom den malinska grenen av IOGT. (1887 förenas de malinska och hickmanska grenarna). // 1888 sker en sammanslagning av logerna 848 Upsala Vapen och 869 Upsala Vapen till logen 848 Upsala Vapen. |

Logen bildades den 7 maj 1941. Vid logemöte den 8 september 1948 beslöt man att nedlägga logen, vilket skedde 1949. |

Föreningen bildades den 1 januari 1899 som en loge inom IOGT. Ett år senare beslöt medlemmarna att inköpa ett standar för 125 kr. // 1902 bildades en byggnadsförening och under sommaren samma år byggdes ett ordenshus. Huset invigdes den 26 december 1904. // 1905 bildades en hornmusikkår. // 1915 startade den första studiecirkeln. Föreningen har också ägt ett bibliotek som 1952 överläts till Björklinge kommun. // Logen uppgick ca 2004 i IOGT-NTO Uplands Banér 751 Vattholma (IOGT). |

Föreningen bildades den 25 november 1926 som en loge inom IOGT. De första sju åren tillhörde logen Stockholms distrikt och Sundbybergs kretsloge, men p g a gränsregleringar 1933 överfördes logen 4845 Viljan till Upplands distrikt av IOGT. // // 1928 bildades en andelsförening och ett ordenshus byggdes. |

Se bilaga! | De fackliga, kulturella och politiska arbetarrörelsernas centrala organ beslutar att // starta verksamheten i Uppsala 1943. Syftet var att tillvarata arbetarrörelsens i Uppsala handlingar. // // Verksamheten styrdes av arkivnämnden, bestående av Uppsala Fackliga Central- organisation (U.F.C.O.), Uppsala ABF-avdelning och Uppsala Arbetarekommun. 1960-1971 hålls inga protokollförda möten. Arbetet drivs då i regi av ABF. // // Verksamheten upphörde och övertogs 1986 av Folkrörelsearkivet för Uppsala län.

Se bilaga! | Samarbetsorgan som skall främja kontakten mellan länets bygdegårdsföreningar som är medlemmar, riksförbundet och myndigheter. Man bistår i ekonomiska frågor och i ordnandet av aktiviteter på bygdegårdarna. Även flera organisationer med landsbygds- förankring är stödmedlemmar. // // Distriktet bytte namn 1974 till Upplands distrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund i sam- // band med att Upplandsdelen av Stockholms län uppgick i distriktet. Detta förhållande upphörde då Stockholms läns distrikt bildades 1984. Organisationen fick då åter sitt tidigare namn.

Föreningen hade till en början ingen egentlig verksamhet på grund av att hemvärnsgården fungerade som bygdegård. Något eget hus kom aldrig till stånd. Verksamheten återupplivades då Stiftelsen Jumkils hemvärn, som drev hemvärnsgården, upphörde och slogs samman med bygdegårdsföreningen 1974. |

Folkdanslaget bildades under namnet SGU Folkdanslag Harnäs. // 1925 antogs namnet IOGT Folkdanslag för att markera att alla godtemplare kunde vara medlemmar. |

Se bilaga! | Föreningen Folkets Hus bildades år 1898 i form av en andelsförening. Fackföreningarna i Uppsala hade länge brottats med lokalproblem och med föreningens bildande hoppades man kunna finna en lösning på dessa. // // I början hyrde man nedre botten av Norrlands nation. Men då sågverken i Norrland fick bekymmer med arbetarna som ville bilda fackföreningar, fick arbetarna i Uppsala inte vara kvar i nationens lokaler. Sågverkspatronerna hotade nämligen med att dra in sina anslag om uthyrningen fortsatte. // // Efter ett par år av smärre problem så kunde ett nytt Folkets Hus invigas år 1902 med adress Kungsgatan 53. Invigningstalet hölls av Hjalmar Branting. Därmed fick Uppsalas arbetare för första gången sin egen fasta punkt i samhället. // År 1911 fick huset byggas ut för att anpassas till de allt mer trängande lokalbehoven. Trädgården runt huset gav rum åt mötesarrangemang och caféliv. // // Arbetarrörelsen växte och behoven ökade därmed och man planerade en nybyggnad. En byggnadsfond bildades år 1924 för att kunna finansiera en sådan. Medel till fonden avsattes från fackföreningsavgifterna. // // Redan 1930 anlitades arkitekten Gunnar Leche som utarbetade ett förslag, vilket låg färdigt 1934. Samtidigt förvärvade Föreningen Folkets Hus flera grannfastigheter i kvarteret Oxen. 1936 var över halva kvarteret i Folkets Hus ägo. Kriget kom emellan och försenade byggnadsarbetet. Det gamla Folkets Hus revs år 1947 och år 1950 invigdes ett nytt som inrymde expeditionslokaler, samlingslokaler, serveringar och en hotelldel. Här fanns också en efterlängtad teater som hyrs av Uppsala stad. // // Den senaste större ombyggnaden färdigställdes 1987. // // 2008 begärde föreningen sig i konkurs.

Se bilaga! | År 1916 tog Föreningen Folkets Hus i Uppsala initiativet till att bilda en Folkets Parkförening. Denna kunde år 1918 inköpa ett område vid Flottsund. // // Redan år 1905 hade frågan om en Folkets Park kommit på tal i Uppsala, men det var inte så lätt. En av svårigheterna var att komma över lämpligt område. 1906 inrättades ett sommarcafé i Folkets Hus trädgård, men det utgjorde endast en ringa ersättning för en parkanläggning. // // Området vid Flottsund öppnades år 1924, även om den ej drevs som en Folkets Park i egentlig mening. Då parken visade sig ha begränsade möjligheter inköptes ett område vid Graneberg som sedan länge varit samlingsplats för den helgfirande allmänheten. // // Under årsmötet 1952-05-07 diskuterades föreningens upplösande och samma år såldes föreningens fastigheter till Uppsala stad.

Folkmusikföreningen är en utbrytning ur Musikforum. // Föreningen bildades i mars 1984 under arbetsnamnet "Folkmusik och dans i Uppsala". // Namnbyte till Uppsala Folkmusikförening 1984. |

Syftar till att samordna folkbildningsarbetet i Uppland. Bildades på initiativ av Upplands Folkhögskolekursförening, Uppsala Arbetarinstitut och Tiunda Folkbildningsförbund. Organisationen uppstod genom att Tiunda Folkbildningsförbund upphörde. // Förbundet var anslutet till Föreläsningsförbundets riksorganisation sedan 1928. // Verksamheten uppgick i Upplands Bildningsförbund 1964. |

Gimo föreläsningsförening bildades 1912. Verksamheten låg nere under åren 1922-1924, men återupptogs hösten 1925. // Föreningen upphörde 1969 efter att ha varit vilande sedan hösten 1964. // Vid upphörandet överläts föreningens tillgångar till Gimo skolas elevkassa. |

Verksam inom Knivsta församling. // Förutom föreläsningar anordnades recitations-, musik- // och teateraftnar. |

Föreningens verksamhet upphörde 1964 och dess konto avslutades 1980. |

Ungdomslogen bildades den 25 augusti 1929. I början på 1950-talet lades arbetet ner under några år. 1959 reorganiserades föreningen. |

1912 bildades ett bibliotek inom ungdomslogen. |

Ungdomslogen bildades den 5 april 1908. |

Ungdomslogen bildades den 29/11 1900. Möten hölls på Slottskällan i Uppsala. 1920 bildades en amatörklubb inom logen för uppförande av sagospel o dyl vid ungdomslogens fester. // När IOGT och NTO går samman 1970 omorganiseras även ungdoms- // verksamheten. Medlemmar i åldern 12-25 år bildade Ungdomens Nykterhetsförbund och för medlemmar upp till12 år bildades IOGT-NTO: s Juniorförbund. |

Ungdomslogen bildades den 11 november 1934. // Man valde namnet Topelius efter en tidigare verksam ungdomsloge på platsen. |

Ungdomslogen bildades den 13 oktober 1928 och tillhörde då Stockholms distrikt av IOGT. // 1933 tycks verksamheten ha upphört. // Vid ett möte den 19 mars 1944 beslöt man att återuppta verksamheten. Denna gång tycks ungdomslogen varit verksam till 1948. // Den 12 december 1954 beslutar man att reorganisera ungdomslogen och starta verksamheten på nytt. |

Se bilaga! | Den 4 maj 1905 bildades ungdomsförbundet Vägbrytaren för att samla ungdomen inom IOGT logen 215 Friden i Skutskär. // // När Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund, SGU, bildades 1906 beslöt man att ansluta sig vilket skedde år 1907. Föreningen tillhörde då Gästriklands distrikt av SGU. Samma år bytte föreningen namn till Fridens Hopp, eftersom det redan fanns ett ungdomsförbund i Gävle med namnet Vägbrytaren. Föreningen blev avd 44 Fridens Hopp av SGU. År 1910 tycks avdelningen ha nedlagts. // // År 1911 startar man verksamheten på nytt, nu under nytt namn; avd 44 Ljus. 1918 nedläggs avdelningen och kassan skänks till en ev. bildande studiecirkel inom IOGT logen 215 Friden. // // Någon gång på 1920-talet upptog föreningen verksamheten igen. När Upplands distrikt av SGU bildades 1924, för de SGU-avdelningar som verkade inom Uppland, ingick avd 44 Ljus. 1927 lade man dock återigen ned arbetet. Den 22 oktober 1947 återupptogs arbetet. 1956 övergick avdelningen till Gästriklands distrikt av SGU.

Propagandakommittén har sin föregångare i den propagandafons som bildades 1924. Fonden finansierades med 5 % av nettovinsten från Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a. Medlemmar var representanter för Uppsala-logerna samt SGU-avdelningen i Uppsala. // 1933 bildades propagandakommittén av medlemmar ur logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten. |

1938 träffades representanter för SGU, logernas 38 Oden, 82 Yngve Frey, 220 Templarvakten, ungdomslogen 247 Per Wieselgren och scoutkårerna Ymer och Freja i Uppsala. // Man bildade Uppsala Godtemplares samarbetskommitté för att diskutera och förbereda frågor rörande ekonomi, program- och tidningsfrågor för godtemplarsammanslutningarna i Uppsala. // 1944 ombildades kommittén till Uppsala Godtemplarråd. // Organisationen lades ned 1969. |

Kretsen bildades som kretsloge inom IOGT 1925 genom sammanslagning av kretslogerna Tierp och Bergfast. // 1973 sker en sammanslagning av kretsarna Harmoni och Norduppland. |

Kretsen bildades inom IOGT-NTO 1973 genom en sammanslagning av kretslogerna Norduppland 1 och Harmoni. |

När IOGT och NTO gick samman 1970 gick NTO-föreningen 412 Bodarnas Framtid och IOGT-logen 1268 Bofast samman och bildade IOGT-NTO 412 Skutskär. |

Juniorföreningen bildades den 24 maj 1925 som en ungdomsloge inom IOGT. Under de första åren hölls möten i Folkets Hus i Hallstavik. // // På grund av organisatoriska förändringar på riksplanet blir IOGT:s ungdomsloger ombildade till juniorföreningar inom IOGT-NTO 1970. |

Vid församlingens bildande år 1934 antogs namnet Betania. Omedelbart efter bildandet sökte församlingen kontakt och samarbete med Örebro Missionsförening, bl.a. var ÖMU - Örebromissionens Ungdom verksam inom Korskyrkan i Uppsala. Församlingen benämns "Korskyrkan" fr.o.m. 1966, efter den nya lokalen vid S:t Persgatan 26 i Uppsala. 1995 antogs nya stadgar och en ny församlingsordning. I samband med detta fick församlingen ett nytt namn "Baptistförsamlingen Korskyrkan Uppsala". I september 2006 invigdes Korskyrkans nya kyrka på Väktargatan 2 i Uppsala. |

Föreningen bildades för att stödja Stiftelsen för Kristna skolor i Uppsala i dess arbete för Magdalenaskolan, ekonomiskt och genom praktiskt arbete. // Jämför Magdalenaskolans Föräldraförening. |

Föreningen bildas ur Hesselby Syförening, vilken bildades 1894. // 1895 startar en söndagsskola. // 1900 bildas Gröndals söndagsskoleförening. // 1902 byggs Klippans kapell varvid namnändringen till Klippans söndagskoleförening sker. // 1936 skänks Klippans kapell till S:t Johannis Metodistförsamling, Uppsala. |

Under åren 1960/1961-1979 verkade 4H som huvudorganisation till Jordbrukarnas Ungdomsförbund (JUF), Förbundet Hem och Ungdom (FHU) samt Förbundet Skog och Ungdom (FSU). |