Visar 6165 resultat

Distriktet upphörde troligen eller ingick i pojkscouternas distrikt 1959. Kassaboken avslutades med att saldot överfördes till pojkdistriktets kassa. |

Se bilaga | Den 12/2 1959 samlades styrelsen för Simtuna missionsförsamling och styrelsen för Östra Västmanlands missionskrets för att diskutera en ev sammanslagning, genom bildandet av ett gemensamt pastorat för försam- // lingarna i Simtuna, Altuna, Österunda, Torstuna och Vittinge. Beslut om detta togs i september samma år och pastoratet fick namnet Fjärdhundra mis- // sionskrets. Den 31 okt 1971 beslutades att Fjärdhundra missionskrets och Sydvästra Upplands missionsförsamling gemensamt skulle anställa pasto- // rer fr o m 1 jan 1972. // 2011 uppgick församlingen i Tomasförsamlingen.

Bildades av Simtuna och Torstuna socialdemokratiska arbetarkommuner. // Arbetarkommunen ombildades till socialdemokratisk förening 1972. |

Namnet på finska: Enköpingin Suomalaiset Demarit |

"Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige är en intresseorganisation för de finlandssvenskar som bor i Sverige och representerar dem inför myndigheterna i Sverige och Finland. Förbundet arbetar för att främja medlemmarnas integration till det svenska samhället, stärka finlandssvenskarnas kulturella identitet samt informera om finlandssvenskar i Sverige.
Förbundet består av 22 lokalföreningar från Umeå i norr till Göteborg i söder och utger tidningen Finlands-Svensken med Fris-Nytt. Förbundet har sitt ursprung i Finlands-svenska Föreningars Samarbetskommitté som bildades 1959 av ordförandena i ett antal finlandssvenska föreningar. Kommittén ombildades 26 oktober 1969 till Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige.
//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304

Föreningens målsättning är att samla inflyttade Finlandssvenskar till kulturella sammankomster för ökad trivsel och gemenskap. |

Finlandskommittén bildades den 4 december 1939 med uppgift att uppsätta en svensk frivilligkår att sättas in i krigen mot Sovjetunionen. |

Insamlingen startade hösten 1939 och avslutades 1945. Uppgiften var att samla pengar och kläder till det krigshärjade Finland. |

Bildades den 29 november 1929 på initiativ av studenttidningen Ergo. Nybildning 1936. |

Filmklubb med verksamheten förlagd till Fyrisbiografen i Uppsala. |

Under 1890-talet bildades i Uppsala en lokalförening av Sveriges Filatelistförening. Denna upphörde 1905, då verksamheten överfördes till Stockholm. |

Föreningen verkar för främjande av filatelin och samlandet av frimärken och andra postala objekt inom Uppsala med omnejd. |

Föreningen bildades av medlemmar ur Rasbo Missionsförening. // // 1953 beslutades att församlingen, p. g. a. det ringa antalet medlemmar, skulle upplösas och medlemmarna ingå i Filadelfiaförsamlingen i Uppsala. Därefter fortsatte verksamheten i Rasbo i form av en bönegrupp. |

Åren 1923-1929 var gruppen verksam som en utpost till Filadelfiaförsam- // lingen i Uppsala, då under namnet Filadelfiagruppen i Örsundsbro. Den 7 dec 1929 skrev medlemmarna sitt ja till församlingsbildande och den 1 jan 1930 samlades gruppen med Äldesbröderna från Uppsala för ett församlingsordnande under namnet Filadelfiaförsamlingen i Örsundsbro. Till församlingen hör utposten Hagby- och Balingstagruppen. Till verksam- // heten hör även söndagsskola, yttre mission samt ungdomsverksamhet. |

Stadgar antogs 30/3 1934. // En gemensam representation för följande föreningar; Grillby arbetare- // kommun, logen 1040 Hammarfeldt, Grillby Bollklubb och Grillby SDUK. // // Syfte, mål: Att genom anordnande av folkfester, basarer o dyl tillgodose respektive förenings ekonomiska intressen. // Föreningen upplöstes 1938 p g a ekonomiska svårigheter. |

Studiecirkel i fackföreningskunskap. Benämndes även Fackliga aftonskolan. |

1946-1962 FCO avd Örbyhus. |

Förening öppen för nämnder och styrelser på landstings och kommunal nivå samt ideella föreningar och enskilda personer, som vill främja vård av barn, gamla och fattiga. // // Ansluten till Svenska Socialvårdsförbundet (tidigare Svenska Fattigvårds- och barnavårdsförbundet). |

Se bilaga! | Bildades 1942. // Föreningen hade till ändamål att inom Uppsala stad förvärva fastighet för att bereda lokaler för Missionskyrkans ungdomshem (se eget arkiv). // Samma år inköptes fastigheten Bredablick nr 3, Linnégatan 16. // // Vid årsstämman 11/1 1967 beslutades att ställa en skrivelse till styrelsen för Uppsala Missionsförsamling med en begäran att den i egenskap av huvudman för föreningen skulle överta ansvaret och skötseln av fastigheten Bredablick nr 3. Samtidigt upp- // manades samtliga andelsägare att överlåta sina andelar till Uppsala missions- // församling. // // Vid ordinarie föreningsmöte 27/3 1968 konstaterades att Uppsala missionsförsamling nu ägde samtliga andelar i föreningen. // // Vid föreningsmöte 10/5 1969 beslutades att fastighetsföreningen skulle träda i likvidation.

Se bilaga! | Den 2 februari 1902 samlades de tre IOGT-logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten för bildandet av Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a. Tidigare hade logerna en gemensam ekonomiförening (se IOGT S:t Eriks Gille). 1902 hade dock ekonomin förbättrats så att man beslöt bilda en andelsförening. // // Den 19 februari 1903 kallades medlemmarna till extra möte med anledning av att professor O.F. Pettersson erbjudit föreningen att få köpa den s k sjukhuspaviljongen i kvarteret Bleket vid Slottskällan. Huset hade uppförts 1822 vid S:t Larsgatan 9 som Göteborgs nationshus och senare flyttats till dess nuvarande plats. Föreningen ansåg fastigheten vara mycket lämplig som ordenshus. Beslut om inköp togs samma år och söndagen den 27 december ägde invigningen rum. // // Parallellt med fastighetsföreningen arbetade byggnadskommittéer och liknande sammanslutningar för Uppsala IOGT-loger. (Se IOGT, Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté med föregångare.) Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté hade bl a till uppgift att sköta logernas inbetalningar av hyror till fastighetsföreningen och ägde även andelar i densamma. Sommaren 1904 startade man kaférörelse vid Slottskällan och på 1930-talet anlades egen en minigolfbana i anslutning till huset. 1914 inköptes den s k badhustomten bredvid ordenshuset. De hus som stod på tomten, "gamla badhuset" och "lilla villan", hyrdes ut. // // 1926 övertog fastighetsföreningen Uppsala Godtemplares Byggnadskommittés arbete. // 1942 inköptes Liljekonvaljeholmen i Sunnersta, en festplats med park och servering. // 1946 fastställdes ny stadsplan för Uppsala och kvarteret där föreningen ägde fastigheter fick nu namnet Slottskällan. // 1948 förvärvades fastigheten Liljevik, belägen intill Liljekonvaljeholmen. // 1949 köptes en fastighet på Bangårdsgatan 10. // 1954 iordningställdes en lägenhet på 7 rum och kök i fastigheten till bostäder för ungdom, kallad "Godtemplarordens ungdomsvåning". // 1952 förvärvades en fastighet i Flottsund som tidigare tillhört logen 5006 Sten Sture. // 1962 bildades A-huset i Uppsala AB för att genom samverkan mellan försäkringsbolaget Ansvar och de lokala nykterhetsorganisationerna i Uppsala bygga ett gemensamt föreningshus. // 1963 köptes fastigheterna i hörnet Kungsgatan och Bangårdsgatan. Byggstart skedde 1968 och den 30 augusti 1970 invigdes A-huset, Bangårdsgatan 13, IOGT-NTOs nya föreningslokaler. // // Fastighetsföreningen tog vid denna tid kontakt med Uppsala kommun om ev intresse att förvärva fastigheterna vid Slottskällan. // 1972 beslöt kommunen att överta fastigheterna.

Föreningen bildades 1909 för att förvalta IOGT logen 2017 Lövsta Borgs fastighet i Skärplinge. Vid extra föreningsmöte 1970 beslöt medlemmarna att försälja fastigheten. |

Heltidsanställdas klubb av Sv Fastighetsarbetareförbundets avd 8 i Uppsala bildades den 14/10 1942 i pannrummet i fastigheten Fålhagsgatan 6. |

Upphörde 1973. Föreningens uppgifter övertogs av Skyttorps vägförening, bildad 1972. |

Föreningens ändamål var att anlägga och underhålla gatubelysning samt att verka för en ändamålsenlig organisation av renhållning, vattenförsörjning och avlopp. // Föreningen har inte bedrivit någon verksamhet sedan 1970. |

Upphör i samband med att Östanåns Vägförening bildas 1967. |

Föreningen har till ändamål att befrämja medlemmarnas gemensamma intressen ifråga om gators och vägars underhåll. |

T o m 1959 var fastighetsägareföreningen gemensam med Lindsängsområdet under namnet Flerängs-Lindsängs fastighetsägareförening. |

Vid bildandet 1946 angavs föreningens ändamål vara bl a att: // a) Omlägga och underhålla gatubelysning i Alunda. // b) Sörja för ändamålsenlig organisation av renhållning i Alunda. // // Föreningen upphörde 1966, främst på grund av att en vägförening övertagit skötseln av vägbelysningen. |

Går 1966 samman med Bladåkers socialdemokratiska arbetarekommun och bildar Faringe-Bladåker socialdemokratiska arbetarekommun. |

Fannakyrkans ungdom hade till uppgift att bedriva kristet ungdomsarbete i första hand i stadsdelen Fanna Enköping. // 1974 upplöstes FKU som fristående förening och EFS Missionsförening i Enköping övertog ansvaret för ungdomsarbetet. |

De socialdemokratiska stadsdelsföreningarna i Enköping upphör 1996 för att ingå i en förening, Socialdemokraterna i Enköping. |

Fristående organisation som fösöker skaffa värdfamiljer till utländska studenter i Uppsala. Föreningen arbetar för ökade internationella kontakter och för ökad förståelse för kulturella olikheter. |

Bildad som Fältbiologiska sällskapet Uppsala. Ursprungligen en studentkrets av Svenska Naturskyddsföreningen. Har med tiden fått en mer varierad medlemssammansättning och är sedan dess en av två kretsar i Uppsala. Namnbyte 1990. |

Föreningen är ansluten till Svenska Naturskyddsföreningen och verkar för att sprida kunskap om natur och naturvård. // I början av 2000-talet inleddes ett nära samarbete med Uppsala Fältbiologer. |

Föreningen är ansluten till Svenska Naturskyddsföreningen och verkar för att sprida kunskap om natur och naturvård. // I början av 2000-talet inleddes ett nära samarbete med Uppsala Studenters Fältbiologer. |

UHFS strävar efter att vårda och öka intresset för den historiska europeiska stridskonsten. |

Kommittén tillsattes av Föreningen Nordens Uppsala-avdelning. |

Bildades av ABF och FCO i syfte att diskutera fackliga frågor. Medlemskap i organisationen var öppet för alla som tillhörde fackförening som var ansluten till FCO/LO. |

Upphör i samband med sammanslagningen av Svenska Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund.Avdelningarna ombildades 1977 ooch fick då omfattningen Tierp och Älvkarleby kommuner. |

Upphör 1990 när SFL och SL bildar ett gemensamt förbund,Sv. Lärarförbund. |

Avslutades 1990 för att 1991 gå samman med Sv. Lärarförbundet och bilda Lärarförbundet. |

Föregångare till Uppsala FCO. |

Föregångare till Uppsala arbetarekommun med uppgift att bl a bilda nya föreningar. Kretsstyrelsens tillgångar överförs till arbetarekommunen när denna bildas 1901. |

Sammanslutning av ett antal fackliga föreningar i Uppsala vars syfte var att stärka samarbetet mellan fackföreningarna. Bl a inrättades bibliotek, diskussionsklubb och en särskild lokalstyrelse som samordnade fackföreningarnas lokalförhyrning. Jämför kretsstyrelsen för Uppsala fackföreningar. |

Se bilaga! |

Se bilaga 1 och 2! | 1895-1919 Kakelugnsmakeriarbetares Fackförening Uppsala (alternativt Uppsala // Kakelugnsmakarefackförening). Belägg för dessa namn finns till 1924. // 1924 uppträder nr 5 och nr 42 (gemensamma möten). // Avd 42 bröt sig ur föreningen 1919, men gick åter upp i densamma 1924. // Avd 5 torde alltså vara namnet på föreningen fr o m 1919. // // 1919-1926 Kakelugnsmakareförbundet avd 005 Uppsala // // 1926-1938 Kakel- och Fajansarbetarefackförening Uppsala (alternativ Fajans- och // Kakelarbetarefackförening Uppsala) // // 1938-1945 Kakel- och Plattarbetareförbundet avd 005 Uppsala // // 1946-1948 Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // 1949-1971 Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // // Det måste dock ha funnits en tidigare förening. Brev från 1886 är undertecknat av ordföranden i Upsala Kakelugnsmakarefackförening. //

Klubben bildades 20/6 1962 vid Uppsala-Ekeby Fabriken. // Genom sammanslagning av avdelningar till storavdelning bildades verkstadsklubbar vid Uppsala-Ekeby, Byggnadsämnesindustrin, // Gahns Fabriker, Pharmacia och Tvättinrättningarna. Tidigare hade sektioner under avdelning 174 arbetet på dessa arbetsplatser. |

Bildades på Uppsala-Ekeby Kakelfabrik. |

1918 anslöt sig arbetarna på Gahns fabriker till De Förenade Förbunden avd 67 Uppsala. De ingick som sektion i avdelningen eftersom där redan fanns flera yrkeskategorier, bl a Uppsala Ångkvarns arbetare. // 1924 övergick Ångkvarnsarbetarna till Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m 1924 bestod avd 67 endast av fabriksarbetare vid Gahns. // 1962 ingick de i Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala som fabriksklubb. Klubben upphörde när Gahns såldes till Barnängen 1968. |

Vid upphörandet 1972 bildas flera fabriksklubbar, bl a vid Bergsbrunna Tegelbruk, S:t Eriks Betong, Gullfiber och Salsta Tegelbruk. // // Klubben upphörde efter att Fabriksarbetareförbundets avd 174 bildat regionavdelning 46 Uppsala-Gävle. |

Vid upphörandet 1972 bildas flera fabriksklubbar, bl a vid Bergsbrunna Tegelbruk, S:t Eriks Betong, Gullfiber och Salsta Tegelbruk. // // Klubben upphörde efter att Fabriksarbetareförbundets avd 174 bildat regionavdelning 46 Uppsala-Gävle. |

Vid bildandet av SGU avd 125 Enköping, 1908, fick den överta Excelsiors kassa och inventarier. |