Visar 6134 resultat

Upphör i samband med sammanslagningen av Svenska Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund.Avdelningarna ombildades 1977 ooch fick då omfattningen Tierp och Älvkarleby kommuner. |

Upphör 1990 när SFL och SL bildar ett gemensamt förbund,Sv. Lärarförbund. |

Avslutades 1990 för att 1991 gå samman med Sv. Lärarförbundet och bilda Lärarförbundet. |

Föregångare till Uppsala FCO. |

Föregångare till Uppsala arbetarekommun med uppgift att bl a bilda nya föreningar. Kretsstyrelsens tillgångar överförs till arbetarekommunen när denna bildas 1901. |

Sammanslutning av ett antal fackliga föreningar i Uppsala vars syfte var att stärka samarbetet mellan fackföreningarna. Bl a inrättades bibliotek, diskussionsklubb och en särskild lokalstyrelse som samordnade fackföreningarnas lokalförhyrning. Jämför kretsstyrelsen för Uppsala fackföreningar. |

Se bilaga! |

Se bilaga 1 och 2! | 1895-1919 Kakelugnsmakeriarbetares Fackförening Uppsala (alternativt Uppsala // Kakelugnsmakarefackförening). Belägg för dessa namn finns till 1924. // 1924 uppträder nr 5 och nr 42 (gemensamma möten). // Avd 42 bröt sig ur föreningen 1919, men gick åter upp i densamma 1924. // Avd 5 torde alltså vara namnet på föreningen fr o m 1919. // // 1919-1926 Kakelugnsmakareförbundet avd 005 Uppsala // // 1926-1938 Kakel- och Fajansarbetarefackförening Uppsala (alternativ Fajans- och // Kakelarbetarefackförening Uppsala) // // 1938-1945 Kakel- och Plattarbetareförbundet avd 005 Uppsala // // 1946-1948 Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // 1949-1971 Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // // Det måste dock ha funnits en tidigare förening. Brev från 1886 är undertecknat av ordföranden i Upsala Kakelugnsmakarefackförening. //

Klubben bildades 20/6 1962 vid Uppsala-Ekeby Fabriken. // Genom sammanslagning av avdelningar till storavdelning bildades verkstadsklubbar vid Uppsala-Ekeby, Byggnadsämnesindustrin, // Gahns Fabriker, Pharmacia och Tvättinrättningarna. Tidigare hade sektioner under avdelning 174 arbetet på dessa arbetsplatser. |

Bildades på Uppsala-Ekeby Kakelfabrik. |

1918 anslöt sig arbetarna på Gahns fabriker till De Förenade Förbunden avd 67 Uppsala. De ingick som sektion i avdelningen eftersom där redan fanns flera yrkeskategorier, bl a Uppsala Ångkvarns arbetare. // 1924 övergick Ångkvarnsarbetarna till Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m 1924 bestod avd 67 endast av fabriksarbetare vid Gahns. // 1962 ingick de i Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala som fabriksklubb. Klubben upphörde när Gahns såldes till Barnängen 1968. |

Vid upphörandet 1972 bildas flera fabriksklubbar, bl a vid Bergsbrunna Tegelbruk, S:t Eriks Betong, Gullfiber och Salsta Tegelbruk. // // Klubben upphörde efter att Fabriksarbetareförbundets avd 174 bildat regionavdelning 46 Uppsala-Gävle. |

Vid bildandet av SGU avd 125 Enköping, 1908, fick den överta Excelsiors kassa och inventarier. |

Under våren 1946 bildades en lokal kommitté av Sv Europahjälpen i Uppsala. Den 14/10 1946 bildades Uppsala läns Europahjälpkommitté. Kommittén bildades för att i länet verka för en intensifiering av pågående insamlingsarbete för hjälp åt de krigshärjade länderna i Europa. |

Stödförening för estoniaoffren i Uppsala län bildades 1994 efter förlisningen av M/S Estonia i september 1994. Föreningen syftade främst till att stödja anhöriga till de omkomna. // // Vid tioårsjubileet 2004 lades föreningen ned, men hade då i realiteten redan varit vilande i ett par år. |

Ungdomsförening till Uppsala Esperantoförening. |

Föreningen bildades 1891, men lades ned ca 1910. // 1928 nybildades föreningen. // Även känd under namnet "Esperanto-Societo de Uppsala" (ESDU). |

Började som Eskilstuna Kooperativa Kvinnogille.

Supporterklubb till Enköping SK. |

Hembygdsintresserad f d bonde. Född 1920 i Skulla i Jumkils socken som det nionde av tio barn. Syskonen hette Kalle, Nisse, Erik, Johan, Ernst, Kerstin, Anny och Fanny. Två av dessa dog i unga år. Fadern var småbrukare och även predikant i Ebenezerkapellet i Jumkil (EFS). Familjen flyttade från Stenbacken i Jumkil till Skulla 1916. // Sven är jordbrukare i Rotebergs gård, Bälinge sedan 1948. Innan dess arbetade han som skogshuggare, tegelbruksarbetare och dikningsarbetare. Dokumenterar sitt eget och andras liv genom att skriva dagböcker och göra inspelningar. Skriver poesi. Bor sedan början av 1990-talet på Lindgården i Bälinge. |

Bror R Eriksson född 1931 var landstingsråd (C) i Uppsala åren // 1974-1996. |

Socialdemokratisk politiker, född i Abisko 10 december 1905, död i Uppsala 28 december 1971. // // Stadsfullmäktigeledamot, Uppsala från 1942, Verkställande direktör, Stiftelsen Uppsalahem 1946-1970, ledamot i riksdagens första kammare 1947-1970 |

Se bilaga! | Föreningen bildades 1965 när Uppsala Västra socialdemokratiska förening delades i Eriksbergs, Uppsala Västra och Norby-Valsätra socialdemokratiska föreningar. (Föreningen räknar 1955 som sitt bildandeår.) // // Eriksbergs socialdemokratiska förening bedrev sin verksamhet endast i tre år, återförenades 1968 med Uppsala Västra socialdemokratiska förening. // // 9/5 1972 ändrade Uppsala Västra socialdemokratiska förening namn till Eriksbergs socialdemokratiska förening. // // 1990 uppgick Norby socialdemokratiska förening i Eriksbergs socialdemokratiska förening.

Ingvar Ericsson f d ordförande i Västlands Hembygdsförening. |

Församlingen bildades 2007 under namnet Missionsförsamling Örbyhus genom en sammanslagning av Vendels-, Österbybruks- och Tegelsmora missionsförsamling. 2014 namnbyte till Equmeniakyrkan Örbyhus. |

Sektionen bildades främst av administrativa skäl och var vilande sedan 1990-talet. |

Entomologiska föreningen är en intresseförening med insekter i fokus. Målsättningen är att öka och sprida kunskap om insekter till både allmänheten och expertis. |

Föreningen har till ändamål att anordna samkväm och utflykter med inslag av god underhållning. |

De socialdemokratiska stadsdelsföreningarna i Enköping upphör 1996 för att ingå i en förening, Socialdemokraterna i Enköping. |

Går samman med Teda och Svinnegarn socialdemokratiska arbetarekommuner och bildar Södra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommun. |

Fyra idrottsföreningar, Vallby Boll- och idrottsförening Enköpings Handbolls- // förening, Fanna Bollklubb och Enköpings Allmänna Idrottsförening, bildade en förening för att bedriva gemensam verksamhet. Denna verksamhet bestod av pappersinsamling och diskoteksverksamhet. |

Se bilaga! | Bildades vid möte den 27 mars 1901 av Enköpings stads fyra fackföreningar, Jern- och metallarbetareförbundets avdelning 53, Skrädderiarbetareförbundet avd 77, Gjutareförbundet avdelning 50 och Typografförbundet avdelning 10. // Man beslöt att den lokala samorganisationens namn skulle vara "Enköpings arbetarekommun" och att man skulle ansluta sig till Sveriges Socialdemokratiska arbetareparti. // // 1971 förde kommunsammanslagningen med sig att arbetarekommunens geografiska område vidgades till att omfatta hela den nya kommunen. Arbetarekommunerna i Lagunda, Litslena, Husby-Sjutolft, Grillby, Södra Trögd, Fjärdhundra och Åsunda lades ned. Inom den nya arbetarekommunen bildades tolv socialdemokratiska föreningar. Samma år hölls det sista årsmötet med Enköpings arbetarekommun i dess dåvarande form. // // Den 1 april 1972 bildades Enköpings socialdemokratiska arbetarekommun i dess nya form.

Syftade till att främja folkbildningen samt sammanhållningen mellan Wiks Folkhögskolas elever och före detta elever. // Bildad som Uppsala läns Folkhögskolas och Lantmannaskolas Elevförbund. Namnbyte 1932. // Skolan och föreningen var verksam i Gryttjom i Tierp samt i Uppsala fram till 1926, därefter flyttades verksamheten till Wik. |

Kamratförening för före detta samt aktiva studenter vid Jälla Lantbruks- // skola. Bildad som Uppsala läns Lantmannaskolas Elevförbund. Var den första tiden verksam i Wik i Balingsta socken. Skolan flyttade därefter till Jälla. Efter föreningens upphörande förvaltas de kvarvarande medlen av Jällaskolan, med avsikt att grunda ett skolmuseum på skolans mark. // // |

Föreningen uppgick 1963 i Lena Elektriska distributionsförening. |

1982 i likvidation, 1983 upplöst (K: Länsstyrelsens fören.reg) |

1963 övertog Älvkarleby Kraftverk anläggningen och distributionen. // 1964 antogs nya stadgar och man bildade Vägbelysningsförening Upplanda-Berg. |