Showing 6141 results

Bildades under namnet Riksorganisationen De Vanföras Väl. // 1955 ändras namnet till De Vanföras Riksorganisation. // 1965 namnändring till DHR/ De Handikappades Riksförbund Uppsala. // 2007 namnbyte till DHR Uppsala-Knivsta. |

Föreningen bildades under namnet Enköpingsortens Konvalescentförening. Årtal för namnändring framgår ej av befintliga handlingar, men troligtvis skedde det i slutet av 1970-talet. |

Bildas 1922 under namnet De Dövas Väl. // 1947 ändras föreningens namn till Hörselfrämjandet. // 1990 ändras namnet till Hörselskadades Riksförbund. |

Bildades 1937 under namnet Uppsala läns Blindförening. // // Vid årsskiftet 1976/1977 bytte föreningen namn till Synskadades Riks- // förbund i Uppsala län och antog samtidigt nya stadgar. Förbundet består // av fem lokalföreningar från Enköping, Uppsala, Östhammar, Tierp och // Älvkarleby kommuner. // // |

Bildades under namnet Uppsala länsavdelning av Riksföreningen mot Polio (RmP). Namnbyte 1970 till Uppsala länsavdelning av Riksföreningen för Trafik- och Polioskadade. // 2006 ändrades namnet till Uppsala länsavdelning av Riksförbundet för Trafik, Olycksfall- och Polioskadade. // På kongressen i november 2009 ändrade organisationen namn till Personskadeförbundet, RTP, förkortningen RTP står för Rehabilitering, Tillgänglighet och Påverkan. |

Namnändringar Amnesty International Uppsala: // 1976 Amnesty International, Uppsala region // 1978 Amnesty International, Uppsala läns distrikt // // Se bilaga 1 och 2. | Enligt årsmötesprotokoll 1966-02-21 beslöts att Uppsalagrupperna av Amnesty International skulle bilda en förening, Amnesty International Uppsala. Gruppernas antal var vid samma tidpunkt fyra, grupp nr: 2, 3, 39, 92. // // Enlig årsmötesprotokoll 1976-03-30 beslöts att stadgekommitténs förslag skulle antas. Detta förslag innebar i korthet, att istället för representantskapet kommer Uppsalagrupperna att samarbeta i en region med en fast styrelse. Nuvarande lydelse är: "Regionen står öppen för de arbetsgrupper i svenska sektionen av Amnesty International vilka verkar inom distriktet. Medlemskap vinnes genom skriftlig anmälan till regionen." // // Gruppernas antal vid denna tid var elva, nr: 2, 3, 20, 39, 92, 124, 125, 183, 205, 210 samt 215. // // Årsmötesprotokoll 1978-03-16. Redigering av stadgarna. "Regionsmöte" ändras konsekvent till "distriktsmöte". // // I april 1978 var gruppernas antal 16 st + DDR-grupp. Nr: 2, 3, 20, 39, 67, 92, 106, 124, 125, 177, 183, 187, 205, 210, 213, 215 samt DDR.

Föreningen bildades den 2 september 1906. |

Se bilaga! | Bildad under namnet Sparrsätra Blåbandsförening, ansluten till Stockholms läns blåbandsförbund. // // 1903 köpte föreningen en lokal i Långtibble och därmed var hela verksamheten överflyttad till Frösthult. Man beslöt därför att byta namn till Blåbandsförening Svea Sparrsätra och Frösthult. // Frösthults blåbandsförening tillhörde Västmanlands blåbandsförbund under sin verksamhet. // // Föreningen beslöt vid möte den 13 april 1934 att upplösa föreningen, eftersom den inte hade haft någon verksamhet sedan 1922

Vid möte den 6 februari 1892 beslutade medlemmarna att upplösa föreningen. Kassabehållningen gick oavkortat till IOGT logen 1594 Husby. Åtskilliga medlemmar beslöt att ingå i IOGT logen 1594 Husby. |

Barnverksamhet under någon blåbandsförening, förmodligen inom // Börstils socken. |

Barnverksamhet under någon blåbandsförening, förmodligen inom // Börstils socken. |

Knutby blåbandsförening bildades den 15 januari 1890. Föreningen tillhörde Stockholms läns blåbandsförbund. |

Ramhälls Blåbandsförening bildades 1889 och upphörde 1896. 1902 återupptogs verksamheten och denna gång arbetade föreningen till 1907. |

Vid bildandet av Simtuna Blåbandsförening 1904 beslöt men samtidigt att indela socknen i fyra kretsar med var sin föreståndare. Lundbykretsen utgjordes av byarna Vånga, Mellersta, Råby, Ändersta, Karby, Lundby, Salfors, Berga, Ulleråker, Forsby, Högby, Tisby, Hjältberga och Skensta. |

Spångby Blåbandsförening bildades den 21 december 1890. Stadgar antogs vid möte den 31 januari 1891. |

Norra Trögds Blåbandsförening bildades 1964 genom sammanslagning // mellan Husby-Sjutolft och Litslena Blåbandsföreningar. // // Den 1 januari 1984 skedde en sammanslagning mellan Norra Trögds och Enköpings Blåbandsföreningar till Enköpings Norra Trögds Blåbands- // förening. |

1879 startade en nykterhetsförening i Vendel, "Hoppets Här". Blåbandsföreningen utgick troligen från denna. |

SBU Uppsala län gick 2021-10-30 samman med Uppsala läns Blåbandsdistrikt och bildade Uppsala läns Blåbands- och SBU-distrikt. |

1957 sker en sammanslagning av kretslogerna Trohet och Älvkarleby till kretslogen Nord-Uppland. // // Föregångare: 2:a missionkretsen av Upplands distrikt; Tolfta, Österlövsta, Västland. |

Gradlogen Klippan har sin uppkomst i de andragradsmöten som hölls inom IOGT-logen 1726 Valö Framtid. Meningen med gradmötena var att logemedlemmarna skulle få ytterligare kunskaper i godtemplarrörelsens grundsatser och arbetsmetoder. 1898 beslöts att ge gradlogen ett eget namn. |

Se bilaga! | Logen bildades den 8 januari 1887 och tillhörde då Gästriklands distrikt av IOGT. // 1896 bildade logen en byggnadsförening tillsammans med TO Templet 412 Bodarnas Framtid, Bodarnas Nykterhetsvänners Byggnadsförening u p a. Byggnadsföreningen byggde ett ordenshus för de båda nykterhetsföreningarna 1897. Den 9 januari 1898 invigdes det nya ordenshuset. // 1899 bildades en ungdomsloge, 199 Hoppets Band. // // På grund av distriktsgränsförändringar 1912, då kretslogen Älvkarleby i Gästriklands distriktsloge överflyttades till Upplands distriktsloge, kom logen 1268 Bofast att tillhöra den senare distriktslogen. // // 1964 skedde en sammanslagning av IOGT-logerna 1268 Bofast, 215 Friden och 408 Svea Lejon till logen 1268 Bofast. // // Då IOGT och NTO gick samman 1970, beslutades att IOGT logen 1268 Bofast och NTO lokalföreningen 412 Bodarnas Framtid skulle slås ihop till en förening inom IOGT-NTO. Lokalföreningen 412 Skutskär av IOGT-NTO bildades den 2 januari 1971. Samtidigt upplöstes Bodarnas Nykterhetsvänners Byggnadsförening u p a.

| Sammanslagningen av NGTO och TO 1922 resulterade i att det vid den tiden endast fanns en nykterhetsorganisation i Söderfors (NTO-templet 450 Söderfors). Därför ansåg man det lämpligt att även instifta en IOGT-loge på orten. När logen instiftades valde man namnet Daggryningen som tidigare använts av en IOGT-loge i Söderfors (grundlogen 367 Daggryningen; bildad 1883 med namnet Söderfors, övergick 1888 till NGTO). // Logen tillhörde till en början kretslogen Tierp men redan 1923 överflyttades logen till kretslogen Älvkarleby enligt medlemmarnas önskemål. // // 1923 bildades en ungdomsloge; nr 270 Vita Bandet. // // 1935 nedlades logen och dess inventarier lämnades till logen 1984 Svensken i Tierp för förvaring.

1945-1962 Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund1963-1982 Centerkvinnorna Simtuna1983-2003 Centerkvinnorna Simtuna-Frösthult |

Vid ett möte den 19 oktober 1883 samlades ett antal lärare och lärarinnor för att diskutera
möjligheten att bilda en lärarförening i Sundsvall. Man beslutade att bilda en förening som vid
starten fick namnet Sundsvalls skollärarförening.

I stadgarna kan man läsa:
"Föreningens ändamål är att genom utbyte af tankar och erfarenheter rörande skolan, uppmuntra
och vidmakthålla medlemmarnas intresse för den samma. Detta mål hoppas föreningen uppnå
genom samtal öfver uppställda frågor, genom afhörande af lärares och lärarinnors undervisning
samt genom föredrag öfver ämnen, som röra undervisningen
och skolan."

Föreningen ändrar 1887 sitt namn till Sundsvalls lärarförening.
Redan under sitt första verksamhetsår började föreningen att diskutera möjligheten att bilda ett
skolbibliotek förverkligades 1897. 1892 ingick Sundsvalls lärarförening som krets av Sveriges
allmänna folkskollärareförening. År 1899 upptog föreningen frågan om bildandet av en
skollovskoloniförening som bildades i maj 1900 som Sundsvalls skollovskoloniförening.

1903 begärde en del medlemmar utträde ur lärarföreningen och bildade en ny förening,
Sundsvalls lärarsällskap. De gick åter samman 1922. Vid ett sammanträde den 12 oktober 1922
diskuterades frågan om bildandet av en för folk- och småskolans lärarkår gemensam
sammanslutning. Man beslutade att bilda Sundsvallskretsen av Sveriges allmänna
folkskollärareförening SAF och därefter upplösa de andra två föreningarna. Den 10
november 1922 hölls Sundsvalls lärarförenings sista möte.

Det har funnits tre arbetarekommuner i Timrå församling och fyra i Hässjö församling. 1971 slogs alla samman i en och samma förening Timrå arbetarekommun.

Bildades den 22 oktober 1883.
Nedlagd: okänt