1923--1940 Tolfta sockenförening av Bondeförbundet. 1947 sker en rekonstruktion efter att verksamheten hade legat nere några år. 1960 Tierps Köping och Tolfta avd av Centerpartiet. 1964 Tierps Köpings avd av Centerpartiet. 1970 Tierps Kommuns avd av Centerpartiet. 1974 Tierps Centeravdelning

Bildades under namnet Sv Bageriarbetareförbundet avd Uppsala.
1907 namnbyte till Sv Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala.
Fr o m 1914 Sv Bageri -och Konditoriindustriarbetareförbundet avd 23 Uppsala.
Bildar 1923 tillsammans med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71, Livsmedelsarbetareförbundet avd 23 Uppsala.

Upphör 1967 på grund av inträde i den nya storavdelningen 023 Enköping. |

Ingick som sektion 10 i Kommunalarbetareförbundet avd 35, 1967. |

Organiserade anställda inom Knivsta kommundel, från och med 1997 även Danmarks kommundel. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 18. // Namnbyte 1993 till avd Uppsala län sektion 18. // Namnbyte 1997 då Danmarks kommundelsförvaltning överfördes från sektion 15. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57 A sektion 1. // Namnbyte 1969 till avd 27. // Namnbyte 1993 till avd Uppsala län sektion 9. // Organiserade personal inom gatu-, service- stadsbyggnads- och fastighetskontoren (tidigare gatu-, fastighets-, materialkontor samt renhållningsverk). // Uppgick i sektion 11 1995. |

Fr o m den 1/1 1967 övertog Landstinget ansvaret för mentalvården. Vid samma datum gick avd 1 och 35 av Statens Sjukhuspersonals förbund upp i Kommunalarbetareförbundet avdelning 432, där man bildade sektion 5. Den 1 juni 1968 bytte avdelningen nummer från 432 till 34.1993 bildades en länsavdelning, Kommunalarbetareförbundet Uppsala län.2000 bildades en landstingssektion inom Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län, vilket innebar att de dåvarande sektionerna 1 och 5, delar av sektionerna 10, 12 och 20 kom att bilda en sektion. |

Murarnas Yrkesklubb Uppsala bildas i och med att Sv Byggnadsarbetare- // förbundet avd 25 (Murarna) upphör och ingår i storavdelning tillsammans med Byggnadsträ avd 146, Grovarbetareförbundet avd 193 och Rörarbetar- // nas avd 52. // Klubbens uppgift är att föra Uppsalamurarnas talan i sektion och storavdelning. // Klubben gick samman med Golvarbetarna 2006 och bildade Mur-, matt- och plattklubben. |

Organiserade kyrkovaktmästare. // Bildad som Kyrkovaktareförbundet avd 16 Uppland. // Namnbyte 1957 till Kommunalarbetareförbundet avd 622 Uppland. // Namnbyte 1968 till avd 57 A sektion 11 och 1969 till avd 27 sektion 11. // Namnbyte till avd Uppsala län sektion 11 1993. // Uppgick i nya sektion 11 1995. |

1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner, namnbyte. // Tidigare Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 9 Norrtälje. |

| Uppsala Byggnadsarbetare samlades söndag 27/3 1904 för att bilda förening. // Söndag 10/4 1904 § 3 beslutas att den nybildade fackföreningen skulle stå som // sektion under Träarbetarefackföreningen. // // Den 8/5 1904 skriver man Byggnadsträarbetaresektionen. Fr o m 8/7 1904 - 8/6 1906 skriver man Uppsala Byggnadsträarbetarefackförening. // // På möte den 28/5 1906 § 2 beslutades med 22 röster mot 4 att ansöka om inträde i förbundet fr o m 1/7 och bilda egen avdelning. Den 13/7 1906 skriver man Sv Trä- // arbetareförbundet avd 174 Uppsala. I och med att Sv Träarbetareförbundet ombildas // vid årsskiftet 1923-1924 övergår avd till Sv Byggnadsträarbetareförbundet och får avdelningsnummer 40. // // Den 8/11 1948 § 4. I en skrivelse från Samverkande Byggnadsfackförbundet framkom // att förbundet skall upphöra att existera i och med bildandet av det nya Byggnadsarbe- // tareförbundet. Styrelsen föreslog att det i fortsättningen ska finnas en platsorganisation av en eller annan form och att understödja bildandet av en sådan. Avdelningsmötet hade samma inställning i frågan som styrelsen. // // Den 11/4 1949 skriver man Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 146 Uppsala. // // 18/2 1966 hålls sista avdelningsmötet med avd 146. Avdelningen upphör nu i och med att storavdelningen Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala bildats, där fortsätter man som Träarbetarnas Fackklubb.

Se bilaga! | Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta bildades 16/1 1949 i samband med att Sv Byggnadsträarbetareförbundet och Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet upphörde. Medlemmarna från Sv Byggnadsträarbetareförbundet avd 234 Sigtuna, anläggnings- och grovarbetarna från Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 532 Sigtuna samt rörarbetarna inom Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 35 Sigtuna bildade Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta. // // Avd upphörde 1965 i samband med att det inom Uppsala län bildades en storavdelning detta år, Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala. Sektioner bildades inom storavd och avd 310 i Märsta blir sektion 08. 1966 övergick den till Stockholm.

1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner. // Ingick sedan förmodligen i Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 4 Norrtälje. |

Kommitén bildades 1950 genom Byggfackens Samorganisation och Uppsala Byggmästarförening. Kommitténs namn blev Uppsala Byggnadsindustriers Lokala Skyddskommitté. // // Den 1/6 1963 ändrades namnet till Byggnadsindustrins Skyddskommitté, Uppsala. |

Avdelningen upphör 1961 och medlemmarna ansluts istället till avd 83 Enköping. |

Vid upphörandet 1972 bildas flera fabriksklubbar, bl a vid Bergsbrunna Tegelbruk, S:t Eriks Betong, Gullfiber och Salsta Tegelbruk. // // Klubben upphörde efter att Fabriksarbetareförbundets avd 174 bildat regionavdelning 46 Uppsala-Gävle. |

Uppgick i Byggnads avd i Uppsala på 1950-talet. |

Bildas under namnet Järn- och Metallarbetareförbundet avd 50 Uppsala. // 1914 antas nuvarande namnet. | Underföreningar: // // Fackliga: // Uppsala Bilarbetareklubb // Guldsmedsklubben // Josef Erikssons Verkstadsklubb // Uppsala Mekaniska Verkstads Verkstadsklubb // Modins Traktorverkstadsklubb // Nymans Verkstadsklubb // Osmunds Verkstadsklubb // Uppsala Separators Verkstadsklubb // Smedernas Verkstadsklubb // Stål och Maskins Verkstadsklubb // Sörlings Verkstadsklubb // Tullgarns Verkstadsklubb // Rörarbetarklubb Uppsala // // // Politiska: // Metalls Socialdemokratiska Fackklubb

Företaget Fabriks AB Osmund tillverkade bland annat härdningsugnar för olje- och gaseldning och högtrycksfläktar. |

1971 flyttar företaget AB Johan Sörling från Uppsala till Märsta. |

Bildades under namnet Maskinfabrikens Verkstadsklubb. Verkar ha upphört, men återuppstår 1926. // 1937 dyker beteckningen Fläktverkstädernas Verkstadsklubb upp. // År 1968 används Bahco Ventilations Verkstadsklubb för första gången i protokollen. // Från 1988 heter klubben Stratos Ventilations Verkstadsklubb. |

Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustriarbetare- // förbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerade den gamla Hallstavikavdelningen under några år som sektion, sektion Häverödal (se särskilt registerblad). |

1965: bildar sektion under Metallindustriaretareförbundet avd 25 Gimo. |

Bildas av Handelsarbetareförbundets avd 36 Uppsala, 129 Heby, // 132 Hallstavik, 173 Enköping, 224 Gimo, 263 Tärnsjö och 231 Tierp, // vilka ingår som sektioner i storavd 36. Dessa sektioner upphör 1968 // och ombildas till klubbar. // // Se bilaga! | Avdelningarna utanför Uppsala, vilka ingått i Handels storavd 36 1962 och bildat sektioner och senare blivit klubbar har förtecknats på dess senaste kända namn, // i detta fall som klubbar. // // "Gamla Handels avd 36, Uppsala", vilken ingick och var stommen i storavd 36, har handlingarna brutits vid sektionens upphörande 1968. // // OBS! Vissa seriers handlingar har inte kunnat brytas vid tidpunkten för organisationsförändringen, varför Handelsanställdas förbund avd 36, Uppsala; // sektion, Uppsala och storavdelning 36 handlingar bör jämföras vid de aktuella brytpunkterna. // // //

Avdelningen organiserade biografpersonal i Uppsala. |

Bildades troligen som Söderbergs sektion av Svenska Beklädnads- // arbetareförbundets avd 66. // 1946 ombildades sektionen till en verkstadsklubb . // 1960 upplöstes klubben p g a Hjalmar Söderbergs nedläggning. |

Bildades troligen som en sektion av Beklädnadsarbetareförbundet avd 66. Förmodligen ombildning till en verkstadsklubb omkring 1945-1946. // Klubbens verksamhet upphör 24/5 1970. |

Enligt protokoll från Sv Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 av den 19/5 1958 § 5 rapporteras om att verkstadsklubb bildats vid Grutes Verkstäder i Alunda. |

Se bilaga! |

Bildas under namnet Uppsala Elektrikers Montörsförening, vilket man benämner sig trots att namnet formellt är Sv Elektriska Arbetsledareförbund avd 20 fr o m 1908. // Namnändring till Elektrikerförbundet 1946. // Uppsala Elektriska Montörsförening är även namnet på den år 1931 bildade understödskassan. // 1996 Sv Elektrikerförbundet avd Mälardalen sektion 20 |

Se bilaga! |

Avdelningen bildades under namnet Uppsala Frisörbiträdesförening, namnet ändrades i och med inträde i Sv Frisörbiträdesförbundet. |

Bildades 1929 som krets inom Upplands Lantarbetareförbund. // Från 1930 krets inom Upplands distrikt av Svenska Lantarbetareförbundet. |

Bildad som en avd av Arméns Civila Personalförbund // 1929 ändring till Försvarets Civila Personalförbund // 1970 Statsanställdas Förbund |

Se bilaga 1 och 2! | 1895-1919 Kakelugnsmakeriarbetares Fackförening Uppsala (alternativt Uppsala // Kakelugnsmakarefackförening). Belägg för dessa namn finns till 1924. // 1924 uppträder nr 5 och nr 42 (gemensamma möten). // Avd 42 bröt sig ur föreningen 1919, men gick åter upp i densamma 1924. // Avd 5 torde alltså vara namnet på föreningen fr o m 1919. // // 1919-1926 Kakelugnsmakareförbundet avd 005 Uppsala // // 1926-1938 Kakel- och Fajansarbetarefackförening Uppsala (alternativ Fajans- och // Kakelarbetarefackförening Uppsala) // // 1938-1945 Kakel- och Plattarbetareförbundet avd 005 Uppsala // // 1946-1948 Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // 1949-1971 Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // // Det måste dock ha funnits en tidigare förening. Brev från 1886 är undertecknat av ordföranden i Upsala Kakelugnsmakarefackförening. //

1918 anslöt sig arbetarna på Gahns fabriker till De Förenade Förbunden avd 67 Uppsala. De ingick som sektion i avdelningen eftersom där redan fanns flera yrkeskategorier, bl a Uppsala Ångkvarns arbetare. // 1924 övergick Ångkvarnsarbetarna till Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m 1924 bestod avd 67 endast av fabriksarbetare vid Gahns. // 1962 ingick de i Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala som fabriksklubb. Klubben upphörde när Gahns såldes till Barnängen 1968. |

Avdelningen bildades 24/3 1932. I samband med att Sv Byggnadsarbetare- // förbundet bildades 1/1 1949 upphörde avdelningen, anläggnings- och grovarbetarna anslöts till den nybildade Sv Byggnadsarbetareförbundets avd 310 Märsta. |

1949 ingår avdelningen i Byggnadsarbetareförbundet avd 211 Tierp. |

Bildad 1920 som Hargs Grovarbetarefackförening, men redan samma år ändrades namnet till Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 197 Harg. |

1 oktober 1952 övergick Uppsala Kvinnliga Fackförenings medlemmar till Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9. Där bildade de en festvåningssektion. |

Bildad 1907 men tvingas upphöra med verksamheten redan 1909. Efter en konflikt med arbetsgivaren förbjöds nämligen gruvarbetarna att tillhöra fackföreningen. // 1918 bildas emellertid föreningen på nytt. |

Organiserade vårdbiträden i öppen vård (hemsamariter) i Uppsala kommun. // Sektionen hade ett nära samarbete med sektion 7 (ålderdomshemspersonal i Uppsala kommun). // Uppgick i sektion 7 1/1 1986. |

Organiserar personal inom omsorgsverksamheten i Uppsala län. // Sektionen bildades som sektion 7. Personalen inom social och omsorg tillhörde före 1992 sektion 2. // Efter att sektionen upphört 1/1 1996 kommer personalen att tillhöra sektioner efter var arbetsplatsen är belägen. |

Bildades vid en sammanslagning mellan avd 016 Grillbyorten och avd 023 Veckholm. // Uppgår i Lantarbetareförbundet avd 023 Enköping 1967. |

Sv Lantarbetareförbundet avd 291 bildades den 25 mars 1934 av 8 lant-arbetare vid Ekeborgs gård i Frösthults socken. Distriktsstyrelsens vice ordf E. Gustafsson medverkade med anförande. Första ordf blev Georg Gustafs-son, Ekeborg. Verksamheten var tämligen livlig och kom att omfatta hela Frösthult. Medlemsantalet uppgick tidvis till närmare 45. Avdelningen har inte varit inblandad i några egentliga tvister. Våren 1957 uppgick Torstunaavd nr 749 i avd nr 291 och 1960 uppgick denna avdelning i Simtuna i avd nr 485. |

Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 45 Vänge. // Namnbyte 1930 till Lantarbetareförbundet avd 163 Vänge. // Uppgick i, eller namnbyte till, Lantarbetareförbundet avd 163 Norra Hagunda 1956. |

Bildad inom Upplands Lantarbetareförbund som avd 101 Älvkarleö. |

Uppgår 1966 i Rasbo-avdelningen. |

Kretsen organiserade lantarbetare i Tierps och Älvkarleby kommuner. |

Bildad under namnet lokalavdelning nr 32 Gimo. // Namnbyte 1930 till avd 155 Gimo. // Upphörde 1966 vid sammanslagningen med avd 174 Harg. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på Sv Metall avd 354 Öregrund, bildad 1946. |

Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerar den // gamla Östhammarsavdelningen under några år som sektion, sektion Östhammar (se eget registerblad). // // Avdelningen upplöstes 1/8 1926, men reorganiserades 1/3 1937. |

Avd 368 Herräng upphör i och med att storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo bildas. |

Tierps och Örbyhus målare bildade redan 1930 en sektion under avd 19 i Uppsala, men 1937 bildade avd 188 i Tierp. 1970 uppgick man åter i avd 19 i Uppsala, men då som sektion 4. |

Bildas under namnet Skutskärs Cellulosafabrikers Mekaniska Verkstadsklubb. Organiserar reparationsarbetarna på sulfit- och sulfatverkstaden. |

1931 Uppsalaortens Låd- och lantbrevbärareklubb // 1941 Uppsalaortens Låd- och lantbrevbäraresektion // Ansluten till Postmannaförbundets avd 47 i Borlänge t o m 1949. // 1949 uppgår sektionen i Postmannaförbundets avd 15 Uppsala. |

I Stadgarna från 1908 står bl a att man ville arbeta för att en gemensam organisation skulle komma till stånd. Denna skulle omfatta hela ekonomibetjäningen vid Statens Hospital. Därmed skulle man kunna förbättra betjäningens levnadsvillkor och värna om de gemensamma intressena. // // 1912 beslöt man sig för anslutning till Sv Hospitalpersonalsförbundet avd 1 Uppsala. |

Bildades 7/1 1895 som Uppsala Skomakeriarbetarefackförening. Namnbyte till Svenska Skoarbetareförbundet 1908. // Namnbyte till Svenska Sko- och Läderindustriarbetareförbundet avd 018 1915. |

Bildades 1932 som Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 507 Knutby. Namnändringar:1956 Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby1962 Skogsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby1966 Skogsarbetareförbundet avd 025 sektion 04 Knutby1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 sektion 34 KnutbyKvarvarande medlemmar ingår i Skogsarbetareförbundet avd 025 Länna 1990. |

Namnändringar: // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Forsmark (1972-1977) // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Snesslinge (1966-1972) // Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 3 Snesslinge (1963-1966) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 3 Snesslinge (1957-1963) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 307 Snesslinge (1934-1957) |

Se bilaga! | Före 1923 var skogsarbetarna anslutna i Lantarbetareförbundet. // 1923 anslöt man sig till Sågverksindustriarbetareförbundet. // 1924 bildades en samorganisation av skogsarbetare under Gimobolaget (dvs avdelningarna i Gimo, Österby, Lövsta och Rånäs) under namnet Gimo-Österby Skogsarbetares Samorganisation. // 1927 ändrades namnet till Upplands Skogsarbetares Samorganisation. // 1934 anslöt man sig till Skogs- och flottningsarbetareförbundet. // 1935 antogs namnet Upplands distrikt av Sv Skogs- och flottningsarbetareförbundet. 1956 bildades två storavdelningar under distriktet, avdelning 50 Östra Uppland och avdelning 21 Norra Uppland. De tidigare avdelningarna blev sektioner under storavdelningarna. // 1961 upphörde Sv Skogs- och flottningsarbetareförbundet och hette fr o m 1962 Sv Skogsarbetareförbundet. // 1964 upphörde distriktet. Avdelning 21 Norra Uppland upphörde och dess sektioner ingick i Dalälvens distrikt.

Namnändringar: // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Forsmark (1972-1977) // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Snesslinge (1966-1972) // Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 3 Snesslinge (1963-1966) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 3 Snesslinge (1957-1963) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 307 Snesslinge (1934-1957) |

Sektion 28 Norunda och sektion 33 Enköping inom avdelningen går 1997 samman och bildar sektion 33 Västra Uppland. // Sektion 28 hette före 1976 sektion 8. // 1985 ingår sektion 20 Rasbokil. |