Mostrar 1326 resultados

Från och med 1960 sorterade avd 28:s medlemmar under avd 91 Uppsala. |

Avdelningen bildades som avd 40 av Sv Bageri- och Konditoriarbetare- // förbundet. Fr o m protokoll daterat den 12/2 1911 kallas avd för avd 35. Bageri- och Konditoriarbetareförbundet slogs ihop med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet och bildade Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m protokoll daterat den 19/3 1922 kallas föreningen för avd 35 av Livsmedelsindustriarbetareförbundet. Den 1/1 1964 blev avd en sektion av avd 7 i Västerås. |

Ingår i Uppsaladistriktet fr o m 2006-01-01. |

Ingår i Byggnadsarbetareförbundet avd ?, 1962. |

Klubben bildades 2006 genom sammanslagning av de tidigare golv- och murarklubbarna inom avd 25 sektion 6. |

1974-1975 Grafiska fackförbundet Es-AW-gruppen // Organiserade tryckeripersonal på Almqvist & Wiksells tryckeri i Uppsala samt Norstedts tryckerier, Herzogs tryckerier och Rotogravyr i Stockholm. // // Bildad för att tillvarata tryckeripersonalens intressen vid omstrukturering av Esselte-koncernen. |

Upphörde 1949 och ingick i Sv Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala. // Organiserade bl a tvätteriarbetare. |

T o m 1962 Handelsanställdas förbund avd 132 Hallstavik.Fr o m 1962 sektion under Handelsanställdas förbunds storavdelning 36.1968 ombildas sektionen till ortsklubb. Ombildas därefter till allmän klubb.Orts/allmänna klubbar organiserar de som inte är anslutna i någon firmaklubb. |

Uppgår 1962 som sektion i Handelsanställdas förbund avd 36, Uppsala. // 1968 ombildas sektionen till ortsklubb. |

Organiserade ålderdomshemspersonal i Uppsala kommun och från och med sammanslagningen med sektion 14 den 1/1 1986, även vårdbiträden i öppenvård. Sektionen hade även före sammanslagningen med sektion 14 ett nära samarbete med denna. // // Uppgick 1987 i den nya sektion 7 som omfattade Luthagens, Hagunda och Eriksbergs kommundelar. |

Bildades 1974 av 232 utbrytare ur sektion 7. // Organiserade barnomsorgspersonal i Uppsala kommun. // Upphörde i samband med kommundelsreformen och indelningen i kommundelsvisa sektioner fr o m 1 januari 1988. |

Bildades ? som Upplands Lantarbetareförbund avd 64 Rasbo. // Fr o m 1 januari 1966 nytt avdelningsnummer = 58 Rasbo. Vid samma tidpunkt uppgick Lantarbetareförbundet avd 629 Upplands-Tuna i föreningen. // Vid sammanträde den 26/2 1979 diskuterades en övergång till Uppsala och de 8 närvarande röstade ja till övergång. |

Föreningen Svenska Östbottningar i Stockholm
Initiativ till bildandet av en Österbottnisk förening i Stockholm togs av Bertel Hedman, André Höglund och Johan Wennberg i början av år 1952. Föreningen Österbottningar i Stockholm grundades den 27 januari 1952. Målsättningen var att sammanföra i Stockholm med omnejd boende svenska östbottningar och andra av föreningens verksamhet intresserade personer samt att arrangera fester och aktiviteter i hembygdsanda. Efter påtryckningar från finskt håll för att få styrelseposter ändrades föreningens namn 1959 till Föreningen Svenska Östbottningar i Stockholm. 1969 var föreningen med om att grunda Finlandsvenskarnas Riksförbund i Sverige.//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304

"Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige är en intresseorganisation för de finlandssvenskar som bor i Sverige och representerar dem inför myndigheterna i Sverige och Finland. Förbundet arbetar för att främja medlemmarnas integration till det svenska samhället, stärka finlandssvenskarnas kulturella identitet samt informera om finlandssvenskar i Sverige.
Förbundet består av 22 lokalföreningar från Umeå i norr till Göteborg i söder och utger tidningen Finlands-Svensken med Fris-Nytt. Förbundet har sitt ursprung i Finlands-svenska Föreningars Samarbetskommitté som bildades 1959 av ordförandena i ett antal finlandssvenska föreningar. Kommittén ombildades 26 oktober 1969 till Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige.
//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304

Historik: Sverigefinska språknämnden var en myndighet som grundades 1975 och hade till uppgift att vårda och utveckla det finska språket i Sverige, sverigefinskan. Den 1 juli 2006 uppgick nämnden i Språkrådet, en avdelning inom den nya myndigheten institutet for språk och
folkminnen (ISOF). [2013-11-20 Wikipedia]

Taisto Hujanen har bland annat varit professor vid Tammerfors Universitet

1908-1950 Uppsala Dövstumförening 1951-1960-talet Uppsala Dövas förening |

Roland och Jonas Frid, far och son, driver i eget hus på Kyrkogatan 13 stadens äldsta fotografiatlejé.

Roland Andersson, som han hette från början, startade sin karriär som anställd hos Osvald Bindler, Polyfoto, åren 1948-1950. Teddy Aarni, som etablerade sig i Eskilstuna 1951, anställde redan samma år den unge fotografen. Han arbetade hos Aarni till 1953 då det var dags att söka äventyret i Chicago.

I Chicago studios fann A-, B- och C-fotografer och det fanns mörkrumsslavar. Roland Andersson fick börja som C-fotograf. Det arbetet gick mest ut på att bära väskor och att ladda film i kassetterna. Så småningom avancerade han till B-fotograf och fick då vara belysningstekniker. Ännu hade han inte nått fram till kameran som var A-fotografens domän. Man han skulle nå dit också, och det gjorde han hos en annan arbetsgivare, fortfarande i Chicago.

Tillbaka i Sverige 1956, arbetade han en kort tid hos studiofotografen och mästaren när det gällde föremålsfotografering, Arne Wahlberg i Stockholm, innan han fick sitt första stora frilansuppdrag. Detta, som resulterade i en bok, gick ut på att resa runt i landet och fotografera transportörer och uppdragsgivaren var det tillverkande företaget.

Året därpå arbetade han som stabsfotograf för FN i Suez och Gaza.

Hösten 1957 registrerade han sig som egen företagare i Eskilstuna under namnet Fotograf Roland Andersson, men redan i januari året därpå ändrades firmanamnet till Reklamfotograf Roland. Nu var det inte A-, B- eller C-fotografen som gällde utan nu fick han ta hand om hela alfabetet själv.

Adressen var till en början Kungsvägen 6 B, där han delade lokal med Rolf Bergström, och under en tioårsperiod med början 1960 Djurgårdsvägen 1.

Från 1962 heter firman Studio Roland och efternamnet Andersson har ändrats till Frid. Sedan 1970 finns Studion på Kyrkogtan 13.

Reklamfotografering för industrin har från början varit det huvudsakliga arbetsområdet och är så fortfarande. Här har sakligheten varit ledstjärna i arbetet och möjligen är det så att den korta tiden hos Arne Wahlberg har satt sina spår. Givetvis har uppdragsgivarens krav haft betydelse. Reklambilder för industrin måste vara exakta och skarpa och i allt övrigt hålla en hög kvalitet.

År 1984 började sonen Jonas Frid som lärling i studion och i negativ registret kam man se att han fick göra sitt första fotograferingsuppdrag under våren 1985. Uppdraget gällde fotografering av köksinredningar för ett varuhus.

Jonas Frid har under de år som gått sedan dess efter hand tagit över fotograferandet mer och mer och tio år efter det första uppdraget är han dessutom studions innehavare. Detta har inneburit två viktiga saker för Studio Roland. Dels kontinuitet, Jonas har samma kvalitetskrav från beställare och sig själv som Roland har haft, dels förnyelse. Även om Roland och Jonas är far och son, är de två individer och Jonas måste sätta sin prägel på arbetsresultatet. Det gör han bland annat med nyskapande ljusbehandling, multiexponeringar och genom ett annat sätt att se förhållandet mellan bakgrund och objekt.

Roland Frids äventyrslystnad förde honom till Chicago. Jonas Frid ägnar sig åt klättring på lodräta bergväggar och dykning i djupa vatten. Att flyga intresserar honom. Tack vare detta kan Studio Roland också effektuera såväl undervattens- som flygbilder. Framförallt det sistnämnda har appellerat till industrins beställare.

Företaget upphörde år 2008.

Föreningen bildades den 25 juli 1883 som en loge inom IOGT. Till en början hade logen ingen fast möteslokal, men 1894 inköptes den s k Nyströmska gården i Öregrund för detta ändamål. 1925 byggde föreningen ett nytt ordenshus på tomten. | Två ungdomsloger har verkat inom logen under olika perioder; 26 Tryggad Framtid och 1271 Edsborg. Bibliotek och studieverksamhet startade 1914. | P g a organisationsförändringar på riksnivå 1970, då IOGT och NTO går samman och bildar IOGT-NTO, blir logen en lokalförening inom IOGT-NTO. |

Föregångare; se TO Uppsala läns distrikt 1:a kretsen. | | Den 1:a kretsen, även kallad Enköpingskretsen, omfattade 1923 följande lokalföreningar; 26 Linnéa, 60 Hoppets Stjärna, 606 Fridstemplet, 792 Frid och 1650 Vårens Minne. |

Upphör då avdelningen ABF Enköpingsorten bildas. |