Visar 6165 resultat

Gräsö missionsförsamling upphörde 1922 som egen församling. Verksamheten på Gräsö sköttes därefter av Öregrunds missions- // församling. Juniorföreningen var uppdelad i två grupper, varav grupp 2 bedrev verksamhet på Gräsö. |

Ungdomsföreningen var mycket aktiv och hjälpte församlingen på olika sätt. T ex lämnade man bidrag till pastorslönen, reparationer osv. // Det bedrevs också bibelstudier och andra studiecirklar. |

Orresta missionsförsamling i Västmanlands län gick samman med Breds missionsförsamling 1961 och bildade Orresta-Breds missionsförsamling. Församlingen upphörde 1971 och medlemmarna överfördes till den nybildade Sydvästra Upplands missionsförsamling. |

Bildades under namnet Gryta Missionsförening. 1915 ändrades namnet till Örsundsbro missionsförening, senare Örsundsbro missionsförsamling. Församlingen ingick tillsammans med Dalby, Hagby, Ramsta och Balingsta missionsförsamlingar i Hagunda missionsförening (Hagunda-kretsen), en sammanslutning för att gemensamt kunna anställa pastor och församlings- // föreståndare. // 1962 uppgick Hagby i Örsundsbro missionsförsamling. // 1986 upphörde församlingen. |

1980 sammanslogs Torstuna och Österunda Missionsförsamlingar. // Missionshuset, som uppfördes 1880-1881, såldes dock först 1989. |

Föregås av en ynglingaförening som var verksam år 1880, då byggandet av missionshuset påbörjades. |

Verksamheten har drivits sedan 1870, men det formella föreningsbildandet skedde först 1872. |

1962 bildar Övergrans missionsförsamling tillsammans med Kalmar missionsförsamling Bålsta missionsförsamling. |

1951 lades föreningen ned tills vidare. // Den verkar ha återupptagit verksamheten 1955 under ett par år. |

Enligt 30-årsberättelse i Övergrans missionsförsamling har söndagsskoleverksamhet bedrivits sedan 1887. |

Se bilaga! // // Häri ingår Missionsförsamling Ramsta Syförenings arkiv. | 1902 19/2 bildades Ramsta missionsförening. Denna utgjorde en direkt fortsättning på den frikyrkligt kristna verksamhet som förekommit i Ramsta sedan början av 1870-talet. // 1881 bildades en syförening med namnet Ramsta arbets- eller syförening, vilken samma år sökte och fick inträde i Hagunda missionsförening. Det var emellertid alltså först 1902 som en frikyrklig församling i egentlig mening bildades i Ramsta. Vid mötet i februari 1902 antogs stadgar och föreståndare samt styrelse valdes. // // 1914 18/1 invigdes missionshuset i Lund. // // Årtalet för namnändringen till Ramsta missionsförsamling framgår inte av befintliga handlingar. // // 1962 uppgick församlingen i Balingsta missionsförsamling (som antog namnet Ramsta-Balingsta missionsförsamling).

Föreningen bildades vid ett möte i Ramsta missionshus den 14/4 1914. // Benämns även Ramsta Kristliga Ungdomsförening. |

Se bilaga! | 1879 bildades Balingsta sockens bönehusförening. // // 1879-1880 uppfördes missionshuset i Balingsta by, för övrigt sammanbyggt med den kolportörsbostad Hagunda missionsförening låtit uppföra under samma period. // // 1893 ändrades namnet till Balingsta missionsförsamling. // // 1962 ändrades namnet till Ramsta-Balingsta missionsförsamling, med anledning av att Ramsta missionsförsamling uppgick i Balingsta-församlingen. // // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna" utgjorde Ramsta-Balingsta ett stadsdelsområde inom Uppsala-församlingen, benämnt Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerade och samrådde om verksamheten.

Bildas genom sammanslagning av Rasbo Friförsamling (1887-1900) // och Rasbo Missionsförening (1891-1900). |

Tillsammans med Rasbo Missionsförening bildar de // Rasbo Missionsförsamling 1900. |

1896 bildades Rasbokils missionsförening/friförsamling // 1924 invigdes missionshuset i Ingvasta // 1934 ändrades namnet till Rasbokils missionsförsamling // 1984 upphörde församlingen |

1903 bildades Rosersbergs Missionsförening för första gången, men föreningen nedlades redan efter något år, troligen 1907. // 1925 skedde en nybildning av föreningen under namnet Rosersbergs Missionsförsamling. // 1937 beslöts att Rosersbergs Missionsförsamling skulle upplösas och att samtliga tillgångar skulle överlåtas på Upplands Ansgariiförbund. |

Bildad under namnet Sanda Kristna Fria församling. Sanda missionshus byggdes sommaren och hösten 1898 och invigdes i december samma år. |

Se bilaga | Bildades 1879 av Bärby, Skensta, Altuna och Fridhems missionsföreningar, för att bedriva verksamhet med gemensam predikant. // // 1886 upplöstes Simtuna missionsförsamling och missionsföreningarna fick sköta sin egen verksamhet och ekonomi, men predikant hade de fortfarande gemensamt fram till 1899. // // 1933 återbildades Simtuna missionsförsamling av Bärby och Forsby missionsförsamlingar. // // 2007 går samman med Torstuna-Österunda missionsförsamling under namnet Fjärdhundrabygdens missionsförsamling.

Bildades 1933 av Bärby och Forsby juniorföreningar i samband med att // Bärby och Forsby församlingar tillsammans bildade Simtuna missions- // församling. |

1933 - Bärby och Forsby ungdomsföreningar omorganiserade sig i Simtuna missionsförsamlings ungdomsförening. |

Bildades under namnet Skånela Fria missionsförsamling. // Verksamheten förefaller ha varit vilande mellan åren 1906-1914. // 1915 rekonstruerades församlingen och nya stadgar antogs. // 1918 ändrades namnet till Skånela-Norrsunda missionsförening. // 1925 invigdes församlingens missionshus. // 1930 ändrades namnet åter igen till Skånela missionsförsamling. // 1948 uppgick församlingen i Upplands-Väsby missionsförsamling. |

Hösten 1964 såldes Skepptunas Missionshus. // Vid sammanträde den 23 februari 1965 diskuterade man församlingens upphörande. Men frågan uppsköts för att bestämmas vid ett senare tillfälle. |

1891 16/2 bildades Skogs-Tibble missionsförening // 1897 17/10 invigdes missionshuset i Holmbro // Årtalet för namnändringen till Skogs-Tibble missionsförsamling framgår inte av handlingarna. // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna" utgjorde därefter Skogs-Tibble ett stadsdelsområde inom Uppsalaförsamlingen benämnt Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerade och samrådde om verksamheten. |

Se bilaga! | 1876 bildades en sammanslutning vid namn "Kristna Brödraföreningen" i Skutskär. 1878 ombildades denna till Skutskärs Friförsamling. 1889 anslöt man sig till Missions- // förbundet och bytte namn till Skutskärs Missionsförening. Samma år utarbetade man och antog stadgar. Fr o m 1909 är namnet Skutskärs Missionsförsamling. Församlingen är delad i tre kretsar: Skutskär, Bodarna och Harnäs. (Fakta gällande de exakta årtalen är lite osäkra p g a att 75- och 100-årshistorikerna innehåller olika uppgifter.) // // Möten höll man från början antingen i hemmen eller utomhus när väderleken så tillät, tills Bolaget upplät en kasern i Svarthamn för mötesverksamheten under vintrarna. Denna blev med ökande medlemssiffror för trång och varm. // // År 1886 upplät Bolaget den s k Samlingslokalen i Skutskär åt de tre frireligiösa sam- // funden samt de nykterhetssällskap som fanns representerade på platsen. Eftersom det var många föreningar som skulle dela på lokalen, så hade Missionsförsamlingen en mötestid i veckan, söndagar mellan 17-19. Behovet av en egen gudstjänstlokal blev allt större. // // I Ytterharnäs fanns det under denna tid en Missionsförening som nu tog initiativet till att bygga ett bönhus. Vid ett möte 1891 beslutades att denna förening och Missions- // föreningen i Skutskär skulle gå samman och att församlingen skulle överta den tomt som föreningen disponerade. // // 1893 var bygget av ett missionshus i Harnäs färdigt och fram till 1908 var detta centrum för missionsförsamlingens arbete. Fr o m pingsten 1908, då Missionskyrkan i Skutskär invigdes, skedde så småningom en förskjutning och centrum för arbetet blev nu den nya Missionskyrkan. // // Söndagsskola och syförening har haft verksamheten i Skutskär sedan 1875. Skutskärs Missionsförenings Ungdomsförening bildades 1891 och dess Juniorförening 1921. Ett strängband, musikförening, bildades någon gång på 1880-talet och 1893 bildades sångkören. Tidvis har också en orkester funnits inom församlingen men tyvärr upplösts // p g a många medlemmars avflyttning från orten. // Hösten 1939 bildades en V.P. kår.

1933 delades föreningen i två kretsar, Skutskär och Upplands-Bodarna. // Ingick i SMU, Skutskärs missionsförsamling 1958. |

1958 går scouter, juniorer och seniorer samman i en förening, SMU Skutskärs missionsförsamling. |

1958 slås scouter, juniorer och seniorer samman till SMU. |

Församlingen har sedan tidigt 1900-tal oftast haft nära samarbete med församlingen i Björklinge, men de har båda varit självständiga juridiska personer hela tiden. // Församlingen i Skuttunge fick på 1960-talet ett erbjudande om att gå upp i Björklinge, men de avstod. // Församlingarna presenterar sig utåt som Björklinge-Skuttunge missionsförsamlingar. |

Upphörde 1957, då föreningen uppgick i ungdomsföreningen, vid bildandet av SMU. |

Juniorföreningen uppgick i ungdomsföreningen 1957, då SMU bildades. // Slogs samman med ungdomsföreningen i Björklinge 1969 och bildade Björklinge-Skuttunge SMU. |

1971 går samman med Tensta missionsförsamling och bildar Tensta-Skyttorp missionsförsamling. |

Namnändring: // 1884 Börstils Brödraförsamling // 1938 Snesslinge Missionsförsamling // // Medlemmarna övergår till Öregrund och Östhammars missionsförsamlingar 1967. |

1899 Tuskö missionshus |

När församlingen upphör 1971 bildas en övergripande församling // under namnet Sydvästra Upplands missionsförsamling, varvid // även medlemmarna i Fridhem, Härnevi, Orresta-Bred och Vårfru missionsförsamlingar övergår till Sydvästra Upplands missions- // församling. // // Jämför Sydvästra Upplands missionsförenings arkiv. |

Juniorkretsen ingår 1957 i Sydvästra Upplands SMU. |

Bildades under namnet Storvreta Friförsamling. // Antar namnet Storvreta Missionsförsamling 1938. // Går samman med Storvreta Baptistförsamling 1980 // och bildar Storvreta Frikyrkoförsamling. |

Gick 1979 samman med Storvreta Baptistungdom och bildade Storvreta Frikyrkoungdom. |

Kvarvarande medlemmar ingick i Tolfta Missionsförsamling 1959. |

Bildades under namnet Tegelsmora missionsförening 1886. // 1921 antas namnet Tegelsmora friförsamling. // Församlingsarbetet var uppdelat i kretsar, som flest nio st. // Föreståndarna för kretsarna arbetade med verksamhetsfrågor, medan styrelsen handlade praktiska och ekonomiska frågor. Inledningsvis träffades styrelse och kretsar var för sig. // Församlingen gick 2007 samman med Vendels och Österbybruks missionsförsamling och bildade Örbyhus missionsförsamling. |

Juniorverksamheten var uppdelad i kretsar; Broddby, Göksby, Tobo och Örbyhus. Allt ungdomsarbete omorganiserades när SMU bildades 1957. |

All ungdomsverksamhet, utom söndagsskolan, läggs under SMU. // SMU består av scouter, juniorer och seniorer. // SMU leds av ett ungdomsråd med representanter från de olika verksamheterna. // Vid bildandet av SMU 1957 upphör ungdoms- och juniorkretsarna. |

Bildas under namnet Syskonföreningen "Senapsplantan". // Verksamheten skedde i s k distrikt eller kretsar, bl a Broddby, Tobo, Göksby och Örbyhus. // 1928 ändras namnet till Tegelsmora missionsförsamlings ungdom. |

Församlingen bildades 1891 under namnet Tensta Friförsamling. Namnbyte 1941. // 1971 gick församlingen samman med Skyttorps Missionsförsamling och bildade Tensta-Skyttorps Missionsförsamling |

Församlingen bildades genom sammanslagning av missionsförsamlingarna i Tensta och Skyttorp 1971. // Församlingen uppgick 1997 i Storvreta Frikyrkoförsamling och missionshuset i Tensta avyttrades. |

Bildades under namnet Tierps Norra Friförsamling. |

Ingår i Tierps Missionsförsamling 1976. Benämndes som Fjällens missionsförsamling inledningsvis. |

Ingick som Öndebo krets i Tierps missionsförsamling t o m 1919, då man bildade en egen församling. Uppgår i Tierps missionsförening 1982. |