Mostrando 6165 resultados

Föreningen bildades den 5/6 1975 under namnet Håbo Vi Unga-krets. // Namnändring 4/12 1975 till Håbo Vi Unga. |

Linje 1, socialdemokraterna och LO, ville ha obligatorisk och lagfäst tilläggspension för arbetare och tjänstemän. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5% av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3, 35,3%. |

Uppgick 1953 i Olandsbygdens Hantverks- och industriförening, Alunda. |

Den 22 juli 1909 bildades en minuthandelsförening med namnet Alunda med omnejds Handelsförening. // 17 september 1916 ändrades namnet till Alunda-Tuna Köpmannaförening. // 15 mars 1951 nytt namnbyte till Oland-Rasbo Köpmannaförening. // I april 1950 föreslogs att föreningen skulle uppgå i Upplands Köpmanna- // förening, men detta kom aldrig till stånd. Däremot ingick föreningen i Uppsala Handelsförening den 17 november 1972. // Föreningen hade pengar kvar, vilka är bokförda till år 1983. |

Namnändringar: // 1938 Upplands Skomakeriidkares distriktsförening // 1941 Upplands Skomakerimästares distriktsförening // // Föreningen upphörde 1970. Det låga och alltjämt sjunkande medlems- // antalet gjorde att man inte längre ansåg sig ha någon funktion att fylla. |

Bildad under namnet Upplands Hyresgästförening. Vid årsskiftet 2001/02 bildade hyresgästföreningarna i Uppland, Västmanland och Gävleborg Hyresgästföreningen Uppland-Västmanland-Gävleborg. Sedan xxxx heter man Hyresgästföreningen Region Aros-Gävle. |

Hyresgästföreningen i Hallstavik bildas 1953. // 1972 omorganiseras verksamheten inom Upplands Hyresgästförening, så att varje kommun omfattas av en hyresgästörening. Hyresgästföreningen i Hallstavik bildar då tillsammans med Norrtälje en ny kommuntäckande förening. // Arkivet omfattar handlingar rörande Hallstaviks hyresgästförening till 1972, därefter Norrtälje hyresgästförening. Övrigt se Hyresgästförening Uppland. |

Grundare: Jerry Hellgren, Bertil Hammarberg, Sven Lindeborg, Edgar Löwå, Sven Raab. // // Under en kort period förekom även s k "borg" i Göteborg. Annars enbart i Uppsala. Allvarsbrödernas sammanslutningar kallas "borgar". |

Sammanslutning av f d pojkscouter som är uppbyggd kring ordenstankar och ritualer. |

1994 flyttade Kungsgärdet sin verksamhet till Samariterhemmet och inga patienter blev kvar på Kungsgärdet. Därför beslöt patientföreningens styrelse att lägga ned föreningen fr o m 31 augusti 1994. |

Se bilaga. // // Avdelningen är vilande sedan 2012. | Bildades 1912 under namnet Uppsala Grafiska Faktorsklubb som den första avdelningen utanför Stockholm. Där hade kollegorna redan 1908 bildat Sveriges Grafiska Faktorsförening. // 1956 ändrade klubben namn till Uppsala Grafiska Faktors- och Tjänstemannaförening, UGTF, beroende på att huvudorganisationen hade ändrat namn för att bättre ge en bild av hur medlemskåren var sammansatt. // År 1967 ingick faktorerna i SALF, fr o m 1994 i Ledarna, där uppsalaavdelningen fick avdelningsnummer 502. // 1995 ändrade avdelningen namn till Grafiska Medieförbundet Uppsala.

Sammanslogs 1964 med Upplands-Tuna Arbetarekommun till Tuna-Stavby Arbetarekommun. |

Kårparti vid Uppsala universitet med en marxist-leninistisk åskådning. |

Bildas 8/5 1910 under namnet Uppsala läns Frisinnade Valkretsförbund. // 1934 ändrades namnet till Uppsala läns Valkretsförbund av Folkpartiet. // 1974 ändrades namnet till Uppsala länsförbund av Folkpartiet. // 1980 ändrades namnet till Folkpartiet i Uppsala län. |

Går samman med Knutby Folkpartiavd 1971. |

Avdelningen bildades genom sammanslagning av avdelningarna Fjärdhundra östra och Fjärdhundra västra. |

Bildades som Tierps Frisinnade Förening. Namnbyte 1934 till Tierps köpings lokalavdelning av Folkpartiet. // 1948 bildades en kvinnoklubb och 1950 en ungdomsklubb. // 1952 uppgick Tolfta lokalavdelning av Folkpartiet i Tierps köpings avdelning. |

Se bilaga! | Folkpartiets Uppsalaavdelning bildades den 23/8 1934 genom samgående mellan Uppsala Liberala Förening och Uppsala Frisinnade Medborgarförening. Tidigare samma dag hade de båda föreningarna var för sig enhälligt beslutat att på riksplanet ansluta sig till den nybildade riksorganisationen Folkpartiet. // // Folkpartiets Uppsalaavdelning upphörde den 5/2 1975 och ersattes av fem nya lokalavdelningar inom Uppsala stad, Norra, Östra, Sydöstra, Sydvästra samt Västra/Centrala, vilka bildats redan i september 1974. // // Fyra områden, som före omläggningen hörde till Folkpartiets Uppsalaavdelning kom att föras till andra, redan existerande lokalavdelningar. // // Dessa är: // // Område: Till lokalavdelning: // // Hela distrikt 39, Funbo Almunge/Knutby // // Den del av distriktet 20 GU, som faller Rasbo // inom 7:e lokala rådets område // // Den del av distriktet 38 VA, som faller Storvreta // inom 6:e lokala rådets område // // Den del av distriktet 19 GU, som faller Bälinge // inom 7:e lokala rådets område

Se bilaga! | Föreningen bildades år 1906 under namnet Uppsala Vänsterförening och anslöt sig enligt beslut den 7/2 1908 till Frisinnade Landsföreningen. // // Föreningen anslöt sig 1910 till det samma år bildade Uppsala läns Frisinnade Valkretsförbund. // // Som ett resultat av riksorganisationens sprängning våren 1923 beslöts vid ett möte den 5/10 1923, att föreningen skulle utträda ur Frisinnade Landsföreningen och Uppsala läns Frisinnade Valkretsförbund. // Vid årsmötet den 25/4 1924 beslöts att ändra föreningens namn till Uppsala Liberala Förening och samtidigt ansluta sig till Sveriges Liberala parti. Den minoritet som erkände sig till den frisinnade linjen hade redan i oktober 1923 utträtt ur Uppsala Vänsterförening och bildat Uppsala Frisinnade Medborgarförening. // // Uppsala Liberala Förening upphörde 1934 genom samgående med Uppsala Frisinnade Medborgarförening. Den nya sammanslagna föreningen bildades den 23/8 1934 och fick namnet Folkpartiets Uppsala-avdelning. Tidigare samma dag hade de båda föreningarna var för sig enhälligt beslutat att ansluta sig till den nybildade riksorganisationen Folkpartiet.

En interimsstyrelse för stadsdelsföreningen tillsattes den 1/6 1960 vid Folkpartiets Uppsalaavdelnings vårsamkväm. // Föreningen konstituerades på våren 1961. |

Bildades den 12/4 1942 på initiativ av Folkpartiets Kvinnogrupp i Uppsala. |

Bildades under namnet Uppsala södra centeravdelning. // 1989 bytte namn till Gottsunda centeravdelning. // 1995 uppgick i Bondkyrko centeravdelning. |

Se bilaga! | Föreningen bildades i februari 1935 under namnet Folkpartiets Ungdomsförening i Uppsala. // 13/9 1960 beslöts att omorganisera föreningen, som vid denna tidpunkt benämndes Uppsala FPU-klubb. Beslutet innebar att föreningen delades i två sektioner; en för "yngre" medlemmar och en för "äldre". Förutom en gemensam huvudstyrelse fick varje sektion en egen styrelse. // 11/11 1960 ändrades föreningens namn till Liberal Ungdom i Uppsala. // Liberal Ungdom splittrades vid årsmötet 1972 i och med att en ny klubb bildades av tidigare LU-medlemmar. // 1992 Namnbyte till Liberala Ungdomsförbundet Uppsala.

Den 8 maj 1910 beslutade distriktskongressen efter motioner från Skutskär och Uppsala Arbetarekommuner att Stockholm-Uppsala läns Partidistrikt skulle delas. Den 28 augusti 1910 hölls den konstituerande kongressen i Uppsala och Uppsala läns socialdemokratiska Partidistrikt var ett faktum. |

Bildades i samband med kommunreformen, varmed partidistriktets södra krets upphör. |

Bildad som Husby-Sjutolft socialdemokratiska arbetarekommun. // 1972 ombildad till Ekolsunds socialdemokratiska förening, p g a att en arbetarekommun bildades inom Enköpings kommun. |

1972 namnbyte till Eriksbergs socialdemokratiska förening. |

Se bilaga! | Föreningen bildades 1965 när Uppsala Västra socialdemokratiska förening delades i Eriksbergs, Uppsala Västra och Norby-Valsätra socialdemokratiska föreningar. (Föreningen räknar 1955 som sitt bildandeår.) // // Eriksbergs socialdemokratiska förening bedrev sin verksamhet endast i tre år, återförenades 1968 med Uppsala Västra socialdemokratiska förening. // // 9/5 1972 ändrade Uppsala Västra socialdemokratiska förening namn till Eriksbergs socialdemokratiska förening. // // 1990 uppgick Norby socialdemokratiska förening i Eriksbergs socialdemokratiska förening.

Går 1966 samman med Bladåkers socialdemokratiska arbetarekommun och bildar Faringe-Bladåker socialdemokratiska arbetarekommun. |

Se bilaga! | Gamla Uppsala Arbetarekommun bildades 1914, men nedlades. // Ombildas 1917? Upphör eventuellt därefter. Verksamheten återupptas 1922. // Detta år har hittills räknats som den nuvarande organisationens egentliga bildandeår. // Namnbyte vid årsmötet 1976 till Gamla Uppsala-Nyby socialdemokratiska förening. // Går samman 1996-03-03 med Lötens socialdemokratiska förening. // Namnbyte till Gamla Uppsala socialdemokratiska förening år ??? // 2002 uppgår även Gränby socialdemokratiska förening i Gamla Uppsala sdf.

Bildades under namnet Grillby socialdemokratiska arbetarekommun. // Nybildning 1/4 1972 under namnet Grillby socialdemokratiska förening. (Arbetarekommunen lades ned 31/3 1972.) // |

Järlåsa arbetarekommun bildades 1913, men fick dålig verksamhet, nybildning 1924. Ändrades till socialdemokratisk förening 1971. Omorganisering 1972, då Skogstibble-Ålands arbetarekommun slås samman med Järlåsa socialdemokratiska förening. // // Går upp i Hagunda socialdemokratiska förening 1995, tillsammans med Brunna och Södra Hagunda socialdemokratiska föreningar. |

Se bilaga! | Bildad 1938 under namnet Fröslunda Arbetarekommun. Senare under året ändrades namnet till Giresta-Fröslunda Arbetarekommun. // // 1945 införlivades Gryta Arbetarekommun och genom kollektivanslutningen tillkom nya medlemmar från Biskopskulla och Nysätra, varför en namnändring blev aktuell. Det nya namnet blev Örsundsbroortens Arbetarekommun. // // Med anledning av storkommunbildningen blev det nödvändigt att få till stånd ett samarbete mellan de olika arbetarekommunerna. Resultatet blev 1952 en arbetarekommun med namnet Lagunda Arbetarekommun. I denna uppgick Långtoras och Kulla-Fittja-Holms Arbetarekommuner. // // Ombildas 1972 till socialdemokratisk förening, då en arbetarekommun bildas för hela Enköpings kommun.

Ombildas till Litslena socialdemokratiska förening 1972. |

Innehåll: // Medlemsmatriklar 1927-1937 |

Bildade Simtuna missionsförsamlings juniorförening 1933 tillsammans med Bärby missionsförsamlings juniorförening. |

1908 upplöstes föreningen men nybildades 1912. |

Bildades 1933 av Bärby och Forsby juniorföreningar i samband med att // Bärby och Forsby församlingar tillsammans bildade Simtuna missions- // församling. |

1933 - Bärby och Forsby ungdomsföreningar omorganiserade sig i Simtuna missionsförsamlings ungdomsförening. |

1933 delades föreningen i två kretsar, Skutskär och Upplands-Bodarna. // Ingick i SMU, Skutskärs missionsförsamling 1958. |

Gick 1979 samman med Storvreta Baptistungdom och bildade Storvreta Frikyrkoungdom. |

Föreningen bildades under namnet Torstuna missionsförsamlings Jungfruförening. 1905 beslöt man ändra namnet till Torstuna missions- // församlings ungdomsförening Syskonringen. // Ungdomsföreningen anslöt sig till SMU år 1912 och till Västmanlands läns ungdomsförbund år 1919. // När och varför föreningen upphörde finns inte omnämnt, detsamma gäller också söndagsskolan och juniorföreningen. |

Se bilaga! | 1906 bildades Missionskyrkans junioravdelning, som en underavdelning till, det samma år bildade, Uppsala Stads Missionsförenings Ungdomsförbund (fr o m 1920 benämnd Missionskyrkans Ungdomsförening). // // När församlingen 1927 övertog huvudmannaskapet för juniorverksamheten, hade ytterligare tre junioravdelningar tillkommit, nämligen i missionskapellet och Peterslund 1923 samt i Flottsund 1925 (se egna arkiv). // // 1946 uppgick missionskapellets junioravdelning i Missionskyrkans junioravdelning. // // 1957 upphörde Missionskyrkans junioravdelning, i samband med en genomgripande omorganisation av ungdomsverksamheten inom Uppsala Missionsförsamling. All ungdomsverksamhet kom att samlas under SMU i Uppsala (se eget arkiv).

Föreningen nybildades ett antal gånger. |

Ungdomsföreningen var mycket aktiv och hjälpte församlingen på olika sätt. T ex lämnade man bidrag till pastorslönen, reparationer osv. // Det bedrevs också bibelstudier och andra studiecirklar. |

Bildas under namnet Hargs Kristliga församling. // 1935 ändras namnet till Hargshamns missionförsamling. // 1976 uppgår Östhammars missionsförsamling. |

Se bilaga! | Enligt historiken bildades Härnevi missionsförsamling den 5 oktober 1882 i Rönna. Det finns dock handlingar i arkivbeståndet som visar att föreningen varit verksam tidigare. Första ordförande blev Johan Andersson. // // Missionsförsamlingens söndagsskola bildades 1882. Dess första lärare var P. Härner. // // År 1901 blev församlingen medlem i Sydvästra Upplands Missionsförening. Församlingen hade ungdomsverksamhet och en syförening. // // Mellan åren 1914 och 1916 byggdes ett missionshus på en tomt som donerats av föreningsmedlemmarna A. och E. Bärzén.

Medlemmarna ingår sedan 1947 i Härnevi missionsförsamling. |

8/2 1903 ingivdes missionshuset i Ågersta. // Den 7 januari 1969 beslöts att Löts Missionsförening skulle upplösas. Föreningens samtliga medlemmar anslöt sig till Grillby Missionsförsamling. |

Orresta missionsförsamling i Västmanlands län gick samman med Breds missionsförsamling 1961 och bildade Orresta-Breds missionsförsamling. Församlingen upphörde 1971 och medlemmarna överfördes till den nybildade Sydvästra Upplands missionsförsamling. |

Bildad under namnet Sanda Kristna Fria församling. Sanda missionshus byggdes sommaren och hösten 1898 och invigdes i december samma år. |

Församlingen bildades 1891 under namnet Tensta Friförsamling. Namnbyte 1941. // 1971 gick församlingen samman med Skyttorps Missionsförsamling och bildade Tensta-Skyttorps Missionsförsamling |

Bildades under namnet Tierps Norra Friförsamling. |

Bildas under namnet Uppsala-Näs missionsförening. // 1907 ansluter sig föreningen till SMF. // 1955? namnändring till Uppsala-Näs missionsförsamling. // 1970 uppgår församlingen i Uppsala missionsförsamling. |

Bildades under namnet Lena Missionsförening. // 1914 namnbyte till Vattholma Missionsförsamling. // Församlingen ägde aldrig något eget missionshus. |

5/11 1887 bildas Vänge missionsförening. Frikyrklig kristen verksamhet hade bedrivits sedan 1860-talet, enligt 60-årshistoriken. Ett missionshus hade uppförts redan 1885 i Finsta by. 1/1 1933 ändras namnet till Vänge missionsförsamling. 1970 uppgår församlingen i Uppsala missionsför- // samling. Tillsammans med övriga "Hagunda-församlingarna" utgör Vänge därefter ett stadsdelsområde inom Uppsalaförsaml. benämnt Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerar och samråder om verksamheten. |

Se bilaga! | Församlingen bildades år 1881 under namnet "Kristi Vänner i Öregrund och på Gräsö". // Stadgar upprättades 18 februari 1883. Söndagsskola bedrevs från år 1882. Första årens möten hölls i sjökapten Lindgrens gård, men till nyåret 1884 invigdes det nya missionshuset Betel. // // År 1897 skiljde sig Gräsö-medlemmarna från Öregrunds Vännerna och bildade en egen församling "Kristi Vänner Gräsö". Öregrunds församling ändrar samtidigt namn till "Kristi Vänner i Öregrund". Enligt protokoll 1922-04-16 återupptogs samarbetet mellan de båda församlingarna. // // 1923 beslöts namnändring till Öregrunds Missionsförsamling, vilket behölls till församlingen upphörde 1982. Återstående medlemmar anslöt sig till Östhammars missionsförsamling. //

1962 bildar Övergrans missionsförsamling tillsammans med Kalmar missionsförsamling Bålsta missionsförsamling. |

Kretsen omfattade socknarna Börje, Vänge, Åland, Järlåsa, Hagby, Ramsta, Balingsta, Dalby, Jumkil och Skogstibble. |

Verksamheten nedlades 1941. Något år senare bildades en ny juniorförening. Mot senare delen av 50-talet avtog verksamheten. // En nystart skedde 1959. Denna juniorgrupps verksamhet lades ned 1960, främst till följd av ledarbrist. |

Ungdomsverksamheten var nedlagd under perioden 27/2 1923 - 10/2 1937. |

1938 ändrades Börstils Brödraförsamlings namn till Snesslinge missionsförsamling. |

Namnbyte 2008. |

1917 drabbas Raklösen av partisprängningen. Till följd av detta kallar man sig från 1918 Raklösens Gamla Arbetarekommun. // // 1934 går man ihop med Tierps Södra Arbetarekommun. |