Visar 6165 resultat

Bildas under namnet Upsala Hopp- och simklubb. 1904 ändras namnet. Bildningsåret har ibland angetts till 1899, bl a i Upsala simsällskaps tidigaste jubileumsskrifter. Den 2 juli 1909 anger även kappsimnings- klubben i protokollen att det är deras 10-åriga tillvaro. Den 22 augusti 1900 anges emellertid som det första sammanträdet. 2 september 1900 hölls den första simuppvisningen. 24 september skulle förslag till stadgar upprättas, varför 1900 är det troligaste bildningsåret. |

Föreningens syfte är att samla gamla klubbkamrater i Kanotsällskapet Ägir till träffar och utflykter samt att ekonomiskt stödja Kanotsällskapets verksam- // het. // // Medlemmarna skall ha fyllt 35 år och skall vara eller ha varit medlemmar i Kanotsällskapet. |

Föreningen bildades då IK Sirius Kanotsektion bröt sig ur organisationen och blev självständig. Man har förutom kanotidrotten även ägnat sig åt gymnastik, orientering och skidor. |

Föreningen bildades 1916 av Sven Thorell och några likasinnade intresserade av paddling och segling. På programmet hade man kanotpaddling kanot- och skridskosegling samt simning. Paddlingen blev snabbt framgångsrik och föreningen tog flera SM-tecken både individuellt och i lag. Med tiden förändrades föreningens aktivitet via segelkanoter till en ren jolleseglarklubb med koncentration på ungdomsverksamhet avseende Optimist och E-jolle. |

Föreningens syfte är att sammanföra män från olika samhällsområden // och intresseinriktningar för samkväm och samhällsdebatt. Föredrags- // hållare inbjuds till varje möte. |

Belägg för föreningen finns 1930-1966 (Hushållningssällskapets årsböcker). |

1970 beslutades att supporterklubben, som bildades 1966, skulle uppgå i Gamla UCK:are. |

Föreningen bildades som andelsförening under namnet Bergsbrunna Byggnadsförening. Syftet var att uppföra en lokal för arbetare och arbetarrörelsens organisationer i Danmarks socken. // // Föreningen ombildades 2009 till en ideell förening med namnet Bergsbrunna Bygdegårdsförening, som fick överta Kamratgårdens fastighet och övriga tillgångar samt skulder och övriga förbindelser. |

Föreningen bildades som andelsförening under namnet Bergsbrunna Byggnadsförening. Syftet var att uppföra en lokal för arbetare och arbetarrörelsens organisationer i Danmarks socken. // // Föreningen ombildades 2009 till en ideell förening med namnet Bergsbrunna Bygdegårdsförening, som fick överta Kamratgårdens fastighet och övriga tillgångar samt skulder och övriga förbindelser. |

Bildades 1885 under namnet Vaktmästareföreningens sjuk- och begravningskassa Uppsala. // Ombildades 1941 till kamratförening men bedrev även i fortsättningen hjälpverksamhet bland medlemmarna. |

Bildades av personer som under 2:a världskriget låg i beredskap under kapten Arvid Uggla vid 10:e kompaniet I8 i Uppsala. // Kompaniets fältdepå och föreningens samlingsplats var Ångelsta by i Vaksala socken. |

Nybildning 1972. // Ändamål; genom utövning av frilufts- och hobbyverksamhet. |

Förening för aktiva eller f d lärarstudenter, som är eller har varit boende på eller ätit sina måltider vid seminaristhemmet på Sturegatan 17 i Uppsala. |

Syfte; att främja ett gott kamratskap och att med aktiviteter av skilda slag göra något för handikappade och utvecklingsstörda barn i Uppsala. |

Bildades med syfte "att verka för sammanhållning bland dem vilka tillhört Kungliga Upplands artilleriregemente eller där fullgjort sin värnplikt". // Föreningen upplöstes 1980 och handlingarna överlämnades till Sockenstugans vänner i Funbo 1981 av Hjalmar Lindström, förre styckjunkare vid nämnda regemente |

Kamratföreningen bildades 1973 när medlemmarna gått ut lärarhögskolan I Uppsala där de först träffades och där gemenskapen grundlades. // Man träffades för "Bocksning" en gång om året där man tävlade i ett antal grenar. Träffarna varade i början fyra dagar men krympte med åren till tre. // År 2023 hölls Den sista Bocksningen, därefter lades sällskapet ned. |

Organiserade agitationen för linje 2 (avveckling på sikt) vid folkomröstningen angående kärnkraft 1980. |

Se bilaga! | Första protokollförda mötet ägde rum 1980-01-23. // // 1980-02-13 inbjudan från SMU och ANF till kampanjkommittén att debattera mot linje 1 och linje 3, den 18 februari samt 8 mars. // // Vid samma möte beslöts: // Affischering vecka nr 7 och 9. Polistillstånd söktes för torgmöten och högtalarbil. En kampanjkonferens skulle ordnas den 8 mars i Skutskärs Folkets Hus. // // 1980-05-28 meddelades kampanjkommitténs utgifter och inkomster. Resultatet visade ett överskott på ca 2 000 kronor. Kampanjkommittén beslutade enhälligt att vinsten skulle fördelas till ungdomsorganisationerna SSU och Unga Örnar. Ledamöterna beslutade att upplösa kampanjkommittén för linje 2, eftersom dess arbete hade slutförts.

Kalmar arbetarekommun nedläggs och nybildas ett flertal gånger under perioden. // // Bildar Håbo socialdemokratiska arbetarekommun tillsammans med Bålsta, Häggeby, Skokloster och Övergran socialdemokratiska arbetarekommuner. |

Kalervo Matias Kujala (6. maaliskuuta 1927 – 27. maaliskuuta 1998)[1] oli ruotsinsuomalainen kirjailija. Hän julkaisi yhdeksän teosta sekä useita novelleja, pakinoita, lehtirunoja omalla nimellään ja eri nimimerkeillä. Hänen romaaneihinsa kuuluvat muun muassa "Kun Ruotsi pysähtyi" (1977) ja "Kielon jäähyväiset" (1997). [2025-04-08 https://fi.wikipedia.org/wiki/Kalervo_Kujala]

Bildades 1/10 1919 genom utbrytning ur avd 5 av Sv Kakelugnsmakare- // förbundet. Avdelningen bestod av fajansarbetare. // Upphörde 31/5 1924 och ingick åter i Sv Kakelugnsmakareförbundets avd 5 Uppsala. Denna avdelning kallade sig även för Uppsala Fajansarbetare- // fackförening. |

"Avd 5" framgår först fr o m 1924 till 1926. // Det har funnits en avd 42 tidigare som går upp i avd 5 1924. // Avd 42 bröt sig ur 1919 och återanslöts 1924. |

Se bilaga! | Vid ett gemensamt möte med templen 31 Thor, 1575 Svea och 1100 Wasaborg den 24 oktober 1914 beslöt man att starta en kaférörelse. Det första kaféet låg på Svartbäcksgatan 9 i Uppsala och hette Café Temperance. // // 1920 lades templet 1100 Wasaborg ned och kaférörelsen sköttes fortsättningsvis av 31 Thor och 1575 Svea. // // 1934 utvidgades kaférörelsen på två håll i staden. Dels öppnade konditoriet på Bangårdsgatan 13 och dels inköptes Rosenlund i Kronparken. Café Temperance avvecklades 1950 och konditoriet på Bangårdsgatan 1968. // // 1976 avvecklades kaférörelsen helt.

Bildningsåret är oklart eftersom handlingar saknas före 1918. Säkert är dock att sällskapet existerade 1887. Detta är omskrivet i årsmötesprotokoll 1947, då man arrangerade en 60-årsbal. // Sällskapet Jultomtarna bedrev en hjälpande verksamhet. Efter behovs- // prövning av föräldrars ansökningar utsågs varje år de barn som var mest i behov av kläder och skor. Även julfester anordnades. // // Se bilaga! | Enligt styrelseprotokoll den 7 april 1975: // . . . // § 4 Då något behov av hjälpverksamhet enligt sällskapets syftemål icke längre föreligger, enär alla barnfamiljer numera erhåller statliga barnbidrag, beslutades att verksamheten nedlägges och att Sällskapet Jultomtarna därigenom upplöses. // // § 5 Beslutades att sällskapets kassabehållning, kr 17:- jämte upplupen ränta enligt sparbanksbok nr 7 415-8 överlämnas till Lutherhjälpen i Enköping genom insättning till dess postgiro, konto nr 237986-5. // // § 6 Uppdrogs åt Gösta Olsson att ombesörja dödande av sparbanksböcker samt att medlen översändes till Lutherhjälpen, ävenså att överlämna samliga protokolls- och räkenskapsböcker till stadens arkiv för eventuella framtida intresse." // . . . // //

Uppsala Julfemma distribuerade medel till diverse humanitära organisationer, bl a Röda Korset, Uppsala Samhjälp m fl. // Då organisationen lades ned 1977 övergick insamlingen i kyrkans regi. Insamlingens namn ändrades då till "Diakoniinsamlingen Uppsala Julfemma". |

Föreningen bildades under namnet Radnik. Namnbyte 1978. |

Den 21 april 1924 samlades ombud för tre avdelningar (Danmark, Västeråker-Dalby och Alunda) i Danmarks folkskola och bildade // ”Uppsalaortens distriktsförbund” av JUF. Vid årsmötet 1925 delades Uppsalaortens distriktsförbund, p g a verksamhetsområdets geografiska storlek, upp i två distrikt: Uppsala läns mellersta distrikt med 20 avdelningar och Uppsala läns norra med sex avdelningar. // 1936 ombildades distriktet till en krets under namnet Uppsala läns mellersta JUF krets. // |

1961 ombildades JUF Västland till hembygdsförening. |

Bildad som Enköpingsortens distrikt av JUF. Namnbyte 1926. |

Verkade som specialförbund under 4H åren 1961-1979. // (Jämför 4H, Uppsala läns distrikt) |

Verksamheten upphörde redan 1953. Föreningen upphörde formellt först 1973, då de återstående medlen skänktes till 4H Uppsala län och Jällaskolans Elevförbund. |

1934 bildades Tillinge JUF:s idrottssektion som 1942 ombildades till Tillinge Idrottsförening. |

Bildad som studiecirkel inom JUF Tensta. // Från 1936 var cirkeln gemensam med IOGT logen Hemmets Lycka. // Mötena hölls i ordenshuset i Råstaberg. |

Se bilaga! | Ribbingebäck JUF-avd bildades 1925. // Protokoll saknas från 1928-1944. Handlingar om boklån visar dock att man även bedrev studiecirklar och bibliotek. Senare även amatörteater. // // Protokollen från 1945 berättar om tävlingar av olika slag bl a stickning, bakning, borddukning, nötkreatursbedömning, växtkännedom, räfsning, slåtter, körning och skidor. // // Ungdomarna hade också arbetsaftnar med syförening och visptillverkning, som försåldes vid fester samt auktioner. Fester av olika slag t ex gökotteaftnar, skördefester, folkdans och julfester. // Man firade 25-årsjubileum i januari 1950. // // År 1940 skänkte föreningen 800 kronor till jaktplansinsamlingen för Finland. Den 7 december 1941 skänktes en fana värd 175 kronor till Skogs-Tibble/Ålands Hemvärn. // // 5 mars 1949 bildas en sparklubb. Man hade också en byggnadsfond. Efter årsmötet 3 februari 1951 samt månadsmötet 22 mars samma år finns ej några protokollförda möten förrän 7 mars 1982 som blev det sista, vilket berättar att man enades om att föreningen skulle upphöra den 1 april 1982. Enhälligt beslut fattades att föreningens kassa skulle överlämnas till Skogs-Tibbles församlingskyrkoråd, att användas till sockenstugans nybyggnad. // // Sparklubbens och Byggnadsfondens bankböcker avslutades och dessa pengar tillsammans med föreningens ordförandeklubba samt andra inventarier överlämnades också till Skogs-Tibble församling.

Bedrev bl a biblioteks-, studiecirkelverksamhet, idrott och arrangerade fester vid t ex Kettslinge festplats. // // 1934-1948 har föreningen egen lokal i Brogården. // 1936 startades sparklubb. |