Visar 6165 resultat

Kören började sjunga tillsammans 2001, men bildades formellt som förening i november 2003. |

Den 22 juli 1909 bildades en minuthandelsförening med namnet Alunda med omnejds Handelsförening. // 17 september 1916 ändrades namnet till Alunda-Tuna Köpmannaförening. // 15 mars 1951 nytt namnbyte till Oland-Rasbo Köpmannaförening. // I april 1950 föreslogs att föreningen skulle uppgå i Upplands Köpmanna- // förening, men detta kom aldrig till stånd. Däremot ingick föreningen i Uppsala Handelsförening den 17 november 1972. // Föreningen hade pengar kvar, vilka är bokförda till år 1983. |

Den 23 januari 1924 föreslog en interimstyrelse att det nedlagda gillet i Ytterharnäs skulle återupptas, detta blev också de närvarandes beslut. Detta första gille bildades 1909 och fungerade en följd av år tills det av okänd anledning lades ned. // Kvinnogillenas uppgift var att främja den konsument-kooperativa rörelsen samt att sprida upplysning i konsumentfrågor. |

Kvinnogillet upphörde när ett konsumentgille bildades i Skutskär, som bestod av både män och kvinnor. |

Namnändring 1969 till Gimo Konsumentgille, då även män ges möjlighet att bli medlemmar. |

Bildades av Konsum Uppsala, OK, HSB, Riksbyggen, Reso, Folksam, Fonus och BPA med syfte att gemensamt sköta reklam- och informationsfrågor. |

Föreningen drivs av ungdomar på Brantingsgården i Uppsala med fritidsledarna som stödledare. Verksamheten omfattar drift av gårdens café och kiosk samt discotek. |

Stadgarna antogs den 17 juni 1922. Enligt August Karlsson bildades föreningen år 1921 på initiativ av avd 35 Elektrikerförbundet, men ingen // verksamhet kom till stånd. |

År 1923 gick Enköpings Kooperativa Handelsförening ihop med Fanna Nya Handelsförening och bildade Konsumtionsföreningen i Enköping. |

Föreningen bildades för att tillhandahålla färdiglagad mat, kaffe, läskedrycker med mera till anställda vid Uppsala-Ekeby AB. |

Vid årsmötet 1970 beslutades att föreningen skulle upphöra med verksamheten och uppgå i Uppsala läns Centralorganisation. // Under de senaste åren hade föreningen ej haft någon egen verksamhet, utan enbart gjort samarrangemang med centralorganisationen. |

Bildades 1917 som Upsala manliga kontoristklubb, men redan vid nästa sammanträde ändrades namnet till Upsala kontoristförening. // Under perioden 1937-1942 gick föreningen under namnet Uppsala kontorist- och affärsbiträdesförening. // Fr o m 1943, då föreningen inte längre var verksam inom det organisatoriska och fackliga arbetet, enbart en kamratförening under namnet Uppsala kontoristförening. |

Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1961/62. |

| Grundas i början av 1923 under namnet Kooperativ Samköpsförening. Samma år sökte man och fick medlemskap i Kooperativa förbundet. Syftet med verksamheten var att ge konsumenterna möjlighet att vara med och bestämma priserna själva. Den privata handelns prisaktivitet var vid tidpunkten tämligen obefintlig. // Vid slutet av 1945 ändrade man föreningens namn till Konsumentföreningen Uppsala u.p.a. som i dagligt tal blev Konsum. // Föreningen stod från början öppen för alla som önskade ansluta sig oberoende av politisk uppfattning, social ställning eller religiös bekännelse. Vid slutet av det första året hade föreningen 238 medlemmar medan siffran översteg 68 000 år 1990. // Den första butiken var inrymd i ett magasin på auktionsverkets gård. Behovet av flera och bättre lämpade lokaler var stort. Vid slutet av 1923 fanns det fyra kooperativa butiker i Uppsala. Antalet försäljningsenheter ökar kontinuerligt till mitten av 1960-talet då den strukturella förändringen med livsmedelshall, varuhus, stormarknad börjar slå igenom. Vägen från småbutikerna till de stora enheterna går via snabbköpsbutiker, den första i Uppsala öppnas 1950 på Börjegatan, livsmedelshallar; 1952 den första, och via varu- // hus. Välståndet stiger som ökar kravet på ett större urval av livsmedel och andra varor. // // Den 16 september 1953 invigs varuhuset Forum som skulle bli ett av de första stora kooperativa varuhusen utanför Stockholm. Försäljningsresultatet under första hela verksamhetsåret överträffade vida förväntningarna. För att tillfredsställa behoven byggdes varuhuset om och till i flera omgångar. 1971 ändrades namnet också till Domus. Vid den senaste ombyggnaden som avslutades 1992 blev det nya namnet Forum Gallerian. // Om-, till- och nybyggnationen pågår kontinuerligt. 1970-71 är toppår då nya varuhus öppnas i Enköping och Norrtälje. 1971 invigs Gränby Köpcentrum. När medlemstalet var lågt klarade man sig med direkt representation i de demokratiska organen. Men redan 1929 (1 950 medlemmar) antogs nya stadgar. Föreningen indelades i distrikt, förvalt- // ningsråd väljs som uppdelas i olika utskott. Även medlemsråden tillkommer. Nya stadgar antas även senare i föreningens historia. // 1931 inträffar den första fusionen då Björklinge Konsumtionsförening ansluter sig. Den stora anslutningsvågen inträffar under 1960-talet; 1962 Vattholma och Storvreta Kon- // sumtionsföreningar, 1965 Enköpings och Rimbo Konsumtionsföreningar, 1966 Norra Roslags Konsum, Konsum Örbyhus, Olands Konsum samt Konsum Hallstavik, // 1967 Konsum Norra Uppland, Tierp och Norrtälje föreningar. // Konsumentföreningen Uppsala täcker nu större delen av Uppsala län och delar av Stockholms län. Antalet distrikt har ökat till 16. // 1975 säger Vätö Handelsförening ja till fusion med Konsum Uppsala. Tendensen mot större enheter fortsätter under hela 1980-talet. Varuhusen och hallbutiker tar allt större del av försäljningsvolymen, antalet närbutiker minskar. // 1991 beslutas att Konsum Uppsala ingår i en större enhet; Konsum Svea med säte i Västerås. // // Arkivhandlingar, förvarade på Kooperativa Förbundet i Stockholm, gällande Konsumentföreningen i Uppsala // Förvaltningsrådsprotokoll 1943-1985 (7 vol) // Styrelsens protokoll 1944-1985 (7 vol), 1944 års styrelseprotokoll - // lösa handlingar // Bilagor till styrelseprotokoll 1968-1988 (33 vol) // Handlingar rörande affärsledningen 1975-1988 (19 vol) //

Konsumtionsföreningarna i Tierp, Söderfors och Marma gick 1936/37 samman och bildade Norra Upplands Konsumtionsförening. |

Föreningen uppgick i Örbyhus Konsumtionsförening 1928, men lades formellt ned först 1931. |

Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1962. |

Bildar konsumtionsföreningen Norra Uppland tillsammans med konsumtionsföreningen Tierp och Marma. |

Föreningen bildades genom sammanslagning av konsumtionsföreningarna Allians, Upplandsbodarna och Framtiden, Ytterharnäs 1926. |

Bildades under namnet Gimo Hushållsförening. Namnändring 1932. // Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1966. |

Inledde samarbete med Konsum Uppsala 1926 och anslöt sig till Uppsala 1932. |

Uppgick i Norra Roslagens Konsumtionsförening 1933. |

Ingår i Norra Roslagens konsumtionsförening 1934. |

1907 bildades den första konsumtionsföreningen i Örbyhus. Denna upplöstes dock för att sedan nybildas 1925. 1966 uppgick föreningen i Konsum Uppsala. |

Föreningen bildades genom en utbrytning ur Konsum Uppsala, som man åter anslöt sig till 1966. |

Gick 1961 samman med Sala konsumentförening som senare, tillsammans med Heby, Västerfärnebo och Vittinge, bildade Östra Västmanlands konsumtionsförening. |

Heby konsumtionsförening bildades 1905 under namnet Heby Arbetares Handelsförening u p a. Namnändring 1918. // Föreningen gick 1961 samman med konsumtionsföreningarna i Morgongåva, Heby, Vittinge, Västerfärnebo och Sala och bildade Östra Västmanlands konsumtionsförening. |

Slås samman med konsumtionsföreningen Allians, Upplandsbodarna och bildar konsumtionsföreningen Skutskär 1926. |

På matrikelns framsida står Konsumtionsföreningen Fram. Denna förening okänd. Kan eventuellt handla om Kooperativa Vedaffären eller föreningen Fram 1909-1912. Detta trots att medlemmarnas inträdesår är 1908, med början i augusti. Årtalet 1909 kan t ex handla om en sen registrering. I en av sina historiker säger August Karlsson att denna vedaffär startades 1906, medan han i en annan av sina skrifter säger att starten har varit i januari 1909. |

Föreningen hade sitt ursprung i den år 1910 bildade Enköpings kooperativa handelsförening. // Ingår i Konsum Uppsala 1965. |

Föreningen bildades genom en sammanslagning av föreningarna i Tierp, Marma och Söderfors. 1967 uppgick man i Konsum Uppsala. |

Föreningen upphörde i och med att Norra Upplands Konsumtionsförening uppgick i Konsum Uppsala. |

Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1968. |

Slås samman med Konsumtionsföreningen Framtiden, Ytterharnäs och bildar Konsumtionsföreningen Skutskär 1926. |

Bildades som Vattholma kooperativa kvinnogille. // Namn- och organisationsbyte 1969 vid ombildningen av kooperativa kvinnogillesförbundet. Verksamheten fortsatte dock oförändrad. |

Gillet bildades när Skutskärs kooperativa kvinnogille upphörde 1971. Konsumentgillet består både av män och kvinnor. |

Bildad som Gimo Kooperativa Kvinnogille. // Namnändring 1969 till Gimo Konsumentgille, då även män ges // möjlighet att bli medlemmar. // Namnbyte 1980 till Gimo-Östhammars Konsumentgille, då flera medlemmar bor och verkar även där. |

Bildades under namnet Enköpings Kooperativa Kvinnogille. // 1969 bytte gillet namn till Enköpings Konsumentgille och samtidigt // fick män möjlighet att bli medlemmar. |

Konstsommar tillkom 1961 genom att Upsala Konstnärsklubb, föreningen Pro Arte och studieförbundet IOGT slog sig samman för att som § 1 i stadgarna säger "i Uppsala sommartid anordna konstutställningar, konserter och litterära aftnar". // Fr o m ? arrangerades Konstsommar av NBV, Upsala konstnärsklubb och Uplands konstförening. // 2011 upplöstes föreningen. |

Uppsala Konstnärsklubb startades år 1955 för att få till stånd en grafisk ateljé för stadens 30-tal konstnärer. Medel till denna införskaffades under år 1960 genom ett av klubben anordnat konstlotteri. Klubben ser dessutom som sin uppgift att genom föredrag, diskussioner, utställningar etc samla konstnärerna kring gemensamma yrkesintressen. |

Uppsala Konstnärsklubb startades år 1955 för att få till stånd en grafisk ateljé för stadens 30-tal konstnärer. Medel till denna införskaffades under år 1960 genom ett av klubben anordnat konstlotteri. Klubben ser dessutom som sin uppgift att genom föredrag, diskussioner, utställningar etc samla konstnärerna kring gemensamma yrkesintressen. |

Föreningen Nytt Konstmuseum i Uppsala bytte genom beslut på medlemsmöte den 10 februari och den 21 april 1993 namn till Föreningen Uppsala Konstumuseums vänner, då föreningens mål - att arbeta för ett nytt konstmuseum i Uppsala - hade uppnåtts. |

Sammanslutning av amatörkonstnärer i Gottsunda. Arrangerar bl.a. Gottsunda vårsalong på Gottsundabiblioteket. // // Bildades under namnet Gottsunda Konst- och Konsthantverksgille. Namnbyte 2001. |

Föreningen har som syfte att verka för ett rikare och livligare konstliv i Uppland genom att bl.a. annordna utställningar, föreläsningar och studieresor. // // 1982 bildade man Stiftelsen Upplands Konstmuseum tillsammans med Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, varvid Konstföreningens verksamhet i Gamla Gillet övertogs och samlingarna överfördes till stiftelsen. |

Föreningen har som syfte att verka för ett rikare och livligare konstliv i Uppland genom att bl.a. annordna utställningar, föreläsningar och studieresor. // // 1982 bildade man Stiftelsen Upplands Konstmuseum tillsammans med Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, varvid Konstföreningens verksamhet i Gamla Gillet övertogs och samlingarna överfördes till stiftelsen. |

Bildades på initiativ av Lennart Lidman genom att en interimstyrelse började arbeta under 2008. Det konstituerande årsmötet hölls i Härkeberga Gillestuga den 5 februari 2009. // Verksamhetsåret 2012 blev föreningens sista med anledning av ordförande Lennart Lidmans sviktande hälsa som gjorde att styrelsen inte såg några möjligheter till fortsatt verksamhet med samma höga ambitioner och kvalitet. // |

Uppgift; att verka för ett aktivt arbete för de konservativa idéerna bland ungdomen i Uppsala. |

Bildades 1967 under namnet Kommunistiska Förbundet Marxist- // Leninisterna (KFML). // 1970 sker en utbrytning av en stalinistisk falang som bildar KFML(r), fr o m 1977 KPML. // 1973 ändrar KFML namn till Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). // SKP tillhörde den maoistiska falangen av marxist-leninismen. // Partiet startar tidningen "Gnistan" 1967, vilken lades ned 1989. |

Bildad som Uppsala Kommunistiska Universitetsförening, VPK (UKU-VPK). // Namnbyte 1977 till VPK/KHF, Kommunistiska Högskoleföreningen. |

Bildades som Skutskärs socialdemokratiska ungdomsklubb. Efter splittringen av SAP, när vänsterfalangen bildade socialdemokratiska vänsterpartiet 1917, övergick hela socialdemokratiska ungdomsförbundet // till vänsterpartiet. // // 1921 ombildades detta till Sveriges Kommunistiska parti. Ungdomsklubbarna kallades därefter kommunistiska. |

Bildades 1943 som Grovarbetareklubben Uppsala. // 1960 skedde ett namnbyte. |

Majoriteten av medlemmarna i den kommunistiska arbetarekommunen i Uppsala tillhörde Kilboms falang, som 1929 bröt med Komintern och 1934 bildade socialistiska partiet. // Se förteckning socialistiska partiet. // De kommunister som inte gick över bildade en ny kommunistisk arbetare- // kommun omkring 1933. // Se VPK Uppsala kommunistiska arbetarkommun. |

Bildad 1917 som socialdemokratisk vänsterkommun. // 1921 kommunistisk arbetarekommun. |

Bildas under namnet Pensionerades Kommunalarbetares Kamratförening. // 1951 ändras namnet till Uppsala Kommunalarbetares Pensionärsförening. // 1957 ändras namnet till det nuvarande. |

Föreningens syfte var att befrämja Fannaområdets kommunala intressen. |

Samorganisationen bildades av Sv Kommunalarbetareförbundets avd 57, 68, 88 och 150 i Uppsala. // Upplöstes 1967 p g a storavdelningen Kommunalarbetareförbundet avd 57:s bildande. |

Bildades 26/1 1947 av Kommunalarbetareförbundets avd 432 och 498 i Uppsala samt 496 i Enköping. Under år 1948 anslöts avd 311 i Tobo. // // Upphörde 30/6 1966, 1/7 1966 trädde en storavdelning 432 S i verksamhet. |

Organiserar personal inom omsorgsverksamheten i Uppsala län. // Sektionen bildades som sektion 7. Personalen inom social och omsorg tillhörde före 1992 sektion 2. // Efter att sektionen upphört 1/1 1996 kommer personalen att tillhöra sektioner efter var arbetsplatsen är belägen. |

Socialdemokratisk fackklubb för städpersonal. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 04 socialdemokratisk fackklubb SKAF:tet 1990. // Namnbyte 1993 till Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län sektion 21 socialdemokratisk fackklubb SKAF:tet. // Därefter namnbyte 1995 till Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län socialdemokratisk fackklubb SKAF:tet. // 1996 gick fackklubben samman med S-fackklubben Norrsken. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 3. // Namnbyte 1993. // Organiserade anställda inom Centrala stadens kommundel. // Uppgick i sektion 2 1999. |