Föreningen uppgick i Örbyhus Konsumtionsförening 1928, men lades formellt ned först 1931. |
Konsumtionsföreningarna i Tierp, Söderfors och Marma gick 1936/37 samman och bildade Norra Upplands Konsumtionsförening. |
| Grundas i början av 1923 under namnet Kooperativ Samköpsförening. Samma år sökte man och fick medlemskap i Kooperativa förbundet. Syftet med verksamheten var att ge konsumenterna möjlighet att vara med och bestämma priserna själva. Den privata handelns prisaktivitet var vid tidpunkten tämligen obefintlig. // Vid slutet av 1945 ändrade man föreningens namn till Konsumentföreningen Uppsala u.p.a. som i dagligt tal blev Konsum. // Föreningen stod från början öppen för alla som önskade ansluta sig oberoende av politisk uppfattning, social ställning eller religiös bekännelse. Vid slutet av det första året hade föreningen 238 medlemmar medan siffran översteg 68 000 år 1990. // Den första butiken var inrymd i ett magasin på auktionsverkets gård. Behovet av flera och bättre lämpade lokaler var stort. Vid slutet av 1923 fanns det fyra kooperativa butiker i Uppsala. Antalet försäljningsenheter ökar kontinuerligt till mitten av 1960-talet då den strukturella förändringen med livsmedelshall, varuhus, stormarknad börjar slå igenom. Vägen från småbutikerna till de stora enheterna går via snabbköpsbutiker, den första i Uppsala öppnas 1950 på Börjegatan, livsmedelshallar; 1952 den första, och via varu- // hus. Välståndet stiger som ökar kravet på ett större urval av livsmedel och andra varor. // // Den 16 september 1953 invigs varuhuset Forum som skulle bli ett av de första stora kooperativa varuhusen utanför Stockholm. Försäljningsresultatet under första hela verksamhetsåret överträffade vida förväntningarna. För att tillfredsställa behoven byggdes varuhuset om och till i flera omgångar. 1971 ändrades namnet också till Domus. Vid den senaste ombyggnaden som avslutades 1992 blev det nya namnet Forum Gallerian. // Om-, till- och nybyggnationen pågår kontinuerligt. 1970-71 är toppår då nya varuhus öppnas i Enköping och Norrtälje. 1971 invigs Gränby Köpcentrum. När medlemstalet var lågt klarade man sig med direkt representation i de demokratiska organen. Men redan 1929 (1 950 medlemmar) antogs nya stadgar. Föreningen indelades i distrikt, förvalt- // ningsråd väljs som uppdelas i olika utskott. Även medlemsråden tillkommer. Nya stadgar antas även senare i föreningens historia. // 1931 inträffar den första fusionen då Björklinge Konsumtionsförening ansluter sig. Den stora anslutningsvågen inträffar under 1960-talet; 1962 Vattholma och Storvreta Kon- // sumtionsföreningar, 1965 Enköpings och Rimbo Konsumtionsföreningar, 1966 Norra Roslags Konsum, Konsum Örbyhus, Olands Konsum samt Konsum Hallstavik, // 1967 Konsum Norra Uppland, Tierp och Norrtälje föreningar. // Konsumentföreningen Uppsala täcker nu större delen av Uppsala län och delar av Stockholms län. Antalet distrikt har ökat till 16. // 1975 säger Vätö Handelsförening ja till fusion med Konsum Uppsala. Tendensen mot större enheter fortsätter under hela 1980-talet. Varuhusen och hallbutiker tar allt större del av försäljningsvolymen, antalet närbutiker minskar. // 1991 beslutas att Konsum Uppsala ingår i en större enhet; Konsum Svea med säte i Västerås. // // Arkivhandlingar, förvarade på Kooperativa Förbundet i Stockholm, gällande Konsumentföreningen i Uppsala // Förvaltningsrådsprotokoll 1943-1985 (7 vol) // Styrelsens protokoll 1944-1985 (7 vol), 1944 års styrelseprotokoll - // lösa handlingar // Bilagor till styrelseprotokoll 1968-1988 (33 vol) // Handlingar rörande affärsledningen 1975-1988 (19 vol) //
Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1961/62. |
Bildades 1917 som Upsala manliga kontoristklubb, men redan vid nästa sammanträde ändrades namnet till Upsala kontoristförening. // Under perioden 1937-1942 gick föreningen under namnet Uppsala kontorist- och affärsbiträdesförening. // Fr o m 1943, då föreningen inte längre var verksam inom det organisatoriska och fackliga arbetet, enbart en kamratförening under namnet Uppsala kontoristförening. |
Vid årsmötet 1970 beslutades att föreningen skulle upphöra med verksamheten och uppgå i Uppsala läns Centralorganisation. // Under de senaste åren hade föreningen ej haft någon egen verksamhet, utan enbart gjort samarrangemang med centralorganisationen. |
Föreningen bildades för att tillhandahålla färdiglagad mat, kaffe, läskedrycker med mera till anställda vid Uppsala-Ekeby AB. |
År 1923 gick Enköpings Kooperativa Handelsförening ihop med Fanna Nya Handelsförening och bildade Konsumtionsföreningen i Enköping. |
Stadgarna antogs den 17 juni 1922. Enligt August Karlsson bildades föreningen år 1921 på initiativ av avd 35 Elektrikerförbundet, men ingen // verksamhet kom till stånd. |
Föreningen drivs av ungdomar på Brantingsgården i Uppsala med fritidsledarna som stödledare. Verksamheten omfattar drift av gårdens café och kiosk samt discotek. |
Bildades av Konsum Uppsala, OK, HSB, Riksbyggen, Reso, Folksam, Fonus och BPA med syfte att gemensamt sköta reklam- och informationsfrågor. |
Namnändring 1969 till Gimo Konsumentgille, då även män ges möjlighet att bli medlemmar. |
Kvinnogillet upphörde när ett konsumentgille bildades i Skutskär, som bestod av både män och kvinnor. |
Den 23 januari 1924 föreslog en interimstyrelse att det nedlagda gillet i Ytterharnäs skulle återupptas, detta blev också de närvarandes beslut. Detta första gille bildades 1909 och fungerade en följd av år tills det av okänd anledning lades ned. // Kvinnogillenas uppgift var att främja den konsument-kooperativa rörelsen samt att sprida upplysning i konsumentfrågor. |
Den 22 juli 1909 bildades en minuthandelsförening med namnet Alunda med omnejds Handelsförening. // 17 september 1916 ändrades namnet till Alunda-Tuna Köpmannaförening. // 15 mars 1951 nytt namnbyte till Oland-Rasbo Köpmannaförening. // I april 1950 föreslogs att föreningen skulle uppgå i Upplands Köpmanna- // förening, men detta kom aldrig till stånd. Däremot ingick föreningen i Uppsala Handelsförening den 17 november 1972. // Föreningen hade pengar kvar, vilka är bokförda till år 1983. |
Kören började sjunga tillsammans 2001, men bildades formellt som förening i november 2003. |
2004 upplöstes kören som förening. |
Bildades under namnet Söderfors Missionsförsamlings Manskör. // 1944 antas namnet Körförening. |
1975 upphörde Dannemorakorpen som eget förbund och bildade en krets under Östhammars Korpidrottsförbund. |
Ombildades 1986 från en krets av Uppsala Korpidrottsförbund till en självständig förening. |
Den 26 februari 1975 bildade Dannemoras lokalförbund en krets under Östhammars lokalförbund. |
Bildades som Upplands Korpidrottsförbund. På Rikskorpstämman 1947 fastställdes att namnet skulle ändras till Uppsala Korpidrottsförbund och verksamhetsområdet till Uppsala stad med närliggande bygd. |
Föreningens tidigare material har troligen kastats bort. |
Se bilaga! | Verksamheten började i samband med att fyra evangelister från Maranata i Stockholm inbjöds att hålla tältmöten i Öregrund sommaren 1964. Inbjudare var ett 10-tal fd medlemmar i Öregrunds filadelfiaförsamling. Möten hölls därefter bl a i Öregrunds templarlokal och Gimo Folkets hus. Man kallade gruppen Maranata Öregrund. // Namnbyte 1969 till Maranata Östhammar. // Namnbyte 5 juli 1981 till Kristen Gemenskap. // Först i och med att fastighet skulle inköpas på 1980-talet fick verksamheten en mer formell utformning med styrelse. Föreningen köpte då Frälsningsarméns fd kårlokal i Hökhuvud, som byggdes om och invigdes 1985.
Bildades 1947 och har koncentrerat sig på att värna om den kristna traditionen. Den är dogmatiskt obunden och har således en ekumenisk framtoning. En intensifiering av arbetet mellan kyrkan och "kulturlivets skilda områden" har varit ledande för dess arbete. Gick 1971 ihop med Förbundet för Kristet Samhällsliv och bildade Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn. |
Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn (KHS) bildades 1971 genom ett samgående mellan Förbundet för Kristet samhällsliv (bildat 1918) och Förbundet för Kristen humanism (bildat 1937). År 2011 ändrades förbundets namn till Förbundet Kristen humanism. |
Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn (KHS) bildades 1971 genom ett samgående mellan Förbundet för Kristet samhällsliv (bildat 1918) och Förbundet för Kristen humanism (bildat 1937). År 2011 ändrades förbundets namn till Förbundet Kristen humanism. |
Uppgick i Tierpsgruppen och bildade Tierp-Örbyhusgruppen 1975. |
Klubben är vilande sedan 1990-talet |
1967 sammanslås Söderfors-gruppen med Tierp-Tolfta Kristna social- // demokratiska grupp och bildar Tierp-Söderfors Kristna socialdemokratiska grupp. |
1948-1967 Tierp-Tolfta Broderskapsgrupp // 1967-1975 Tierp-Söderfors Broderskapsgrupp // 1975-1977 Tierp-Örbyhus Broderskapsgrupp // 1977- Tierps Broderskapsgrupp |
Verkade för främjandet av kristendomsundervisning i skolorna. // Föreningen omfattade Uppland utom Stockholm. Bildad som Förbundet Kristna Seminarister och Lärare. På riksplanet sammanslogs förbundet 1965 med Sveriges Kyrkliga Lärarförbund och Blivande Lärares Kristna Sammanslutning och bildade Sveriges Kristna Lärarförbund, varvid kretsen bytte namn. Namnbyte till Förbundet Kristendom och Skola 1977. |
Förbundets uppgift var att verka för goda förbindelser mellan den kristna kyrkan och övrigt samhälls- och kulturliv. // Verksamheten utövas bl a genom utgivning av böcker och tidningar (Kristet Samhällsliv), konferenser och insamlingar för katastofoffer mm. // Går samman 1972 med Förbundet för Kristen Humanism och bildar Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn. |
Bildades 1916 som Fria Kristliga Gymnasiströrelsen, FKG. // Namnbyte 1968 till Kristna Elevrörelsen. // Mellansvenska distriktet av Kristna Elevrörelsen utgjordes av Uppsala, Västmanlands, Gävlebors och Kopparbergs län. // Organisationen upplöstes 1991. // |
Uppsala Kristna Råd är en gemenskap av kristna församlingar i Uppsala. Bildades 17 maj 1993 då föregångaren, Uppsala Ekumeniska råd (bildat 1966) upplöstes. I och med bildandet upplöstes även Uppsala Frikyroråd och ombildades till en kommitté. // Rådet är huvudman för Diakonicentrum Uppsala (t o m 2010 se eget arkiv). // Under 2010 förändrades organisationen så att Uppsala kristna råd, UKR, fick ett tydligt, övergripande ansvar för Diakonicentrum. Den tidigare styrelsen blev nu en nämnd under URK:s styrelse. // |
Bildades av kristet orienterade socialarbetare, vilkas mål var att verka för en kristen grundsyn i socialvården. |
1989 inleddes ett samarbete mellan olika förvaltningar och föreningar i syfte att engagera ungdomar i ett teater-musik projekt. Dessa inledande kontakter ledde till att ungdomarna själva tog initiativ till bildandet av en mångnationell kulturförening under temat kultur mot våld. Målsättningen med föreningen var att skapa möten och bygga broar mellan olika ungdomsgrupper. |
Bildades 1967 under namnet Håbo härads Hembygdsförening. En föregångare fanns i Övergrans Hembygdsförening som hade bildats 1952 men varit i stort sett vilande sedan 1960. // Föreningen hade nära samarbete med Stiftelsen Jan Fridegårdsmuseet och från 1992 var styrelsen gemensam för Stiftelsen och hembygdsföreningen, medan räkenskaperna hölls åtskilda t.o.m. 2003. // Namnbyte 2006 till Håbo Hembygdsförening. År 2009 sammangår man med Håbo Kulturhistoriska Förening och antar det nya namnet. |
Bildad som Storvreta Biblioteks- och kulturförening i samband med att Storvretas ursprungliga bibliotek i Ärentunaskolan förstördes då skolan brann 1986. Föreningens ursprungliga syfte var framförallt att få till stånd ett nytt bibliotek. // 1992 bytte man namn till Storvreta Kultur- & Hembygsförening och fick en mer renodlad hembygdsverksamhet på programmet. // 2015 namnbyte till Storvreta Ärentuna Kultur- & Hembygdsförening. |
Organisationen bildades i Uppsala av representanter för de olika KAC-bildningarna i Sverige. Anledningen var att endast rikstäckande organisationer kunde få statliga anslag. KAC-riks verksamhet sköttes främst från Uppsala och dess kansli var förlagt till Kulturarbetarcentrum Uppsala län. |
Föregångare till Kulturarbetarcentrum var Författarcentrum Uppsala län (FC). Författarcentrum ombildades 1971 till att omfatta flera grupper av kultur- // arbetare och ändrade därmed namn till Kulturarbetarcentrum. KAC:s syften var dels att fungera som en arbetsförmedling för kulturarbetare, skapa nya distributionsformer för kultur samt att utveckla den uppsökande kulturverk- // samheten. // Under 1980-talet reducerades KAC:s verksamhet, bl a övergår förmedlingen av kulturarbeten till arbetsförmedlingen. |
Kulturell förening för Fyrisskolans personal. |
Kulturföreningen Hörnan verkar för främjandet av kreativitet i form av musik, dans, poesi, film, lek och övrig konst. |
Uppsala Ungdomsring bildades 1942. Föreningen är ansluten till riksorganisationen Svenska folkdansringen. Föreningen har till uppgift att sprida intresse för och kännedom om vår folkkultur. Verksamheten omfattar i huvudsak dans, musik och sång, dräkter och klädskick, hantverk samt studier av seder, bruk och livsmiljöer i hembygden. // 2010 namnbyte till Kulturföreningen Fyrisgillet, som man tyckte bättre speglade verksamhetens bredd. |
Bildades som en arbetsgrupp med syfte att arrangera Svartbäckens dag. // Namnändras 1989 till Kulturföreningen Vi i Svartbäcken. |
Gick samman med Håbo Hembygdsförening 2009 och bildade Håbo Kultur- och Hembygdsförening. |
Kulturnämnden var ett samarbetsorgan för Faringe kommuns föreningar med syfte att anordna bl a föreläsningar och andra kulturella program. |
Nämnden bildades i syfte att samordna arbetet mellan folkbildning och andra ideellt arbetande föreningar inom Uppland. // Nämndens ledamöter bestod av representanter från dessa föreningar. // // Upplands Kulturnämnd var initiativtagare till bildandet av Uppsala läns Bildningsförbund som delvis övertar kulturnämndens verksamhet. |
Bildar Södra Trögds socialdemokratiska arbetarekommun tillsammans med Veckholm och Lillkyrka arbetarekommuner. |
Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden och syftar till att sprida information om kurdernas situation i Kurdistan och i exil verka för kurdernas integrering i det svenska samhället. |
Föreningen hade till uppgift att renovera kvarnmiljön i Ahlsta samt att dokumentera dess historia. |
Vid årsmötet 17 februari 2015 beslutades om nedläggning av Kvarngärdets Socialdemokratiska förening. Medlemmarna överfördes till Centrala stadens s-förening. |
1947 övergick medlemmarna till Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Då bildades ett nytt UKF som organiserade timanställd serveringspersonal. // Fr o m 1 okt 1952 överfördes medlemmar till Hotell- och Restaurang- // anställdas förbund avd 9 Uppsala Festvåningssektion. |
Ändamål: // Att genom förfärdigande av arbeten och hopsamlande av medel förrätta auktioner och överlämna blivande överskott till Söderfors Byggnadsförening // u p a. |
Föreningen syftar till att synliggöra kvinnors historia, främja kvinnlig historieforskning, kvinnlig litteratur och kvinnligt skrivande. // |
Kyrkobröderna tillhör Svenska kyrkans Lekmannaförbund och är en sammanslutning av evangeliska-lutherska män som tillhör svenska kyrkan. // Svenska kyrkans lekmannaförbunds lokalavdelning benämns kår, som i regel utgörs av en församling eller del av församling. Dess arbete syftar bl a till att bedriva missionsarbete och social verksamhet. // // 1993/1994 namnbyte till Uppsala Lekmannakår. // Vilande fr o m 2003 enl ordf Margareta Hellström, tel 018/52 60 54. |
Medlemmarna ingick i Uppsala Kyrkobrödrakår 1973. |
Kyrkobröderna tillhör Svenska kyrkans Lekmannaförbund och är en sammanslutning av evangeliska-lutherska män som tillhör svenska kyrkan. // Svenska kyrkans lekmannaförbunds lokalavdelning benämns kår, som i regel utgörs av en församling eller del av församling. Dess arbete syftar bl a till att bedriva missionsarbete och social verksamhet. // |