1989 inleddes ett samarbete mellan olika förvaltningar och föreningar i syfte att engagera ungdomar i ett teater-musik projekt. Dessa inledande kontakter ledde till att ungdomarna själva tog initiativ till bildandet av en mångnationell kulturförening under temat kultur mot våld. Målsättningen med föreningen var att skapa möten och bygga broar mellan olika ungdomsgrupper. |
Bildades 1967 under namnet Håbo härads Hembygdsförening. En föregångare fanns i Övergrans Hembygdsförening som hade bildats 1952 men varit i stort sett vilande sedan 1960. // Föreningen hade nära samarbete med Stiftelsen Jan Fridegårdsmuseet och från 1992 var styrelsen gemensam för Stiftelsen och hembygdsföreningen, medan räkenskaperna hölls åtskilda t.o.m. 2003. // Namnbyte 2006 till Håbo Hembygdsförening. År 2009 sammangår man med Håbo Kulturhistoriska Förening och antar det nya namnet. |
Bildad som Storvreta Biblioteks- och kulturförening i samband med att Storvretas ursprungliga bibliotek i Ärentunaskolan förstördes då skolan brann 1986. Föreningens ursprungliga syfte var framförallt att få till stånd ett nytt bibliotek. // 1992 bytte man namn till Storvreta Kultur- & Hembygsförening och fick en mer renodlad hembygdsverksamhet på programmet. // 2015 namnbyte till Storvreta Ärentuna Kultur- & Hembygdsförening. |
Organisationen bildades i Uppsala av representanter för de olika KAC-bildningarna i Sverige. Anledningen var att endast rikstäckande organisationer kunde få statliga anslag. KAC-riks verksamhet sköttes främst från Uppsala och dess kansli var förlagt till Kulturarbetarcentrum Uppsala län. |
Organisationen bildades i Uppsala av representanter för de olika KAC-bildningarna i Sverige. Anledningen var att endast rikstäckande organisationer kunde få statliga anslag. KAC-riks verksamhet sköttes främst från Uppsala och dess kansli var förlagt till Kulturarbetarcentrum Uppsala län. |
Föregångare till Kulturarbetarcentrum var Författarcentrum Uppsala län (FC). Författarcentrum ombildades 1971 till att omfatta flera grupper av kultur- // arbetare och ändrade därmed namn till Kulturarbetarcentrum. KAC:s syften var dels att fungera som en arbetsförmedling för kulturarbetare, skapa nya distributionsformer för kultur samt att utveckla den uppsökande kulturverk- // samheten. // Under 1980-talet reducerades KAC:s verksamhet, bl a övergår förmedlingen av kulturarbeten till arbetsförmedlingen. |
Föregångare till Kulturarbetarcentrum var Författarcentrum Uppsala län (FC). Författarcentrum ombildades 1971 till att omfatta flera grupper av kultur- // arbetare och ändrade därmed namn till Kulturarbetarcentrum. KAC:s syften var dels att fungera som en arbetsförmedling för kulturarbetare, skapa nya distributionsformer för kultur samt att utveckla den uppsökande kulturverk- // samheten. // Under 1980-talet reducerades KAC:s verksamhet, bl a övergår förmedlingen av kulturarbeten till arbetsförmedlingen. |
Kulturell förening för Fyrisskolans personal. |
Kulturföreningen Hörnan verkar för främjandet av kreativitet i form av musik, dans, poesi, film, lek och övrig konst. |
Uppsala Ungdomsring bildades 1942. Föreningen är ansluten till riksorganisationen Svenska folkdansringen. Föreningen har till uppgift att sprida intresse för och kännedom om vår folkkultur. Verksamheten omfattar i huvudsak dans, musik och sång, dräkter och klädskick, hantverk samt studier av seder, bruk och livsmiljöer i hembygden. // 2010 namnbyte till Kulturföreningen Fyrisgillet, som man tyckte bättre speglade verksamhetens bredd. |
Bildades som en arbetsgrupp med syfte att arrangera Svartbäckens dag. // Namnändras 1989 till Kulturföreningen Vi i Svartbäcken. |
Gick samman med Håbo Hembygdsförening 2009 och bildade Håbo Kultur- och Hembygdsförening. |
Kulturnämnden var ett samarbetsorgan för Faringe kommuns föreningar med syfte att anordna bl a föreläsningar och andra kulturella program. |
Kulturnämnden var ett samarbetsorgan för Faringe kommuns föreningar med syfte att anordna bl a föreläsningar och andra kulturella program. |
Nämnden bildades i syfte att samordna arbetet mellan folkbildning och andra ideellt arbetande föreningar inom Uppland. // Nämndens ledamöter bestod av representanter från dessa föreningar. // // Upplands Kulturnämnd var initiativtagare till bildandet av Uppsala läns Bildningsförbund som delvis övertar kulturnämndens verksamhet. |
Nämnden bildades i syfte att samordna arbetet mellan folkbildning och andra ideellt arbetande föreningar inom Uppland. // Nämndens ledamöter bestod av representanter från dessa föreningar. // // Upplands Kulturnämnd var initiativtagare till bildandet av Uppsala läns Bildningsförbund som delvis övertar kulturnämndens verksamhet. |
Bildar Södra Trögds socialdemokratiska arbetarekommun tillsammans med Veckholm och Lillkyrka arbetarekommuner. |
Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden och syftar till att sprida information om kurdernas situation i Kurdistan och i exil verka för kurdernas integrering i det svenska samhället. |
Föreningen hade till uppgift att renovera kvarnmiljön i Ahlsta samt att dokumentera dess historia. |
Vid årsmötet 17 februari 2015 beslutades om nedläggning av Kvarngärdets Socialdemokratiska förening. Medlemmarna överfördes till Centrala stadens s-förening. |
1947 övergick medlemmarna till Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Då bildades ett nytt UKF som organiserade timanställd serveringspersonal. // Fr o m 1 okt 1952 överfördes medlemmar till Hotell- och Restaurang- // anställdas förbund avd 9 Uppsala Festvåningssektion. |
Ändamål: // Att genom förfärdigande av arbeten och hopsamlande av medel förrätta auktioner och överlämna blivande överskott till Söderfors Byggnadsförening // u p a. |
Föreningen syftar till att synliggöra kvinnors historia, främja kvinnlig historieforskning, kvinnlig litteratur och kvinnligt skrivande. // |
Kyrkobröderna tillhör Svenska kyrkans Lekmannaförbund och är en sammanslutning av evangeliska-lutherska män som tillhör svenska kyrkan. // Svenska kyrkans lekmannaförbunds lokalavdelning benämns kår, som i regel utgörs av en församling eller del av församling. Dess arbete syftar bl a till att bedriva missionsarbete och social verksamhet. // // 1993/1994 namnbyte till Uppsala Lekmannakår. // Vilande fr o m 2003 enl ordf Margareta Hellström, tel 018/52 60 54. |
Medlemmarna ingick i Uppsala Kyrkobrödrakår 1973. |
Kyrkobröderna tillhör Svenska kyrkans Lekmannaförbund och är en sammanslutning av evangeliska-lutherska män som tillhör svenska kyrkan. // Svenska kyrkans lekmannaförbunds lokalavdelning benämns kår, som i regel utgörs av en församling eller del av församling. Dess arbete syftar bl a till att bedriva missionsarbete och social verksamhet. // |
Ingår 1/1 1957 i Kommunalarbetareförbundet avd 622 // " 1968 " avd 57A sektion 11 // " 1969 " avd 27 sektion 11 // " 1993 " avd Uppsala län sektion 11 |
Laboremus bildades 1902 av studenter och arbetare. 1910 anslöts föreningen till SAP och blev en radikal socialdemokratisk organisation. 1960-talet radikaliserade många medlemmar och 1971 lämnade föreningen SAP. Efter detta har Laboremus varit en oberoende socialistisk sammanslutning. Laboremus har främst verkat som en diskussionsklubb samt bedrivit studiecirklar. I slutet av 1970-talet minskade intresset för föreningen för att uppstå igen på 1980-talet. |
1931 Uppsalaortens Låd- och lantbrevbärareklubb // 1941 Uppsalaortens Låd- och lantbrevbäraresektion // Ansluten till Postmannaförbundets avd 47 i Borlänge t o m 1949. // 1949 uppgår sektionen i Postmannaförbundets avd 15 Uppsala. |
Se bilaga! | Bildad 1938 under namnet Fröslunda Arbetarekommun. Senare under året ändrades namnet till Giresta-Fröslunda Arbetarekommun. // // 1945 införlivades Gryta Arbetarekommun och genom kollektivanslutningen tillkom nya medlemmar från Biskopskulla och Nysätra, varför en namnändring blev aktuell. Det nya namnet blev Örsundsbroortens Arbetarekommun. // // Med anledning av storkommunbildningen blev det nödvändigt att få till stånd ett samarbete mellan de olika arbetarekommunerna. Resultatet blev 1952 en arbetarekommun med namnet Lagunda Arbetarekommun. I denna uppgick Långtoras och Kulla-Fittja-Holms Arbetarekommuner. // // Ombildas 1972 till socialdemokratisk förening, då en arbetarekommun bildas för hela Enköpings kommun.
Bildades som Adademiska sjukhusets underläkarförening. // 1973 namnbyte till SYLF:s lokalavdelning i Uppsala län. // Föreningen är en delförening av Upplands allmänna läkarförening. |
Föreningen bildades den 19 april 1901 under ett sammanträde på Stadshotellet i Uppsala. // Läkarföreningen, som är en lokalförening av Svenska Läkarföreningen hade (enligt 1901 års stadgar) till uppgift att bevara en god och värdig anda bland sina medlemmar samt att främja läkarnas sociala och ekonomiska intressen. |
Landhockey har spelats i Sverige sedan 1973, då sporten presenterades av Svenska Bandyförbundet. // Svenska Landhockeyförbundet bildades 1978. // Förbundets kansli har tidigare varit placerat i Göteborg och Stockholm, men ligger sedan 1988 i Uppsala. // Förbundet uppgick i Svenska Amerikansk Fotbollförbundet (SAFF) vid årsskiftet 2021/22. |
Hela Sverige ska leva Uppsala län är en ideell förening som bildades 2005. Man är en folkrörelse för byarörelsen (som består av byaföreningar, samhällsföreningar, byalag, lokala utvecklingsgrupper, vägföreningar, hembygdsföreningar, bygdebolag, fiberföreningar och omställningsgrupper, etc.) Medlemmar är lokala utvecklingsgrupper samt ett 10-tal medlemsorganisationer. I länet stöttar man grupperna och ger råd på regional och lokala nivå. |
Bildades under namnet Bro Härads Lantarbetarefackförening. // Namnändring 1919 efter att ha initierat bildandet av Upplands Lantarbetareförbund. |
Bildad som Upplands Lantarbetareförbund avd 4 Låssa. // Namnändrad 1929/30 till Sv Lantarbetareförbundet avd 15 Låssa. // Avdelningen uppgår 1966 i Sv Lantarbetareförbundet avd 3 Bro. |
Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 016 Löt. // Namnändring till avd 016 Gillbyorten under 1937. // 1963 sammanslagning mellan avd 16 Grillbyorten och avd 23 Veckholm. // Den nya avd får namnet 23 Trögd. |
Gick upp i avd 020 Norra Mälardalen inom Svenska Lantarbetareförbundet. |
Bildades vid en sammanslagning mellan avd 016 Grillbyorten och avd 023 Veckholm. // Uppgår i Lantarbetareförbundet avd 023 Enköping 1967. |
Var från början avd inom Upplands Lantarbetareförbund. // 1963-1966 bildade man avdelning med avd 016 Grillbyorten, // under namnet avd 023 Trögd. // Uppgick i storavdelning 023 Enköping, 1967. |
Bildad inom Uppsala Lantarbetareförbund som avd 071 Giresta. // Nybildning 1930 under namnet 025 Giresta. // Namnbyte 1932 till avd 025 Örsundsbro när upptagningsområdet ökar. // Avdelningen upphör 1967 på grund av inträde i storavdelning 023 Enköping. |
Bildades 26/6 1919 under namnet Wasa Lantarbetareförening avd 158, Upplands Lantarbetareförbund. // 1920 6/1 ändras namnet till avd 39 Skepptuna. |
Avdelningen bildades 1919 under namnet Upplands Lantarbetareförbund avd Bondkyrko. Från och med 1923 används avdelningsnummer 47. // Från början var arbetet koncentrerat till Bondkyrko men kom senare att omfatta bygden kring Uppsala. // 1931 namnbyte till Lantarbetareförbundet avd 47 Uppsalatrakten. // Avdelningen anslöt sig till Sv Lantarbetareförbundet omkring 1930. // |
Bildades ? som Upplands Lantarbetareförbund avd 64 Rasbo. // Fr o m 1 januari 1966 nytt avdelningsnummer = 58 Rasbo. Vid samma tidpunkt uppgick Lantarbetareförbundet avd 629 Upplands-Tuna i föreningen. // Vid sammanträde den 26/2 1979 diskuterades en övergång till Uppsala och de 8 närvarande röstade ja till övergång. |
Avd 7 av Upplands Lantarbetareförbund t o m 1930. // Nedlagd 1925, nybildad 1928. // Ingår i avd 84 Övergran 1954. |
Upphör 1967 på grund av inträde i den nya storavdelningen 023 Enköping. |
Bildas inom Upplands lantarbetareförbund som avdelning 8. Medlemmarna övergår till avd 3 Bro när avdelningen upphör 1961. |
Bildad som avd 012 inom Upplands Lantarbetareförbund. // Namnbyte 1930. // 1958 upphör avd och uppgår i avd 23 Veckholm. |
Bildad som Lantarbetareförbundet avd 017. // Namnbyte 1956? |
Bildades under namnet Upplands Skogs- och Lantarbetareförbundets avd 6 Huddinge. |
Gick ihop med avd 684 Sparrsätra den 1 januari 1958. Den nya avd fick namnet 130 Sparrsätra. |
Bildades vid sammanslagning mellan avd 684 Vårfrukyrka-Sparrsätra och avd 130 Breddalsorten. |
1919-1930 Upplands Lantarbetareförbund avd 21 Österbybruk. |
Bildad under namnet lokalavdelning nr 32 Gimo. // Namnbyte 1930 till avd 155 Gimo. // Upphörde 1966 vid sammanslagningen med avd 174 Harg. |
Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 45 Vänge. // Namnbyte 1930 till Lantarbetareförbundet avd 163 Vänge. // Uppgick i, eller namnbyte till, Lantarbetareförbundet avd 163 Norra Hagunda 1956. |
31/8 1919 sammanträdde 54 personer under ledning av KA Borg från Skutskär och beslutade att bilda Upplands Lantarbetareförbund avd 62 Harg. // 1/1 1930 upphör Upplands Lantarbetareförbund och uppgår därefter i Sv Lantarbetareförbundet. Avd i Harg övergick också, man fick avd nr 174. // 1/7 1978 övergår avdelningens medlemmar till avd 179 i Tierp. // |
Bildad som Upplands Lantarbetareförbund avd 077 Vattholma. // Namnbyte 1956. Organiserade arbetare vid Salsta och Vattholma egendomar samt även några från Orrbol i Rasbokil. |
Bildad som Upplands Lantarbetareförbund avd 077 Vattholma. // Namnbyte 1956. Organiserade arbetare vid Salsta och Vattholma egendomar samt även några från Orrbol i Rasbokil. |
Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 97. Namnbyte 1930 till Svenska Lantarbetareförbundet avd 189. 1935 övergick avdelningen till Svenska Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 192. |
Bildad inom Upplands Lantarbetareförbund som avd 101 Älvkarleö. |
Sv Lantarbetareförbundet avd 291 bildades den 25 mars 1934 av 8 lant-arbetare vid Ekeborgs gård i Frösthults socken. Distriktsstyrelsens vice ordf E. Gustafsson medverkade med anförande. Första ordf blev Georg Gustafs-son, Ekeborg. Verksamheten var tämligen livlig och kom att omfatta hela Frösthult. Medlemsantalet uppgick tidvis till närmare 45. Avdelningen har inte varit inblandad i några egentliga tvister. Våren 1957 uppgick Torstunaavd nr 749 i avd nr 291 och 1960 uppgick denna avdelning i Simtuna i avd nr 485. |
Avdelningen upphörde vid årsskiftet 1956/1957 pga. sammanslagning med avdelning 329 Knutby. |