Showing 6165 results

Se bilaga! | 1876 bildades Uppsala Stads Missionsförenings Understödsförening // 1880 ändrades namnet till Uppsala Stads Missionsförenings Sjukhjälpsförening // 1895 ändrades namnet till Uppsala Stads Missionsvänners Sjukhjälpsförening // 1914 ändrades namnet till Uppsala Stads Missionsvänners Sjuk- och Begravnings- // kassa // 1934 30/6 upphörde sjukhjälpsverksamheten som sådan och denna del övertogs av // Uppsala Erkända Sjukkassa // 1935 upphörde föreningen. Den av föreningen bedrivna begravningshjälpverksam- // heten överläts på Allmänna Understödsföreningen för livförsäkring i Stockholm

Medlemskap i kassan kunde fås av varje fullt frisk man mellan 15 och 50 år. |

Tuberkulosfonden bildades 1913 av IOGT-logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten i Uppsala. Ändamålet med fonden var att bereda understöd åt godtemplare som led av lungtuberkulos. |

Bildades under namnet Strömsbergsverkens Arbetares Sjuk- och Begravningskassa. Namnändringen skedde troligen 1942. |

Fördelar pengar till mindre bemedlade pensionärer inom Husby-Långhundra socken. // Medlen testamenterades 1883 av f d mönsterskrivare E Ericsson. // Verksamheten upptogs 1887 efter Ericssons död. |

1967 i likvidation, 1972 upplöst (K: Länsstyrelsens fören.reg) |

Bildades under namnet Sv Bageriarbetareförbundet avd Uppsala. // 1907 namnbyte till Sv Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Fr o m 1914 Sv Bageri -och Konditoriindustriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Bildar 1923 tillsammans med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71, Livsmedelsarbetareförbundet avd 23 Uppsala. |

Kommittén konstituerades vid ett sammanträde den 20/10 1970, då Statsanställdas samorganisation i Uppsala omorganiserade sin verksamhet. |

1918-1963 Elektrisk distributionsförening Upplanda-Berg // 1963 övertog Älvkarleby Kraftverk anläggningen och distributionen. // 1964 antogs nya stadgar och man bildade Upplanda-Berg Vägbelysningsförening. |

1963 övertog Älvkarleby Kraftverk anläggningen och distributionen. // 1964 antogs nya stadgar och man bildade Vägbelysningsförening Upplanda-Berg. |

Bedrev uthyrning av frysfack i lokal på Skomakargatan i Uppsala. // Fr o m 1975 fördes enbart räkenskaper. |

Föreningen omfattade gårdar som utarrenderades av Jälla Lantbruksskola. |

Magasinskassan förvaltades de sista verksamma åren av Börje LRF. Sedan den upphört bildades en stipendiefond av de kvarstående medlen som förvaltades av Börje RLF, sedermera LRF. |

Utöver den gängse verksamheten förvaltade magasinskassan mark och ett torp i Orrslätt byggt 1892. Föreningen lät även tillsammans med Danmarks JUF bygga bygdegården i Damnarks by, invigd 1929. // Då magasinskassorna upphörde 1966 bildades Danmarks allmännings- // kassa för att fortsätta förvaltandet av Orrslätt. |

Omfattade Vaksala, Danmark och Gamla Uppsala socknar. |

Bildades som Vattholma kooperativa kvinnogille. // Namn- och organisationsbyte 1969 vid ombildningen av kooperativa kvinnogillesförbundet. Verksamheten fortsatte dock oförändrad. |

Föreningen drivs av ungdomar på Brantingsgården i Uppsala med fritidsledarna som stödledare. Verksamheten omfattar drift av gårdens café och kiosk samt discotek. |

Föreningen lät anlägga en nöjespark för allmänheten. En tomt med byggnader inköptes i västra Öregrund och en dansbana uppfördes. Av ekonomiska skäl såldes anläggningen 1925. Året därpå inköptes en slåtterhage vid Kavaröbrovägen. // 1931-1937 hade föreningen ingen verksamhet. // Anläggningarna såldes 1937 till Öregrunds idrottsklubb. |

Bildad som Bergsbrunna Lanthems Egnahemsförening. // Namnbyte 1946? // // Hade från början ansvar för vägskötsel, belysning och brunnar. // Sedan 1966 har föreningen främst varit verksam som "trivselförening" samt engagerat sig i frågan om bebyggelse i Lunsen. |

Byggnadsföreningen gick i likvidation 1944/45 och upplöstes 1946. // Arbetet övertogs av en ekonomiförening. |

Hembygdsintresserad f d bonde. Född 1920 i Skulla i Jumkils socken som det nionde av tio barn. Syskonen hette Kalle, Nisse, Erik, Johan, Ernst, Kerstin, Anny och Fanny. Två av dessa dog i unga år. Fadern var småbrukare och även predikant i Ebenezerkapellet i Jumkil (EFS). Familjen flyttade från Stenbacken i Jumkil till Skulla 1916. // Sven är jordbrukare i Rotebergs gård, Bälinge sedan 1948. Innan dess arbetade han som skogshuggare, tegelbruksarbetare och dikningsarbetare. Dokumenterar sitt eget och andras liv genom att skriva dagböcker och göra inspelningar. Skriver poesi. Bor sedan början av 1990-talet på Lindgården i Bälinge. |

Fackförenings- och ombudsmannen Otto Ottanders efterlämnade handlingar som berör det arbete som Ottander lade ner på bildandet av bl a fackliga organisationer i Uppsala med omnejd. |

Olof Wester föddes i Västuga, Holmserud, Skillingmarks socken i västra Värmland den 26 februari 1826. // Åren 1874-79 tjänstgjorde Wester som kolportör inom Uppsala Stads Missionsförsamling. Den 26 april 1879 kallades Wester att tjäna vid församlingens nattvardsgångar. Han blev senare vald till kretsföreståndare. // Olof Wester avled 1895. |

Född 1883 i Uppsala. Död 1957. // Fabrikör och ägare av Uppsala kontorsbokfabrik. // Ledamot av Riksidrottsförbundets styrelse, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Cykelförbundet, Sv olympiska kommitté. // Ordförande i Sv Skidförbundet 1922-1948. // Ledamot och stiftare av bl a IF Thor, Uppsala Kanotsällskap, Uppsala Segelsällskap samt Upplands Idrottsförbund. // |

Gunnar Hofring föddes i Härnösand 1942, men växte upp i Mariestad. // Han var aktiv i politiken från 1960-talet, då som SSU:are i Skaraborg, och hade genom åren många tunga uppdrag. Han var bl a ordförande i motsvarigheten till landstingsstyrelsen från mitten av sjuttiotalet och nio år framåt. Efter det var han riksordförande i Landstingsförbundet. // Sedan slutet av åttiotalet var han ordförande i socialdemokraternas distrikt-styrelse. Han satt även i landstingstyrelsen och landstingsfullmäktige fram till sin död 2006. |

Såldes 1937 till Mellansvenska Mejerisammanslutningarnas Centralförening. // Utbetalningen av den sista fördelningen skedde 1944. |

Bildad under namnet Uppsala arbetarekommuns historiegrupp. Namnbyte till nuvarande namn 1995.

Den 18 december 1913 samlades ett antal kvinnor i Härnösand på initiativ av jägmästare W Smith för att försöka få till stånd en lokalförening av röda korsets kvinnoförening.

Föreningen konstituerades den 30 december med landshövdingskan Agnes Ström som ordförande. 1915 ändrades namnet till Hänösands röda korskrets. Kretsen utvidgade sin verksamhet till att omfatta området från Härnösand t o m Nyland och Björkåbruk, från 1930 enbart Härnösand.

Man blev snabbt mycket aktiv i samband med första världskriget och fortsatte senare med insamlingar till olika ändamål, t ex barnkolonier i Hälletorp och Smitingen, barnhem i Tyskland, vilohemmet Mors vila i Hässjö m m.

Bildades den 4 november 1916.
Nedlagd: okänt