Bildades under namnet Rotary Club Tierp-Söderfors, namnbyte 1978. |
Föreningen har uppgått i 4H klubb Uppsala. |
1990 var kretsen vilande. |
Stiftelsen bildades genom donation från LO-kommittén i Enköping och Sparbanken i Enköping. // Stiftelsens ändamål var att verka för att utveckla ett kultur- och naturområde på Bryggholmen i samförstånd med Enköpings kommun och motsvarande organ. |
Amamtörklubben bildades 1905 på initiativ och med sponsring av // Hildur Ottelin. Man anordnade föreställningar i gymnastik med inhyrda musikanter i det egenbyggda åttkantiga huset med sluttande tak. Detta hus stod vid Tiundagatan mitt emot S:t Eriks fabrik. |
Avdelningen i Österlövsta uppgick i Folkpartiet Hållnäs 1998. |
Stiftelse tillägnad minnet av konstnären Anna Lisa Thomson (1905-1952), // bl.a. formgivare vid Ekeby bruk. Stiftelsen har bl.a. till ändamål att stödja konstnärer med stipendier. // Stiftelsen upplöses 1989, men ombildas samma år och med samma namn med Uplands konstförening som huvudman. |
Se bilaga | Redan på 1970-talet fördes samtal mellan Enköpings Missionsförsamling och Enköpings Baptistförsamling om samgående och gemensamt kyrkbygge. Detta blev inte av utan missionsförsamlingen byggde en egen kyrka, Västerledskyrkan, som stod färdig 1980. // // Mot slutet av 1990-talet fördjupades samarbetet mellan missionsföreningarna i kommunen och kom allt mer att inriktas mot ett samgående. Enköpings Baptistförsamling kom också med i samtalen och man började fira gemensamma gudstjänster. Man möttes även i arbetsgrupper och andra aktiviteter. // // Grillby Missionsförsamling, Sydvästra Upplands Missionsförsamling, Enköpings Missionsförsamling och Enköpings Baptistförsamling gick samman och höll sitt första årsmöte 2001. // För att markera att den nya församlingen var något nytt så valde man ett helt nytt namn, Tomasförsamlingen. // // Församlingarna i Fjärdhundra och Torstuna valde dock att inte ansluta sig till den nya församlingen men ville gärna fortsätta samarbeta med den. // Fjärdhundrabygdens Missionsförsamling, som den då hette, uppgick istället först // år 2011 i Tomasförsamlingen.
1990 beslöt man att tills vidare upphöra med verksamheten, men föreningen upphörde formellt först 2002. |
Föreningen hade som mål att sprida kunskap, information och erfarenheter om barn och elevers utveckling och lärande. |
Oklart om föreningen bildats 1925 eller 1958, jfr IF Södra Trögd. |
Bildades under namnet Uppsalapensionärerna SFRF 231. // Namnbyte 1986 till SPF 231. // Namnbyte 1994 till SPF 231 Fyris. |
Bildad som Ålands Sportklubb, som 1960 bytte namn till IF Hagunda varvid Skogstibble AIF och Vänge GIK sedan skulle uppgå i denna förening. // // Föreningen räknar själv 1960 som sitt bildandeår. |
Vid årsmötet 2005 förklarades föreningen vilande. |
Se bilaga | Stig Dagermansällskapet // I maj 1987 bildades Stig Dagermansällskapet på Sörgärdets bibliotek, några stenkast från Dagermans barndomshem på Norrgärdet. Sällskapet bildades för att uppmärksamma och sprida kunskap om ett viktigt författarskap. // 1992 öppnades Dagermansrummet på Laxön, som möblerades med flera av Stig Dagermans möbler samt en av hans skrivmaskiner. Ett rum som hade flera tusen besökare varje år. // // Dagermanpriset, ”en dag om året”, som delades ut för första gången 1996 i samarbete med Älvkarleby kommun. Det delades ut till den person som på något sätt ”i Stig Dagermans anda har verkat för att värna om det fria ordets betydelse och tillgänglighet”. Bland pristagarna genom åren kan nämnas John Hron (1996), Elsie Johansson (2001), Elfiede Jelinek (2004) och Anders Kompass (2017). // // 2019 lade sällskapet ned sin verksamhet. Administrationen av Dagermanpriset tas dock över av Älvkarleby kommun. Prisjuryn ska dock vara fristående och ha i uppgift att varje år ompröva om priset ska vara kvar. // // Stig Dagerman // Stig Dagerman (1923-1954) växte upp i Älvkarleby hos sina farföräldrar men flyttade senare till Stockholm. // // Han började tidigt arbeta som journalist och från 1942 blev han en av redaktörerna för Storm (organ för Syndikalisternas ungdomsförbund) och även dess ansvarige utgivare. // // 1943 anställdes han på tidningen Arbetaren, där han efter två år blev kulturredaktör. När han hade slagit igenom som författare avslutade han sin fasta anställning men fortsatte att ibland medverka som dagsverksskribent i tidningen. // // Han debuterade som romanförfattare med ”Ormen” år 1945. Några år senare debuterade han också som pjäsförfattare med ”Den dödsdömde” som hade urpremiär på Dramaten 1947. Dessa och följande år var produktiva och han skrev flera romaner, reportage, pjäser, dikter och s k dagsedlar i Arbetaren. Därefter, i slutet av 1940-talet, sinande kreativiteten och han drabbades av skrivkramp. // // 1954 begick han självmord genom kolmonoxidförgiftning. Idag är Stig Dagerman begravd vid Älvkarlebys kyrka. //
Gick samman med Upplands Idrottsförbund 2019 och bildade RF SISU/Uppland. Men de två organisationerna hade redan sedan 2008 arbetat tätt tillsammans med en gemensam styrelse, gemensam chef och gemensamt kansli. |
Förutom att tillvarata samhällets intressen drev föreningen Fornåsagården, som hyrdes ut till olika verksamheter. |
Finlandskommittén bildades den 4 december 1939 med uppgift att uppsätta en svensk frivilligkår att sättas in i krigen mot Sovjetunionen. |
Bildades under namnet Länsteaterförening Uppsala, namnbyte till Riksteatern Uppsala län 1998. |
Den 6 oktober 2000 bildades en interimstyrelse för en pensionärsallians i Alunda från SPF och PRO. // Förenings upphörande 2025 beror på dess stadgar. I dessa står att om kommunen återtar allianslokalen till annan verksamhet så skulle verksamheten upphöra. |
1961 ombildades JUF Västland till hembygdsförening. |
Bildades som Carlholms socialdemokratiska arbetarekommun. // // 1962 uppgick Västland socialdemokratiska arbetarekommun i Karlholms arbetarekommun. |
Bildad ? under namnet VIS Gävleborg - regionförening för vuxendöva i Uppsala, Västmanland och Gävleborgs län. // 2012 namnbyte till VIS Uppland, föreningen var då registrerad i Tierps kommun men flyttade nu till Uppsala kommun. |
1927 träder Stuveriföreningen i likvidation och dess fordringar i Hargshamns Folkets Hus fördelas dels på medlemmarna i Stuveriföreningen och dels på den nybildade (reorganiserade ?) Sv Transportarbetareförbundet avd 53 Hargshamn. |
Föreningens ändamål var att förvärva en fastighet och uppföra en lokal för logen 3342 Segerklippan. |
Föreningens syfte var att köpa en tomt för att där bygga en samlingslokal. Skutskär Folkets husförening övertar denna 1906. // Beslut att upplösa förening togs 1907/08. Upplöstes formellt 1908 // (K: Länsstyrelsens fören.reg) |
1998 skänktes fastighet och tomt till IOGT-NTO 2372 Brofästet Örsundsbro. |
Föreningen bildades den 20 mars 1916. // Ändamålet var att anskaffa en lämplig egendom i stadsdelen Petterslund för templare inom stadsdelen. // Vid bildandet överlämnades medel från den byggnadsfond som fanns inom templet 1575 Svea. Samma år inköptes fastigheten nr 5 Salnecke. I november 1917 sker invigningen av den nya möteslokalen. |
Syftet var att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att idka ekonomisk verksamhet. Detta genom inköp och byggandet av en fastighet, där man skulle hyra ut expeditions- och sammanträdeslokaler. |
Kommunen övertog badet 1949. |
Sedan Tobo bruks koförsäkringsförening upphört 1914 bestämdes att kassans behållning skulle utdelas till vissa arbetare vid Tobo bruk. // För detta ändamål bildades Tobo bruks arbetares gratialistfond. |
Föreningens syfte var att mot förskottsbetalning erbjuda Uppsala Folkskoleseminariums elever ekonomiska fördelar, bland annat billiga måltider, samt genom föredrag ta upp frågor som rörde uppfostran och undervisning. |
Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1968. |
Konsumtionsföreningarna i Tierp, Söderfors och Marma gick 1936/37 samman och bildade Norra Upplands Konsumtionsförening. |
Gillet bildades när Skutskärs kooperativa kvinnogille upphörde 1971. Konsumentgillet består både av män och kvinnor. |
Den 23 januari 1924 föreslog en interimstyrelse att det nedlagda gillet i Ytterharnäs skulle återupptas, detta blev också de närvarandes beslut. Detta första gille bildades 1909 och fungerade en följd av år tills det av okänd anledning lades ned. // Kvinnogillenas uppgift var att främja den konsument-kooperativa rörelsen samt att sprida upplysning i konsumentfrågor. |
Föreningens tidigare material har troligen kastats bort. |
Grundad av greve Nils Gyldenstolpe för utlåning av spannmål mot ränta samt till mindre pensioner till jordbrukare i Knivsta socken. // Kassan förvaltades av kommunen och var från 1944 under egen förvaltning. Avvecklades 1954 enligt en kunglig förordning, varvid tillgångarna övertogs av Knivsta hembygdsgille. |
År 1908 byggdes en ny mejeribyggnad i Siggesta. Under 1920-talet moderniserades anläggningen och i samband därmed utvidgades företaget med såg- och kvarnrörelse. En affärslägenhet med samlingslokal byggdes 1931. |
Ett nytt mejeri uppfördes 1938. Mejeriet såldes sedan 1954. |
Föreningen bildades den 19 augusti 1935 och dess uppgift var att till i Uppsala boende arbetarungdom anskaffa och underhålla ett sommar- och semesterhem för vila och rekreation. Sommarhemmet finns på arrenderad mark på Grävsvinsudden i Lillinge, Funbo. |
Folkrörelsernas Sparkampanj bildades 1947 av de fackliga, politiska, religiösa och ideella organisationerna efter en inbjudan av regeringen. Folkrörelserna skulle mobiliseras i kamp mot inflationen. |
Se bilaga! | Missionskyrkans ungdomshem bildades 1941. Verksamheten var förlagd till fastigheten Linnégatan 16, Uppsala. // // Första tiden hyrdes endast en lägenhet i fastigheten, men då fastigheten 1942 blev till salu inköptes den av, den samma år bildade, Missionskyrkans Ungdomshems Fastighetsförening u p a (se eget arkiv). // // Ungdomshemmets ledning handhades av en styrelse, som bestod av ledamöter utsedda dels av församlingen, dels av Missionskyrkans Ungdomsförening. // // Bland Ungdomshemmets verksamhetsgrenar kan nämnas fritidshem, lekskola samt studiecirkel- och klubbverksamhet. // // I samband med den genomgripande omorganisationen av Ungdomsverksamheten inom Uppsala Missionsförsamling 1957 kom ansvaret för Ungdomshemmet att överflyttas på SMU i Uppsala (se därför SMU:s i Uppsala arkiv för handlingar rörande Ungdomshemmets verksamhet efter 1957; handlingar rörande lekskoleverksamheten, som upphörde vt 1959, har dock av praktiska skäl förtecknats i sin helhet i föreliggande arkiv).
Föreningens tillgångar i form av vattentäckt, pumpstation och vattenledningar övertas av Älvkarleby kommun 1948. |
Ombildades till Rotskärs-Skutskärs Vägförening 1982. |
1974 tog Tierps kommun över vägunderhållet i Örbyhus samhälle. |
Ombildades till vägförening 1967 under namnet Östanå Vägförening. |
Var en Sjuk- och begravningskassa från början, Gimo Bruks arbetares Sjuk- och begravningskassa. // Enbart begravningskassa senare, ev. från 1993. |
1894 Uppsala brevbärares sjukhjälpsförening // 1938 Uppsala brevbärares sjuk- och begravningskassa // 1943 Uppsala brevbärares begravningskassa |
Bildades under namnet lokalavdelning nr 20 Söderfors av Nykterhetsvännernas Sjuk- och Begravningskassa. // 1928 bytte man namn. |
Föreningen bildades den 12 februari 1888 för att understödja medlemmarna vid sjukdom samt att vid dödsfall bidra till en anständig begravning. // Föreningen upplöstes i december 1889 varvid kassan överlämnades till logen 1053 Sköldborgen. |
Kassan stiftades 1885 och påbörjade sin verksamhet 1/1 1886. // År 1907 slogs Upsala sjuk- och begravningskassa samman med Uppsala arbetares sjuk- och begravningshjälpkassa. // Ombildades 1912, omorganiserad 1934 till understödsförening. // 31/12 1936 uppgick man i Sjukkassan Hvarandras Hjälp. // Kassan upplöstes dock formellt först den 11 oktober 1939. |