Förening för arbetslösa i Uppsala. |
Bildades under namnet Uppsala Arbetsledares Fruförening. // 1959 ändrades namnet till Uppsala Arbetsledares Damklubb. |
Bildades under namnet Uppsala Arbetsledares Fruförening. // 1959 ändrades namnet till Uppsala Arbetsledares Damklubb. |
De organiserade arbetarna beslutade 6/2 1919 att bilda De Arbetslösas Förening. Syftet med föreningen var att stödja och hjälpa de arbetslösa genom att påverka myndigheterna att igångsätta nödhjälpsarbete, dels att genom frivilliga bidrag ekonomiskt hjälpa de mest nödställda. Enligt protokoll 5/4 1946 beslutades att nedlägga verksamheten då FCO beslutat att verksamheten skulle upprätthållas endast t o m april månad. |
Argus var ett kårparti vid Uppsala studentkår under slutet av 1970- och början av 1980-talet. Föreningen bildades i slutet av 1970-talet av en grupp studenter som blivit uteslutna ur Clarté. |
Arkivet för folkets historia var en förening, bildad 1970 i Stockholm, för historisk forskning. I Uppsala fanns under ett antal år en lokalförening. Föreningen betraktade folket som den drivande kraften i historien och såg som sin uppgift att undersöka produktionen, folkets levnadsförhållanden och kampen mot förtryckare. |
En förening för arkivarbetare i Uppsala stad och dess omgivningar, som hänvisats till yrket genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Syftar till en omvandling av arkivarbetssystemet till förmån för statligt avlönade tjänster. Målet skall nås genom samarbete med LO, TCO och Riksförbundet Svenska Arkivmän och påverkan på Arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsmarknadens organisationer. |
Ärna flygklubb bildades 1991 av piloter knutna till flygflottiljen F16 och hade sin hemvist på Ärna flygplats. Klubben ägde tre skolflygplan: två SK 50 B och en SK 50 C. Klubben avvecklades efter beslut i mars 2016. |
Den 14 oktober 1954 samlades några medlemmar i Uppsala social- // demokratiska kvinnoklubb som var intresserade att sjunga. "Meningen var att i första hand öva in sånger ur klubbens sångbok, för att sången på mötena skulle bli litet uppryckt" (ur protokollsbok). Övningarna fortsatte varje vecka och medlemmarna gick hem till varandra, eftersom lokalfrågan var ett problem. // 1974 fick kören namnet Aroskören. |
Årstakyrkan byggdes 1974 efter ritningar av arkitekt Samuel Fränne och ägdes från början av Uppsala Missionsförsamling. En kyrka för människor i Årsta oavsett samfundsintresse. För verksamheten svarade den ekumeniska gemenskapen. // 1992 såldes Årstakyrkan till Uppsala Kyrkliga Samfällighet. // |
"Arvo Ylärakkola (23. syyskuuta 1917 Viipuri – 28. tammikuuta 1983 Tukholma, Ruotsi) oli ruotsinsuomalainen historiantutkija.
Viipurissa syntynyt kirjailija Ylärakkola osallistui sotien jälkeiseen Karjalan siirtoväen asutustoimintaan. Hän muutti vuonna 1956 pysyvästi Ruotsiin ja oli sen jälkeen näkyvä hahmo ruotsinsuomalaisessa järjestötoiminnassa. Hän oli vuosina 1976 – 1978 Suomen Siirtolaisuusinstituutin valtuuskunnassa Ruotsin Suomalaisseurojen Keskusliiton edustajana. Ylärakkolalle myönnettiin vuonna 1977 Suomessa asessorin arvonimi.
Ylärakkolan tunnetuin teos oli vuonna 1976 julkaistu elämäkerrallinen tutkimus Neuvostoliittoon asettuneesta suomalaisesta sosialistijohtaja Edvard Gyllingistä. Hän kirjoitti myös ruotsinsuomalaisten järjestöjen ja Ruotsin suomenkielisen lehdistön historiasta. Hän johti 1970-luvulla työryhmää, joka keräsi muistitietoa ruotsinsuomalaisten historiasta. Tukholman Suomi-talossa vuonna 1977 toimintansa aloittanut Ruotsinsuomalaisten arkisto oli osittain Ylärakkolan ideoima". https://fi.wikipedia.org/wiki/Arvo_Ylärakkola [20250312]
Bandyspelare. Född 1909 i Harnäs, död 1982 i Sandviken. Spelade bandy 1923 för Forsbacka, 1931 IFK Uppsala, 1935 för Sandvikens Allmänna Idrottsklubb (SAIK). Spelade sin första landskamp för Sverige 1931, den sista 1952. |
Gick samman med föreningen i Tierp och bildade Astma-Allergiföreningen i Tierp och Älvkarleby 2001. Namnbyte till Astma-Allergiföreningen i Norduppland. |
Håbo kommuns Astma- och Allergiförening bildades vid ett möte på Fridegårdsskolan den 6/12 1976. |
Föreningen bildades genom sammanslagning av föreningarna i Tierp och Älvkarleby 2001. Bildad under namnet Astma-Allergiföreningen i Tierp och Älvkarleby. |
Gick samman med föreningen i Älvkarleby och bildade Astma-Allergiföreningen i Tierp och Älvkarleby 2001. Namnbyte till Astma-Allergiföreningen i Norduppland. |
Bertil Åström (född i Boden 1909-06-12, avliden i Uppsala 1977-12-11) var // bl a instruktör på Sv Skidförbundet och Sv Friidrottsförbundet. // Under 34 år var han knuten till Uppsala universitet som idrottslärare. // Åström var även atkiv inom Uppsala studenters idrottsförening samt ordförande i Upplands Gångförbund och Uppsala Basketbollförbund. // Under 30-talet var Åström landslagsman i friidrott. |
Norra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommun bildade tillsammans med Tilinge och Södra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommuner Södra Åsunda socialdemokratiska förening 1972. |
Norra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommun bildade tillsammans med Tilinge och Södra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommuner Södra Åsunda socialdemokratiska förening 1972. |
Bildad den 4:e maj 1972 vid sammanslagning av tre arbetarekommuner i Åsunda. |
Sammanträdena är hållna tillsammans med representanter från arbetarekommunerna och kvinnoklubben i Åsunda. |
Sammanträdena är hållna tillsammans med representanter från arbetarekommunerna och kvinnoklubben i Åsunda. |
Bildades genom sammanslutning av Svinnegarn, Teda och Enköpings-Näs socialdemokratiska arbetarekommuner. // 1972 uppgick arbetarekommunen i Åsunda socialdemokratiska förening. |
Bildades genom sammanslutning av Svinnegarn, Teda och Enköpings-Näs socialdemokratiska arbetarekommuner. // 1972 uppgick arbetarekommunen i Åsunda socialdemokratiska förening. |
Föreningens verksamhet syftar till att bevara minnet av hur det var att växa upp och leva på Ulleråkersområdet i Uppsala. |
Bildades som en följd av en studiecirkel i energifrågan inför kärnkraftsomröstningen 1980. // Föreningens syfte var att "verka för en resursbevarande livsstil genom att reparera, restaurera och reflektera samt stimulera till samköp". // Diskussionerna inom föreningen gav senare upphov till Storvreta Fredsförening (1982) och Samköpsföreningen Storbetan (1984). |
Linje 1, socialdemokraterna och LO, ville ha obligatorisk och lagfäst tilläggspension för arbetare och tjänstemän. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5% av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3, 35,3%. |
Kommittén bildades 7/6 med anledning av folkomröstningen i pensions- // frågan. Bondeförbundets alternativ, linje 2, innebar höjd folkpension samt en frivillig kompletteringsförsäkring om högst 3.000 kronor. // Kommittén avslutade sitt arbete den 19/10 1957. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5% av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3, 35,3%. |
Bildades inför folkomröstningen i pensionsfrågan 20/6 1957. Upplöstes efter folkomröstningen 13 oktober 1957. Linje 3 företräddes av folkpartiet, högern och SAF som föreslog att arbetsmarknadens parter själva skulle träffa avtal om pensionerna. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5 % av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3 fick 35,3%. |
Namnändring till AKS Kompaniofficersförening 1972. |
Uppsala Avdöpta Kulturförening vill vara ett alternativ till all döpt kultur och enda krav för avgiftfritt medlemskap är att man inom bildkonst, musik, poesi, teater, film, dans och författarskap kämpar för rätten att få avdöpa tvångsdöpta som blivit sjuka av dopet. |
Charles Pierre Backman (1892-1969). Journalist och chefredaktör för Sydsvenska Dagbladet 1931-1934 och Dagen 1952-1957. Utgav bl a reportageböcker från London och kulturhistoriska skildringar från Kalmar. Bror till Gaston Backman. // Reste på föreläsningsturnéer runt landet och föreläste då bl a om Provence. Uppdragsgivare var bl a föreläsningsföreningar och bildningsförbund. |
Gaston Backman (1883-1964) var professor i anatomi i Riga 1920-1925, och i Lund 1933-1948. Utgav vetenskapliga arbeten i anatomi, antropologi och rashygien. Bror till Charles Pierre Backman. // Reste på föreläsningsturnéer runt landet och föreläste då bl a om människans förhistoria. Uppdragsgivare var bl a föreläsningsföreningar och bildningsförbund. |
Bildades på initiativ av Sv Allmänna Sjuk- och begravningskassan avd 445 Dalby. Badhuset uppfördes i Hållberga, Dalby. // Föreningen upphörde 1939, då huset såldes till kommunen. |
Badstugan ligger i Klivinge, Rasbokil (finns kvar 2001). // Bildad på 1930-talet. // Upphörd antingen 1955, p g a Lafssjöns och dess badplats tillkomst eller på 1960-talet (före 1965), p g a den bastu som hembygdsföreningen iordningställde. |
Bildades under namnet Sv Bageriarbetareförbundet avd Uppsala. // 1907 namnbyte till Sv Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Fr o m 1914 Sv Bageri -och Konditoriindustriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Bildar 1923 tillsammans med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71, Livsmedelsarbetareförbundet avd 23 Uppsala. |
Bildades under namnet Sv Bageriarbetareförbundet avd Uppsala. // 1907 namnbyte till Sv Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Fr o m 1914 Sv Bageri -och Konditoriindustriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Bildar 1923 tillsammans med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71, Livsmedelsarbetareförbundet avd 23 Uppsala. |
Bildad 1935 som Bälinge Socialdemokratiska Arbetarekommun, // ombildades 1971 till socialdemokratisk förening i samband med kommunsammanläggningen. |
En arbetarekommun bildades även 1936 med 37 medlemmar, men tycks ha varit kortlivad. // Balingsta arbetarekommun bildades 1/9 1944 efter ett föredrag av John Blixt. |
Bålsta arbetarekommun nedläggs och nybildas ett flertal gånger under verksamhetsperioden. // Bildar Håbo arbetarekommun 1960 tillsammans med Häggeby, Kalmar, Skokloster och Övergran socialdemokratiska arbetarekommuner. |
Bananteatern är en amatörteatergrupp som är verksam i Uppsala. |
Föreningen tillvaratar medlemsföreningarnas gemensamma intressen rörande aktiviteter kring SM-finalen i bandy. |
Var tidigare en sektion under Upplands Fotbollförbund. Denna bandysektion bildades 1934. Se därför även Upplands Fotbollförbunds arkiv. // Förbundet uppgick 2013 i Distrikt Mellansverige (Uppland, Västmanland, Värmland, Södermanland, Östergötland och Örebro). |
Uppsala Bangolfklubb bildades 1934 under namnet Uppsala Miniatyrgolfklubb. // 1958 bytte klubben namn till Uppsala Minigolfklubb. // 1982 var det dags för namnbyte igen till Uppsala Bangolfklubb. // 1986 brann klubbhuset vid Kap. | Uppsala Bangolfklubb bildades 1934 under namnet Uppsala Miniatyrgolfklubb. // // 1956 bytte klubben namn till Uppsala Minigolfklubb. Efter år 1981 var det dags för namnbyte igen till Uppsala Bangolfklubb. // // De första fem årens protokoll och andra handlingar, förutom kassaböcker, har ej gått att finna. I den inbundna serien årsberättelser med bilagor återfinns stora delar av UMGK:s arkiverade handlingar. // // 1986 brann klubbhuset vid Kap med förödande verkan för klubben.
Distriktet omfattade avdelningarna 31 Sala, 39 Norrtälje och 78 Uppsala. Distriktet upphörde 11/12 1975 och verksamheten skedde härefter i avdelningar och klubbar. |
Bildades efter upphörandet av kvinnoförbundet. // 1964 bildades ett Kvinnoråd med representanter från församlingen och syföreningarna. |
1989 uppgick församlingen i Uppsala Baptistförsamling. |
Bildades av 7 st medlemmar vid ungdomsföreningen Senapskornets årsmöte 1927. |
Ursprungligen en musikförening som 1903 ombildades till en ungdomsförening med namnet Linnéa. Från 1905 kallade man sig Vårblomman. Efter att verksamheten varit vilande i några år, lades föreningen ned 1957 och innestående medel överfördes till församlingen. |
Se bilaga! | Den 19 mars 1893 samlades en grupp baptister hos trädgårdsmästare Alsén i Dyorna, Kalmar socken i Uppland, för att bilda församling. Gruppen hade under flera år, sedan 1886, bedrivit verksamhet i socknen dels genom söndagsskola, dels predikoverksamhet, fast deltagarna var anslutna till baptistförsamlingen i Kulla. På grund av det långa avståndet till Kulla beslöt man att bilda en egen församling. // // Redaktör Jakob Byström var ordförande och ledare vid församlingsbildandet med stud. Aug. Westling som sekreterare. Av 17 medlemmar, varav 14 från Kulla församling, bildades nu Bålsta församling, vars första föreståndare blev trädgårdsmästare Alsén. // // År 1936 kunde man inviga det nybyggda Elimkapellet. // Vid årsmötet 1986 beslöts att man skulle gå samman med Bålsta Missionsförsamling i en ny gemensam församling, Bålsta frikyrkoförsamling, och att till den nya församlingen överlåta sina tillgångar och skulder, rättigheter och skyldigheter.
Utbrytare ur Kulla baptistförsamling av medlemmar boende i Biskopskulla, som genom att bilda en egen församling fick närmare till möten. En församlingsmedlem, E. V. Sjöblom, blev Baptistsamfundets första Kongomissionär. År 1899 uppgick man i Enköpings baptistförsamling. |
Se bilaga! | Församlingen bildades som Danmarks missionsförening. Föreningen uppdelades kort därefter i två föreningar med var sitt bönehus. I det norra bönehuset "Korsbacken" samlades Danmarks norra missionsförening, senare Danmarks missionsförsamling, vilken var ansluten till Sv Missionsförbundet. Danmarks södra missionsförening var en fristående missionsförening. // // Omkring 1917 övergick medlemmarna i norra missionsföreningen till Uppsala baptistförsamling, som även övertog kapellet och den andliga verksamheten samt dess kapell i Bergsbrunna. Danmarks södra missionsförening kvarstod dock som egen förening tills den upphörde och ingick i Uppsala baptistförsamling 1953.
Uppgick 1897 i Örbyhus baptistförsamling. |
Går samman med Enköpings missionsförsamling, Grillby missions- // församling och Sydvästra Upplands missionsförsamling och bildar Tomasförsamlingen Enköpings kommun. |
Kören splittrades 1938 och kallades därefter för "Betaniasångarna" och sång- och musikföreningen. |