Showing 6165 results

Medlemmarna i studiecirkeln samlades första gången 1950-02-14. // De närvarande enades om första ämnet, föreningskunskap och samman-trädesteknik. Därefter följande; allmän historia, hembygdskunskap, allmänna samhällsfrågor, engelska språket, hälsovårdsfrågor, konst och talarträning. |

Studiecirkeln bildades den 10 oktober 1926 inom NTO lokalföreningen 510 Marma Fäste. Till studiecirklen hörde ett bibliotek. |

1906 ombildades en studiecirkel inom TO templet 232 Fridshemmet till ett studietempel efter nationaltemplets konstitution. Studietemplet fick namnet 53 Fribrytaren. Samma år övergick medlemmar ur ungdomsföreningen Fridshemmets Framtid (bildad 31 mars 1904 av ungdomar i templet 232 Fritshemmet) till studietempel. // 1911 kom studietemplet att tillhöra templarordens ungdomsförbund, TU och bytte därmed nummer till 49. |

T o m 1962 Handelsanställdas förbund avd 173, Enköping. // 1962 Bildar sektion under Handelsanställdas förbund // storavdelning 36. // 1968 ombildas Enköpingssektionen till ortsklubb. Ortsklubben, senare benämnd allmän klubb, organiserar de som inte är anslutna i någon firmaklubb. |

T o m 1962 Handelsanställdas förbund avd 132 Hallstavik. // Fr o m 1962 sektion under Handelsanställdas förbunds // storavdelning 36. // 1968 ombildas sektionen till ortsklubb. Ombildas därefter till allmän klubb.Orts/allmänna klubbar organiserar de som inte är anslutna i någon firmaklubb. // |

1929-1962 Handelsanställdas förbund avd 129 Heby. // Fr o m 1962 sektion under Handelsanställdas förbunds storavdelning 36. // 1968 ombildades sektionen till ortsklubb. Ortsklubben organiserade de som inte var anslutna i någon firmaklubb. |

Bildas under namnet Handelsarbetareförbundet avd 129 Morgongåva. Ändrar namn till Heby 1940. |

Bildades under namnet Handelsarbetareförbundet avd 231, Tierp. // 1956 ändrades förbundets namn. // Avdelningen upphörde 1962 och ingick som sektion i storavdelning som bildades samma år. // 1968 ombildades sektionerna till ortsklubbar. |

Uppgår 1962 som sektion i Handelsanställdas förbund avd 36, Uppsala. // 1968 ombildas sektionen till ortsklubb. |

Bildas under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432-S. Sammanslagning av Kommunalarbetareförbundets avdelningar 432 Uppsala, 498 Uppsala, 496 Enköping och 311 Tobo. // 1968 antas namnet Kommunalarbetareförbundet avd 34 Uppsala. Under avdelningen finns sex sektioner. // 1993 bildar kommunal avd 34 och avd 27 Kommunalarbetareförbundet Uppsala län. |

Sv Kommunalarbetareförbundets avd 24 Uppsala bildades 3/10 1910, men upphörde redan 1911. // // Den 16/7 1916 bildades Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 Uppsala. // Avdelningen upphörde 1966 i samband med att storavdelning bildades inom Sv Kommunalarbetareförbundet. |

Organiserar renhållningsarbetare. 1993 sekt 11 i Uppsala län. |

Avd 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet bildades den 12 maj 1939, på initiativ av Saga Heden och K.G. Gullberg. Orsaken var att de på lönestat kommunalt anställda ansåg att deras intressen dåligt tillvaratogs av de avd de tidigare tillhörde. Redan den 25 april hölls ett möte och en interim- // styrelse bildades. Interimstyrelsen utsände ett cirkulär och teckningslistor till befattningshavare som kunde tänkas hågade för medlemskap. // // Fortsättning - se bilaga! | Den 12 maj träffades 28 st befattningshavare och bildade avdelning 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet. Till ordf valdes K.G. Gullberg, sekr Saga Hedén, kassör Elias Knutson. Arne Johansson och H. Rosén invaldes även i styrelsen. Vid starten kunde man räkna 33 medlemmar. Tyvärr saknas de första protokollen från avd möten, det första protokollförda möte som är inskrivet i protokollboken är daterat 15 maj 1940. // Medlemsantalet ökade starkt under de första åren och 1941 var man uppe i 71 med- // lemmar, ökningen fortsatte vart efter åren gick, vid årsskiftet 1948/49 hade avd 149 medlemmar. // Avd första stora arbetsuppgift var att ta itu med förhållandena vid ålderdomshemmet, en institution som levde kvar med tjänstgöringsreglemente och förordningar sedan sekel- // skiftet. Efter flera års segslitna förhandlingar och påtryckningar fick man omsider rätsida på förhållandena. // 1946 hade avd mycket arbete med förhandlingar om ny löneplan, som berörde praktiskt taget alla grupper. Förhandlingsdelegerade utförde ett jättearbete som ledde till gott resultat. // I oktober 1952 fick styrelsen i uppdrag att skriva till förbundet och uttala avd missnöje med anledning av Kommunalarbetareförbundets och Kommunaltjänstemannaför- // bundets överenskommelse om uppdelning av medlemmarna. Den 10 december höll ombudsman Österholm en information om gränsdragningen mellan de olika förbunden. Efter ombudsmannens anförande följde en livlig diskussion som ytterligare klarlade Kommunalarbetareförbundets ståndpunkt. Det var många av avd medlemmar som med bitterhet måste konstatera att de ej i framtiden fick tillhöra sin kära avdelning 301. // // Den 6 september 1955 meddelade ordföranden att fyra representanter från förbunds- // styrelsen besökt Uppsala, för utredning om anställande av ombudsman, för till förbundet anslutna avd i Uppsala. På samma möte väckte Saga Hedén frågan om anskaffande av fana. Styrelsen fick i uppdrag att till årsmötet undersöka denna fråga. // Den 14 januari 1957 kunde ordförande hälsa den nye ombudsmannen Sandin välkommen på avd möte och hoppades att samarbetet skulle bli gott. // Med anledning av Saga Hedéns förslag om anskaffande av fana bildades sedermera en fond. Den 9 september 1958 meddelade kassören att det i fonden fanns 493:40 kr över- // fört av kontingenten samt 221:47 kr i insamlade medel. // Den 4 november 1958 fick den kommitté, som handhaft arbetet med anskaffande av fanan, i uppdrag att enligt de under mötets diskussion framlagda förslagen inköpa fana, helst en broderad sådan. Den 13 januari 1959 meddelade kassören att en broderad fana beställts hos Textil-tjänst i Knivsta, till en kostnad av 975 kr. Fanan levererades under våren 1959 och användes troligen första gången vid årets 1:a maj-demonstration. Beslut fattades att officiellt inviga fanan vid avd 20-årsjubileum som firades under hösten. // Avd 20-årsjubileum firades den 21 november på Stadshotellet i Uppsala. För att då förrätta invigningen av fanan skulle en av förbundets funktionärer inbjudas. // På möte den 21 februari 1961 beslutade avd, efter en längre debatt, att bevilja avd 622:s medlemmar anslutning till 301. Orsaken var att avd 622 skulle upphöra. 622:ans med- // lemmar inröstades enhälligt och bildade sedan egen sektion inom avd 301. // Uppsala i juli 1979 // Ullrick Andersson

Samorganisationen bildades av Sv Kommunalarbetareförbundets avd 57, 68, 88 och 150 i Uppsala. // Upplöstes 1967 p g a storavdelningen Kommunalarbetareförbundet avd 57:s bildande. |

Var från början avd inom Upplands Lantarbetareförbund. // 1963-1966 bildade man avdelning med avd 016 Grillbyorten, // under namnet avd 023 Trögd. // Uppgick i storavdelning 023 Enköping, 1967. |

Avdelningen bildades 1919 under namnet Upplands Lantarbetareförbund avd Bondkyrko. Från och med 1923 används avdelningsnummer 47. // Från början var arbetet koncentrerat till Bondkyrko men kom senare att omfatta bygden kring Uppsala. // 1931 namnbyte till Lantarbetareförbundet avd 47 Uppsalatrakten. // Avdelningen anslöt sig till Sv Lantarbetareförbundet omkring 1930. // |

Bildad under namnet lokalavdelning nr 32 Gimo. // Namnbyte 1930 till avd 155 Gimo. // Upphörde 1966 vid sammanslagningen med avd 174 Harg. |

Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 97. Namnbyte 1930 till Svenska Lantarbetareförbundet avd 189. 1935 övergick avdelningen till Svenska Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 192. |

Bildades den 7/6 1943 av medlemmar som tillhört avd 291 i Frösthult och 429 i Härkeberga. Området omfattade förutom Torstuna församling även Härnevi och Österunda församlingar. Verksamheten var tidvis tämligen livlig och högsta medlemsantalet var 33 st. // Våren 1957 uppgick avd 749 i avd 291 i Frösthult och något år senare brändes samtliga handlingar förutom protokollsbok och medlemsmatrikel. Protokollsskrivningen hade dock redan upphört år 1951. |

Bildades 26/6 1919 under namnet Wasa Lantarbetareförening avd 158, Upplands Lantarbetareförbund. // 1920 6/1 ändras namnet till avd 39 Skepptuna. |

Bildades under namnet Upplands Skogs- och Lantarbetareförbundets avd 6 Huddinge. |

Ingår i Uppsaladistriktet fr o m 2006-01-01. |

Tidigare avdelningar ingår som sektioner; Öregrund, Östhammar, Hargshamn, Herräng, Häverödal, Rimbo och Gimo. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall // avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på // Sv Metall avd 367 Rimbo, bildad 1952. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på Sv Metall avd 354 Öregrund, bildad 1946. |

Organiserar medlemmar vid bl a K G Markströms Guldsmeds AB och Hellstens. |

Se bilaga! | År 1903 har kommit att stå för bildandet av Nymans Verkstadsklubb. I jubileumsskrift 1903-1978 utgiven av Volvo Verkstadsklubb i Uppsala står att läsa: // ... "75 eller 77 år... // Nymans verkstadsklubb bildades 1903. Så är emellertid inte fallet. Trots att klubbens egna handlingar saknas för åren före 1915, så kan man genom avdelning 50:s protokoll och brev till förbundet fastställa bildandet till två år tidigare." ... // // Klubben har emellertid genom åren jubilerat efter år 1903 som bildandeår. // // Trots den alltid låga timpenningen så har klubbens medlemmar (och arbetarna på fabriken) genom insamlingar kunna bedriva ekonomisk hjälp till behövande. Några exempel är "Spanien-", "Finlands-", "Norge-" och "Hollandshjälpen". // 1936 bildades en understödsfond. // // 1974 namnbyte till Volvo verkstadsklubb. // // Hösten 1979 överlät Volvo Uppsalafabriken till Hjalmarson & Söner. Styrelserna för Volvo och Hjalmarsons verkstadsklubbar beslutade att sammanslå klubbarna till en med namnet Hjalmarsons verkstadsklubb. // // I april 1983 namnbyte till Prometek verkstadsklubb Uppsala. // // 20 mars 2007 namnbyte till GI Support verkstadsklubb Uppsala. // // 29 september 2008 blev hela personalen uppsagd. Det är därför troligt att klubbens verksamhet upphörde under år 2009.

1907 bildades Svenska Jern- och Metallarbetareförbundet avd 179 Söderfors. // 1913 Jern- och Metallarbetareförbundet ändrar namn till Svenska Metallindustriarbetareförbundet. // 1966 bildades storavd storavd 179 Söderfors, där övriga avdelningar nu blev sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. // |

1966 bildades storavdelning 179 (Söderfors) och avdelningarna ombildades till sektioner. |

Föreningen bildades 1976 som SACO/SR-föreningen vid Uppsala kommuns bibliotek. Ombildades vid årsmötet i mars 1977 till SACO/SR-föreningen vid Uppsala kommuns bibliotek tillika DIK-föreningen i Uppsala kommun.Vid årsmötet 1983 beslöt man sig för en uppdelning i två föreningar:1. DIK-föreningen vid Uppsala kommun2. SACO/SR-föreningen vid Uppsala kommuns stadsbibliotek.Föreningarna fortsatte dock att ha gemensamma årsmöten (1984-1988). |

Distriktet omfattade avdelningarna 31 Sala, 39 Norrtälje och 78 Uppsala. Distriktet upphörde 11/12 1975 och verksamheten skedde härefter i avdelningar och klubbar. |

1946 ingår föreningen i Uppsala Kommunaltjänstemannaförening UKTF |

Upphör 1990 när SFL och SL bildar ett gemensamt förbund,Sv. Lärarförbund. |

1976 bildades SHSTF:s länsavdelning för Uppsala län. Men redan 1969 hade en samarbetskommitté bildats, vid namn Uppsala-regionens lokala samarbetskommitté inom SHSTF.1998 namnbyte till Vårdförbundet Uppsala län. |

Föreslagen organisationsförändring 1975, att föreningen blir ett adjungerat utskott till kretsstyrelsen, troligen genomförd 1976. |

Bildades i samband med sammanslagningen av Sv Facklärarförbundet (SFL) och Sv Lärarförbundet (SL). |

Upphör 1990 när SFL och SL bildar ett gemensamt förbund, Sv. Lärarförbund. |

Var anslutet till Svenska Facklärarförbundet.1979: Bildar Riksföreningen Musik- och Danslärare. |

Bildas under namnet SAVF (Sv Allmänna Verkmästareförbund).Uppgick i avd 100 Uppland 1997. |

1924-1926: Sveriges Mekaniska Verkmästareförbund avd 064 Gimo1926: SALF avd 205 GimoNamnbyte till Gimo-Österby då avd 201 Österby går upp i avd 205 den 31/12 1994.1994 Namnbyte till Ledarna avd 205 Gimo-Österby. |

Ingår i Uppsala SALF distrikt 1966.Uppgick i SALF avd 50 Uppsala u å. |

Verksamheten vilande sedan 1986. |

När Uppsala läns Folk- och Försvarskommitté bildades framkommer ej av handlingarna. Centralförbundet bildades dock 1940.Första protokollet 1962-05-22 är fört vid reorganisationsmöte och § 6 berättar att ingen verksamhet förekommit sedan 1957. |

Upphör tillsammans med Uppsala ortsförbund varefter länsförbundet övertar verksamheten. // Verkar parallellt med länsförbundet 1943-1951. |

Upphör tillsammans med Enköpings ortsförbund varefter länsförbundet övertar verksamheten. // Verkade parallellt med länsförbundet 1943-1951. |

Bildades 1965 när LRF:s avd i Film och Dannemora slogs samman. // 1971 sker en ny sammanslagning med avdelningen i Morkarla. Det nya namnet blev Dannamora LRF avdelning. |

T o m 1971 Nysätra lokalavdelning av RLF, därefter LRF. // 1973 sammanslagning av Biskopskulla-Fröslunda och Långtora LRF-avdelningar till Västra Lagunda LRF-avdelning. |

Bildar Håbo LRF avd 1977. |

Maj 1997 namnbyte till Norra Åsunda LRF avd. |

1967 ingår Danmark och Funbo RLF-avd i Vaksala RLF-avd. |

Klubben bildades på initiativ av Älvkarleby LS. |

Är från början verksam som sektion 1 Bergsbrunna inom Uppsala LS. Sektionen bildade Bergsbrunna LS 1923. Då föreningen upphör går medlemmarna över till Grov- och Fabriksarbetareförbundet. |

Uppgår i Söderfors LS. |

Se bilaga! | Bildas under namnet Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland som en av två storavd under Skogs- och Flottningsarbetareförbundets Upplandsdistrikt. Tidigare självständiga avdelningar ingår som sektioner i avdelningen. // // Namnändringar: // 1963 Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland // 1966 Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland // // Upphör 1977 som självständig avdelning i samband med samgående med Skogsarbetareförbundet avd 31 Fagersta, då storavdelningen Skogsarbetareförbundet avd 25 Upplands-Västmanland bildas.

Bildad som Sågverksindustriarbetareförbundet avd 391 Lövsta. Ombildning 1934 till Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 535 Lövsta. |

Namnändringar: // 1896 Sv Postvaktbetjenteföreningen Uppsalakretsen // 1908 Sv Postmannaförbundet Uppsalakretsen // 1945 Sv Postmannaförbundet avd 15 // 1962 Sv Postförbundet avd 15 // 1970 Statsanställdas Förbund avd 3015 Post // 1995 SEKO Post Mälardalen avd 706 (Klubb Uppland) |

Se bilaga! | 1944-02-28 beslutades bildandet av Enköpings Barnens Dag Förening. Vid samma tillfälle började man planera barnensdagfester med olika arrangemang, bl a "Vi som vill fram" och utlysa en tävling för flickor och korandet av en banensdagprinsessa. // // 1944-09-14 beslutades bildandet av en ekonomisk förening till förmån för koloniverksamhet. Försök skulle göras på en tomt på Bryggholmen, där man önskade att redan 1945 kunna uppföra en mindre byggnad för mottagande av ett antal barn. Ansökan om bidrag skulle göras till Kungliga Allmänna Arvsfonden. // // Barnensdagfester anordnades nästan varje år och blev mer och mer avancerade, bl a tivoli, Furuvikscirkus och så småningom blev också en barnensdagprins korad. // // 1945 beslutades att tills vidare hyra ett hus för koloni för att så småningom bygga. // 1945-04-24 skrivs hyreskontrakt på fem år i Dalarna. 1946 tillsattes arbetsutskott att helt hantera koloniverksamheten. 1947-01-20 kom möjligheten i ett hus i Lindesberg och 6 mars samma år inköptes ett hus med mark i Lindesberg, kontraktet upprättades. Man avstod köpet i Dalarna. Samma år tillsattes en styrelse att helt handha koloniverksamheten. // // 1948 bedrevs koloni i Sommarängen, Lindesberg samt i Sommarbo, Bredsand. // 1952 anordnades badresor. 1964-12-15 diskuterades nedläggning av verksamheten och 1965 kom den slutgiltiga upplösningen.

Under våren 1946 bildades en lokal kommitté av Sv Europahjälpen i Uppsala. Den 14/10 1946 bildades Uppsala läns Europahjälpkommitté. Kommittén bildades för att i länet verka för en intensifiering av pågående insamlingsarbete för hjälp åt de krigshärjade länderna i Europa. |

Kommittén tillsattes av Föreningen Nordens Uppsala-avdelning. |