Showing 6165 results

Fannakyrkans ungdom hade till uppgift att bedriva kristet ungdomsarbete i första hand i stadsdelen Fanna Enköping. // 1974 upplöstes FKU som fristående förening och EFS Missionsförening i Enköping övertog ansvaret för ungdomsarbetet. |

Tf bildades 1978 och länsföreningen i Uppsala 1988. Målsättningen med arbetet var att bedriva opinionsbildning, följa forskning och utveckling på tandvårdsområdet samt att genom regionala och lokala telefonombud ge information, stöd och hjälp till dem som drabbas av sjukdom till följd av olika tandvårdsmaterial. |

Se bilaga | Föreningen Fröjas kafé växte fram ur ett initiativ att starta ett kafé för kvinnor i Uppsala. // Kafét drevs av två olika föreningar, dels en ideell förening, Föreningen Fröjas kafé, som svarade för själva kaféverksamheten och därtill knutna arrangemang och dels en ekonomiska förening, Fröjas andelsförening, som svarade för finansiering, ekonomi och övriga affärsverksamheter. // // Kaféet upphörde 1996 men när eller om själva föreningen formellt upphörde är osäkert. En bokgrupp fortsatte med sin verksamhet fram till 2007 ?, man har sedan dess varit vilande.

Ursprungligen en musikförening som 1903 ombildades till en ungdomsförening med namnet Linnéa. Från 1905 kallade man sig Vårblomman. Efter att verksamheten varit vilande i några år, lades föreningen ned 1957 och innestående medel överfördes till församlingen. |

Upplöstes samtidigt med byggnadsföreningen när kapellet såldes. |

1971 bildade Fria kristliga studentföreningen och Sveriges kristliga studentrörelse, SKS, Kristna studentrörelsen i Sverige, KRISS. |

Se bilaga // // // | Den metodistiska verksamheten i Karlholm började med att Gävle metodistförsamlings dåvarande pastor A Stenholm besökte bygden. De första personer inom socknen som anslöt sig till metodismen torde ha gjort detta i mars 1881 och tillhörde då först församlingen i Gävle tills församlingen i Skutskär bildades. Till en början hade denna församling namnet av Gävle krets och dess första pastor var A W Norman. // // Pastor Aug W Norman kan sägas vara den egentliga bildaren av församlingen i Karlholm. Men eftersom han delade sin tid mellan den nya församlingen och församlingen i Skutskär så verkade han i Karlholm endast en kort tid. Under hans verksamhet byggdes dock församlingens första kapell och verksamheten blev mera regelbunden och fast. Den 28 augusti 1887 invigdes den unga församlingens gudstjänstlokal. // // 1889 blev församlingen självständig och erhöll då en egen pastor, Aug. Olsson-Waermö. När han tillträdde bestod församlingen av 65 personer i fullförening och tio på prov. Dessutom undervisades 65 barn i två söndagsskolor. // // 1924 skedde en ombyggnad av kyrkan och 1943 fick pastorsbostaden en genomgripande ombyggnad och renovering. // // 1947 hade församlingen 46 medlemmar i fullförening och en på prov. Inom församlingen fanns två söndagsskolor med ett åttiotal inskrivna elever. Likaledes två juniorföreningar, en ungdomsförening och en s.k. ungdomsgrupp samt en lokalavdelning av Metodistiska kvinnosällskap och en systraförening. //

| Underföreningar // // - Sällskapet Gudsfruktan och Sedlighet // - Ungdomsförening Vårblomman // - Juniorförening Solstrålen // - Syförening Febe // - Söndagsskola // - Sång- och musikförening Jubelklangen

Föreningen uppgick i Björklinge Elverk vid årsskiftet 1973/74. |

Föreningen uppgick i Björklinge Elverk 1970. |

Bildades under namnet Ängsbolagets Friförsamling. // Ingick i Tierps missionsförsamling 1982. |

Ingick som Öndebo krets i Tierps missionsförsamling t o m 1919, då man bildade en egen församling. Uppgår i Tierps missionsförening 1982. |

Föreningen verkade för att samla människor med kronisk smärta samt att sprida kunskap om kronisk smärta och ge stöd till drabbade. Bilades under namnet Svenska Smärtföreningen Uppsala. Namnbyte 1997. |

Föreningen bildades den 8 december 2003. De första stadgarna antogs vid årsmötet den 12 februari. |

Klubben bildades 1937, då Sko- och Läderindustriarbetareförbundet avd 041 uppgick i Sko- och Läderindustriarbetareförbundet avd 018. |

Hela Människan är en ekumenisk ideell förening som bedriver socialt arbete på kristen grund. Föreningen verkar över Enköpings kommun. |

1 oktober 1952 övergick Uppsala Kvinnliga Fackförenings medlemmar till Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9. Där bildade de en festvåningssektion. |

Fr o m den 1/1 1967 övertog Landstinget ansvaret för mentalvården. Vid samma datum gick avd 1 och 35 av Statens Sjukhuspersonals förbund upp i Kommunalarbetareförbundet avdelning 432, där man bildade sektion 5. // Den 1 juni 1968 bytte avdelningen nummer från 432 till 34. // 1993 bildades en länsavdelning, Kommunalarbetareförbundet Uppsala län. // 2000 bildades en landstingssektion inom Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län, vilket innebar att de dåvarande sektionerna 1 och 5, delar av sektionerna 10, 12 och 20 kom att bilda en sektion. |

I Stadgarna från 1908 står bl a att man ville arbeta för att en gemensam organisation skulle komma till stånd. Denna skulle omfatta hela ekonomibetjäningen vid Statens Hospital. Därmed skulle man kunna förbättra betjäningens levnadsvillkor och värna om de gemensamma intressena. // // 1912 beslöt man sig för anslutning till Sv Hospitalpersonalsförbundet avd 1 Uppsala. |

1931 namnbyte från Svenska Hospitalspersonalens förbund avd 001 Uppsala. // 1941 namnbyte till Statens Sjukhuspersonals förbund avd 001 Uppsala. |

Föreningen bildades när de två föreningarna Uppsala Hospitals Sjukbetjäningsfackförening och Uppsala Hospitals och Asyls Sjukvårdsförening gick samman 1905. // // 1908 bildades Svenska Hospitalpersonalens förbund, detta medförde ett namnbyte till Svenska Hospitalpersonalens förbund avd 001 Uppsala. |

En personalsammanslutning med karaktär av en ideell kamratförening, som bildades vid Asylen (södra sjukhuset). // 1905 gick man upp i den vid Hospitalet bildade Sjukbetjäningsfack- // föreningen. Denna "nya" förening fick namnet Uppsala Hospitals och Asyls Sjukvårdsbetjänings fackförening. |

1931 namnbyte från Svenska Hospitalens Ekonomipersonals förbund 011 Uppsala. // 1941 sammanslogs Statens Sinnessjukvårdpersonals förbund och Statens Sinnessjukhus Ekonomipersonals förbund till ett förbund - Statens Sjukhuspersonals förbund. Avd 011 bytte nummer till 035. |

Föreningen avsomnar under 1923. Sista protokollet är från 18/1 1923 och där avgiftsbefrias medlemmarna tills vidare. Skrädderiarbetarna och de som var organiserade inom Hatt- och Pälsindustriarbetareförbundet slogs ihop till Sv Beklädnadsarbetareförbundet. // // Från 1/1 1933 finns enbart avd 077 av denna förening kvar i Enköping. |

Föreningen uppgick 1963 i Lena Elektriska distributionsförening. |

Föreningen Upsala-Ekeby Sällskapet bildades den 15/9 1992. Sällskapet verkar för att tillvarata, dokumentera och sprida kunskap om Upsala-Ekebys verksamhet och produkter. Man verkar också för en permanent utställning i Uppsala. |

Bildades under namnet Tegelsmora Baptistförsamling. Namnbyte den 31/12 1888. År 1897 uppgick Dannemora Baptistförsamling i Örbyhusförsamlingen. |

Föreningen bildades av medlemmar ur Rasbo Missionsförening. // // 1953 beslutades att församlingen, p. g. a. det ringa antalet medlemmar, skulle upplösas och medlemmarna ingå i Filadelfiaförsamlingen i Uppsala. Därefter fortsatte verksamheten i Rasbo i form av en bönegrupp. |

Under en följd av år hade en frivillig evangelisk verksamhet bedrivits bland de värnpliktiga på deras lägerplatser. Vid lägerplatsen på Polacksbacken byggde Upplands Ansgariiförbund ett soldathem som invigdes i september 1908, där man sedan bedrev soldatmission. // 1933 inleddes ett nytt skede i soldathemmets historia, då verksamheten överlämnades till alliansföreningen ”Soldaternas vänner i Uppland”. // // Se bilaga // | Vid Upplands Ansgariiförenings årsmöte den 11 april 1903 beslöts att man skulle börja med regelbunden verksamhet bland de värnpliktiga på Polacksbacken. (På enskildas initiativ hade dock möten för militärerna varit anordnade före denna tid). Man vädjade till missionsförsamlingarna i Uppland att utan kostnad ställa sina predikanter till förfogande för någon kortare tid under sommarmånaderna. Mötena hölls i det fria, ty någon lokal gick inte att uppbringa. // År 1906 kan nog räknas som soldatmissionens på Polacksbackens första egentliga verksamhetsår. Det var då som man fick tak över huvudet i form av ett tält som lånades från Stockholm och rymde omkring 150 personer. Från fabrikör G Åhnstrand, Uppsala, lånades en orgel och så var det första ”soldathemmet” på Polacksbacken färdigt. I maj månad påbörjades regelbunden verksamhet i tältet. // Tältet fyllde dock inte behovet av lokal, dels var det för litet och dels var det oanvändbart under vintern. Nu började man på allvar att diskutera frågan om att bygga en lokal. När staden upplät tomtmark så fattade Ansgariiföreningen vid årsmötet 1907 beslutet om soldathemmets byggande. Söndagen den 13 september 1908 stod soldathemmet färdigt för invigning. // Efter första världskrigets slut drog en våg av antimilitarism över hela landet, vilket hade till följd att intresset för soldatverksamheten minskade och några soldathem tvingades till och med att lägga ned sin verksamhet. Detta öde höll även på att drabba soldathemmet på Polacksbacken men när förbundet stod inför avgörandet att avyttra lokalen och lägga ned arbetet framkastades förslaget att bilda en organiserad alliansförening av både kyrkliga och frikyrkliga. Alliansbetonad hade verksamheten varit från början men nu uppstod tanken om att man skulle organisera dessa frivilliga krafter och få dem under ett gemensamt ansvar. I Uppsala missionskyrka hölls den 4 oktober 1932 ett allmänt möte för närmare handläggning av denna fråga. Där beslöts ”enhälligt och utan diskussion att en sådan alliansförening måtte komma till stånd för bedrivande av soldatverksamheten å Polacksbacken”. Den 17 september 1933 var den nya föreningen en verklighet under namnet ”Soldaternas vänner i Uppland”. //

Föreningen bildades 1989 som Mikaelskören. Namnbyte 1991 till Carmen Michaelis, 1994 till Kören Carmen och 2006 till Vokalensemblen Carmen. Föreningen bytte huvudsaklig verksamhetsort från Uppsala till Stockholm i september 2000, där den lades ned 2010. |

Kamratsällskap som regelbundet träffats och diskuterat politik och ideologi. Man har även författat debattartiklar vilka har införts i framför allt Upsala Nya Tidning. |

Församlingen bedrev från 1935 verksamhet vid Örbyhus gård. Då många yngre deltog vid dessa möten beslöt man att bilda en juniorförening även där. Den var livligt verksam under ett par år, men på grund av dels en barnförlamningsepidemi dels en kraftig avflyttning från Örbyhus gård upphörde verksamheten efter ett par år. |

Bildad som klubb Farmek. Namnbyte till Swedish Meats 1999. |

Bildades som verkstadsklubb inom Bahco Hamnverken. Bahco Ventilation uppköptes 1987 av Fläkt, varefter Fläkt blev en del av ABB-koncernen. Veloduct blev senare en division inom ABB Fläkt Produkt. Klubben lades ned 1993 i samband med att produktionen flyttades till Järna. |

Styrelsen upphörde 1984 och föreningen ombildades till en planeringskommitté inom församlingen. Fortsätter inom Knivsta frikyrkoförsamling under namnet Gredelbykyrkans kör. |

Föreningen bildades 2008 och fungerade som farmarklubb till IFK Uppsalas herrfotbollslag. |

Den ursprungliga Trögdskretsen av Röda Korset bildades 1916. // Den delades 1946 upp i en övre och en nedre krets. // 2001 beslöt man att slå samman kretsarna igen, det nya namnet blev // Röda Korset Enköping-Trögdkretsen. |

Lagunda Hembygdsförening bildades 1972 av tio socknar i det gamla häradet Lagunda, i syfte att bl a rädda häradsnamnet för eftervärlden. |

Bildades vid delning av den ursprungliga Helga Trefaldighetskretsen. // Uppgick i Uppsalakretsen 2000. |

Bildad 1961 under namnet Björklinge-Viksta Pensionärsförening. Efter kommunsammanslagningen ändrades namnet till Björklinge Pensionärsförening. |

  |

Bildades under namnet Husmodersförening Uppsala, namnbyte 1999. // // // |

Föreningen bildades den 25 maj 1970 med följande föreningar som stiftare: IOGT-NTO 31 Thor, IOGT-NTO 38 Uppala samt Tempelriddarorden S:t Erik Uppsala |

1934 beslutades att föreningen skulle överlåtas till Östra Sveriges erkända Centralsjukkassa. |

Föreningen bildades 1985 under namnet Pensionärsklubben 3015. 1995 fick föreningen namnet Postens Pensionärsklubb i Uppsala och 2006 fick föreningen sitt nuvarande namn, PRO Postens Pensionärsklubb Uppsala. |

Supporterklubb till Enköping SK. |

Akina Mama är en förening för afrikanska kvinnor. Akina Mama betyder "för mödrar/kvinnor". |

Föreningen hade till uppgift att renovera kvarnmiljön i Ahlsta samt att dokumentera dess historia. |

Bildad under namnet Knivsta med omnejd Andelsförening. Namnbyte till Knivsta Handelsförening 1919. Föreningen uppgick i Väsby handelsförening 1957. |

Föreningen bildades genom en utbrytning ur Konsum Uppsala, som man åter anslöt sig till 1966. |

Bildades 1919 som underförening till Konsumtionsföreningen Morgongåva. |

Ingår 1962 i Telegraf- och telefonmannaförbundet avd 36 Västerås. |

Förslaget till stadgar för klubben är daterat 27/12 1919 (se Byggnads- // träarbetareförbundets avd 58 arkiv, serie B1). // Dessa stadgar antogs och styrelse valdes vid ett möte den 10/1 1920. |

1/4 1962 upphörde klubben med sin verksamhet och gick upp i den nybildade storavdelningen nr 36 i Västerås. |

Bildades under namnet Maskinfabrikens Verkstadsklubb. Verkar ha upphört, men återuppstår 1926. // 1937 dyker beteckningen Fläktverkstädernas Verkstadsklubb upp. // År 1968 används Bahco Ventilations Verkstadsklubb för första gången i protokollen. // Från 1988 heter klubben Stratos Ventilations Verkstadsklubb. |