Showing 6165 results

Slogs samman 1974 med Skärplinge socialdemokratiska förening och bildade Skärplinge-Österlövsta socialdemokratiska förening. |

Leufsta Bruks Arbetarekommun tycks ha gått upp i den år 1919 bildade Österlövsta arbetarekommun. |

Logen bildades på initiativ av IOGT-logen i Heby. Den var endast verksam i sju månader. |

Den 26 februari 1975 bildade Dannemoras lokalförbund en krets under Östhammars lokalförbund. |

Kören började sjunga tillsammans 2001, men bildades formellt som förening i november 2003. |

Förening för teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet. |

Uppgick 1907 i Uppsala arbetares sjuk- och begravningshjälpkassa. Kassans namn har varierats i protokoll och andra handlingar. Har kallats bl.a. Upsala Stads allmänna Sjuk- och begravningshjälpkassa. |

Bildad undernamnet Mödraföreningen. 1939 ändras namnet till kvinnoförening. |

Bildar Enköpings missionsförsamlings ungdomsförening tillsammans med församlingens Jungfruförening Senapskornet 1905. |

Föreningen bildades formellt 4 april 1907, då stadgarna inregistrerades. Redan 1903 hade initiativ tagits av logen nr 164 Ariel NOV. Efter förarbete // av en kommitté beslutades, på ett möte den 18/12 1904, att bilda en Folkets Hus förening. Den 27/10 1912 invigdes Folkets Hus i Enköping och 1994 flyttade verksamheten in i det som tidigare varit Enköpings kommuns gatukontors lokaler. År 2011 präglades av problem med ekonomin som slutade med en försäljning av Folket hus fastigheten. // Föreningen har sedan hösten 2011 varit vilande. | Serie: J1 Ritningar // // Innehåll: // Tomtkarta, 1909 // Folkets Hus i Smedjebacken, 1909 // Föreningslokal på tomt nr 2 Östra Roten 18 Kvarter, 1911 // Förslag till ombyggnad av uthus på tomten, 1924 // Inredningsritningar till Folkets Hus, 1925 // Skiss till inredning av Folkets Hus, 1926 // Förslag till tillbyggnad av Folkets Hus, 1929 // Tillbyggnad för Folkets Hus, 1929 // Tillbyggnad för Folkets Hus, 1930 // Förslag till scenöppning i Folkets Hus, 1930 // Ritning till urinoar, 1931 // Förslag till utbyggnad för anordnande av Wc vid Folkets Hus, 1938 // Förslag till nybyggnad av Folkets Hus i Limhamn, 1950 // Folkets Hus i Falkenberg, 1953 // Renovering av elektriska installationer Folkets Hus Enköping, 1953 // Ritning till toalettutrymmen, 1956 // Planutredning, Folkets Hus Teater och Hotell vid Gustav Adolfs Plan Enköping, 1957 // Folkets Hus, restaurang, hotell, Enköping, 1958-1959 // Enköping FH, 1960 // Utredning till Medborgarhus på Gustav Adolfs Plan i Enköping, 1962 // Ombyggnad av toaletter i Folkets Hus, 1962-1963 // Folkets Hus VA-anläggningar, 1975 // Folkets Hus, förslag till ombyggnad 1975 // Folkets Hus, ändring A Kv Serv, 1975 // Kv Centrum Enköping, fasader, 1979 // Folkets Hus VA-installation för handikappade, 1979 // Nybyggnadskarta över Korsängen 4:1 i Enköpings kommun, 1982 // Preliminär skiss, om/tillbyggnad av Folkets Hus, 1983 // Förslag (nr 4) tillbyggnad och ombyggnad av Folket Hus-byggnaden, 1983 // Kv Kaplanen 15, Enköping, ombyggnad tvättstuga, 1989 // Skisser Folkets Hus Enköping, 1987, 1990 // Grundplan för Kv Sadelmakaren Enköping, 1987 // Folkets Hus Enköping, 1991-1992, u å // Detaljplan för Kv Sadelmakaren Enköping, 1991 // Omklädningsrum med dusch och toalettutrymmen, okänt var, u å // Hissalternativ, u å // Skisser till nytt Folkets Hus, u å // Centrum, förslag till byggnad för transformatorstation, u å // // Se Ritningssamlingen // // // // // // // // //

Ändrar namn till Enköping-Håbo broderskapsgrupp 2008 när gruppen får medlemmar från Håbo. |

Bildad under namnet Enköpings Folkpensionärsförening. |

Stadgarna antogs den 17 juni 1922. Enligt August Karlsson bildades föreningen år 1921 på initiativ av avd 35 Elektrikerförbundet, men ingen // verksamhet kom till stånd. |

År 1922 startades ett ABF Bibliotek (nr 234). Vid starten erhöll det Verdandilogen 164 Ariels och Enköpings SDUK:s bibliotek. |

Se bilaga! | Enköpings SDUK bildades på initiativ av arbetarekommunen den 4 juni 1905. // År 1917 övergick klubben till det vänstersocialistiska partiet och bildade samtidigt Enköpings vänsterkommun. Vänsterkommunen övergick till kommunistiska partiet och den 14 februari beslutas på medlemsmöte att klubbens namn skall ändras från SDUK till kommunistisk ungdomsklubb. Denna klubb upphörde under 1920-talet. // // År 1923 bildades en ny ungdomsklubb. Denna klubb upphörde 1925. // År 1927 hålls ett möte och man bildar den tredje klubben. Nuvarande klubb ser 1927 som bildningsår, även om första protokollet verkar delvis se det som ett återupp- // väckande av 1923 års klubb. // // I början av 2006 var SSU Enköping i stort sett obefintligt och hade så varit under flera år tillbaka. Då bildades en ny styrelse som satte fart på verksamheten igen.

År 1923 gick Enköpings Kooperativa Handelsförening ihop med Fanna Nya Handelsförening och bildade Konsumtionsföreningen i Enköping. |

År 1899 startades Fanna Handelsförening. Denna förening gick i konkurs 1911. // Strax därefter startades Fanna Nya Handelsförening. Denna förening gick 1923 ihop med Enköpings Kooperativa Handelsförening och bildade Enköping Konsumtionsförening. |

Vid bildandet av SGU avd 125 Enköping, 1908, fick den överta Excelsiors kassa och inventarier. |

Föreningen delade 1976 i två delar, på Munksundet bildades en egen förening som fick namnet Munksundets Socialdemokratiska förening. // De socialdemokratiska stadsdelsföreningarna i Enköping upphör 1996 för att ingå i en förening, Socialdemokraterna i Enköping. |

1951 skedde en sammanslagning av de klubbar som fanns vid Enköpings verkstäder och fläktfabrik. De delades dock igen 1960. |

Bildades genom sammanslagning av lokalföreningarna 31 Thor och // 38 Uppsala. |

Föreningen avvecklades genom en ombildning från bostadsrätt till äganderätt. Föreningen trädde i likvidation 2006-06-30. |

Föreningen samarbetar med Heby kommun och andra myndigheter för att utveckla näringsliv, turism, service och boende i Östervålatrakten. |

Vid ett möte 3 maj 1983 beslöt man bilda en nämndemannaförening vid Tierps tingsrätt. Man beslöt även att tillsätta en interimsstyrelse som skulle fungera fram till årsmötet 1984. // Föreningen byter namn (u å) till Nordupplands Nämndemannaförening. // Upphör, 2005, i samband med nedläggningen av Tierps tingsrätt. |

Föreningen har till ändamål att befrämja medlemmarnas gemensamma intressen ifråga om gators och vägars underhåll. |

1947 skedde en sammanslagning av Malma IF och huvudparten av IK Fyris orienterare. Den nya föreningen fick namnet orienteringsklubben Fyrismalm. |

Bildades 1951 under namnet Lokalföreningen för Sockersjuka i Uppsala // med omnejd. Under en period användes namnet Uppsala Diabetesförening // (?-1973). 1973 ändrades namnet till Uppsala läns Diabetesförening efter en önskan från förbundshåll om länssammanslutningar. Då blev man även medlem i HCK, Handikappförbundens Centralkommitté. |

Föreningen bildades 1974 under namnet Hörselfrämjandets i Uppsala Syförening. Namnbyte 1993. |

Bildades troligen 1979 vid sammanslagning av hushållsnämnderna i södra och norra Hagunda. // 1992 beslöt nämnden att gå samman med Gillet. |

Bildades 1949 under namnet Östhammar-Frösåkers Pensionärsförening. Namnbyte 1966. |

SJ Schackklubb bildades 1941, men redan 1943 uppgick man som sektion i Järnvägskamraterna. Sektionen lades ned omkring 1994. |

Bildades genom sammanslagning av Örbyhus- och Tierpskretsen. |

Bildar Enköpings missionsförsamlings ungdomsförening tillsammans med församlingens Ynglingaklass 1905. |

Bildar tillsammans med Enköpings juniorledarförbund Upplands Ansgariiförbund Enköpings krets 1950. |

Ingår från 1/10 2014 i Enköping-Heby LS |

Kassan, som var stiftad inom avd 1 av Statens Sjukhuspersonals förbund, hade till uppgift att lämna ekonomisk hjälp, vid tillfällen då omkostnaderna för förrymd patients återförande till anstalten blivit någon av kassans medlemmar ålagda. |

Pendlarnätverket utgörs av missnöjda pendlare som arbetar för bättre tågförbindelser mellan Uppsala och Stockholm. |

Organisationen bildades ca 1973/1974 med syfte att få igång föreningslivet i den då nya förorten Årsta. |

Samverkansrådet för Uppsala Röda kors kretsar bildades av kretsarna i Danmark, Gottsunda-Sunnersta, Helga Trefaldighet, Knivsta, Uppsala, Uppsala Internationella och Vaksala. // Den 17 september 2001 beslöt samverkansrådet att lägga ned sig självt och överföra ansvaret för rådets verksamhet till den största kretsen inom rådet, Uppsalakretsen. // 2002 beslutades att bilda ett nytt samverkansråd. |

Se bilaga! | Den kraftiga utvecklingen av egnahemsområdet vid Sunnersta under åren 1915-1920 gjorde, att vissa frågor måste lösas till ett för innebyggarna gynnsamt resultat, om icke utvecklingen skulle avstanna. Det var några för området intresserade och för egnahemsrörelsen hängivna personer som sammankallade inbyggarna till ett möte på Brostugan den 8 maj 1920. Resultatet av detta möte blev, att en interimsstyrelse tillsattes. Redan den 17 augusti var nämnda styrelse färdig med förslag till stadgar, som det denna dag avhållna sammanträdet godkände. Så var Bondkyrko Södra Egnahemsförening u p a bildad. Det dröjde dock ej länge förrän man fann att i ett egnahemssamhälle fruktodlingen måste vara med till namnet för att även njuta gagnet, därför ändrade föreningen namnet till Bondkyrko Södra Egnahems- och Fruktodlareförening u p a. Detta namn antogs slutgiltigt på extra sammanträde den 14 december 1921. // // 1945 avvecklades förmedlingen av egnahemslån och samtidigt beslöts, att ta ett nytt namn och nya stadgar. Namnet blev nu Sunnersta Egnahems- och Fruktodlarförening. Ungefär 10 år senare slopade man fruktodlarförening, det nya namnet blev Sunnersta Egnahemsförening. // // 1991 slogs Sunnersta Egnahemsförening samman med egnahemsföreningen i Graneberg.

Se bilaga! | Föreningen bildades på ett läger i oktober 1997. HIJ@S står för Söner och Döttrar för Identitet och Rättvisa mot Glömskan och Tystnaden. @ ska uttalas som o och står med för att täcka båda könen; hijos (söner) och hijas (döttrar). // // Föreningen samlade barn till Latinamerikas försvunna, dödade, fängslade och flyktingar samt övriga som delade föreningens målsättning. Föreningens uppgift var att informera och bilda opinion kring mänskliga rättigheter och demokrati i Latinamerika och Sverige. Föreningen var religiöst och partipolitiskt obunden. Föreningen samarbetade med // H.I.J.O.S-grupper i Argentina och övriga världen. // // H.I.J.@.S Uppsala var en autonom horisontell förening tillhörande det nationella nätverket H.I.J.@.S Sverige. Med begreppet horisontell avses att föreningen inte hade någon ordförande och att alla medlemmar delade beslutsfattandet och det medföljande ansvaret. // // På årsmötet 2005 togs beslutet att låta föreningen vara vilande i avvaktan på beslut om föreningen skulle nedläggas eller startas upp igen. 2006 fattades beslutet att lägga ned föreningen. // // Delar av arkivet är på spanska.

Bildades under namnet Litslena kristliga ungdomsförening. // 1949 uppgår föreningen tillsammans med Grillby kristna ungdomsförening i Litslena-Grillby kristna ungdomsförening. |

Föreningen ändrade namn till Föreningen för Rörelsehindrade barn och ungdomar i Uppsala län. |

S:t Göranskommittén i Uppsala är ett samarbetsorgan för de inom staden verksamma scoutförbunden. |

1969 beslutades att sektionen skulle gå upp i Gamla Uppsala Röda Kors krets och fortsätta inom samma arbetsområden som förut. |

Föreningen stödjer verksamheterna kring Linnéminnena i Uppsala, bland annat genom ekonomiskt stöd till Linnéträdgården, Linnés Hammarby, Linnés Sävja och Barockträdgården i Botaniska Trädgården. |

På initiativ av landshövding Sigfrid Linnér kallades 7/5 1937 till samman- // träde på Slottet för bildandet av ett länsförbund för civilt luftskydd. Det beslöts att förbundet skulle bildas under namnet Uppsala länsförbund för civilt luftskydd och till ordförande valdes landshövdingen. // Förbundets namn ändrades under år 1941, efter en framställan av R.L.S.F., till Uppsala Luftskyddsförbund. // 1951 bytte Riksförbundet namn från Riksluftskyddsförbundet till Sveriges Civilförsvarsförbund. |

Bostadsrättsföreningen bildades 1951 som HSB Nian. Namnbyte till Hamder 1965. Fastigheterna är belägna på Dragarbrunnsgatan 58 och Kungsgatan 63. |

30/12 1948 bildar medlemmar från Byggnadsträarbetareförbundet, Byggnadsgrovarbetareförbundet och Rörarbetarna avdelning 83 i Enköping. // 20/10 1965 upphör avdelningen och bildar sektion 4 inom Byggnadsarbetareförbundets avd 25 i Uppsala. // Namnbyte 1969 till sektion 2. |

Föreningen är ansluten till Svenska Naturskyddsföreningen och verkar för att sprida kunskap om natur och naturvård. // I början av 2000-talet inleddes ett nära samarbete med Uppsala Studenters Fältbiologer. |

Bildad på initiativ av Gamla Uppsala Husmodersförening. |

Föreningen bildades 1945, efter att riksorganisationen Sveriges Skogsflickor hade grundats, med syfte att främja utvecklingen av damorienteringen. Den fungerar också som en förenande länk mellan (äldre) kvinnliga orienterare från de olika klubbarna i distriktet. // Föreningen är av ordenskaraktär, medlemmarna väljs in. Från början kunde bara de främsta, som vunnit mästerskapstitlar etc., bli aktuella. Denna regel mildrades och kriteriet blev att medlemmar ska "brinna för" orienteringen och t ex kunna ställa upp som funktionärer vid tävlingar m m. |

Industrifackets avd. 19 bildades den 1 maj 1993 genom sammanslagning av Sv. Fabriksarbetarförbundets avd. 19 Dalarna, avd. 25 Uppsala, avd. 26 Västmanland och Beklädnadsarbetarnas förbund avd. 10 inom nuvarande geografiska område. |

Sammanslagning 1995 med Centerpartiet Skäfthammar. Tillsammans kallade man sig Gimo Centeravdelning. Den föreningen upphörde 1999. |