Hette fram till 1893 Missionsvänner Almunge. |
1903 1/1 invigdes missionshuset i Vesterby. // Årtalet för namnändringen till Ålands missionsförsamling framgår inte av befintliga handlingar. // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling, inom vilken man tillsammans med Järlåsa utgjorde en egen krets. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna" utgjorde Åland samtidigt ett stadsdels- // område inom Uppsalaförsamlingen, benämnt Hagunda, med ett stadsdels- // råd som planerade och samrådde om verksamheten. |
1964 går missionsförsamlingarnas undomsföreningar i Trögd samman och bildar SMU Trögd. // // 1971 går samtliga ungdomsföreningar inom missionsförbundet i Enköpings kommun samman och bildar SMU Enköpings kommun. |
Trögds missionsförening fungerade som kretsförening för närliggande missionsförsamlingar. |
Församlingen i Östra Oland bildades vid en konferens i Vattensta i Hökhuvud 1897-01-02. Syftet var att församlingarna i Harg, Vattensta, Ekeby och Ola skulle sammansluta sig när det gällde att kalla extra predikanter. // Till föreningen anslöt sig även andra missionsföreningar i nordöstra Uppland, bland andra Tegelsmora. |
De Handikappades Missionsförening i Uppsala län, DHM, hade till syfte att bedriva en kristen diakonal verksamhet bland handikappade i länet. Föreningen var ansluten till riksorganisationen De Handikappades Missionsförening. // Föreningen bildades i december 1977 och lades ned 2007. |
Organisationen är en systerförening till Minority Rights Group i London. // Man strävar efter rättvisa för minoritetsgrupper, vill motverka kränkningar av mänskliga rättigheter och främja förståelsen för orsakerna till etniska konflikter. |
Gruppen för Minoriteters Rättigheter, en del av Minority Right Group International, arbetar med att upplysa och bekämpa förtryck på etnisk grund. |
Föreningens ändamål var bl a att verka för: // - att sträckningen av det nya snabbtågsspåret mellan Älvkareby och Bomansberget läggs utanför tätbebebyggt område // - att det i minsta möjliga mån skall försämra livsmiljön för människor, djur och natur // - att i görligaste mån bistå och stödja dem som drabbats då Banverket drar fram det nya snabbtågsspåret. |
Upphörde när region Mälardalen bildades. |
MHF avd Uppsala Damklubb var en del av Motormännens Helnykterhets- // förbund. // Klubben bildades för första gången i slutet av 1940-talet. // Verksamheten återupptogs 1963. // |
Avdelningen omfattade vid bildandet Hållnäs, Österlövsta och Västlands socknar. |
Föreningens verksamhetsområde är Alunda, Ekeby, Morkarla, Stavby, Skäfthammar och Tuna. |
Bildades som avd Vattholma. Namnbyte till avd Norunda 1947. // Föreningen uppgick i MHF avd Uppsala 2008. |
Verksamheten har tidvis varit vilande, vilket medför luckor i handlingarna. Uppgock i Olands MHF 2010. |
Uppgår i MHF Bålsta 1971. |
Bildades under namnet S:t Johannis Metodistförsamlings Epworthförening. // 1892 ingick även S:t Johannis Jungfruförening i Epworthföreningen. // 1933 namnändring till Metodistkyrkans Ungdomsförening. |
Namnändringar: // 1871 Senapskornet // - Syföreningen // 1900 ca Mödraföreningen // 1920 Systraföreningen |
1920 bildades en juniorförening som omfattade både Ytterharnäs och Stenvreten, denna upphörde med sin verksamhet 1923. // En ny förening bildades 1938. Denna hade endast Stenvreten som sitt verksamhetsområde. |
Före 1886 var Skutskär en utpost till S:t Matteus församling i Gävle. // 1886 avskiljs Skutskär, Hedesunda, Karlholm och Söderfors till egna församlingar. // I september 1974 upphörde Skutskär som självständig församling och uppgick i Gävle församling, dit även tillgångarna överfördes. |
Se bilaga | Föreningen bildades den 29 januari 1898. Den drivande kraften och initiativtagare var pastor C J Eklund som då var föreningens vårdhavande predikant i Karlholm. // // Bildandet av Epworthföreningen var dock inte den första organiserade ungdomsrörelsen på denna plats och inom denna församling. Enligt historiken bildades redan år 1888 en ungdomsförening benämnd Syskonbandet. Vid denna tid hade församlingen i Karlholm inte någon anställd pastor, utan hörde under Skutskär vars dåvarande predikant var pastor K G Fridholm. Trots detta hade föreningen Syskonbandet en regelbunden, planmässig verksamhet och hade under sin blomstringstid 40 medlemmar. När denna förening upphörde framgår inte av handlingarna. //
Bildades 1934 under namnet Kvinnosällskap för yttre mission. // 1944 namnändring till Metodistkyrkans kvinnosällskap. // Vid årsmötet 1951 beslutades, p.g.a. det låga antalet medlemmar, att inte ha några regelbundna möten. |
Se bilaga // // // | Den metodistiska verksamheten i Karlholm började med att Gävle metodistförsamlings dåvarande pastor A Stenholm besökte bygden. De första personer inom socknen som anslöt sig till metodismen torde ha gjort detta i mars 1881 och tillhörde då först församlingen i Gävle tills församlingen i Skutskär bildades. Till en början hade denna församling namnet av Gävle krets och dess första pastor var A W Norman. // // Pastor Aug W Norman kan sägas vara den egentliga bildaren av församlingen i Karlholm. Men eftersom han delade sin tid mellan den nya församlingen och församlingen i Skutskär så verkade han i Karlholm endast en kort tid. Under hans verksamhet byggdes dock församlingens första kapell och verksamheten blev mera regelbunden och fast. Den 28 augusti 1887 invigdes den unga församlingens gudstjänstlokal. // // 1889 blev församlingen självständig och erhöll då en egen pastor, Aug. Olsson-Waermö. När han tillträdde bestod församlingen av 65 personer i fullförening och tio på prov. Dessutom undervisades 65 barn i två söndagsskolor. // // 1924 skedde en ombyggnad av kyrkan och 1943 fick pastorsbostaden en genomgripande ombyggnad och renovering. // // 1947 hade församlingen 46 medlemmar i fullförening och en på prov. Inom församlingen fanns två söndagsskolor med ett åttiotal inskrivna elever. Likaledes två juniorföreningar, en ungdomsförening och en s.k. ungdomsgrupp samt en lokalavdelning av Metodistiska kvinnosällskap och en systraförening. //
Bildad som annexförsamling till S:t Johannis Metodistförsamling i Uppsala. Blev självständig församling 1946. Uppgick i S:t Johannis församling 1966. |
Fackklubben verkade i Nymans verkstäder. |
Fackklubben verkade i Nymans verkstäder. |
Avd 368 Herräng upphör i och med att storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo bildas. |
Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerade // den gamla Rimbo-avdelningen under några år som sektion; // sektion Rimbo. |
Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25. Inom storavdelningen fungerade den // gamla Öregrundsavdelningen under några år som sektion; sektion Öregrund. |
Medlemmarna överflyttades till avd 50 Uppsala den 1/9 1954. |
1965: bildar sektion under Metallindustriaretareförbundet avd 25 Gimo. |
Verksam vid Vattholma bruk, senare ABA-bolagen i Vattholma. Bildades på initiativ av Uppsala Socialdemokratiska partidistrikt, av bland andra Tycho Hedén och John Lundberg, som den första fackföreningen på bruket. Bildandet möjliggjordes av att friherrinnan von Essen ställde en lokal till förfogande för arbetarnas möten. Uppgick 1/1 1967 som verkstadsklubb i Metall avd 050 Uppsala. |
Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustriarbetare- // förbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerade den gamla Hallstavikavdelningen under några år som sektion, sektion Häverödal (se särskilt registerblad). |
Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerar den // gamla Östhammarsavdelningen under några år som sektion, sektion Östhammar (se eget registerblad). // // Avdelningen upplöstes 1/8 1926, men reorganiserades 1/3 1937. |
När storavd 179 Söderfors bildades 1966 blev övriga avdelningar sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. // // År 2006 bildades Industrifacket Metall genom en sammanslagning av Industrifacket och Svenska metallindustriarbetareförbundet. // | Underföreningar: // - Sektion Söderfors // - Sektion Tierp // - Sektion Tobo // - Sektion Älvkarleö // - Sektion Örbyhus // - Avd 179 Söderfors // - Avd 180 Tierp // - Avd 181 Älvkarleö // - Avd 322 Tobo // - Elajo Tierp Mekan AB verkstadsklubb // - Nord-Vior i Tobo verkstadsklubb // - Sandvik AB verkstadsklubb // - Tierp, Tierpverkens verkstadsklubb Tierp // - Tierpverkens verkstadsklubb Örbyhus // - Tobougnar i Mehedeby verkstadsklubb // - Socialdemokratisk fackklubb Söderfors
1966 bildades storavdelning 179 (Söderfors) och avdelningarna ombildades till sektioner. |
Avd 180 Tierp bildades 1917, men 1966 bildades storavd 179 (Söderfors) och avdelningarna blev då sektioner. // 1963/1964 gick Sv Gjutareförbundet avd 109 Tierp samman med Metallindustriarbetareförbundet avd 180 Tierp. |
Avdelning 181 Älvkarleö bildades 1907, men 1966 bildades storavd 179 (Söderfors) och avdelningar blev då sektioner. |
Verkstadsklubben har genom åren haft flera olika namn, de som nämns i handlingarna är: // 1907 - Klubb n o 5, därefter Verkstadsklubben // 1980 - Snabbståldivisionen UHB Söderfors // 1982 - Kloster Speedsteel AB Söderfors // 1992 - Kloster Erasteel AB Söderfors |
1926-1966: Metallindustriarbetareförbundet avd 141 Örbyhus // Sektionen bestod av verkstadsklubbarna vid Sängfabriken, Hambergs // och f d Oljemarks (tidigare Lantbruksmaskiner) |
1907 bildades Svenska Jern- och Metallarbetareförbundet avd 179 Söderfors. // 1913 Jern- och Metallarbetareförbundet ändrar namn till Svenska Metallindustriarbetareförbundet. // 1966 bildades storavd storavd 179 Söderfors, där övriga avdelningar nu blev sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. // |
När storavd 179 Söderfors bildades 1966 blev övriga avdelningar sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. |
Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 153, Karlholm // (verksam 1906-1910). |
Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 164 Karlholmsbruk // (verksam 1923-1934). |
Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 164 Karlholmsbruk // (verksam 1923-1934). |
1966: Sektion under storavdelning179 Söderfors |
Uppgår i avd 50 Uppsala den 1/9 1970. // Fungerade som en verkstadsklubb under Metall avd 50 Uppsala // 1930-1932. |
Bildades som verkstadsklubb inom Bahco Hamnverken. Bahco Ventilation uppköptes 1987 av Fläkt, varefter Fläkt blev en del av ABB-koncernen. Veloduct blev senare en division inom ABB Fläkt Produkt. Klubben lades ned 1993 i samband med att produktionen flyttades till Järna. |
Bildades under namnet Maskinfabrikens Verkstadsklubb. Verkar ha upphört, men återuppstår 1926. // 1937 dyker beteckningen Fläktverkstädernas Verkstadsklubb upp. // År 1968 används Bahco Ventilations Verkstadsklubb för första gången i protokollen. // Från 1988 heter klubben Stratos Ventilations Verkstadsklubb. |
Bildad 1908 som Enköpings Mekaniska Verkstadsklubb. Sedan kallad Fanna Verkstadsklubb. År 1946 ändras namnet till Verktygsverkstädernas Verkstadsklubb, vilket senare ändrades till Bahco Verktygs Verkstadsklubb. // Klubben har, beroende på ägandeförhållandena, även hetat Sandvik Bahco och Bahco Tools. Hela tiden verkar Fanna-benämningen ha funnits kvar som ett slags smeknamn. |