Bildades av Simtuna och Torstuna socialdemokratiska arbetarkommuner. // Arbetarkommunen ombildades till socialdemokratisk förening 1972. |
Bildades under namnet Kvinnornas i Uppsala Birmamission. |
Sällskapets uppgift var att fungera som en byggnadsförening och tillhandahålla Vidbo baptistförsamling gudstjänstlokaler. |
Kåren tillhör den internationella grenen av Frälsningsarmén. Kåren täcker i princip Uppsala kommun. |
Fungerar efter upphörandet som utpost till Östhammars kår. |
Bildad som annexförsamling till S:t Johannis Metodistförsamling i Uppsala. Blev självständig församling 1946. Uppgick i S:t Johannis församling 1966. |
Före 1886 var Skutskär en utpost till S:t Matteus församling i Gävle. // 1886 avskiljs Skutskär, Hedesunda, Karlholm och Söderfors till egna församlingar. // I september 1974 upphörde Skutskär som självständig församling och uppgick i Gävle församling, dit även tillgångarna överfördes. |
Bildades under namnet S:t Johannis Metodistförsamlings Epworthförening. // 1892 ingick även S:t Johannis Jungfruförening i Epworthföreningen. // 1933 namnändring till Metodistkyrkans Ungdomsförening. |
Namnändringar: // 1871 Senapskornet // - Syföreningen // 1900 ca Mödraföreningen // 1920 Systraföreningen |
Omfattade kretsarna Uppsala, Örbyhus, Norrtälje, Enköping, Tierp och Östhammar. // // Se bilaga! |
Se bilaga! | Hagunda missionsförening var en sammanslutning mellan missionsförsamlingar i Hagunda-Lagundområdet. Föreningens främsta uppgift var att samordna kolportör-/predikantverksamheten i bygden. // // Vid föreningens bildande 1871 anslöt sig "af Evangeliska Lutherska Missionsvänner anordnade arbetsföreningar" inom Västeråker-Dalby, Balingsta, Gryta, Hagby, Tibble och Ålands församlingar (senare ombildade till missionsförsamlingar). I senare sammanhang anslöt sig också Ramsta, Järlåsa, Giresta, Hjälsta och Fittja. // // Från 1911 har föreningen bestått av missionsförsamlingarna i Västeråker-Dalby, Balingsta, Ramsta, Hagby och Örsundsbro. (1962 gick Ramsta missionsförsamling upp i Balingsta missionsförsamling, medan Hagby missionsförsamling gick upp i Örsundsbro missionsförsamling.) // // 1877 beslöts om uppförande av bostadshus till kolportören. Detta stod färdigt 1880, i Balingsta by. // // 1962 påbörjades utgivningen av programbladet "Hagunda Nytt". // // Hagunda missionsförening upplöstes 1970, i samband med den omorganisation som ledde till att Ramsta-Balingsta och Västeråker-Dalby uppgick i Uppsala missionsförsamling och att Örsundsbro orienterade sig mot Enköping. Norra och Södra Hagunda samt Börje bildade tillsammans ett stadsdelsområde i Uppsalaförsamlingen. Det fick namnet Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerade och samrådde om verksamheten (se Uppsala missionsförsamlings arkiv, serie A8).
Bildad som Upplands mellersta kretsförening. // Namnbyte 1952 till Upplands Ansgariiförbund Uppsala krets. // 1970 ändrades namnet till Uppsala krets av Stockholms SMF-distrikt. // Namnbyte 1975, då SMU-rådet uppgick i organisationen, till Uppsalaregionen av SMF-SMU:s Stockholmsdistrikt. |
Bestod av Vendels, Tegelsmora, Österbybruk, Films Västra, Films Norra, Dannemora Gruvor, Dannemora Södra och Viksta missionsförsamlingar. // 1947 inköptes Uddnäs, en f d skola vid Vendelsjön. // 1974 upphörde Örbyhuskretsen och istället bildades Uddnäskretsen av SMF/SMU. |
Berkinge missionsförsamling upphörde 1945 som självständig församling och dess återstående åtta medlemmar uppgick som krets i Valö missions-församling. |
1934 bildades Järlåsa missionsförsamlings juniorförening Kamratringen. // 1957 ändrades namnet till SMU-junior i Järlåsa. |
Den 16 april 1903 bildades ungdomsföreningen, den bestod av 16 medlemmar. // På våren 1905 startades en syföreningsverksamhet. // Avslutningsår framgår ej av befintliga handlingar. Sista protokollförda möte dock 13 augusti 1932. |
1958 slås scouter, juniorer och seniorer samman till SMU. |
Se bilaga! | 1906 Uppsala Stads Missionsförenings Ungdomsförbund bildades genom en sammanslagning av Systra- och Brödraföreningarna (se egna arkiv). // // Som aktiva medlemmar omfattade förbundet: // a) en Brödraavdelning // b) en Systraavdelning // c) Missionskyrkokören (utgår 1907; se eget arkiv) // samt som passiva medlemmar: // en junioravdelning (kom att utökas till fyra avdelningar, innan de 1928 lades // under församlingens tillsyn; se egna arkiv). // // 1920 Namnändring till Missionskyrkans Ungdomsförening // // 1920 Sommarhemmet vid Flottsund inköps // // 1930 Soldathemmet vid Polacksbacken hyrdes av Upplands Ansgariiförbund för // två år (benämns Ungdomshemmet) // // 1934 Sommarhemmet vid Flottsund invigdes (ang. fastighetshandlingar, se Uppsala // Missionsförsamlings arkiv) // // 1957 24 januari upphörde Ungdomsföreningen i samband med en genomgripande // omorganisation av ungdomsverksamheten. All ungdomsverksamhet inom // församlingen kom att samlas under SMU i Uppsala (se eget arkiv). // // I övrigt hänvisas till ungdomsföreningens egna historiker samt Uppsala Missions- // församlings minnesskrifter (se Uppsala Missionsförsamlings arkiv).
1957 uppgick föreningen, tillsammans med Västeråker-Dalby kristliga ungdomsförening, i Västeråker-Dalby SMU (se eget arkiv). // Inom denna förening utgjorde avdelningen SMU-juniorer en direkt fortsättning på Västeråker-Dalby missionsförsamlings juniorförening. |
1957 uppgick föreningen, tillsammans med Västeråker-Dalby missions- // församlings juniorförening, Västeråker-Dalby SMU (se eget arkiv). Inom denna förening utgjorde avdelningen SMU-senior en direkt fortsättning på Västeråker-Dalby kristliga ungdomsförening. |
Sandby krets fick 1929 i uppdrag att bilda en juniorförening, vilket man också gjorde. |
Bildades 1965 när Uppsala västra socialdemokratiska förening delades i Eriksbergs, Uppsala västra och Norby-Valsätra. // 1986, med anledning av kommunreformen, överfördes Valsätradelen till Gottsunda socialdemokratiska förening. Den kvarstående delen antog namnet Norby socialdemokratiska förening. // På årsmötet 1990 beslöt man att Norby s-förening skulle slås samman med Eriksbergs s-förening. |
Skokloster arbetarekommun nedläggs och nybildas ett flertal gånger under perioden. // Bildar Håbo socialdemokratiska arbetarekommun tillsammans med Häggeby, Bålsta, Kalmar och Övergran socialdemokratiska arbetarekommuner. |
Bildades 28/8 1921 som Skyttorps socialdemokratiska arbetarekommun. // Ombildades 1971 till socialdemokratisk förening. |
1962 går Tolfta arbetarekommun ihop med Tierps Köpings arbetarekommun. // 1973 upplöstes arbetarekommunen, ombildades till socialdemokratisk förening. // Kommunsammanslagningen i Tierp 1974 medförde att Tierps arbetarekommun bildades och de övriga arbetarekommunerna blev socialdemokratiska föreningar. |
Föreningen hade till syfte att motverka partisprängningen 1917 genom att verka för att de socialdemokratiska idéerna spreds. Genom bildandet av ungdomsklubbens Frams 1917, ansågs denna kunna fylla samma uppgift, varför man troligen upphörde sammma år. |
Bildad som Vattholma socialdemokratiska arbetarekommun. // På grund av klagomål på namnet, då föreningen var verksam i hela socknen, ändrades det 1939 till Lena socialdemokratiska arbetarekommun . // Namnbyte 1971. |
1966 övergår man till Örbyhus Arbetarekommun. |
Kommitten bildades inom Uppsala arbetarekommun 1928 av fackföreningar som ett sk fraktionsutskott, med syfte att möta kommunismens inbrytning i fackföreningar. |
Bildades 19/2 1932 under namnet Byggnadsträarbetarnas socialdemokratiska fackklubb. Nedlades efter något år. // Nybildades 4/12 1935 under namnet Träarbetarnas socialdemokratiska fackklubb Uppsala. |
Klubben bildades 1 april 1938 av Anna Wallentheim. // Klubben nedlades 8 november 1977 och medlemmarna gick in i socialdemokratiska föreningen. |
Vid årsmötet 1983 beslutades att lägga ned klubbens verksamhet. Klubbens tillgångar tillfördes kvinnodistriktet. |
Den 7/4 1959 beslutade 13 damer att bilda klubben. // Sista mötet hölls den 29/2 1972. |
1928-1936: Sunnersta socialdemokratiska kvinnoklubb // 1937-1946: Bondkyrko socialdemokratiska kvinnoklubb // 1947-1971: Uppsala södra socialdemokratiska kvinnoklubb |
Vid grundandet var förbundets syfte att hjälpa kamrater inom // handelskåren, som utan eget förvållande kommit i ekonomiska // svårigheter. Tyngdpunkten tycks dock framför allt legat på den // sociala samvaron med särskilt ceremoniel. |
Bildades 1973 på initiativ av NBV i Uppsala under namnet "Föreningen för pensionärsverksamheten inom nykterhetsorganisationerna i Uppsala kommun". // Detta namn visade sig vara för långt och opraktiskt och 1974 skedde ett namnbyte till Nykterhetsfolkets Pensionärsförening i Uppsala. |
Bildades som Föreningen Uppsala Folkpensionärer (avd 158 av Sveriges Folkpensionärers riksförbund). Namnbyte 1958 p g a risken för förväxling med annan förening. |
Bildades under namnet Länna Folkpensionärers förening. // 1962 ändrades namnet till det nuvarande. |
Bildad under namnet Sveriges Folkpensionärers Riksorganisation (SFR). SFR bytte senare namn till PRO. |
Bildades under namnet Rasbo Folkpensionärsförening. 1974 fick föreningen sitt nuvarande namn. |
T o m 1990 hette föreningen PRO Vaksala. |
Föreningen bildades under namnet Örbyhus Pensionärsförening. Namnbyte 1966. |
Bildades under namnet PRO Ärentuna-Storvreta, namnbyte 2008. |
Bildad 1961 som Liberal Skolungdom Skrapan. // 1967 beslöt man att ha ett intimt samarbete med LS-Katte, men med skilda styrelser och formellt skilda årsmöten. // 1969 omorganisation och namnbyte till Liberalt Centrum, som var ett försök att skapa en liberal skolförening bestående av CUF:s skolungdom och liberal skolungdom. Man misslyckades dock att engagera gamla LS:are och CUF:are och i slutet av 1969 upplöstes föreningen. |
Bildades under namnet Daghemsföreningarnas Samrådsgrupp. // 1976 antogs namnet Aktionsgruppen för Daghem och Fritidshem i Uppsala. // Föreningen var indelad i ett antal stadsdelsgrupper. |
Tre fackliga organisationer, SIF, SALF och Metall, tog initiativ och bildade aktionsgruppen "Rädda Söderfors" 1977 på grund av nedskärningar i samband med att Uddeholmsbolaget köpte Söderfors. |
Rätten Till en Värdig Död (RTVD) är en svensk partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Föreningen vill främja varje människas rätt att enligt laga ordning fastställda regler på egen begäran få hjälp att dö. // // Föreningen bildades under namnet Rätten till vår död. Det nuvarande namnet antogs 2008. |
Almunge arbetarekommun bildades 1923 och ingick då i Stockholms läns partidistrikt. 1971 anslöts man till Uppsala arbetarekommun och organisationens namn ändrades till Almunge socialdemokratiska förening. |
Bildad under namnet "Uppsalagruppen av kampanjen mot atomvapen". // Namnbyte 1965 till Uppsala Fredsförening. // Ansluten till Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Kampanjen mot atomvapen. |
Se bilaga! | Den 19 mars 1893 samlades en grupp baptister hos trädgårdsmästare Alsén i Dyorna, Kalmar socken i Uppland, för att bilda församling. Gruppen hade under flera år, sedan 1886, bedrivit verksamhet i socknen dels genom söndagsskola, dels predikoverksamhet, fast deltagarna var anslutna till baptistförsamlingen i Kulla. På grund av det långa avståndet till Kulla beslöt man att bilda en egen församling. // // Redaktör Jakob Byström var ordförande och ledare vid församlingsbildandet med stud. Aug. Westling som sekreterare. Av 17 medlemmar, varav 14 från Kulla församling, bildades nu Bålsta församling, vars första föreståndare blev trädgårdsmästare Alsén. // // År 1936 kunde man inviga det nybyggda Elimkapellet. // Vid årsmötet 1986 beslöts att man skulle gå samman med Bålsta Missionsförsamling i en ny gemensam församling, Bålsta frikyrkoförsamling, och att till den nya församlingen överlåta sina tillgångar och skulder, rättigheter och skyldigheter.
Se bilaga! | Församlingen bildades som Danmarks missionsförening. Föreningen uppdelades kort därefter i två föreningar med var sitt bönehus. I det norra bönehuset "Korsbacken" samlades Danmarks norra missionsförening, senare Danmarks missionsförsamling, vilken var ansluten till Sv Missionsförbundet. Danmarks södra missionsförening var en fristående missionsförening. // // Omkring 1917 övergick medlemmarna i norra missionsföreningen till Uppsala baptistförsamling, som även övertog kapellet och den andliga verksamheten samt dess kapell i Bergsbrunna. Danmarks södra missionsförening kvarstod dock som egen förening tills den upphörde och ingick i Uppsala baptistförsamling 1953.
Utpost till Uppsala baptistförsamling. // 1954 överlämnades kassabehållningen till Uppsala baptistförsamling. |
De troende baptisterna i Vidbo anslöt sig först till Husby-Långhundra baptistförsamling vid dess bildande 1882. Verksamheten i Vidbo fungerade som en utpost till Husby-Långhundra baptistförsamling, tills en egen församling bildades 1886. // 1960 ingick församlingen i Uppsala baptistförsamling. |
Föreningen vände sig till barn som hade slutat söndagsskolan och var mellan 13-18 år. |