Klubben bildad 1932, nedlagd 1941, nybildad 14/3 1945, nybildad 19/9 1947, nedlagd 1950, nybildad 1954. |
Enligt SSU distriktets verksamhetsberättelser bildades föreningen 1929 och // nybildades 21/4 1937. |
Se bilaga! | Den första socialdemokratiska ungdomsklubben i Uppsala bildades 1898. Den anslöts senare till Sv Socialistiska Ungdomsförbund. // // 1903 bildades ännu en socialdemokratisk ungdomsklubb i Uppsala under namnet Uppsala Socialdemokratiska Ungdomsklubb. // // Vid sprängningen av det socialdemokratiska partiet 1917 övergick denna, med majoritet av medlemmarna, till socialdemokratiska vänsterpartiet, sedermera Sv Kommunistiska parti. (Se Uppsala Kommunistiska Ungdomsklubb.) // // De kvarvarande medlemmarna bildade den socialdemokratiska ungdomsklubben SSU Fram.Under åren 1934-1938 var klubben indelad i sektioner: Kungsängen, Svartbäcken och Fjärdingen. // // Vid årsskiftet 1950/51 nedlade klubbarna Fram och Eriksberg sin verksamhet. // I januari 1951 skedde en sammanslagning av samtliga socialdemokratiska ungdomsklubbar i staden. Denna ny storklubb som bildades fick namnet SDUK Fram Uppsala.
Finns ingen tillförlitlig uppgift på när klubben bildades. // Klubben nybildades 1956. |
Bildades i syfte att verka för kommunalpolitiska och fackliga frågor. |
Bildas under namnet SSU Flis |
Klubben nybildades 1935. |
Bildad som SSU Österby-Dannemora. |
Bildat i Stockholm 1906 av nationellt sinnade arbetare som reagerade mot kollektivanslutningen till SAP. Ville bl a verka för ökad frihet för person och arbete samt utjämna klassmotsättningarna. // Utgav tidningen "Folkviljan". // 1918 fanns 12 000 medlemmar. |
Laboremus bildades 1902 av studenter och arbetare. 1910 anslöts föreningen till SAP och blev en radikal socialdemokratisk organisation. 1960-talet radikaliserade många medlemmar och 1971 lämnade föreningen SAP. Efter detta har Laboremus varit en oberoende socialistisk sammanslutning. Laboremus har främst verkat som en diskussionsklubb samt bedrivit studiecirklar. I slutet av 1970-talet minskade intresset för föreningen för att uppstå igen på 1980-talet. |
För vidare uppgifter som ej finns i detta arkiv, se Nationella Ungdoms- // förbundet östra distriktets handlingar, t ex medlemslistor. |
Enligt 30-årsberättelse i Övergrans missionsförsamling har söndagsskoleverksamhet bedrivits sedan 1887. |
Åren 1923-1929 var gruppen verksam som en utpost till Filadelfiaförsam- // lingen i Uppsala, då under namnet Filadelfiagruppen i Örsundsbro. Den 7 dec 1929 skrev medlemmarna sitt ja till församlingsbildande och den 1 jan 1930 samlades gruppen med Äldesbröderna från Uppsala för ett församlingsordnande under namnet Filadelfiaförsamlingen i Örsundsbro. Till församlingen hör utposten Hagby- och Balingstagruppen. Till verksam- // heten hör även söndagsskola, yttre mission samt ungdomsverksamhet. |
Kyrkobröderna tillhör Svenska kyrkans Lekmannaförbund och är en sammanslutning av evangeliska-lutherska män som tillhör svenska kyrkan. // Svenska kyrkans lekmannaförbunds lokalavdelning benämns kår, som i regel utgörs av en församling eller del av församling. Dess arbete syftar bl a till att bedriva missionsarbete och social verksamhet. // // 1993/1994 namnbyte till Uppsala Lekmannakår. // Vilande fr o m 2003 enl ordf Margareta Hellström, tel 018/52 60 54. |
Kyrkobröderna tillhör Svenska kyrkans Lekmannaförbund och är en sammanslutning av evangeliska-lutherska män som tillhör svenska kyrkan. // Svenska kyrkans lekmannaförbunds lokalavdelning benämns kår, som i regel utgörs av en församling eller del av församling. Dess arbete syftar bl a till att bedriva missionsarbete och social verksamhet. // |
Föreningen hade som ändamål att verka och vara huvudman för en kristen skola i Uppsala och för detta ändamål motta och förvalta medel till att driva Magdalenaskolan. // Jämför Magdalenaskolans Vänförening. |
Verkade som specialförbund under 4H åren 1961-1979. // (Jämför 4H, Uppsala läns distrikt) |
Den 21 april 1924 samlades ombud för tre avdelningar (Danmark, Västeråker-Dalby och Alunda) i Danmarks folkskola och bildade // ”Uppsalaortens distriktsförbund” av JUF. Vid årsmötet 1925 delades Uppsalaortens distriktsförbund, p g a verksamhetsområdets geografiska storlek, upp i två distrikt: Uppsala läns mellersta distrikt med 20 avdelningar och Uppsala läns norra med sex avdelningar. // 1936 ombildades distriktet till en krets under namnet Uppsala läns mellersta JUF krets. // |
Upplands Scoutdistrikt av IOGT bildades 1937 efter ett beslut vid Mälardalens scoutdistrikts årsmöte, om att uppdela distriktet efter godtemplardistriktens gränser. Vid bildandet tillhörde 5 scoutkårer Upplands scoutdistrikt; nr 45 Malteserpojkarna i Uppsala, nr 89 i Knivsta, // nr 115 Riddarpojkarna i Tierp, nr 118 i Märsta samt nr 120 i Rasbokil. // 1970 ombildades distriktet till Uppsala läns scoutdistrikt av Nykterhets- // rörelsens Scoutförbund, NSF. // 2000/01 uppgick distriktet i Stockholm-Uppsala Scoutdistrikt av NSF. |
Bildades 1945 under namnet Fyriskårens och Gunillaringens Mödraförening. |
1911 bildades scoutkåren under namnet Enköpings Boy-Scoutkår. // Namnet ändrades 1912 till Enköpings Scoutkår, när Sveriges Scoutförbund bildades. // // 1958 slås flick- och pojkscouter samt föräldraföreningen samman med Enköpings Scoutkår. // Endast föräldraföreningen har förtecknats separat. |
Under våren 1978 deltog gänget på pysselkvällar vid Bålsta Vi Unga. Under tiden föddes intresset att starta en egen klubb. // Den 1/11 1978 bildades klubben och fick namnet Teatergänget Vi Unga, som bestod av 10 medlemmar i åldern 9-13 år. |
Namnändringar: // 1911-1927 Norra Uplands Fabriks- och Hantverksförening // 1927-1975 Tierps Fabriks- och Hantverksförening // 1975-1993 Tierps Industri- och Hantverksförening // 1993 Tierps Företagarförening |
Tierps Industrigrupp var en sidoorganisation till Tierps Industri- och Hantverksförening. |
Namnändringar: // 1938 Dannemora-Österby Skomakerimästareförening // 1949 Örbyhus med omnejd Skomakerimästareförening |
Bildades 1965 som en länsavdelning av Målsmännens Riksförbund. // // Fr o m protokoll den 2 december 1968 kallar man sig Uppsala läns Hem och Skola distrikt. |
Föreningen organiserar som avdelning under Hyresgästföreningen Uppland från 1965, varvid en stor del av verksamheten, särskilt hyresärenden och hyresförhandlingar, överfördes till Hyresgästföreningen Uppland. // // Se Hyresgästföreningens i Uppland arkiv. |
Bildades under namnet Finsk-Svenska föreningen i Uppsala. |
Föreningen bildades under namnet Radnik. Namnbyte 1978. |
Medlemmarna i församlingen ingår sedan 1971 i Sydvästra Upplands missionsförsamling. |
Se bilaga! | Församlingen bildades 1897 under namnet "Kristi Vänner", Gräsö, efter att sedan 1881 ha verkat som en del i "Kristi Vänner" i Öregrund och på Gräsö. // // I början på 1900-talet ändrades namnet till Gräsö Friförsamling, som också verkade som egen församling fram till början av 1920-talet, då medlemmarna var för få för att vara egna. Så enligt protokoll 1922-04-22 anslöt sig församlingen åter igen som en del av "Kristi Vänner" i Öregrund, sedermera Öregrunds missionsförsamling. // // Arkivet innehåller även kassaböcker och matriklar sedan församlingen ingår i Öregrunds missionsförsamling.
Namnändringar: // 1885 Hökhuvuds Brödraförsamling // 1932 Hökhuvuds Missionsförsamling // // Medlemmarna övergår till Östhammars och Valö missionsförsamlingar. |
Se bilaga! | Järlåsa missionsförsamling har att söka sina rötter i den sy- eller arbetsförening som, enligt församlingens 50-årsberättelse (1927), skall ha bildats av missionsvänner i Järlåsa 1877. Nämnda förening som tidigt anslöt sig till Hagunda missionsförening, verkar emellertid inte ha avsatt några som helst skriftliga spår. // // Det exakta årtalet för det mer formella bildandet av Järlåsa missionsförening framgår inte av befintliga handlingar. I en församlingshistorik (1976) nämns dock 1895 som troligt bildandeår. // // 1896 13/9 invigdes missionshuset i Kyrkbyn. // // 1925 ändrades namnet till Järlåsa missionsförsamling. // // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling, inom vilken man till- // sammans med Ålands missionsförsamling utgjorde en egen krets. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna " utgjorde Järlåsa samtidigt ett stadsdelsområde inom Uppsalaförsamlingen, benämnt Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerade och samrådde om verksamheten.
Lagga Missionsförsamling har att söka sina rötter i den frireligiösa väckelsen i bygden i slutet av 1850-talet. // // 1865-1866 utsågs en grupp på sju personer, benämnd "Bönehus- // Direktionen", vilken fick till uppgift att skaffa mark samt se till att ett missionshus kunde färdigställas. Den 9/9 1866 invigdes Lagga missionshus (det första i Uppland och det femte i ordningen i Sverige). // // Något egentligt församlingsbildande låter inte tala om sig förrän 1886, då Lagga Kristliga Friförsamling bildas. En nattvardsförening hade existerat några år förut och sedan 1866 möjligen även en missionsförening utan individuellt avgörelsekrav. // // Namnet Lagga Kristliga Friförsamling har sedermera ändrats till Lagga Missionsförsamling. Den har alltifrån sin tillkomst som församling varit ansluten till Svenska Missionsförbundet. |
Se bilaga! // // Häri ingår Missionsförsamling Ramsta Syförenings arkiv. | 1902 19/2 bildades Ramsta missionsförening. Denna utgjorde en direkt fortsättning på den frikyrkligt kristna verksamhet som förekommit i Ramsta sedan början av 1870-talet. // 1881 bildades en syförening med namnet Ramsta arbets- eller syförening, vilken samma år sökte och fick inträde i Hagunda missionsförening. Det var emellertid alltså först 1902 som en frikyrklig församling i egentlig mening bildades i Ramsta. Vid mötet i februari 1902 antogs stadgar och föreståndare samt styrelse valdes. // // 1914 18/1 invigdes missionshuset i Lund. // // Årtalet för namnändringen till Ramsta missionsförsamling framgår inte av befintliga handlingar. // // 1962 uppgick församlingen i Balingsta missionsförsamling (som antog namnet Ramsta-Balingsta missionsförsamling).
1896 bildades Rasbokils missionsförening/friförsamling // 1924 invigdes missionshuset i Ingvasta // 1934 ändrades namnet till Rasbokils missionsförsamling // 1984 upphörde församlingen |
1891 16/2 bildades Skogs-Tibble missionsförening // 1897 17/10 invigdes missionshuset i Holmbro // Årtalet för namnändringen till Skogs-Tibble missionsförsamling framgår inte av handlingarna. // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna" utgjorde därefter Skogs-Tibble ett stadsdelsområde inom Uppsalaförsamlingen benämnt Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerade och samrådde om verksamheten. |
Se bilaga! | 1876 bildades en sammanslutning vid namn "Kristna Brödraföreningen" i Skutskär. 1878 ombildades denna till Skutskärs Friförsamling. 1889 anslöt man sig till Missions- // förbundet och bytte namn till Skutskärs Missionsförening. Samma år utarbetade man och antog stadgar. Fr o m 1909 är namnet Skutskärs Missionsförsamling. Församlingen är delad i tre kretsar: Skutskär, Bodarna och Harnäs. (Fakta gällande de exakta årtalen är lite osäkra p g a att 75- och 100-årshistorikerna innehåller olika uppgifter.) // // Möten höll man från början antingen i hemmen eller utomhus när väderleken så tillät, tills Bolaget upplät en kasern i Svarthamn för mötesverksamheten under vintrarna. Denna blev med ökande medlemssiffror för trång och varm. // // År 1886 upplät Bolaget den s k Samlingslokalen i Skutskär åt de tre frireligiösa sam- // funden samt de nykterhetssällskap som fanns representerade på platsen. Eftersom det var många föreningar som skulle dela på lokalen, så hade Missionsförsamlingen en mötestid i veckan, söndagar mellan 17-19. Behovet av en egen gudstjänstlokal blev allt större. // // I Ytterharnäs fanns det under denna tid en Missionsförening som nu tog initiativet till att bygga ett bönhus. Vid ett möte 1891 beslutades att denna förening och Missions- // föreningen i Skutskär skulle gå samman och att församlingen skulle överta den tomt som föreningen disponerade. // // 1893 var bygget av ett missionshus i Harnäs färdigt och fram till 1908 var detta centrum för missionsförsamlingens arbete. Fr o m pingsten 1908, då Missionskyrkan i Skutskär invigdes, skedde så småningom en förskjutning och centrum för arbetet blev nu den nya Missionskyrkan. // // Söndagsskola och syförening har haft verksamheten i Skutskär sedan 1875. Skutskärs Missionsförenings Ungdomsförening bildades 1891 och dess Juniorförening 1921. Ett strängband, musikförening, bildades någon gång på 1880-talet och 1893 bildades sångkören. Tidvis har också en orkester funnits inom församlingen men tyvärr upplösts // p g a många medlemmars avflyttning från orten. // Hösten 1939 bildades en V.P. kår.
Bildades under namnet Skånela Fria missionsförsamling. // Verksamheten förefaller ha varit vilande mellan åren 1906-1914. // 1915 rekonstruerades församlingen och nya stadgar antogs. // 1918 ändrades namnet till Skånela-Norrsunda missionsförening. // 1925 invigdes församlingens missionshus. // 1930 ändrades namnet åter igen till Skånela missionsförsamling. // 1948 uppgick församlingen i Upplands-Väsby missionsförsamling. |
Namnändring: // 1884 Börstils Brödraförsamling // 1938 Snesslinge Missionsförsamling // // Medlemmarna övergår till Öregrund och Östhammars missionsförsamlingar 1967. |
När församlingen upphör 1971 bildas en övergripande församling // under namnet Sydvästra Upplands missionsförsamling, varvid // även medlemmarna i Fridhem, Härnevi, Orresta-Bred och Vårfru missionsförsamlingar övergår till Sydvästra Upplands missions- // församling. // // Jämför Sydvästra Upplands missionsförenings arkiv. |
Se bilaga! | Bildningsåret för Valö Missionsförsamling är enligt församlingens egna historiker 1866. // Från detta årtal räknas också missionshusets tillkomst. // // Citerar en 50-års återblick skriven den 10/9 1916: // "Angående denna missionsstations tillkomst och uppförande berättas följande: Den fria // missionsverksamheten i dessa bygder daterar sig från 1859-1860. Vid denna tid fick // kommunens skolor begagnas såsom lokal vid offentliga möten, dock ofta efter långa // förklaringar hos dåvarande kyrkoherde Isens, vilken var mindre vänligt stämd mot den fria verksamheten och därför lagade så att skolorna stängdes våren 1865 för alla s k // sammankomster. Sedan skolorna blivit stängda och de hem som då öppnades voro för små för de talrikt besökta mötena (sådana höllos då resepredikanter från den s k // Olandsföreningen besökte platsen) blevo de få troende som då fanns, nödsakade att göra något för att få en lämplig predikolokal. // // Redan samma vinter, 1865, som skolorna blivit stängda utlystes tvenne möten vilka // resulterade i att beslut fattades att uppföra bönehus på den plats de nu står. Planen köptes, enligt då gällande lag, på 50 år mot en avgift av 50 kronor för hela tiden. // // År 1910 inköptes denna plan för alltid jämte en betydande tillökning av tomten som då // infastades i missionsföreningen namn. // // Våren 1866 började missionsbygget och blev så mycket färdigt att det togs i bruk för sitt // ändamål redan samma höst. // // Då vi idag firar vårt 50-årsminne kan med glädje meddelas att allt vi här ser står på fri // grund och utan skuld."... // // Församlingens namn har under åren skiftat. Enligt protokoll: // 1880 Valö Missionsvänner // 1882 Valö Friförsamling och Missionsvänner // 1884 Valö Kristliga Församling. // För att slutligen år 1936 kallas Valö missionsförsamling. 1883 anställdes den försa ordinarie predikanten. // // Enligt protokoll 1912 fanns viss samverkan (främst för samma predikant och hans lön) med Valö, Vigelsbo och Berkinge. I januari 1930 även Hökhuvuds Brödraförening. // // År 1945 upphörde Berkinge som egen församling och ingick som krets i Valö missions- // församling. Vigelsbo friförsamling med endast en medlem upplöstes samma år. // // Regelbunden söndagsskoleverksamhet har bedrivits alltsedan 1881 samt syförening. // Ungdomsförening bildas 1906. 1918 en bibelskola. 1931 en juniorförening. // // Äldsta arkivhandling rör fastigheter 1866. Till glädje får väl tilläggas att Valö missions- // församling fortfarande år 1990 är verksam. //
Exakt årtal för bildandet av Veckholms Missionsförening framgår ej av befintliga handlingar. Dock anger 60-årsberättelsen 1877 som troligt bildandeår. // Ett missionshus benämnt Erikslund uppfördes i Västra Veppeby ca 1878-1879. // Den 1 februari 1966 uppgår Veckholms Missionsförening i Grillby Missions- // församling. Föreningens fastighet liksom lös egendom tillföll Trögds Missionsförening. |
1903 1/1 invigdes missionshuset i Vesterby. // Årtalet för namnändringen till Ålands missionsförsamling framgår inte av befintliga handlingar. // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling, inom vilken man tillsammans med Järlåsa utgjorde en egen krets. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna" utgjorde Åland samtidigt ett stadsdels- // område inom Uppsalaförsamlingen, benämnt Hagunda, med ett stadsdels- // råd som planerade och samrådde om verksamheten. |
Bildades genom sammanslagning av församlingarna: // Dannemora gruvors missionsförsamling, Dannemora södra missionsförsamling, Films norra friförsamling, Films västra friförsamling, Österbybruks missionsförsamling |
Bildades ur VPK:s Ungdomsförbund DU (Demokratisk Ungdom) under namnet Vänsterns Ungdomsklubb. Ingick i partipolitiskt obundna organisa-tionen Vänsterns Ungdomsförbund. Ingick dock i valsamverkan med VPK och SF (Socialistiska Förbundet). Bildade även Kårpartiet VSK (Vänsterns Studentklubb) 1969. // Vid förbundets upphörande 1970 övergick inventarier mm till Uppsala FNL-grupp. Medlemmarna anslöt sig till bl a Clarté och KFML. |
Den första socialistiska klubben i Uppsala bildades ca 1897, men den nedlades inom kort. // Snart därefter bildades en andra klubb, som gick samma öde till mötes. // 1905 bildades den tredje klubben, som nedlades 1907. // 1908 startades en ny klubb som tillhörde Socialistiska Ungdomsförbundet, d v s den anarkistiska ungdomsrörelsen under ledning av Hinke Berggren. |
1912 Tierps Högerförening // 1955 Tierps köpings Högerförening (namnbyte pga att en förening bildades i Tierps socken) // 1959 Moderata Samlingspartiet i Tierps köping // 1971 Moderata Samlingspartiet i Tierp // 1975 Upptar Moderata Samlingspartiet i Tierps socken // 1976 Moderata Samlingspartiet i Tierp-Söderfors (sammanslagning) // 1999? Tierpsmoderaterna (sammanslagning Hållnäs-Österlövsta-Västland) |
1948-1969 Tierps Högerkvinnor // 1977 ingick Örbyhus Kvinnoförening i Tierp |
Föreningen har varit vilande under flera perioder. |
Bildades under namnet Uppsala läns FPU-distrikt. // 10/5 1959 ändrades namnet till Liberal Ungdom i Uppsala län. // 5/2 1967 ändrades namnet till FPU i Uppsala län. // 1992 ändrades namnet till Liberala Ungdomsförbundet i Uppsala län. // |
Se bilaga! | Uppsala Frisinnade Medborgarförening bildades den 5/10 1923 av den minoritet inom Uppsala Vänsterförening som erkände sig till den frisinnade linjen efter riksorganisa- // tionens sprängning våren 1923. Uppsala Vänsterförening, som senare erhöll namnet Uppsala Liberala förening, hade nämligen samma dag beslutat att stödja den liberala linjen och samtidigt utträda ur Frisinnade Landsföreningen. // // Uppsala Frisinnade Medborgarförening upphörde formellt den 18/1 1935 genom samgående med Uppsala Liberala förening. Den nya sammanslagna föreningen hade bildats redan den 23/8 1934 och då erhållit namnet Folkpartiets Uppsala-avdelning. Tidigare samma dag hade de båda föreningarna var för sig enhälligt beslutat att på riksplanet ansluta sig till det nybildade Folkpartiet.
Bildades som Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt Örbyhus- // kretsen. Namnbyte ca 1952. Man organiserade arbetarekommuner inom Tierps och Älvkarleby kommuner. I Örbyhuskretsen ingick följande socknar från Tierp; Vendel, Tierp, Tierps Köping, Söderfors, Tolfta, Västland. 1971 delades partikretsen på resp. kommuner; Tierpsblockets partikrets (till 1973, då Tierps Arbetarekommun bildades) och Skutskär-Älvkerleby Arbetare-kommun. Arbetarekommunerna fungerar som sammanhållande enheter, de äldre arbetarekommunerna omvandlades till socialdemokratiska föreningar. |
Följande arbetarekommuner var medlemmar 1955: // Almunge, Faringe, Bladåker, Knutby, Skebo-Ununge, Häverö, Edebo, Herräng, Singö, Väddö, Grisslehamn, Björkö-Arholma |
Alunda socialdemokratiska förening bildades 1913 som Alunda arbetarekommun. Arbetarekommunen nedlades efter någon tid men nybildades 1924. // Fr o m 1/1 1975 ombildas arbetarekommunen till socialdemokratisk förening och sorterar som sådan under Östhammars arbetarekommun. |
En arbetarekommun bildades även 1936 med 37 medlemmar, men tycks ha varit kortlivad. // Balingsta arbetarekommun bildades 1/9 1944 efter ett föredrag av John Blixt. |
Går 1966 samman med Faringe socialdemokratiska arbetarekommun och bildar Faringe-Bladåkers socialdemokratiska arbetarekommun. |
Se bilaga! | Den första sektionen bildades 1913, den blev nedlagd 1914. // 1917 återupptogs verksamheten inom Bondkyrkosektionen, upphörde u å. // 1922 bildades en ny sektion. // // Arbetarekommunen bildades den 1/1 1928 efter att ha varit en sektion under Uppsala Arbetarekommun. // // Den 8/3 1950 beslutas om upphörande och anslutning till Uppsala Arbetarekommun, det sista protokollförda sammanträdet hölls den 14/6 1950.