Bildades genom sammanslagning av Skutskärs Röda Kors kår och Älvkarleby Röda Kors krets. |
Bildades som Röda Korsets kvinnoförenings lokalförening i Uppsala. Namnbyte 1916 till Svenska Röda Korsets Uppsalakrets i samband // med att kvinnoföreningen uppgick i Svenska Röda Korset. |
Bildade Skutskär-Älvkarleby Röda Kors krets tillsammans med Skutskär Röda Kors kår. |
Kretsen var vilande sedan 2004 och verksamheten bedrevs i samarbete med Trögdskretsen. Föreningen lades formellt ned 2009. |
Bildas 1903 som en lokalavdelning av "Drottning Sophias Förening // till understödjande av härens och flottans sjukvård". // Övergår ca 1916-1917 till Sv Röda Korset, i samband med sammangående mellan Sv Röda Korset och Drottning Sophias // Förening. // Föregångare till Uppsala Röda Kors Kår. |
Uppsala läns socialdemokratiska Spanienkommitté bildades på initiativ av Uppsala läns SSU-distrikt och föreningen Laboremus i november 1964. Bland medlemsorganisationerna märktes Arbetarekommuner, Kvinno- // klubbar, SSU-klubbar, Fackföreningar samt ABF-distrikt och Laboremus. // // Spanienkommitténs uppgift var att ekonomiskt och opionsmässigt stödja de socialdemokratiska krafterna i Spanien. |
Bildad efter en sammanslagning av Alunda Bollklubb och Morkarla Idrottsförening. |
Bildad under namnet Öregrunds Boxnings- och brottningsklubb. // Namnbyte 2001-09-01 till Östhammars brottarklubb pga att man inte haft någon verksamhet i Öregrund sedan 1970. |
Föreningen bildades 1952 under namnet Skärplinge Kvinnliga Gymnastikklubb. Ombildning 1959 till Österlövsta Kvinnliga Gymnastikförening. 1962 uppgick föreningen i Skärplinge IK och fungerade där som sektion. 1964 begärde man utträde ur Skärplinge IK och bildade Skärplinge Gymnastikklubb. |
Ingick som sektion i Upplands Idrottsförbund före 1956. |
Se bilaga! | Efter det att Nordens Studenters Idrottssammanslutning bildats år 1911, såsom en enhetlig samorganisation mellan studenterna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, dröjde det ytterligare två år, innan Sverige fick en motsvarande organisation med uppgift att sammanföra studenterna inom det egna landet. // // Impulsen till bildandet av en dylik allsvensk idrottsorganisation utgick från representanter för studentidrotten i Stockholm och Uppsala. Samarbetet mellan Akademiska Idrottsföreningen, Stockholm och Upsala Studenters Idrottsförening resulterade även i konstituerandet av Sveriges Akademiska Idrottsförbund, vilket skedde den 24 maj 1913, vid sammanträde på Stadion i Stockholm. Mötesdeltagare var representanter för Upsala Studenters Idrottsförening, Akademiska Idrottsföreningen, Stockholm, Lunds Universitets Gymnastik- och Idrottsförening, Göteborgs Studenters Idrottsförening samt Medicinarnas Idrottsförening, Stockholm. Redan samma dag inleddes, under det nybildade förbundets regim, Sveriges första akademiska mästerskapstävlingar i allmän idrott. // // Förbundets ändamål är att främja idrottsverksamheten bland de studerande vid postgymnasiala utbildningar, att handha och samordna denna verksamhet samt att inom och utom landet företräda den. // // Medlem i Nordens Akademiska Idrottsförbund, NAIF.
Se bilaga! | Under de första verksamhetsåren var Vinterspelen den stora attraktionen inom Gimo IF, med tävlingar i skidor och skytte. // // Redan 1915 anordnades de första Sommarspelen. Först 1928 utvidgades dessa till att bli nationella tävlingar. Dessa sommarspel kom sedan att växa ut till något av stor- // tävlingar vad gäller svensk friidrott. Sommarspelen 1961 är resultatmässigt de bästa spelen, med nio svenska årsbästa. Idrottsbladet utnämnde dessa tävlingar till "lilla SM". // // Under senare år har fotboll och ishockey dominerat verksamheten, men även skidor och friidrott har bedrivits i stor skala. Tidigare har även t ex brottning funnits på programmet. // // Idrottsplatsen i Gimo invigdes 1918. Ombyggnad skedde 1945-1947.
Bildades 1937 som en idrottsförening inom JUF, vars namn blev Jumkils JUF:s Boll- och Idrottsförening. Föreningen låg nere i närmare 10 år (1948-1957), innan man 1957 beslutade att återuppta verksamheten. |
Bildad som Husby-Långhundra IF. Namnbyte 1938. // Verksamheten omfattar sedan 1950-talet i huvudsak orientering. Föreningen har sedan mitten av 1960-talet sin hemvist i Knivsta. |
1989 delades föreningen upp i Skutskärs IF Bandyklubb och Skutskärs IF Fotbollsklubb. |
Bildas genom sammanslagning av Wilö IS, Litslena IF och Grillby BK. |
Bildades under namnet Östanå Sportklubb. // 1929 antogs nuvarandet namnet. |
Föreningens syfte är att samla gamla klubbkamrater i Kanotsällskapet Ägir till träffar och utflykter samt att ekonomiskt stödja Kanotsällskapets verksam- // het. // // Medlemmarna skall ha fyllt 35 år och skall vara eller ha varit medlemmar i Kanotsällskapet. |
Bildas under namnet Upsala Hopp- och simklubb. 1904 ändras namnet. Bildningsåret har ibland angetts till 1899, bl a i Upsala simsällskaps tidigaste jubileumsskrifter. Den 2 juli 1909 anger även kappsimnings- klubben i protokollen att det är deras 10-åriga tillvaro. Den 22 augusti 1900 anges emellertid som det första sammanträdet. 2 september 1900 hölls den första simuppvisningen. 24 september skulle förslag till stadgar upprättas, varför 1900 är det troligaste bildningsåret. |
Bildad under namnet Idrottsföreningen Kamraterna. // 1915 namnbyte till Bollklubben City. // 1918 ansökte klubben om medlemskap i Riksförbundet. Detta godtogs, men klubben ålades att byta namn, så skedde också till Sportklubben Enköping. // 1992 ombildades Enköpings Sportklubb till Enköping SK Idrottsallians med 6 nybildade föreningar som medlemmar. // Se även bilaga! | Historik // // 1914 bildades föreningen under namnet "Idrottsföreningen Kamraterna" // 1915 namnändring till "Bollklubben City" // 1918 namnändring till "Enköpings Sportklubb" (ESK) // 1992 bildades "Enköpings SK Idrottsallians", varvid bandy-, fotboll-, ungdoms-, // ishockey-, konståknings- och gymnastiksektionerna ombildades till klubbar // // // Sektionerna: // // 1928 bildades bandysektionen, ombildades 1992 till ESK Bandyklubb // 1928 bildades cykelsektionen, upphörde 1930 // 1928 bildades fotbollsektionen, ombildades 1992 till ESK Fotbollsklubb // 1928 bildades schacksektionen // 1935 bildades skridskosektionen, upphörde 1939 // 1936 bildades handbollsektionen, upphörde 1945 // 1944 bildades bordtennissektionen, "upphörde" 1950, se nedan // 1945 bildades tennissektionen, "upphörde" 1950, se nedan // 1948 bildades vinter-ishockeysektionen, ombildades 1992 till ESK Ishockeyklubb // 1950 bildades tennis- och bordtennissektionen till följd av en sammanslagning av // tennissektionen och bordtennissektionen // 1954 bildades ungdomssektionen, ombildades 1992 till ESK Ungdomsklubb // 1971 bildades gymnastiksektionen, ombildades 1992 till ESK Gymnastikförening // 1979 bildades föräldrasektionen, överfördes till ungdomssektionen 1986 // 1986 bildades konståkningssektionen som sedan 1983 funnits inom gymnastik- // sektionen. Ombildades 1992 till ESK Konståkningsklubb. // 1994 Invaldes Enögla innebandyklubb i ESK-Alliansen. 1998 upphörde innebandyn // med sin verksamhet.
Stiftades 9/9 1909 genom storstrejken av arbetslösa typografer. // Föreningen fick från starten hårt motstånd från arbetsgivarna. Det sista protokollet är från den 22:a september. Efter detta datum gjorde speciellt dir Olderberg och A&W kraftiga angrepp för att upplösa föreningen och de lyckades. |
Avdelningen bildades omkring 1930 och upphörde med verksamheten 21/5 1970. |
1 november 1965 ändrades avdelningens namn till Svenska Träindustriarbetareförbundet sektion Ullbolsta. Detta med anledning av avdelningens anslutning till Sv Träindustriarbetareförbundets avd S26 Uppland. |
På grund av en lönetvist och olaglig arbetstid vid Läby Sågverk beslutade nio arbetare att något måste göras och bildade därför fackförening. |
Kring årsskiftet 1931/32 upplöstes sektionen och istället bildades en Kamratklubb. // 1939 bildade man en egen avdelning som fick nummer 97. |
Avdelningen bildades i mars 1943, första protokollet daterat 15/3 detta år. // Avdelningen upphör och sammanslås med avdelningarna 13 och 113 enligt protokollet den 22/3 1965. |
1941-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 136 Gimo |
Se bilaga 1 och 2! | Vid avd bildande 1897 organiserades sågverks-, fabriks- och brädgårdsarbetare - Sågverksindustri avd 2. // 1898 bildade sågverksarbetarna en egen avd nr 54. // 1900 gjorde även fabriksarbetarna detsamma, avd nr 60. Avd 2 bestod därefter av brädgårdsarbetare. // 1940 sammanslås avd 2 (brädgårdsarbetarna) och avd 54 (sågverks- // arbetarna) till en avd - Sågverksindustriarbetareförbundet avd 2, d v s brädgårds- // arbetarnas gamla avd.nr. // Sektionen upphör i samband med nedläggningen av Skutskärs sågverk 1987.
Bildar tillsammans med Gryta BK, Lagunda HC och Hjälstaholms IF Lagunda AIK 1968. |
Bildas under namnet Enköpings Lawntennisklubb. // 1923 antas nuvarande namn. |
Bildades den 19/12 1919, med syftet att arrangera en större vinteridrottsfest i Uppsala under beteckningen Uppsala Vinterspel 1920. Spelen kom att förläggas till perioden 31/1 - 8/2 1920, med tävlingar i olika vinteridrotter samt fäktning. |
Bildad som Uppsala Skolvolley. Namnändring 1986. |
Hette förut Uppsala 4H Volley. |
Länskommittén hade till syfte att samarbeta med teatrar och lokalägande // organisationer och verka för att sprida teater på landsbygden. // // Verksamheten fortsätter 1960 i Uppsala läns turnéteaterkommittés regi. |
Syftar till att tillvarata den muntliga traditionen i landet. Organisationens kontor finns i Stockholm. Ansvarig för insamlingsarbetet i Uppland var Harald Gustafson, aktiv inom folkbildningsrörelsen. |
Föreningen bildades ett par år innan man började protokollföra sina möten. Första protokollet är från 1957. // Man är medlemmar av Svenska Ungdomsringen för bygdekultur. |
Föreningen registrerades 1939. |
Se bilaga! | Skutskärs och Bodarnas arbetsmannaförening hade tagit upp Folkets Hus byggnation 1891. Skurskärs arbetarekommun initierade bildandet av Skutskärs, Harnäs och Bodarnas Byggnadsförening 1902, för byggande av ett Folkets Hus. // // 1906 bildades Skutskärs Folkets Hus förening, som 1913 uppförde ett Folkets Hus. 1926 tillsätts en byggnadskommitté, Folkets Hus Byggnadsförening u p a, för att bygga ett nytt Folkets Hus. Den gamla Folkets Hus föreningen går i likvidation 1942 och ersätts av den nya föreningen, Folkets Hus Byggnadsförening. // 1939 invigs den nya Folkets Hus byggnaden. //
Bildades under namnet Folkets Hus Byggnadsförening i Älvkarleö upa, Älvkarleby. Namnet ändrades 1986, då det nya Folkets Hus i Älvkarleö fick ett liknande namn, till det mera lokalanpassade Älvkarleby Folkets Hus Byggnadsförening upa. // // Folkets Hus som byggdes 1928 brann ned 1930 och återuppbyggdes 1931. // Föreningen begärde sig i likvidation år 2006, men då hade det inte bedrivits någon verksamhet eller funnits någon styrelse sedan årsmötet 2004. |
Föreningen försattes 1983 i konkurs, men ombildades samma år under namnet Folkets Hus förening Österby-Dannemora nya. |
Föreningen vilande ca 1955-1960. |
Namnändringar: // Enköpings Arbetareföreläsningsförening t o m 1938. // Enköpings Föreläsningsförening fr o m 1939. // // Se bilaga! | Föreningen bildades 14 september 1895 under namnet Enköpings Arbetare- // föreläsningsförening. Vid årsmötet 10 maj 1897 kom frågan upp om föreningens fortsatta verksamhet, då ekonomin var ansträngd. Beslöts att åter ta upp frågan vid // nästa möte. // 1987-05-30 beslöts att föreningen trots allt skulle gå vidare och att styrelsen i sin // helhet skulle bli omvald. // Den 14 september 1925 firades 30-årsjubileum. // I maj 1899 beslöts att anhålla om statligt bidrag. // År 1910 ifrågasattes åter föreningen verksamhet. Åter igen togs nya tag. // 1938-01-25 beslöts namnändring till Enköpings Föreläsningsförening. // // Ekonomiska svårigheter har under alla år följt föreningen och under 1940-talet // söktes samarbete med olika organisationer, bl a TBV och ABF, men misslyckades. // // Den 3 juni 1958 beslöts att föreningen skulle bli vilande något år. // 1974-06-06 samlades styrelsen på nytt, men efter fem styrelsemöten 1975-1976 fattades slutgiltigt avgörande, Enköpings Föreläsningsförening upphörde 1977.
Föreläsningsföreningen bildades den 20 oktober 1927 och kan räkna NTO Lokalföreningen 1575 Svea som sin upphovsman. Föreläsningsverksamheten bedrevs under de första åren av 1575 Svea, men övergick sedan till att bli en egen förening som bedrev sin verksamhet med hjälp av stadens och statens medel. |
1961 beslöt man på grund av det dåliga besökarantalet vid föregående års föreläsningar att låta föreningen vila ett par år, så kanske intresset har återuppstått hos allmänheten igen. |
Föreläsningsföreningen, bildad 1907, avslutade sin verksamhet år 1940. 1947 bildades den andra föreläsningsföreningen i Vattholma. Denna avslutade sin verksamhet 1959. |
Bildades under namnet Skutskärs arkivnämnd. T o m 1981 var arkivet en verksamhet under ABF i Skutskär. Fr o m 1970 ABF Norduppland. // 1981 tillsattes en särskild styrelse. Arkivlokal och personal bekostades dels av ABF Norduppland, dels av Älvkarleby kommun. // // 1988 överfördes arkivalierna till Folkrörelsearkivet för Uppsala län. Arkivets styrelse fanns dock fortfarande kvar 1990. // 1993 upplöstes föreningen. |
Logen bildades den 14 april 1889. // När logen lades ned skänkte man sitt standar till IOGT logen 4677 Hallstavik. |
Se bilaga! | Logen bildades den 17 oktober 1908. // Enligt "Minnesskrift" till Upplands Distriktsloges 25-årsjubileum (1911) mottog allmänheten den nya logen med misstro "och förutspådde dess snara undergång, i likhet med vad som skett med en föregående loge, 1324 Lagman Thorgny, på samma plats". Vid bildandet mottog logen regalier av den tidigare existerande logen 1324 Torgny Lagman. Logens möten hölls till en början i en skyttepaviljong, men eftersom lokalen saknade eldstad kunde den inte användas vintertid. Logen höll då sina möten i logeskattmästarens hem. Redan på våren 1909 försågs paviljongen med en kamin och logen kunde nu under många år hyra lokalen för sina möten av Erentuna Skytteförening. // // Inom logen bildades snart ett antal föreningar. 1910 bildades en syförening, den 21 september 1912 startade man studiecirkelverksamhet samt upprättade ett tillhörande bibliotek. 1925 bildades Ärentuna amatörklubb (teaterverksamhet) och 1928 bildade man en musikkår. // Logen var även medlem i kretslogerna Torgnys och Stjärnans biografförening. // Logen ingick också i ortens nykterhetskommitté, Ärentuna Nykterhetskommitté bildad 1909, tillsammans med Storvreta Blåbandsförening. (Från 1922 utvidgades kommittén till att bestå av ombud från alla nykterhets-, religiösa och ungdomsföreningar i socknen.) // // 1925 förvärvade logen en tomt vid Lyckebo i Gamla Uppsala socken för byggandet av en egen samlingslokal. Ordenshuset invigdes den 27 december 1925. 34 år senare, 1959, såldes huset. // // Den 12 februari 1928 bildades en ungdomsloge; 1967 Förgät mig ej. // // 1968 upphör logen 3930 Erentuna Lycka, då denna och logen 751 Upplands Banér sammanslås till logen 751 Upplands Banér.
Logen bildades den 4 december 1910 av dåvande distriktstemplar (DT), Johan Andersson. |