1923--1940 Tolfta sockenförening av Bondeförbundet. 1947 sker en rekonstruktion efter att verksamheten hade legat nere några år. 1960 Tierps Köping och Tolfta avd av Centerpartiet. 1964 Tierps Köpings avd av Centerpartiet. 1970 Tierps Kommuns avd av Centerpartiet. 1974 Tierps Centeravdelning
Se bilaga! | Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta bildades 16/1 1949 i samband med att Sv Byggnadsträarbetareförbundet och Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet upphörde. Medlemmarna från Sv Byggnadsträarbetareförbundet avd 234 Sigtuna, anläggnings- och grovarbetarna från Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 532 Sigtuna samt rörarbetarna inom Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 35 Sigtuna bildade Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta. // // Avd upphörde 1965 i samband med att det inom Uppsala län bildades en storavdelning detta år, Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala. Sektioner bildades inom storavd och avd 310 i Märsta blir sektion 08. 1966 övergick den till Stockholm.
Företaget Fabriks AB Osmund tillverkade bland annat härdningsugnar för olje- och gaseldning och högtrycksfläktar. |
Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustriarbetare- // förbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerade den gamla Hallstavikavdelningen under några år som sektion, sektion Häverödal (se särskilt registerblad). |
Bildades 1929 som krets inom Upplands Lantarbetareförbund. // Från 1930 krets inom Upplands distrikt av Svenska Lantarbetareförbundet. |
Började som Eskilstuna Kooperativa Kvinnogille.
"Svenska Åbolandsgillet i Stockholm är en lokalförening till Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige. Initiativ till bildandet av föreningen togs 1959 av Åbolands Ungdomsförbund. Det grundade mötet hölls den 3 april 1960 i Stockholm. Målsättningen var att bilda en åboländsk hembygdsförening som kunde knyta fasta band mellan åbolänningar i Sverige och Finland.//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304
Samlingen av Anita Sällberg
I samlingen ingår material om Föreningen Sverigefinska Skribenter, Kulturtidskriften Liekki (1975-). Tidningen Liekki började utges 1975. Esa Wirkkala var dess förste chefredaktör/ansvarig utgivare och sedan följts av Kalervo Kujala, Sigurd Klockare, Arja Uusitalo, Anita Sällberg (1985-1994) och Anneli Tikkanen-Rozsa(1995
Historik: Deponerat till Sverigefinlandarnas arkiv via Eskilstuna stadsbibliotek ar 2013. Antti Makara, fodd 1922, aterfinns pa fotografier och i dokument och ar sannolikt tidigare ägare till materialet. Makara har också utgivit en självbiografisk bok som finns upptagen i KB Libris: Rajat eivät pidätä ISBN 9519549080 (finska)
Historik:
Föreningen för Sverigefinska skribenter (FFSS) är en förening för sverigefinska författare och skribenter. Den grundades 1975. Föreningen ger ut tidningen Liekki och var initiativtagare till bokförlaget Finn-Kirja som startades samma år.
Liekki är en sverigefinsk kulturtidning, som utkommer sedan 1976. Tidningen innehåller allt från noveller, dikter, kåserier, intervjuer till debatt och recensioner. Utgivare är FFSS.
Finn-Kirja är ett sverigefinskt förlag som grundades 1975 på initiativ av FFSS. Förlaget trycker och ger ut skönlitteratur och andra verk som är skrivna på finska.
Upphör då avdelningen ABF Enköpingsorten bildas. |
1969 slås ABF-avdelningarna i Skutskär, Älvkarleby, Tierp, Vendel, Söderfors och Karlholm samman till en storavdelning, ABF Norduppland. // // 1999 bildas lokala verksamhetskontor i Enköping, Tierp, Uppsala och Älvkarleby kommuner under ABF Uppsala län. |
Nybildning av Tierps ABF-avd 1932. // Ingår i ABF Norduppland 1969. // Ingår i ABF Uppsala län fr o m 1999-01-01. |
Upphör då ABF-avd Enköpingsorten bildas. |
Bildades av en sammanslagning mellan Österlövsta och Hållnäs ABF-avd. // 1969 gick avd in i ABF storavd Norduppland. |
Lokalavdelningen bildades den 17 mars 1950. |
1971 upphörde IOGT:s studieförbund avd 61. Den sammanslogs med NTO:s studieverksamhets lokalavd i Uppsala till en enda studieavd. // // Lokalavd 61:s tillgångar och skulder överfördes till den nya studie- // avdelningen i Uppsala, IOGT-NTO:s studieverksamhet i Uppsala. |
1967 bildades Enköpings avdelning av Studieförbundet Vuxenskolan. |
1967 upphörde Södra Trögds LIS-avd och bildade Södra Trögds avd av Studieförbundet Vuxenskolan. |
NBV-organisationerna i länet slogs samman till en enhet 1993. I den nya organisationen inbegreps även Gotlands NBV-organisation. |
Bildad som Tempelordens Studie- och Ungdomsförbund? // Fr o m 1925 NTO:s Studieförbund. // 1971 bildar IOGT och NTO den gemensamma Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV. Denna kom officiellt att fungera fr o m 1 januari 1972. |
Uppgick i SLS avd Uppsalaorten 1965. |
Föreningens uppgift är att genom föredrag, studiecirklar mm informera om utrikespolitiska problem och verka för upplysning om FN och andra former av internationellt arbete. // Medlemskap kan erhållas av studenter vid Uppsala universitet och högskolor, men även andra intresserade. // Beståndet utgörs av kopior. // Handlingar förvaras i huvudsak på Uppsala universitetsbibliotek. |
Bildades genom sammanslagning av lokalavdelningar inom Enköpings storkommun: Enköping, Fjärdhundra, Håbo, Lagunda, Norra Trögd, Södra Trögd, Åsunda. |
Avdelningen bildades genom sammanslagning av SLS (Sv Landsbygdens Studieförbund) och LIS (Liberala Studieförbundet). Avd upphörde 1970 när storavdelningen Enabygdens avd av Studieförbundet Vuxenskolan bildades. |
Avdelningen bildades genom sammanslagning av SLS (Sv Landsbygdens Studieförbund) och LIS (Liberala Studieförbundet). // // Avdelningen upphörde 1970 när storavdelningen Enabygdens avdelning av Studieförbundet Vuxenskolan bildades. |
Arbetarnas Biblioteksförbund bildades av Verdandi och fackföreningarna i Uppsala. |
Till en början hade Uppsala Godtemplares byggnadskommitté ansvaret för godtemplarnas bibliotek i Uppsala. // 1910 övergick godtemplarbibliotekets skötsel till en särskild kommitté med ledamöter för resp. loger i staden och studiecirkeln. När godtemplarna i Uppsala flyttade in i sitt nya ordenshus vid Slottskällan 1903, inhystes även biblioteket där. |
Studiecirkeln bildades den 28 januari 1933 med tre arbetande sektioner; "Aktuella riksdagsfrågor" enligt Hermods kurs, litteraturhistoria och föreningskunskap. |
Se bilaga! |
Enligt protokoll från Sv Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 av den 19/5 1958 § 5 rapporteras om att verkstadsklubb bildats vid Grutes Verkstäder i Alunda. |
Bildades troligen som en sektion av Beklädnadsarbetareförbundet avd 66. Förmodligen ombildning till en verkstadsklubb omkring 1945-1946. // Klubbens verksamhet upphör 24/5 1970. |
Bildades troligen som Söderbergs sektion av Svenska Beklädnads- // arbetareförbundets avd 66. // 1946 ombildades sektionen till en verkstadsklubb . // 1960 upplöstes klubben p g a Hjalmar Söderbergs nedläggning. |
| Uppsala Byggnadsarbetare samlades söndag 27/3 1904 för att bilda förening. // Söndag 10/4 1904 § 3 beslutas att den nybildade fackföreningen skulle stå som // sektion under Träarbetarefackföreningen. // // Den 8/5 1904 skriver man Byggnadsträarbetaresektionen. Fr o m 8/7 1904 - 8/6 1906 skriver man Uppsala Byggnadsträarbetarefackförening. // // På möte den 28/5 1906 § 2 beslutades med 22 röster mot 4 att ansöka om inträde i förbundet fr o m 1/7 och bilda egen avdelning. Den 13/7 1906 skriver man Sv Trä- // arbetareförbundet avd 174 Uppsala. I och med att Sv Träarbetareförbundet ombildas // vid årsskiftet 1923-1924 övergår avd till Sv Byggnadsträarbetareförbundet och får avdelningsnummer 40. // // Den 8/11 1948 § 4. I en skrivelse från Samverkande Byggnadsfackförbundet framkom // att förbundet skall upphöra att existera i och med bildandet av det nya Byggnadsarbe- // tareförbundet. Styrelsen föreslog att det i fortsättningen ska finnas en platsorganisation av en eller annan form och att understödja bildandet av en sådan. Avdelningsmötet hade samma inställning i frågan som styrelsen. // // Den 11/4 1949 skriver man Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 146 Uppsala. // // 18/2 1966 hålls sista avdelningsmötet med avd 146. Avdelningen upphör nu i och med att storavdelningen Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala bildats, där fortsätter man som Träarbetarnas Fackklubb.
1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner. // Ingick sedan förmodligen i Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 4 Norrtälje. |
Avdelningen upphör 1961 och medlemmarna ansluts istället till avd 83 Enköping. |
Kommitén bildades 1950 genom Byggfackens Samorganisation och Uppsala Byggmästarförening. Kommitténs namn blev Uppsala Byggnadsindustriers Lokala Skyddskommitté. // // Den 1/6 1963 ändrades namnet till Byggnadsindustrins Skyddskommitté, Uppsala. |
Bildas under namnet Uppsala Elektrikers Montörsförening, vilket man benämner sig trots att namnet formellt är Sv Elektriska Arbetsledareförbund avd 20 fr o m 1908. // Namnändring till Elektrikerförbundet 1946. // Uppsala Elektriska Montörsförening är även namnet på den år 1931 bildade understödskassan. // 1996 Sv Elektrikerförbundet avd Mälardalen sektion 20 |
Se bilaga! |
Se bilaga 1 och 2! | 1895-1919 Kakelugnsmakeriarbetares Fackförening Uppsala (alternativt Uppsala // Kakelugnsmakarefackförening). Belägg för dessa namn finns till 1924. // 1924 uppträder nr 5 och nr 42 (gemensamma möten). // Avd 42 bröt sig ur föreningen 1919, men gick åter upp i densamma 1924. // Avd 5 torde alltså vara namnet på föreningen fr o m 1919. // // 1919-1926 Kakelugnsmakareförbundet avd 005 Uppsala // // 1926-1938 Kakel- och Fajansarbetarefackförening Uppsala (alternativ Fajans- och // Kakelarbetarefackförening Uppsala) // // 1938-1945 Kakel- och Plattarbetareförbundet avd 005 Uppsala // // 1946-1948 Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // 1949-1971 Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // // Det måste dock ha funnits en tidigare förening. Brev från 1886 är undertecknat av ordföranden i Upsala Kakelugnsmakarefackförening. //
Vid upphörandet 1972 bildas flera fabriksklubbar, bl a vid Bergsbrunna Tegelbruk, S:t Eriks Betong, Gullfiber och Salsta Tegelbruk. // // Klubben upphörde efter att Fabriksarbetareförbundets avd 174 bildat regionavdelning 46 Uppsala-Gävle. |
1918 anslöt sig arbetarna på Gahns fabriker till De Förenade Förbunden avd 67 Uppsala. De ingick som sektion i avdelningen eftersom där redan fanns flera yrkeskategorier, bl a Uppsala Ångkvarns arbetare. // 1924 övergick Ångkvarnsarbetarna till Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m 1924 bestod avd 67 endast av fabriksarbetare vid Gahns. // 1962 ingick de i Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala som fabriksklubb. Klubben upphörde när Gahns såldes till Barnängen 1968. |
Föregångare till Uppsala arbetarekommun med uppgift att bl a bilda nya föreningar. Kretsstyrelsens tillgångar överförs till arbetarekommunen när denna bildas 1901. |
Avdelningen bildades under namnet Uppsala Frisörbiträdesförening, namnet ändrades i och med inträde i Sv Frisörbiträdesförbundet. |
Bildad 1950 och vilande 1996? |