Mostrando 6165 resultados

Bildades under namnet Gamla Uppsala villa- och egnahemsförening. |

Föreningen bildades i november 2017, efter att först ha verkat som ett nätverk av vänfamiljer inom Rädda Barnens lokalförening i Knivsta. Föreningens syfte var i första hand att ordna boende åt ensamkommande afghanska ungdomar som fyllt 18 år. |

1905 tillsattes en byggnadskommitté inom IOGT logen 3278 Sunds Väl för att lösa logens lokalfråga. Samma år inköptes en tomt som i januari 1906 rapporterades vara i det närmaste betald. 1907 ansågs tomten dock vara olämplig för ändamålet och tomten såldes. // 1909 erhöll logen en tomt som gåva av en patron Holmström, där man uppförde ett ordenshus. Huset invigdes den 19 mars 1910. Ansvaret för ordenshuset har under åren delats mellan logens ekonomistyrelse och logens byggnadsförening. |

Se bilaga! | 1917 köpte templet 31 Thor en fastighet på Bangårdsgatan 13 i Uppsala. För att finansiera köpet bildades Uppsala Templares Byggnadsförening u p a den 19 maj 1917 och andelar tecknades. // En genomgripande ombyggnad av fastigheten genomfördes 1924. // // 1962 bildade Uppsala Templares Byggnadsförening Godtemplarnas Fastighetsförening och Ansvar, A-huset i Uppsala AB för inköp av fastigheten i hörnet Bangårdsgatan/ // Kungsgatan. // // 1963/64 moderniserades och ändrades stadgarna från år 1917. I och med detta ändrades föreningens namn till Uppsala Nationaltemplares Byggnadsförening, Ekonomisk förening.

Se bilaga! | Kommittén hade till uppgift att sköta Uppsalalogernas lokalhyrning och dessutom arbeta för befrämjandet av logernas gemensamma ekonomi. Kommittén hade även ansvaret för godtemplarnas bibliotek. De medel som kommittén förvaltade inlöstes i andelar i Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a samt användes till inköp av inventarier. // // Innan fastighetsföreningen bildades 1902 hade det funnits flera gemensamma byggnadskommittéer, -fonder och -kassor för Uppsalalogerna. Dess medel togs ofta i anspråk till andra ändamål än vad de var avsedda för, företrädesvis till lokalhyror. När fastighetsföreningen bildats och ett gemensamt ordenshus inköpts fanns bättre förutsättningar för en väl fungerande kommitté. // // 1910 övergick godtemplarbibliotekets skötsel till en särskild kommitté med ledamöter från respektive loger och studiecirkeln. (Se Uppsala Godtemplares Bibliotek.) // // 1926 beslöt man att Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a skulle överta byggnadskommitténs arbete. Kommitténs andelar i fastighetsföreningen fördelades på Uppsalalogerna.

1982 i likvidation, 1983 upplöst (K: Länsstyrelsens fören.reg) |

Se bilaga! | Den 2 februari 1902 samlades de tre IOGT-logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten för bildandet av Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a. Tidigare hade logerna en gemensam ekonomiförening (se IOGT S:t Eriks Gille). 1902 hade dock ekonomin förbättrats så att man beslöt bilda en andelsförening. // // Den 19 februari 1903 kallades medlemmarna till extra möte med anledning av att professor O.F. Pettersson erbjudit föreningen att få köpa den s k sjukhuspaviljongen i kvarteret Bleket vid Slottskällan. Huset hade uppförts 1822 vid S:t Larsgatan 9 som Göteborgs nationshus och senare flyttats till dess nuvarande plats. Föreningen ansåg fastigheten vara mycket lämplig som ordenshus. Beslut om inköp togs samma år och söndagen den 27 december ägde invigningen rum. // // Parallellt med fastighetsföreningen arbetade byggnadskommittéer och liknande sammanslutningar för Uppsala IOGT-loger. (Se IOGT, Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté med föregångare.) Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté hade bl a till uppgift att sköta logernas inbetalningar av hyror till fastighetsföreningen och ägde även andelar i densamma. Sommaren 1904 startade man kaférörelse vid Slottskällan och på 1930-talet anlades egen en minigolfbana i anslutning till huset. 1914 inköptes den s k badhustomten bredvid ordenshuset. De hus som stod på tomten, "gamla badhuset" och "lilla villan", hyrdes ut. // // 1926 övertog fastighetsföreningen Uppsala Godtemplares Byggnadskommittés arbete. // 1942 inköptes Liljekonvaljeholmen i Sunnersta, en festplats med park och servering. // 1946 fastställdes ny stadsplan för Uppsala och kvarteret där föreningen ägde fastigheter fick nu namnet Slottskällan. // 1948 förvärvades fastigheten Liljevik, belägen intill Liljekonvaljeholmen. // 1949 köptes en fastighet på Bangårdsgatan 10. // 1954 iordningställdes en lägenhet på 7 rum och kök i fastigheten till bostäder för ungdom, kallad "Godtemplarordens ungdomsvåning". // 1952 förvärvades en fastighet i Flottsund som tidigare tillhört logen 5006 Sten Sture. // 1962 bildades A-huset i Uppsala AB för att genom samverkan mellan försäkringsbolaget Ansvar och de lokala nykterhetsorganisationerna i Uppsala bygga ett gemensamt föreningshus. // 1963 köptes fastigheterna i hörnet Kungsgatan och Bangårdsgatan. Byggstart skedde 1968 och den 30 augusti 1970 invigdes A-huset, Bangårdsgatan 13, IOGT-NTOs nya föreningslokaler. // // Fastighetsföreningen tog vid denna tid kontakt med Uppsala kommun om ev intresse att förvärva fastigheterna vid Slottskällan. // 1972 beslöt kommunen att överta fastigheterna.

Se bilaga! | Bildades 1942. // Föreningen hade till ändamål att inom Uppsala stad förvärva fastighet för att bereda lokaler för Missionskyrkans ungdomshem (se eget arkiv). // Samma år inköptes fastigheten Bredablick nr 3, Linnégatan 16. // // Vid årsstämman 11/1 1967 beslutades att ställa en skrivelse till styrelsen för Uppsala Missionsförsamling med en begäran att den i egenskap av huvudman för föreningen skulle överta ansvaret och skötseln av fastigheten Bredablick nr 3. Samtidigt upp- // manades samtliga andelsägare att överlåta sina andelar till Uppsala missions- // församling. // // Vid ordinarie föreningsmöte 27/3 1968 konstaterades att Uppsala missionsförsamling nu ägde samtliga andelar i föreningen. // // Vid föreningsmöte 10/5 1969 beslutades att fastighetsföreningen skulle träda i likvidation.

T o m 1959 var fastighetsägareföreningen gemensam med Lindsängsområdet under namnet Flerängs-Lindsängs fastighetsägareförening. |

1 januari 1988 uppgick skrivbyrån genom fusion i Folkets Hus. |

Garantiföreningen bildades 1938 med uppgift att ekonomiskt understödja missioneringen inom länets Blåbandsförbund. // 1962 beslutades att nedlägga föreningen. Tillgångarna delades då mellan Uppsala Blåbandsdistrikt och SBU Uppsala läns distrikt. |

Enligt styrelseberättelsen 1950 i Bålsta Idrottsförenings arkiv står att läsa ett PS. Vid Bålsta Idrottsplatskommittés sista årsmöte den 15 december 1950 beslöt mötet att idrottsplatskommittén skulle upphöra och överföras till Bålsta Idrottsförening med tillgångar och fastigheter. En särskild idrottsplatsstyrelse blev vald inom Bålsta Idrottsförening. |

Bildades under namnet Gimo Hushållsförening. Namnändring 1932. // Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1966. |

Ingår i Norra Roslagens konsumtionsförening 1934. |

Uppgick i Norra Roslagens Konsumtionsförening 1933. |

Bildad som Gimo Kooperativa Kvinnogille. // Namnändring 1969 till Gimo Konsumentgille, då även män ges // möjlighet att bli medlemmar. // Namnbyte 1980 till Gimo-Östhammars Konsumentgille, då flera medlemmar bor och verkar även där. |

Föreningens ändamål var att uppföra ett mejeri vid Västlands bruk och bedriva mejerirörelse för medlemmarnas räkning. Försattes i likvidation 1933. |

Se bilaga! | År 1881 bildades den första IOGT-logen i Uppsala; 38 Oden. Året därpå bildades logerna 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten. Lokalfrågan vållade Uppsalalogerna många bekymmer. Möten hölls först på Östra Ågatan 31, sedan på Vaksalagatan 19 och kort därefter på Vaksalagatan 20. // // Den 8 juli 1882 bildades en gemensam ekonomiförening kallad Logernas Gemen-samma Ekonomikassa. Kassan hade till uppgift att ta hand om logernas utgifter såsom lokalhyror, inventarieinköp m m. I oktober 1883 ändrades namnet till S:t Eriks Gille. Samtidigt antog man nya stadgar. // // Den 15 september 1882 hyrdes en våning på 4 rum och kök i en fastighet på Östra Ågatan. 1 mars 1884 flyttade man till Riddartorget 5. I juli samma år hyrde logerna rum i Arbetarföreningens lokal på S:t Persgatan 20 och i oktober flyttade man till en fastighet på Järnbrogatan 23 (nuvarande S:t Olofsgatan. Här blev logerna kvar i 5 år. // // 1 september 1889 började återigen en ambulerande tillvaro. Först hyrdes lokal vid Västra Ågatan 16, sedan vid Drottninggatan 3, därefter höll man till i Norrlands nations gymnastiksal och Svartbäcksgatanslutligen i en lokal på 7. // // Vid S:t Eriks Gilles sammanträden var lokalfrågan ofta på dagordningen liksom nybyggnadsfrågan. Styrelsemedlemmarna var ständigt på jakt efter lokaler och tomter. // År 1902 hade ekonomin förbättrats och man beslöt att bilda en andelsförening, Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a. S:t Eriks Gilles verksamhet fortsatte även till viss del i de byggnadskommittéer som arbetade parallellt med Uppsala Godtemplares Fastighetsförening. (Se Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté med föregångare.)

Samlingslokalen uppfördes av Skutskärs Trävaru AB. Styrelsen utgjordes av tre personer, varav en valdes av bolaget och övriga utsågs av personer som varit anställda på bolaget i minst tre år. // // Samlingslokalen blev mötesplats för många av ortens föreningar tills nya Folkets Hus blev färdigt 1939. Fr o m 1937 fick lokalen funktionen som posthus. |

Föreningen bildades i oktober 1949 av Kommunalarbetareförbundets avdelning 68. Semesterhemmet Tingbo, Marielund inköptes i maj 1951 av Nymans Sterbhus, priset var 60 000 kronor, invigningen skedde 6 maj 1951. |

1 maj 1912 började medlemmar ur TO templet 412 Bodarnas Framtid iordningställa ett sommarhem på en holme vid Rotskär. Föreningen Templarnas Sommarhem bildades. |

Föreningen bildades den 3 maj 1908 för att anskaffa en lämplig egendom för ett sommarhem för Uppsalas godtemplare. Den 25 mars 1909 antogs stadgar för föreningen. // // Eftersom ingen verksamhet bedrivits under ca 30 år, beslöt man att upplösa föreningen år 1982. |

Verksamheten överfördes till den erkända sjukkassan. |

Uppsala Bokbinderiarbetareförening bildades 1887, för att vid inträffad arbetslöshet understödja sina medlemmar. // 1888 beslöt man att ändamålet med föreningens verksamhet skulle bli att endast vid sjukdom understödja sina medlemmar. |

Verksamheten tog fart från 1921. // Anläggningarna överläts 1967 till Älvkarleby Kraftverk och föreningen // trädde i likvidation. Föreningen upphörde slutgiltigt 1974, men ekonomin reglerades i ytterligare några år. |

1961 beslutade man för att upplösa Västlands arbetarekommun och uppgå i Karlholms arbetarekommun. |

En sammanslutning av stadens idrottsföreningar. // Ändamål: Främja medlemmarnas ekonomiska intressen, bland annat genom anordnande av idrotts- och festarrangemang samt lotterier. |

Uppgick 1 januari 1974 i RESO Folkrörelsernas Rese- och semesterorganisation. |

Ändamål: // - facklig klubb för organiserade mästare inom herrfrisöryrket // - att på alla sätt höja yrkets standard, medelst uppvisningar och demonstrationer samt träningskvällar för medlemmarna, höja yrkesskickligheten bland dessa. |

Bildades som Rickomberga Väg- och Fruktodlarförening. // Namnändring till Egnahemsförening i början på 1960-talet. |

Uppgick i Uppsala Stads Industriverk 1 januari 1968. // Föreningens drifts- och serviceorganisation levde dock vidare under en övergångsperiod. |

Upphörde 1973. Föreningens uppgifter övertogs av Skyttorps vägförening, bildad 1972. |

Upphörde troligen då föreningen uppgick i en av de få kvarvarande OK-föreningarna, som omfattar större delen av Sverige. |

Verksamheten omfattade Vängeån och dess förgreningar i Vänge, Åland och Hagby socknar. // Fram till 1944 kallas föreningen Årensningsförening Vänge alternativt Vattenledningsföretag Ålbo-Hagby-Tibble. // Från 1946 är namnet Vattenavledningsföretag Vängeån. |

Föreningen driver sedan 1999 grundskolan Margarethaskolan med 140 elever. Undervisningen utgörs av fyra inriktningar med problembaserad inlärning utan ämnesindelning. Pedagogiken bygger på den italienska Reggio Emilia-modellen. En ansökan om att även bedriva utbildning på gymnasienivå lämnades in våren 2001. |

Ingvar Ericsson f d ordförande i Västlands Hembygdsförening. |

Einar Jonsson föddes i Harnäs 1905. // Efter avslutad skolgång arbetade han som fabriksarbetare på Skutskärsverken. // Fackligt aktiv i pappersindustriarbetareförbundet avd 2 Skutskär. // Politiskt aktiv i Skutskärs SSU-klubb och Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun samt SAP partidistrikt. // Var riksdagsman 1940-1949. 1948 blev han länsbostadsdirektör i Uppsala län. Avled 1957. |

Lindevall föddes i Frösthult 1867, okänt när han avled. Han var yrkesverksam i Torstuna. |

Ragnar Litzner är född i Litslena socken 1922-04-22. // Politiskt verksam inom Landstinget fr o m 1963. // Landstingsråd (s) 1966-1982 // Medicine hedersdoktor 1983 // Avliden 2003-04-27. |

Erik Lundblom, född 1831 och död i november 1916, var folkskollärare i Simtuna socken 1951-1899. Jämsides med lärargärningen var han kommunalman, postmästare i Karleby, samt drev lanthandel i Grän, Långtora. Har var ägare till Stora Salfors gård. |

Adolf Tisell bedrev handel i Grän, Långtora samt jordbruk i Salfors, Simtuna. |

Anna Öberg föddes 28/6 1893, avled 11/2 1979. Hon anställdes som ombudsman för Sv Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 i Uppsala, den första kvinnliga ombudsmannen i Uppsala. |

Bertil Åström (född i Boden 1909-06-12, avliden i Uppsala 1977-12-11) var // bl a instruktör på Sv Skidförbundet och Sv Friidrottsförbundet. // Under 34 år var han knuten till Uppsala universitet som idrottslärare. // Åström var även atkiv inom Uppsala studenters idrottsförening samt ordförande i Upplands Gångförbund och Uppsala Basketbollförbund. // Under 30-talet var Åström landslagsman i friidrott. |

Stefan Lundhem var under åren 1970-72 ordförande för Uppsala FNL-grupp. Arkivet innehåller ordförandens handlingar samt handlingar från ytterligare föreningar, bl.a. Clarté. |

Eivor Linnea Wallin, född 16 oktober 1904 i Västlands socken, död 1 april 2003, var en svensk politiker (socialdemokrat). Wallin tillhörde från 1950 riksdagens andra kammare där hon representerade socialdemokraterna i Uppsala läns valkrets. Hon var i mars 1933 med och bildade Skutskärs socialdemokratiska kvinnoklubb, och valdes till dess första ordförande. |

Bildades på initiativ av Almunge SLU och IOGT-logen 5022 Almunge, i avsikt att köpa biografen i Almunge och bygga om den till samlingslokal // för föreningsbruk. Någon verksamhet kom aldrig igång eftersom hemvärnsgården, byggd 1953, uppfördes. // Upphörde formellt 1975. |

Bildades som Gimo Biodlarförening. // 1985 namnbyte till Östra Upplands Biodlarförening. |

1972 i likvidation, 1974 upplöst (K: Länsstyrelsens fören.reg) |

Bildad som Skuttungeby Elektriska Ytterbelysningsförening. // Verksamheten utvidgades att omfatta även Hagby by 1973, varvid även namnet ändrades. |

Slås samman med konsumtionsföreningen Allians, Upplandsbodarna och bildar konsumtionsföreningen Skutskär 1926. |

Slås samman med Konsumtionsföreningen Framtiden, Ytterharnäs och bildar Konsumtionsföreningen Skutskär 1926. |

Logen IOGT Hammarfeldt 1040 Villbergas förening för ekonomisk verksamhet. Hade troligtvis även ansvar för ordenshuset och verksamhet som bedrevs där. Föreningen upplöstes 1954 och dess skulder och tillgångar överfördes till logen 1040 Hammarfeldt. // Se även logen 1040 Hammarfeldts arkiv. |

Namnändringar: // 1935-1956 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 655 Harg // 1957-1961 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland // sektion 7 Harg // 1962-1964 Skogsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 7 Harg // 1965 Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 7 Harg // 1966-1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 27 Harg |

Roland och Jonas Frid, far och son, driver i eget hus på Kyrkogatan 13 stadens äldsta fotografiatlejé.

Roland Andersson, som han hette från början, startade sin karriär som anställd hos Osvald Bindler, Polyfoto, åren 1948-1950. Teddy Aarni, som etablerade sig i Eskilstuna 1951, anställde redan samma år den unge fotografen. Han arbetade hos Aarni till 1953 då det var dags att söka äventyret i Chicago.

I Chicago studios fann A-, B- och C-fotografer och det fanns mörkrumsslavar. Roland Andersson fick börja som C-fotograf. Det arbetet gick mest ut på att bära väskor och att ladda film i kassetterna. Så småningom avancerade han till B-fotograf och fick då vara belysningstekniker. Ännu hade han inte nått fram till kameran som var A-fotografens domän. Man han skulle nå dit också, och det gjorde han hos en annan arbetsgivare, fortfarande i Chicago.

Tillbaka i Sverige 1956, arbetade han en kort tid hos studiofotografen och mästaren när det gällde föremålsfotografering, Arne Wahlberg i Stockholm, innan han fick sitt första stora frilansuppdrag. Detta, som resulterade i en bok, gick ut på att resa runt i landet och fotografera transportörer och uppdragsgivaren var det tillverkande företaget.

Året därpå arbetade han som stabsfotograf för FN i Suez och Gaza.

Hösten 1957 registrerade han sig som egen företagare i Eskilstuna under namnet Fotograf Roland Andersson, men redan i januari året därpå ändrades firmanamnet till Reklamfotograf Roland. Nu var det inte A-, B- eller C-fotografen som gällde utan nu fick han ta hand om hela alfabetet själv.

Adressen var till en början Kungsvägen 6 B, där han delade lokal med Rolf Bergström, och under en tioårsperiod med början 1960 Djurgårdsvägen 1.

Från 1962 heter firman Studio Roland och efternamnet Andersson har ändrats till Frid. Sedan 1970 finns Studion på Kyrkogtan 13.

Reklamfotografering för industrin har från början varit det huvudsakliga arbetsområdet och är så fortfarande. Här har sakligheten varit ledstjärna i arbetet och möjligen är det så att den korta tiden hos Arne Wahlberg har satt sina spår. Givetvis har uppdragsgivarens krav haft betydelse. Reklambilder för industrin måste vara exakta och skarpa och i allt övrigt hålla en hög kvalitet.

År 1984 började sonen Jonas Frid som lärling i studion och i negativ registret kam man se att han fick göra sitt första fotograferingsuppdrag under våren 1985. Uppdraget gällde fotografering av köksinredningar för ett varuhus.

Jonas Frid har under de år som gått sedan dess efter hand tagit över fotograferandet mer och mer och tio år efter det första uppdraget är han dessutom studions innehavare. Detta har inneburit två viktiga saker för Studio Roland. Dels kontinuitet, Jonas har samma kvalitetskrav från beställare och sig själv som Roland har haft, dels förnyelse. Även om Roland och Jonas är far och son, är de två individer och Jonas måste sätta sin prägel på arbetsresultatet. Det gör han bland annat med nyskapande ljusbehandling, multiexponeringar och genom ett annat sätt att se förhållandet mellan bakgrund och objekt.

Roland Frids äventyrslystnad förde honom till Chicago. Jonas Frid ägnar sig åt klättring på lodräta bergväggar och dykning i djupa vatten. Att flyga intresserar honom. Tack vare detta kan Studio Roland också effektuera såväl undervattens- som flygbilder. Framförallt det sistnämnda har appellerat till industrins beställare.

Företaget upphörde år 2008.

Föregångare; se TO Uppsala läns distrikt 1:a kretsen. | | Den 1:a kretsen, även kallad Enköpingskretsen, omfattade 1923 följande lokalföreningar; 26 Linnéa, 60 Hoppets Stjärna, 606 Fridstemplet, 792 Frid och 1650 Vårens Minne. |