Uppsala Scoutkonvent har till uppgift att bland Svenska Scoutförbundets kårer i Uppsala stad verka för information, utbyte av erfarenheter och övrigt samarbete. |
Bildades 1945 under namnet Fyriskårens och Gunillaringens Mödraförening. |
Bildad 1931-05-31. |
1970 gick NTO:s och IOGT:s scoutkårer samman. // Vid årsmöte 1971 beslutades enhälligt att ändra kårnamnet till Fyriskåren av NSF. |
Bildades (?) som IOGT Scoutkår 220 i Björklinge. // Föreningen har tidvis varit vilande. |
1942 bildades en pojkscoutkår i Almunge. Senare bildades även en flickscoutkår på orten. // 1962 sammanslås pojk- och flickkårerna till Almunge scoutkår. |
Pojkscouterna gick samman med KFUM:s flickscouter 1974 och bildade KFUM-KFUK Uppsala Scoutkår. |
Föreningen upphörde 31/12 2008. |
1970 gick NTO:s och IOGT: s scoutkårer samman. // Vid årsmöte 1971 beslutades enhälligt att ändra kårnamnet till Fyriskåren av NSF. |
Invigningen av IOGT:s scoutkår i Gimo skedde den 20 februari 1938. Kåren var en s k samkår med både pojkar och flickor. |
Den 1 oktober 1968 uppgick Uppsala flickscoutkår och Bärby scoutkår i Uppsala pojkscoutkår, alla av IOGT, under namnet Uppsala IOGT scoutkår. |
1961 sammanslagning med Flickscoutkåren till FA Scout. // 1969 gick Frälsningsarméns Scoutkår och Ungdomskår samman under namnet Frälsningsarméns Ungdom. Man fortsatte dock att ha egna sammanträden en tid framöver. Årsberättelserna blev dock gemensamma. |
Se bilaga! | Bildades 1948 under namnet Enköpings Scoutkårs Föräldraförening. Syftet med föreningen var att stödja scoutrörelsen i staden samt att anskaffa lokal eller stuga. // // Mellan 1954 och 1956 blev föräldraföreningen gemensam för flick- och pojkscouter under namnet Föreningen Scoutfrämjandet i Enköping, därefter återtogs det gamla namnet. // // På årsmötet 1958 beslöts enhälligt att den föreslagna omorganisationen av scoutkårerna och föräldraföreningen skulle genomföras, d v s att flick- och pojkscouterna samt föräldraföreningen skulle gå samman med Enköpings Scoutkår och att föräldraföreningen skulle upphöra som självständig förening.
1911 bildades scoutkåren under namnet Enköpings Boy-Scoutkår. // Namnet ändrades 1912 till Enköpings Scoutkår, när Sveriges Scoutförbund bildades. // // 1958 slås flick- och pojkscouter samt föräldraföreningen samman med Enköpings Scoutkår. // Endast föräldraföreningen har förtecknats separat. |
Återinvigdes 1941, eftersom kåren under de senaste åren ej varit i aktiv verksamhet. |
1939 ombildades Scoutförsvaret till att även omfatta Gardbrigaden. |
Namnändringar: // 2001 NSF Scoutdistrikt Stockholm-Uppsala län (Stockholm och Uppsala // distrikt går samman) // 2006 SVEA Scoutdistrikt av Nykterhetsrörelsens Scoutförbund |
Upplands Scoutdistrikt av IOGT bildades 1937 efter ett beslut vid Mälardalens scoutdistrikts årsmöte, om att uppdela distriktet efter godtemplardistriktens gränser. Vid bildandet tillhörde 5 scoutkårer Upplands scoutdistrikt; nr 45 Malteserpojkarna i Uppsala, nr 89 i Knivsta, // nr 115 Riddarpojkarna i Tierp, nr 118 i Märsta samt nr 120 i Rasbokil. // 1970 ombildades distriktet till Uppsala läns scoutdistrikt av Nykterhets- // rörelsens Scoutförbund, NSF. // 2000/01 uppgick distriktet i Stockholm-Uppsala Scoutdistrikt av NSF. |
Bildades 12/5 1905 av Carl Emil Eriksén. |
SJ Schackklubb bildades 1941, men redan 1943 uppgick man som sektion i Järnvägskamraterna. Sektionen lades ned omkring 1994. |
Förmodligen Högerns Ungdomsförbund. |
Föreningen saknade, trots namnet, anknytning till universitetet eller någon av Uppsalas studentnationer. Föreningen har varit vilande sedan 1991/92. |
Styrelsen upphörde 1984 och föreningen ombildades till en planeringskommitté inom församlingen. Fortsätter inom Knivsta frikyrkoförsamling under namnet Gredelbykyrkans kör. |
Kören var verksam i nära 50 år innan man bildade egen förening 1924. |
Bildad under namnet Uppsala baptistförsamlings kör. // 1887 ändras namnet till sångföreningen Enighet. // 1890 antas namnet sångföreningen Klippan. |
Uppsala sångarförbund bildades i november 1904 som den första icke- // akademiska manskören i Uppsala. Initiativtagare var docent Gottfrid Kallstenius. // Förbundets syfte var att sammanföra personer ur skilda samhällsklasser i Uppsala med omnejd för att öva fyrstämmig manssång. // Från år 1909 ingår Uppsala sångarförbund i det under samma år bildade Upplands sångarförbund. |
Upplands Sångarförbund, anslutet till Sveriges Sångarförbund, bildades den 17 maj 1909 i Uppsala. Förbundets medlemmar utgörs av manskörer i Uppland. |
Föreningens främsta syfte är att stävja antalet hemlösa katter och avlivningshotade katter genom omplacering, kastrering och ID-märkning. |
Bildades 1999 genom sammanslagning av Studieförbundens samarbetskommitté i Tierp-Älvkarleby och i Östhammar. // Samstud Norduppland har till uppgift att vara ett samarbetsorgan dels mellan studieförbundens lokalavdelningar dels mellan dessa och Tierp-Älvkarleby-Östhammars kommuner, Uppsala läns Bildningsförbund och övriga organisationer. |
Se bilaga! | Samrådsgruppen konstituerades den 19 december 1973. // I styrelsen fanns representanter från Uppsala kommun och Landsting och från Arbetarrörelsens arkiv. Under 1974 tillkom landsarkivarie Lars-Otto Berg och professor Carl Göran Andrae samt representanter från föreningslivet. // // Samrådsgruppens verksamhet i dess dåvarande form avvecklades den 15 september 1975. Fortsatta kontakter med gruppen skedde genom ordförande Aldes Andersson, sekreterare Hjalmar Wilund och stadsarkivarie Cristina Wahlström, vilka fungerade som arbetsutskott (i alla fall året ut).
Organisationen bildades ca 1973/1974 med syfte att få igång föreningslivet i den då nya förorten Årsta. |
Organisationen är en sammanslutning av fotbollsdistriktsförbunden i Uppland, Södermanland, Västmanland, Stockholm, Närke, Gotland, Värmland och Dalarna. |
Samlingslokalen uppfördes av Skutskärs Trävaru AB. Styrelsen utgjordes av tre personer, varav en valdes av bolaget och övriga utsågs av personer som varit anställda på bolaget i minst tre år. // // Samlingslokalen blev mötesplats för många av ortens föreningar tills nya Folkets Hus blev färdigt 1939. Fr o m 1937 fick lokalen funktionen som posthus. |
Förutom att tillvarata samhällets intressen drev föreningen Fornåsagården, som hyrdes ut till olika verksamheter. |
Föreningen organiserar frivilliga samhällsarbetare och andra för socialt engagemang intresserade. |
Bildades 1967 under namnet Långsands tomtägareförening. Föreningen ombildades till samfällighetsförening 1987. |
Vägförening |
Fyrisstrands samfällighetsförening består av tre medlemmar, Brf Östra Fyrisstrand, Brf Mellersta Fyrisstrand och Brf Västra Fyrisstrand |
Bildades för att skolstyrelsen skulle få ett representativt remissorgan. Denna roll övertogs i mitten av 1970-talet av de fackliga organisationerna (LR, SFL och SL) och 1977 beslöt man att ULS skulle upplösas. // Samtidigt beslöt man att bilda en sportstugeförening, Uppsalalärarnas Sportstugeförening. Denna skulle i första hand förvalta rådets sportstuga i Graneberg och i andra hand eventuellt främja kollegial samvaro. Tillgångarna inom ULS överfördes till den nya föreningen. |
Föreningens syfte är att tillvarata festarrangerande föreningars ekonomiska intressen. |
Valö-Forsmarks samarbetskommitté utgjordes av representanter för Norrby Blåbandsförening, Östhammars missionsförsamling och IOGT-NTO Svea 3702 Valö. Kommittén bildades 1936 och var aktiv fram till 1981 då ordf. hoppade av. 1998 beslutades att nedlägga verksamheten. |
Kommitten bildades inom Uppsala arbetarekommun 1928 av fackföreningar som ett sk fraktionsutskott, med syfte att möta kommunismens inbrytning i fackföreningar. |
Samordnade den ekumeniska verksamheten bland friförsamlingarna och statskyrkan i Östhammars kommun. // // Upphörde sannolikt 1973 på grund av bristande intresse för ekumenisk verksamhet bland församlingarnas medlemmar. |
Lokala föreningar slöt sig samman för att arrangera underhållnings- och upplysningsaftnar. |
Bildad som SALF avd 50 Uppsala arbetsledareklubb landstinget. // Vid omorganisation på förbundsplanet 1976 omfattade verksamheten även kommunanställda. Klubben sorterade i och med detta direkt under distriktet och organiserade medlemmar från flera avdelningar. // Upphörde troligen på 1980-talet. |
Bildas under namnet Upplands distrikt.1949 antas namnet Uppsala distrikt.Under 1962-1966 vidgas distriktet till att omfatta Västmanland, Söderman-land, Uppland och Gotland, under namnet distrikt 2.1966 återgår distriktet till ett mindre omfattande geografiskt område under namnet Uppsala distrikt.1993 flyttar distriktets kansli till Stockholm. |
Bildad som SALF avd 299 Örbyhus. Namnbyte 1987 vid sammanslagning med avd 220 Söderfors. Uppgick i SALF avd 100 Uppland 1997. |
Ingår i Uppsala SALF distrikt 1966.Uppgick i SALF avd 50 Uppsala u å. |
1987 bildades avd 299 Norduppland av avd 220 Söderfors och avd 299 Örbyhus. |
Bildad 1921 som Sveriges Mekaniska Verkmästareförbund avd 57 Österbybruk.1994: Uppgår i avd 205 Gimo. |
Avdelningen var verksam vid Holmens Pappersbruk. // Uppgick i SALF avd 100 Uppland 1997. |
Bildas under namnet SAVF (Sv Allmänna Verkmästareförbund).Uppgick i avd 100 Uppland 1997. |
Bildad som Sveriges Allmänna Verkmästareförbund (SAVF) avd 50 Uppsala. Bildades första gången 1911 men lades ner 1914. Man räknar 1917 som sitt bildandeår. 1928 upptas medlemmar ur Sveriges Mekaniska Verkmästareförbund (SMVF) avd 9 Uppsala i avd 50.Som en följd av sammanslagningen mellan SAVF och Förmansförbundet 1924 ändras förbundets namn till Svenska Arbetsledareförbundet (SAF). Under 1950-talet ändras förkortningen till SALF. |