Föreningen har till ändamål att befrämja medlemmarnas gemensamma intressen ifråga om gators och vägars underhåll. |
Upphör i samband med att Östanåns Vägförening bildas 1967. |
Föreningens ändamål var att anlägga och underhålla gatubelysning samt att verka för en ändamålsenlig organisation av renhållning, vattenförsörjning och avlopp. // Föreningen har inte bedrivit någon verksamhet sedan 1970. |
Upphörde 1973. Föreningens uppgifter övertogs av Skyttorps vägförening, bildad 1972. |
Heltidsanställdas klubb av Sv Fastighetsarbetareförbundets avd 8 i Uppsala bildades den 14/10 1942 i pannrummet i fastigheten Fålhagsgatan 6. |
Föreningen bildades 1909 för att förvalta IOGT logen 2017 Lövsta Borgs fastighet i Skärplinge. Vid extra föreningsmöte 1970 beslöt medlemmarna att försälja fastigheten. |
Se bilaga! | Den 2 februari 1902 samlades de tre IOGT-logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten för bildandet av Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a. Tidigare hade logerna en gemensam ekonomiförening (se IOGT S:t Eriks Gille). 1902 hade dock ekonomin förbättrats så att man beslöt bilda en andelsförening. // // Den 19 februari 1903 kallades medlemmarna till extra möte med anledning av att professor O.F. Pettersson erbjudit föreningen att få köpa den s k sjukhuspaviljongen i kvarteret Bleket vid Slottskällan. Huset hade uppförts 1822 vid S:t Larsgatan 9 som Göteborgs nationshus och senare flyttats till dess nuvarande plats. Föreningen ansåg fastigheten vara mycket lämplig som ordenshus. Beslut om inköp togs samma år och söndagen den 27 december ägde invigningen rum. // // Parallellt med fastighetsföreningen arbetade byggnadskommittéer och liknande sammanslutningar för Uppsala IOGT-loger. (Se IOGT, Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté med föregångare.) Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté hade bl a till uppgift att sköta logernas inbetalningar av hyror till fastighetsföreningen och ägde även andelar i densamma. Sommaren 1904 startade man kaférörelse vid Slottskällan och på 1930-talet anlades egen en minigolfbana i anslutning till huset. 1914 inköptes den s k badhustomten bredvid ordenshuset. De hus som stod på tomten, "gamla badhuset" och "lilla villan", hyrdes ut. // // 1926 övertog fastighetsföreningen Uppsala Godtemplares Byggnadskommittés arbete. // 1942 inköptes Liljekonvaljeholmen i Sunnersta, en festplats med park och servering. // 1946 fastställdes ny stadsplan för Uppsala och kvarteret där föreningen ägde fastigheter fick nu namnet Slottskällan. // 1948 förvärvades fastigheten Liljevik, belägen intill Liljekonvaljeholmen. // 1949 köptes en fastighet på Bangårdsgatan 10. // 1954 iordningställdes en lägenhet på 7 rum och kök i fastigheten till bostäder för ungdom, kallad "Godtemplarordens ungdomsvåning". // 1952 förvärvades en fastighet i Flottsund som tidigare tillhört logen 5006 Sten Sture. // 1962 bildades A-huset i Uppsala AB för att genom samverkan mellan försäkringsbolaget Ansvar och de lokala nykterhetsorganisationerna i Uppsala bygga ett gemensamt föreningshus. // 1963 köptes fastigheterna i hörnet Kungsgatan och Bangårdsgatan. Byggstart skedde 1968 och den 30 augusti 1970 invigdes A-huset, Bangårdsgatan 13, IOGT-NTOs nya föreningslokaler. // // Fastighetsföreningen tog vid denna tid kontakt med Uppsala kommun om ev intresse att förvärva fastigheterna vid Slottskällan. // 1972 beslöt kommunen att överta fastigheterna.
Se bilaga! | Bildades 1942. // Föreningen hade till ändamål att inom Uppsala stad förvärva fastighet för att bereda lokaler för Missionskyrkans ungdomshem (se eget arkiv). // Samma år inköptes fastigheten Bredablick nr 3, Linnégatan 16. // // Vid årsstämman 11/1 1967 beslutades att ställa en skrivelse till styrelsen för Uppsala Missionsförsamling med en begäran att den i egenskap av huvudman för föreningen skulle överta ansvaret och skötseln av fastigheten Bredablick nr 3. Samtidigt upp- // manades samtliga andelsägare att överlåta sina andelar till Uppsala missions- // församling. // // Vid ordinarie föreningsmöte 27/3 1968 konstaterades att Uppsala missionsförsamling nu ägde samtliga andelar i föreningen. // // Vid föreningsmöte 10/5 1969 beslutades att fastighetsföreningen skulle träda i likvidation.
Förening öppen för nämnder och styrelser på landstings och kommunal nivå samt ideella föreningar och enskilda personer, som vill främja vård av barn, gamla och fattiga. // // Ansluten till Svenska Socialvårdsförbundet (tidigare Svenska Fattigvårds- och barnavårdsförbundet). |
1946-1962 FCO avd Örbyhus. |
Studiecirkel i fackföreningskunskap. Benämndes även Fackliga aftonskolan. |
Stadgar antogs 30/3 1934. // En gemensam representation för följande föreningar; Grillby arbetare- // kommun, logen 1040 Hammarfeldt, Grillby Bollklubb och Grillby SDUK. // // Syfte, mål: Att genom anordnande av folkfester, basarer o dyl tillgodose respektive förenings ekonomiska intressen. // Föreningen upplöstes 1938 p g a ekonomiska svårigheter. |
Åren 1923-1929 var gruppen verksam som en utpost till Filadelfiaförsam- // lingen i Uppsala, då under namnet Filadelfiagruppen i Örsundsbro. Den 7 dec 1929 skrev medlemmarna sitt ja till församlingsbildande och den 1 jan 1930 samlades gruppen med Äldesbröderna från Uppsala för ett församlingsordnande under namnet Filadelfiaförsamlingen i Örsundsbro. Till församlingen hör utposten Hagby- och Balingstagruppen. Till verksam- // heten hör även söndagsskola, yttre mission samt ungdomsverksamhet. |
Föreningen bildades av medlemmar ur Rasbo Missionsförening. // // 1953 beslutades att församlingen, p. g. a. det ringa antalet medlemmar, skulle upplösas och medlemmarna ingå i Filadelfiaförsamlingen i Uppsala. Därefter fortsatte verksamheten i Rasbo i form av en bönegrupp. |
Föreningen verkar för främjande av filatelin och samlandet av frimärken och andra postala objekt inom Uppsala med omnejd. |
Under 1890-talet bildades i Uppsala en lokalförening av Sveriges Filatelistförening. Denna upphörde 1905, då verksamheten överfördes till Stockholm. |
Filmklubb med verksamheten förlagd till Fyrisbiografen i Uppsala. |
Bildades den 29 november 1929 på initiativ av studenttidningen Ergo. Nybildning 1936. |
Insamlingen startade hösten 1939 och avslutades 1945. Uppgiften var att samla pengar och kläder till det krigshärjade Finland. |
Finlandskommittén bildades den 4 december 1939 med uppgift att uppsätta en svensk frivilligkår att sättas in i krigen mot Sovjetunionen. |
Föreningens målsättning är att samla inflyttade Finlandssvenskar till kulturella sammankomster för ökad trivsel och gemenskap. |
"Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige är en intresseorganisation för de finlandssvenskar som bor i Sverige och representerar dem inför myndigheterna i Sverige och Finland. Förbundet arbetar för att främja medlemmarnas integration till det svenska samhället, stärka finlandssvenskarnas kulturella identitet samt informera om finlandssvenskar i Sverige.
Förbundet består av 22 lokalföreningar från Umeå i norr till Göteborg i söder och utger tidningen Finlands-Svensken med Fris-Nytt. Förbundet har sitt ursprung i Finlands-svenska Föreningars Samarbetskommitté som bildades 1959 av ordförandena i ett antal finlandssvenska föreningar. Kommittén ombildades 26 oktober 1969 till Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige.
//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304
Namnet på finska: Enköpingin Suomalaiset Demarit |
Bildades av Simtuna och Torstuna socialdemokratiska arbetarkommuner. // Arbetarkommunen ombildades till socialdemokratisk förening 1972. |
Se bilaga | Den 12/2 1959 samlades styrelsen för Simtuna missionsförsamling och styrelsen för Östra Västmanlands missionskrets för att diskutera en ev sammanslagning, genom bildandet av ett gemensamt pastorat för försam- // lingarna i Simtuna, Altuna, Österunda, Torstuna och Vittinge. Beslut om detta togs i september samma år och pastoratet fick namnet Fjärdhundra mis- // sionskrets. Den 31 okt 1971 beslutades att Fjärdhundra missionskrets och Sydvästra Upplands missionsförsamling gemensamt skulle anställa pasto- // rer fr o m 1 jan 1972. // 2011 uppgick församlingen i Tomasförsamlingen.
Distriktet upphörde troligen eller ingick i pojkscouternas distrikt 1959. Kassaboken avslutades med att saldot överfördes till pojkdistriktets kassa. |
Bildades troligtvis på 1930-talet. // Inofficiellt användes även namnet IOGT Flickscoutkår Malteserflickorna. // 1968 gick IOGT:s Flick- och Pojkscoutkårer samman under namnet Uppsala IOGT Scoutkår. |
Föreningen bedrev tävlingar med modellsegelflygplan. |
1941 flyttades verksamheten från Sandbro Säteri i Björklinge till nuvarande Sundbro Flygplats. |
Föreningen bildades 1986 med syfte att främja gemenskap och kamratskap mellan medlemmarna och följa utvecklingen inom luftfarten i allmänhet samt flygsäkerheten i synnerhet. |
68 lottor från Uppsala lottakårs flyglottasektion bildade stommen i flyglottakåren 1948. // 1947-1948; Flyglottasektion under Uppsala lottakår. // 1970 går Uppsala flyglottakår och Uppsala armélottakår samman och "återgår" till namnet Uppsala lottakår. |
Specialdistriktsförbund under Upplands Idrottsförbund. |
Bildades 1981 under namnet Svenska FN-förbundet Uppsala läns distrikt. |
Bildas under namnet Uppsala länsavdelning av Mellanfolkligt samarbete. 1954 antas namnet Uppsala FN-förening. // Ingår 1956 som en FN-kommitté i Uppsala läns Bildningsförbund. |
Lokalgrupper 1973: // Västerås, Enköping, Uppsala, Sala, Knivsta, Arboga, Eskilstuna, Köping, Surahammar, Östhammar, Hallstavik, Fagersta, Norrtälje (Norberg, Tierp) // // Regionens syfte var att dela erfarenheter mellan olika grupper och att föra ut förbundsledningens linje. |
När Uppsala läns Folk- och Försvarskommitté bildades framkommer ej av handlingarna. Centralförbundet bildades dock 1940. Första protokollet 1962-05-22 är fört vid reorganisationsmöte och § 6 berättar att ingen verksamhet förekommit sedan 1957. |
Syftar till att tillvarata den muntliga traditionen i landet. Organisationens kontor finns i Stockholm. Ansvarig för insamlingsarbetet i Uppland var Harald Gustafson, aktiv inom folkbildningsrörelsen. |
Efter ett uppehåll ombildades föreningen 1976. Detta årtal räknade sedan föreningen som bildandeår. |
Föreningen bildades 1973 på initiativ av Enköpings Folkdansgille. |
Föreningen bildades ett par år innan man började protokollföra sina möten. Första protokollet är från 1957. // Man är medlemmar av Svenska Ungdomsringen för bygdekultur. |
Folkdanslaget bildades under namnet SGU Folkdanslag Harnäs. // 1925 antogs namnet IOGT Folkdanslag för att markera att alla godtemplare kunde vara medlemmar. |