Föreningen bildades 1984 under namnet Uppsala Dragspelsgille, namnet ändrades samma år till Uppdraget. // Klubben är inte identisk med den tidigare verksamma Uppsala Dragspelsklubb. |
Ändamål: // - Verka för gemenskap mellan Belenos-brödernas Damer samt mellan dessa och Belenos-bröderna, därigenom åstadkomma ökad trevnad och förståelse samt familjebandens stärkande. // - Utföra ideell hjälpverksamhet vid stadens vårdande institutioner. // - Biträda logens Belenos med vården av logens textil. |
Teachers Diving Team utgör en sammanslutning av dykare i Uppsala och har till ändamål att under upprätthållande av gott kamratskap bedriva PR-verksamhet för och under säkerhetsbefrämjande former utöva sportdykning. |
Bildad som Dykarklubben Tumlaren. // Namnbyte till Uppsala Dykarklubb Tumlaren 1970 vid sammanslagning med Uppsala Dykarklubb. |
Dyksällskapet El Rio har till ändamål att under kunnig och ansvarskännande ledning bereda medlemmarna tillfälle att utöva sportdykning. |
1910 Johanneslunds Kamratkrets // 1921 EFS Brödrakrets // 1925 EFS Kamratkrets |
1929 sammanslås Norra Mälardalens och Roslagens Evangelisk Lutherska kretsföreningar till Upplands Evangelisk Lutherska Missions- och Ungdomsförbund. |
Sammanslås 1929 med Norra Mälardalens Evangelisk Lutherska kretsförening och bildar Upplands Evangelisk Lutherska Missions- och Ungdomsförbund. |
1959 beslutades om en sammanslagning med EFS Missionsförening i Enköping. |
Missionsföreningen var under flera år vilande men rekonstruerades år 1918. // Det gamla missionshuset i Kilby uppfördes på 1860-talet. Detta eldhärjades 1913 men återuppbyggdes 1918. // Missionsföreningen anslöt sig formellt till EFS först 1939. |
Bildas som ungdomsförening (De ungas förbund) inom EFS. // Ombildas 1970 till missionsförening. // Verksamheten var förlagd till missionshuset i Lågbol. |
1905 bildar DUF i Rasbo, tillsammans med Rasbo Evangelisk Lutherska // Missionsförening, Rasbo Kristna Ungdoms Missionsförening. // 1910 bildas åter DUF i Rasbo. // 1932 uppgår DUF i Rasbo i Rasbo-Yresta Missionsförening. |
1905 sammanslås Rasbo Evangelisk Lutherska Missionsförening med DUF / De Ungas Förbund i Rasbo och bildar Rasbo Kristna Ungdoms- och Missionsförening. // 1910 ändrar föreningen namn till Rasbo Evangelisk Lutherska Missions- // förening. // Föreningen äger/brukar ett missionshus i Yresta. Föreningen benämns stundom även som Yresta eller Rasbo-Yresta Missionsförening. // Föreningen upplöstes 1962 p.g.a. brist på medlemmar |
1912 beslöts att upplösa föreningen, som under den senaste tiden inte hade utövat någon verksamhet. // Fastighet med jord övergick till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. |
Se bilaga! | EFS Missionsförening i Uppsala har sannolikt sina rötter i två olika missionsföreningar som verkade i Uppsala omkring 1856-1870. De båda föreningarna slås samman 1870 till en förening. Uppsala Missionsförening som finns med i EFS första årsberättelse samt Uppsala Stads mission får vid sammanslagningen 1870 namnet Uppsala stads missionsförening. Det nya namnet uppträder 1877 i EFS årsberättelser. // // Föreningen har ett livligt föreningsliv. Man startar ett studenthem på Öfre Slottsgatan 1919. Samma år bildas EFS syförening. 1922 bildas ungdomsföreningen De Ungas Förbund (DUF). Ungdomsgruppen fungerar till 1961, då den omorganiseras till Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Ungdomsgrupp (UG).
Ombildas till ungdomsgrupp 1962. |
Bildad som Bergsbrunna Lanthems Egnahemsförening. // Namnbyte 1946? // // Hade från början ansvar för vägskötsel, belysning och brunnar. // Sedan 1966 har föreningen främst varit verksam som "trivselförening" samt engagerat sig i frågan om bebyggelse i Lunsen. |
Bildas under namnet Vattholma Lyseförening. |
Bildades under namnet Granebergs Egnahems- och Fruktodlareförening // u.p.a. Uppsala. // 1991 slogs föreningen samman med Sunnersta Egnahemsförening. |
1951 övertog föreningen de uppgifter som de båda vägföreningarna i Norby sysslat med. // // Senare: Egnahems- och fruktodlareförening Norby |
Bildades som Rickomberga Väg- och Fruktodlarförening. // Namnändring till Egnahemsförening i början på 1960-talet. |
Se bilaga! | Den kraftiga utvecklingen av egnahemsområdet vid Sunnersta under åren 1915-1920 gjorde, att vissa frågor måste lösas till ett för innebyggarna gynnsamt resultat, om icke utvecklingen skulle avstanna. Det var några för området intresserade och för egnahemsrörelsen hängivna personer som sammankallade inbyggarna till ett möte på Brostugan den 8 maj 1920. Resultatet av detta möte blev, att en interimsstyrelse tillsattes. Redan den 17 augusti var nämnda styrelse färdig med förslag till stadgar, som det denna dag avhållna sammanträdet godkände. Så var Bondkyrko Södra Egnahemsförening u p a bildad. Det dröjde dock ej länge förrän man fann att i ett egnahemssamhälle fruktodlingen måste vara med till namnet för att även njuta gagnet, därför ändrade föreningen namnet till Bondkyrko Södra Egnahems- och Fruktodlareförening u p a. Detta namn antogs slutgiltigt på extra sammanträde den 14 december 1921. // // 1945 avvecklades förmedlingen av egnahemslån och samtidigt beslöts, att ta ett nytt namn och nya stadgar. Namnet blev nu Sunnersta Egnahems- och Fruktodlarförening. Ungefär 10 år senare slopade man fruktodlarförening, det nya namnet blev Sunnersta Egnahemsförening. // // 1991 slogs Sunnersta Egnahemsförening samman med egnahemsföreningen i Graneberg.
Bildades under namnet Svartbäckens egnahemsförening. 1918 namnbyte till Svartbäckens egnahems- och fruktodlarförening. 1961 ändrades namnet tillbaka till Svartbäckens egnahemsförening. |
Föreningens syfte är att tillgodose medlemmarnas intresse för egen tvättstuga, underhåll av områdets gator och belysning. |
Föreningen försattes i likvidation 1960 och upplöstes 1961. |
Sällskapet bildades 1993 under namnet Eklundshofs vänner och väninnor. Syftet var att bevara och manifestera traditioner som sammanhänger med skalden och tonsättaren Gunnar Wennberg, hans musikaliska och litterära produktion samt epoken kring honom i Uppsala. |
Bildad som Husby-Sjutolft socialdemokratiska arbetarekommun. // 1972 ombildad till Ekolsunds socialdemokratiska förening, p g a att en arbetarekommun bildades inom Enköpings kommun. |
I Stadgarna från 1908 står bl a att man ville arbeta för att en gemensam organisation skulle komma till stånd. Denna skulle omfatta hela ekonomibetjäningen vid Statens Hospital. Därmed skulle man kunna förbättra betjäningens levnadsvillkor och värna om de gemensamma intressena. // // 1912 beslöt man sig för anslutning till Sv Hospitalpersonalsförbundet avd 1 Uppsala. |
Byggnadsföreningen gick i likvidation 1944/45 och upplöstes 1946. // Arbetet övertogs av en ekonomiförening. |
Föreningen bildades 1914 då logen 1969 Söderborg inköpt mark för uppförandet av ett ordenshus. Föreningen kallade sig till en början för byggnadsförening, men ändrade sedan namn till ekonomiförening. |
1931 namnbyte från Svenska Hospitalens Ekonomipersonals förbund 011 Uppsala. // 1941 sammanslogs Statens Sinnessjukvårdpersonals förbund och Statens Sinnessjukhus Ekonomipersonals förbund till ett förbund - Statens Sjukhuspersonals förbund. Avd 011 bytte nummer till 035. |
Bildades när en del av ekonomipersonalen separerat från Svenska Hospitalpersonalens förbund avd 001 Uppsala. // // 1931 namnbyte till Sinnessjukhus Ekonomipersonals förbund. |
Föreningen består av samtliga medlemmar i logen 3536 Höstblomman // av IOGT och Jordbrukarnas Ungdomsförbund i Österunda. // Ändamål: Bl a att främja avsättningen av medlemmarnas alster. |
Logen IOGT Hammarfeldt 1040 Villbergas förening för ekonomisk verksamhet. Hade troligtvis även ansvar för ordenshuset och verksamhet som bedrevs där. Föreningen upplöstes 1954 och dess skulder och tillgångar överfördes till logen 1040 Hammarfeldt. // Se även logen 1040 Hammarfeldts arkiv. |
Samarbetsorgan för söndagsskolor inom svenska kyrkan och olika frireligiösa samfund. |
Bildas under namnet Uppsala Elektrikers Montörsförening, vilket man benämner sig trots att namnet formellt är Sv Elektriska Arbetsledareförbund avd 20 fr o m 1908. // Namnändring till Elektrikerförbundet 1946. // Uppsala Elektriska Montörsförening är även namnet på den år 1931 bildade understödskassan. // 1996 Sv Elektrikerförbundet avd Mälardalen sektion 20 |
Se bilaga! |
Föreningen uppgick i Björklinge Elverk vid årsskiftet 1969. |
Uppgick i Uppsala Stads Industriverk 1 januari 1968. // Föreningens drifts- och serviceorganisation levde dock vidare under en övergångsperiod. |
1972 i likvidation, 1974 upplöst (K: Länsstyrelsens fören.reg) |
Föreningen uppgick i Björklinge Elverk vid årsskiftet 1973/74. |
1958 i likvidation. |
Föreningen uppgick i Björklinge Elverk 1970. |
Verksamheten tog fart från 1921. // Anläggningarna överläts 1967 till Älvkarleby Kraftverk och föreningen // trädde i likvidation. Föreningen upphörde slutgiltigt 1974, men ekonomin reglerades i ytterligare några år. |
Föreningen uppgick i Björklinge Elverk vid årsskiftet 1969. |
1967 i likvidation, 1972 upplöst (K: Länsstyrelsens fören.reg) |
1963 ? uppgick Viksta Elektriska distributionsförening i föreningen. // Föreningen uppgick i Björklinge Elverk vid årsskiftet 1969. |
Föreningen uppgick i Björklinge Elverk 1974. |
Föreningen uppgick i Björklinge Elverk vid årsskiftet 1973/74. |
Föreningen uppgick i Björklinge Elverk vid årsskiftet 1972/73. Föreningen upplöstes formellt 1974. |
1974 överlåts föreningens anläggningar till Älvkarleby Kraftverk och går i likvidation. |
Föreningen uppgick i Södra Alunda elektriska distributionsförening 1973. |
Föreningen uppgick i Björklinge Elverk vid årsskiftet 1973/74. |
1963 övertog Älvkarleby Kraftverk anläggningen och distributionen. // 1964 antogs nya stadgar och man bildade Vägbelysningsförening Upplanda-Berg. |
1982 i likvidation, 1983 upplöst (K: Länsstyrelsens fören.reg) |
Föreningen uppgick 1963 i Lena Elektriska distributionsförening. |
Kamratförening för före detta samt aktiva studenter vid Jälla Lantbruks- // skola. Bildad som Uppsala läns Lantmannaskolas Elevförbund. Var den första tiden verksam i Wik i Balingsta socken. Skolan flyttade därefter till Jälla. Efter föreningens upphörande förvaltas de kvarvarande medlen av Jällaskolan, med avsikt att grunda ett skolmuseum på skolans mark. // // |
Syftade till att främja folkbildningen samt sammanhållningen mellan Wiks Folkhögskolas elever och före detta elever. // Bildad som Uppsala läns Folkhögskolas och Lantmannaskolas Elevförbund. Namnbyte 1932. // Skolan och föreningen var verksam i Gryttjom i Tierp samt i Uppsala fram till 1926, därefter flyttades verksamheten till Wik. |