Showing 6165 results

1927 bildades en avdelning i Löt av Bondeförbundet // 1942 bildade man på nytt en Bondeförbundsavdelning i Löt // 1964 sammanslagning med Hacksta Centeravdelning // 2000 Går samman med Villberga centeravd och bildar Vilberga Hacksta-Löt centeravd // 2009 Norra och Södra Trögd centeravdelningar går samman till Centern i Trögd |

Bildad genom sammanslagning av Dannemora och Films Centeravdelningar. |

Krets av Idrottsföreningen Kamraterna (IFK). // // |

Den 20 januari 1993 samlades ett antal medlemmar från SSU Norra Uppsala och SSU Västra (två stycken vilande/inaktiva klubbar) till ett gemensamt årsmöte. Man beslutade att slå ihop de båda klubbarna till en enda stor klubb och att döpa den nya klubben till SSU Nordvästra. |

Bildad efter en seminarieserie i Kursverksamhetens vid Uppsala universitet regi. Syftade till att förhindra passivisering och underlätta återkomsten till samhället av patienter med lång vårdtid. // Upphörde då medlemmarna p g a tidsbrist bara kunde uppfylla besöksverksamheten. |

All ungdomsverksamhet, utom söndagsskolan, läggs under SMU. // SMU består av scouter, juniorer och seniorer. // SMU leds av ett ungdomsråd med representanter från de olika verksamheterna. // Vid bildandet av SMU 1957 upphör ungdoms- och juniorkretsarna. |

Juniorverksamheten var uppdelad i kretsar; Broddby, Göksby, Tobo och Örbyhus. Allt ungdomsarbete omorganiserades när SMU bildades 1957. |

Upplands sportdykarförbund omfattade Uppsala län och kommunerna Norrtälje och Sigtuna i Stockholms län samt Heby kommun i Västmanlands län (1993). // Förbundet lades ned från Svenska Sportdykarförbundet sida 2008, då man under ett flertal år saknat både verksamhet och en fungerande styrelse. Men det formella beslutet till nedläggning togs av Upplands Sportdykarförbund 2011. |

Syftade till att främja skolsången och den unisona sången genom bl a sångkurser, sångaftnar och sångfester. Upplandsbarnens sångarting arrangerades första gången 1931. |

Socialdemokratisk fackklubb för städpersonal. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 04 socialdemokratisk fackklubb SKAF:tet 1990. // Namnbyte 1993 till Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län sektion 21 socialdemokratisk fackklubb SKAF:tet. // Därefter namnbyte 1995 till Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län socialdemokratisk fackklubb SKAF:tet. // 1996 gick fackklubben samman med S-fackklubben Norrsken. |

Bildad som en avknoppning av CUF Övre Jumkils första studiecirkel som hölls i matematik. // Verksamheten var nära förknippad med CUF-avdelningens. // CUF-avdelningens bibliotek övergick i SLS-avdelningens förvaltning vid bildandet. |

Började inom Musikforum, men blev egna på 80-talet. |

1995 Bildade avdelningen tillsammans med avdelningen i Östhammar en ny förening. Den fick namnet Studiefrämjandet i Norduppland. |

Föreningens verksamhetsområde var Bälinge landskommun. // Syftade till att främja kontakten mellan skola och föräldrar. // Anslöt sig till Hem- och Skolaförbundet 1970. // Utträdde ur Hem- och Skolaförbundet 1997 och drivs sedan dess åter under namnet Bälinge föräldraförening. |

1984 upphörde andelsföreningen Nedre Trögds Bygdegårdsförening. // Då bildades Trögdsgården, ideell förening, med enskilt medlemskap. |

Bildades våren 1994 genom sammanslagning av Brunna, Järlåsa och Södra Hagunda socialdemokratiska föreningar. // Föreningen uppgick senare i Luthagens socialdemokratiska förening. |

1988/1989 skedde en sammanslagning med Studiefrämjandets avdelning i Enköping-Håbo. |

Bildades 1988/1989 genom en sammanslagning mellan studiefrämjandets avd i Uppsala och Enköping-Håbo. // Fr o m 1998 finns det endast en avd av Studiefrämjandet för Uppsala län. |

Belägg 1981. Ingen uppgift 1993. Uppgift 1995. |

Föreningen bildades på initiativ av Astrid Hjulström 1951. Den hade ett nära samarbete med organisationen "Individuell Människohjälp", till vilken man skänkte pengar. // Föreningen lades ned 2002. |

Norra Roslagens Pistolskytteklubb var medlemmar i Svenska Pistolskytteförbundet. Föreningen hade även kontakter med Befälsutbildningsförbundet. |

Bildas genom samgående av Enköpingsortens juniorledarförbund och Trögd och Sydvästra Upplands ungdomskrets. Ett ungdomsråd bildas inom kretsen 1959. |

Bildar tillsammans med Trögd och Sydvästra Upplands ungdomskrets Upplands Ansgariiförbunds Enköpings krets. |

Sammanslutning av frikyrkoförsamlingar i Enköping med syfte att samordna religiösa möten och social verksamhet. |

Pensionärsrådet fungerade som samarbetsorgan för kommunens pensionärsföreningar. // Namnbyte till Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd (UPS) 1995. |

Bildades 1989 under namnet Uppsala läns Barn- och ungdomsreumatikergrupp, BURG. // Vid årsskiftet 1991/92 bytte man namn till Unga Reumatiker i Uppsala läns Reumatikerdistrikt. // Den 1 januari 1995 bildade Unga Reumatiker en självständig riksorganisation. Namnbyte till Unga Reumatiker Uppsalaregionen. |

Föreningen bildades 1954 genom en utbrytning ur Alunda Sportklubb. |

Föreningen bildades den 19 april 1901 under ett sammanträde på Stadshotellet i Uppsala. // Läkarföreningen, som är en lokalförening av Svenska Läkarföreningen hade (enligt 1901 års stadgar) till uppgift att bevara en god och värdig anda bland sina medlemmar samt att främja läkarnas sociala och ekonomiska intressen. |

År 2005 upplöstes Vaksala Röda Kors krets för att istället ingå i den nybildade storkretsen Uppsala Röda Kors krets. // Denna bestod av Gamla Uppsala-kretsen, Vaksalakretsen, internationella kretsen och Uppsalakretsen. |

Föreningen var från 1976 sektion inom Uppsala-avdelningen, men blev självständig 1982. |

Se bilaga! | En stark väckelse och ett missionsintresse bland studenterna i Uppsala utmynnade i lördagssammankomster under andra hälften av 1800-talet. År 1884 bildades Studentmissionsföreningen i Uppsala. // // I Vadstena, under ett nordiskt möte för kristna studenter, bildades på initiativ av John R. Mott det Kristliga Studentvärldsförbundet, WSCF. Syftet med WSCF var att underlätta kontakter mellan kristna studenter i olika lägen. // // 19 maj år 1901 bildades en lokalförening i Uppsala med namnet Uppsala Kristliga Studentförbund. // // År 1907 bildades en nationell rörelse för Sveriges Kristna Studentförbund, där även Uppsala Kristliga Studentförbund upptogs. Den nationella rörelsen fick namnet Sveriges Kristliga Studentrörelse. År 1912 splittrades den nationella rörelsen i två avdelningar: FKS, Frikyrkliga Studentrörelsen respektive SKS, Svenskkyrkliga Studentrörelsen. SKS lokala förbund i Uppsala kallades KSF, Uppsala Kyrkliga Studentförbund. // // Under 1960-talet fanns tankar om att de frikyrkliga och de kyrkliga förbunden skulle gå samman, eftersom man började närma sig varandra. Efter Kyrkornas Världsråds möte i Uppsala år 1968 med dess ekumeniska markering beslutade man sig för att en sammanslagning skulle ske. // // År 1969 bildade FKS och SKS en federation tillsammans med den Katolska Studentorganisationen KATS. I Uppsala bildades således en federation mellan FKS, KSF, den Katolska Studentföreningen i Uppsala (CA) samt Ultuna Kristna Grupp (UKG). Denna federation i Uppsala kallades för Unitas. // // År 1971 bildades Kriss, Kristna Studentrörelsen i Sverige. KATS valde att stå utanför. Kriss lokalavdelning i Uppsala blev då Unitas, den Kristna Studentrörelsen i Uppsala. // // Mellan åren 1994-2001 kallar sig Kriss Uppsalaavdelning för UppKriss, men byter år 2002 åter tillbaka till namnet Unitas.

En sammanslutning av i Uppsala med omnejd boende personer med anknytning till Småland och Öland, med syfte att bl a stärka kontakter med hembygden. |

Föreningen omfattade Vaksala, Rasbo, Bälinge samt Norra och Södra Hagunda. // Föreningen uppgick efter verksamhetsåret 1966/1967 i Uppsalaortens Civilförsvarsförening. |

Föreningen bildades under namnet Blodsjuka i Uppsala. Namnbyte 2001. Föreningen är ansluten till Blodcancerförbundet. |

En sammanslutning som skulle verka för bättre arbetsvillkor samt högre löner. |

1993 namnbyte från Kommunalarbetareförbundet avd 034, sektion 5, Uppsala. // // 2000 bildades en Landstingssektion inom Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län, vilket innebar att de dåvarande sektionerna 1 och 5, delar av sektionerna 10, 12 och 20 kom att bilda en sektion. |

Föreningen arbetar för att, med invånarnas hjälp, utveckla Uppsala som stad. |

Stödförening för estoniaoffren i Uppsala län bildades 1994 efter förlisningen av M/S Estonia i september 1994. Föreningen syftade främst till att stödja anhöriga till de omkomna. // // Vid tioårsjubileet 2004 lades föreningen ned, men hade då i realiteten redan varit vilande i ett par år. |

Bildades under namnet Willberga missionsförsamling. // Bytte 1904 namn till Grillby missionsförsamling. // Uppgick 2001 i Tomasförsamlingen i Enköping. |

Bildades, av församlingens yngre medlemmar, under namnet Grillby ungdomsavdelning. // Återbildades 1916 som junioravdelning. |

1964 går missionsförsamlingarnas undomsföreningar i Trögd samman och bildar SMU Trögd. // // 1971 går samtliga ungdomsföreningar inom missionsförbundet i Enköpings kommun samman och bildar SMU Enköpings kommun. |

Bildades under namnet Villberga Kristna ungdomsförening. // 1949 går samman med Litslena missionsförsamlings ungdomsförening och bildar Litslena-Grillby Kristna ungdomsförening. |

Kulturföreningen Hörnan verkar för främjandet av kreativitet i form av musik, dans, poesi, film, lek och övrig konst. |

Se bilaga! | Bålsta tennisklubb stiftades den 21 november 1964 med mottot att verka för tennisens utveckling i Bålsta. År 1967 bestod klubben av 157 medlemmar och 10 år senare fanns 248 medlemmar. Under 1980-talet ökade medlemsantalet något och år 1990 hade man 834 medlemmar i klubben. Klubben vänder sig till människor i alla tänkbara åldrar, aktiva eller icke aktiva (stödmedlemmar) inom tennisen. // // Klubben är ansluten till såväl Svenska Tennisförbundet som Upplands Tennisförbund. Inom Bålsta tennisklubb har man organisationsmässigt delat in verksamheten i olika sektioner, s k kommittéer. Dessa är tävlings-, junior-, utbildnings-, marknads-, dam- och trivselkommittéer. Det finns även ekonomi- och tekniksektioner. // // År 1983 tillsattes en kommitté för att studera förutsättningarna för att bygga en tennishall, men intresset i klubben var inte tillräckligt starkt. Intresset för byggandet av en tennishall ökade dock efter vintern 1984/1985, eftersom det gamla tältet inte klarade av stora mängder snö och kyla. Man bestämde sig då för att bygga en ny tennishall och den nya hallen invigdes den 18 januari 1986. Hallen finansierades med lån som Håbo kommun gick i borgen för, mellan åren 1985-1987, och efter det delvis med bidrag från kommunen.

Föreningen uppgick i Grillby Majblommekommitté 1987. |

Från de första årens verksamhet finns endast ett protokoll från 1970 inlämnat. Enligt årsberättelse från 1972 låg verksamheten nere under första hälften av 1972. I december 1972 hade man ett möte angående återorgansation av föreningen. // // Vid kretsstämmor under 2004 beslutades att Gamla Uppsala Röda Kors krets skulle upplösas och från och med 1 mars 2005 ingå i Uppsala Röda Kors krets. |

CETAL är en icke-kommersiell organisation vars huvudsakliga uppgift är att vara ett folkbildningscenter grundat på principerna om jämlikhet, demokrati och solidaritet. |

Lekskoleföreningen var en föräldraförening, där barnens föräldrar var medlemmar. |

Klubben bildades 1947 i Uppsala-Näs. // Under 1960-talet flyttades den huvudsakliga verksamheten, fotboll, till Sunnersta och senare även till stadsdelarna Gottsunda, Valsätra och Norby. // Sedan 1993 är UNIK en alliansförening som utgörs av en huvudförening, en fotbollsförening och en bandyförening. |

I det första bevarade protokollet från 19 maj 1938, så enades de församlade om att bilda Uppsala Första Majblommekommitté, vid detta möte antogs även stadgar. // // När den första föreningen med bildandeåret 1908 upphörde är okänt. // // 2004 skedde ett namnbyte till Uppsala Majblommeförening. |

1982 överförde man kostnaderna till kretsen p g a att avdelningen var nedlagd. |

Troligen upphörd första gången senast 1970. // Var verksam även 1979-1980. |

1982 överfördes kostnaderna till kretsen eftersom avdelningen var nedlagd. |

Se bilaga | Bildades 1942 under namnet Uppsala Ungdomsråd som ett samarbetsorgan för föreningar med ungdomsarbete i Uppsala stad. I början på 50 talet inleddes ett nära samarbete med dåvarande Ungdomsnämnden, senare Ungdomsstyrelsen. // Den 1 januari 1974 i samband med att Uppsala kommun inrättade en Fritidsnämnd, ändrade Ungdomsrådet namn till Uppsala Fritidsråd. Avsikten var att markera ett bredare intresse och ansvarsområde. Det gällde nu inte bara ungdomars fritidssituation utan fritiden för alla åldrar. // Under hand visade det sig att många människor blandade ihop begreppen Fritidsnämnd, Fritidsförvaltning och Fritidsråd, mot den bakgrund föreslog styrelsen 1983 att fritidsrådet ändrade namn till Uppsala Föreningsråd, då skulle dels missförstånd undvikas dels skulle namnet bättre täcka organisation och verksamhet. // // Under årsmötet 2015 beslöt stämman att avveckla Föreningsrådet med omedelbar verkan, detta pga ekonomiska problem.

Föreningen bildades 1914 i Stockholm under namnet Uppsala Akademiska Sjukhus Sjuksköterskeförening. Namnbyte 1932. Föreningens ändamål är att verka för sammanhållning, möjligheter till fortbildning och inbördes hjälp bland sjuksköterskor. |

Bildas av SDUK och arbetarekommunen i samarbete. Verksamheten lades ner 1941 p g a att ledarna blivit inkallade till militärtjänstgöring. Genom // ABF:s medverkan hölls ett möte den 16/11 1949, där valdes styrelse och verksamheten kom igång på nytt. Verksamheten verkar så småningom ha somnat in på nytt, eftersom man haft en interimsstyrelse i slutet av 1967. |

Kommunen bildades 25/4 1917 på initiativ av Enköpings SDUK, under namnet Enköpings socialistiska arbetarekommun och tillhörde socialdemokratiska vänsterpartiet. // Den 14/11 1918 ändrades namnet till Enköpings vänsterkommun. // Den 25/8 1921 ändrades sedan namnet till Enköpings kommunistiska arbetarekommun. 1967 ändras namnet till Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Under 1990-talet antas namnet Vänsterpartiet. |

Namnet på finska: Enköpingin Suomalaiset Demarit |

Bildades under namnet Enköpings Kooperativa Kvinnogille. // 1969 bytte gillet namn till Enköpings Konsumentgille och samtidigt // fick män möjlighet att bli medlemmar. |

ABF:s lokalavdelning i Enköping bildades 28 dec. 1921. P.g.a. en svag verksamhet reorganiserades avdelningen 12 juni 1924. // I samband med att ABF-avdelningar i landskommunerna nedlades ändrades namnet 1970 till ABF Enköpingsorten. Under åren 1983-1990 gick man samman med ABF i Håbo. Avdelningens namn blev ABF Enköping-Håbo. Efter delningen med Håbo ABF 1990, antogs nuvarande namn. // Avdelningen gick 1999 samman med avdelningarna i Norduppland, Uppsala samt distriktet och bildade ABF i Uppsala län. |

Klubbens uppgift var att värva medlemmar till Enköpings arbetarekommun sedan Järn- och Metalls avd nr 53 hade beslutat sig för att lämna kommunen. // 1936 upplöste man föreningen sedan Metallindustriarbetareförbundets avd 53 fr. o m 1936 åter ingått i arbetarekommunen. |

Se bilaga! | Bildades vid möte den 27 mars 1901 av Enköpings stads fyra fackföreningar, Jern- och metallarbetareförbundets avdelning 53, Skrädderiarbetareförbundet avd 77, Gjutareförbundet avdelning 50 och Typografförbundet avdelning 10. // Man beslöt att den lokala samorganisationens namn skulle vara "Enköpings arbetarekommun" och att man skulle ansluta sig till Sveriges Socialdemokratiska arbetareparti. // // 1971 förde kommunsammanslagningen med sig att arbetarekommunens geografiska område vidgades till att omfatta hela den nya kommunen. Arbetarekommunerna i Lagunda, Litslena, Husby-Sjutolft, Grillby, Södra Trögd, Fjärdhundra och Åsunda lades ned. Inom den nya arbetarekommunen bildades tolv socialdemokratiska föreningar. Samma år hölls det sista årsmötet med Enköpings arbetarekommun i dess dåvarande form. // // Den 1 april 1972 bildades Enköpings socialdemokratiska arbetarekommun i dess nya form.

Folkparksstyrelsen finns formellt kvar 1997. // Parken med fastigheter och tomt har sålts till Enköpings kommun. |