Se bilaga!

Se bilaga!

Bildades vid sammanslagning mellan avd 684 Vårfrukyrka-Sparrsätra och avd 130 Breddalsorten. |

Bildad inom Uppsala Lantarbetareförbund som avd 071 Giresta. // Nybildning 1930 under namnet 025 Giresta. // Namnbyte 1932 till avd 025 Örsundsbro när upptagningsområdet ökar. // Avdelningen upphör 1967 på grund av inträde i storavdelning 023 Enköping. |

Avd 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet bildades den 12 maj 1939, på initiativ av Saga Heden och K.G. Gullberg. Orsaken var att de på lönestat kommunalt anställda ansåg att deras intressen dåligt tillvaratogs av de avd de tidigare tillhörde. Redan den 25 april hölls ett möte och en interim- // styrelse bildades. Interimstyrelsen utsände ett cirkulär och teckningslistor till befattningshavare som kunde tänkas hågade för medlemskap. // // Fortsättning - se bilaga! | Den 12 maj träffades 28 st befattningshavare och bildade avdelning 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet. Till ordf valdes K.G. Gullberg, sekr Saga Hedén, kassör Elias Knutson. Arne Johansson och H. Rosén invaldes även i styrelsen. Vid starten kunde man räkna 33 medlemmar. Tyvärr saknas de första protokollen från avd möten, det första protokollförda möte som är inskrivet i protokollboken är daterat 15 maj 1940. // Medlemsantalet ökade starkt under de första åren och 1941 var man uppe i 71 med- // lemmar, ökningen fortsatte vart efter åren gick, vid årsskiftet 1948/49 hade avd 149 medlemmar. // Avd första stora arbetsuppgift var att ta itu med förhållandena vid ålderdomshemmet, en institution som levde kvar med tjänstgöringsreglemente och förordningar sedan sekel- // skiftet. Efter flera års segslitna förhandlingar och påtryckningar fick man omsider rätsida på förhållandena. // 1946 hade avd mycket arbete med förhandlingar om ny löneplan, som berörde praktiskt taget alla grupper. Förhandlingsdelegerade utförde ett jättearbete som ledde till gott resultat. // I oktober 1952 fick styrelsen i uppdrag att skriva till förbundet och uttala avd missnöje med anledning av Kommunalarbetareförbundets och Kommunaltjänstemannaför- // bundets överenskommelse om uppdelning av medlemmarna. Den 10 december höll ombudsman Österholm en information om gränsdragningen mellan de olika förbunden. Efter ombudsmannens anförande följde en livlig diskussion som ytterligare klarlade Kommunalarbetareförbundets ståndpunkt. Det var många av avd medlemmar som med bitterhet måste konstatera att de ej i framtiden fick tillhöra sin kära avdelning 301. // // Den 6 september 1955 meddelade ordföranden att fyra representanter från förbunds- // styrelsen besökt Uppsala, för utredning om anställande av ombudsman, för till förbundet anslutna avd i Uppsala. På samma möte väckte Saga Hedén frågan om anskaffande av fana. Styrelsen fick i uppdrag att till årsmötet undersöka denna fråga. // Den 14 januari 1957 kunde ordförande hälsa den nye ombudsmannen Sandin välkommen på avd möte och hoppades att samarbetet skulle bli gott. // Med anledning av Saga Hedéns förslag om anskaffande av fana bildades sedermera en fond. Den 9 september 1958 meddelade kassören att det i fonden fanns 493:40 kr över- // fört av kontingenten samt 221:47 kr i insamlade medel. // Den 4 november 1958 fick den kommitté, som handhaft arbetet med anskaffande av fanan, i uppdrag att enligt de under mötets diskussion framlagda förslagen inköpa fana, helst en broderad sådan. Den 13 januari 1959 meddelade kassören att en broderad fana beställts hos Textil-tjänst i Knivsta, till en kostnad av 975 kr. Fanan levererades under våren 1959 och användes troligen första gången vid årets 1:a maj-demonstration. Beslut fattades att officiellt inviga fanan vid avd 20-årsjubileum som firades under hösten. // Avd 20-årsjubileum firades den 21 november på Stadshotellet i Uppsala. För att då förrätta invigningen av fanan skulle en av förbundets funktionärer inbjudas. // På möte den 21 februari 1961 beslutade avd, efter en längre debatt, att bevilja avd 622:s medlemmar anslutning till 301. Orsaken var att avd 622 skulle upphöra. 622:ans med- // lemmar inröstades enhälligt och bildade sedan egen sektion inom avd 301. // Uppsala i juli 1979 // Ullrick Andersson

Bildad som avd 012 inom Upplands Lantarbetareförbund. // Namnbyte 1930. // 1958 upphör avd och uppgår i avd 23 Veckholm. |

Samorganisationen bildades av Sv Kommunalarbetareförbundets avd 57, 68, 88 och 150 i Uppsala. // Upplöstes 1967 p g a storavdelningen Kommunalarbetareförbundet avd 57:s bildande. |

Organiserade från början hemtjänstpersonal. // Namnbyte fr o m 1993. I samband med detta vidgades verksamheten till att omfatta även dagbarnvårdare och personliga assistenter. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Bildades 26/1 1947 av Kommunalarbetareförbundets avd 432 och 498 i Uppsala samt 496 i Enköping. Under år 1948 anslöts avd 311 i Tobo. // // Upphörde 30/6 1966, 1/7 1966 trädde en storavdelning 432 S i verksamhet. |

Organiserade spårvägspersonal i Uppsala. // 1906 bildades en avd av Spårvägsmannaförbundet. // 1993 sektion 19 i Uppsala län. |

Organiserar anställda i Gamla Uppsala och Vattholma kommundelsförvaltningar. // Denna sektion slås 1/7 1999 samman med de övriga 8 sektionerna i Uppsala kommun och bildar Kommunal avd Uppsala län sektion 2. // (De två landstingssektionerna finns kvar.) |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 15 Gottsunda-Danmark. // Nytt avdelningsnamn 1993. // Namnbyte 1996 då Danmarks kommundel överfördes till sektion 18. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Organiserade skolmåltidspersonal inom Uppsala kommun. // Från och med 1987 även skolvärdar och -vaktmästare, elevassisteter och institutionstekniker. // Upphörde i samband med kommundelsreformen vid årsskiftet 1987/88. |

1935 bildades dåvarande avd 242 av Svenska Kommunalarbetare-förbundet. Avdelningen bildades av 16 medlemmar i dåvarande Grov- // och fabriksarbetareförbundet som samtliga hade kommunal anställning. // Vid 1963 års förbundskongress beslutades att sammanföra de lokala avdelningarna till större enheter. 242:an kom att tillhöra Uppsalaregionen och lokalt bildades två sektorer 9 och 10. // Fr om 1970 - Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 9 Enköping. |

1939-1949: Byggnadsträarbetareförbundet avd 222 Alunda // 1949-1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 531 Alunda |

1937: Byggnadsträarbetareförbundet avd 324 Östhammar // 1949: Byggnadsarbetareförbundet avd 471 Östhammar // 1966-1968: Byggnadsarbetareförbundet avd 025 sektion 15 Östhammar // 1968: Ändring av sektionsnummer från 15 till 7 // // // Se bilaga! |

Upphörde troligen 1 januari 1966 i och med att avdelning 25 bildas inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. |

Bildades 1907 som Uppsala Rörarbetarklubb. // 1949 gick klubben ur Metallindustriarbetareförbundet och bildade avdelning 52 inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. // Denna avdelning upphörde 1966 i samband med att en storavdelning bildades inom Byggnads. Denna bestod av 16 avdelningar inom såväl Uppsala som Stockholms län. |

Uppgår 1966 i storavdelning 25 Uppsala |

Se bilaga! |

Bildades ur bl a Grov- och Fabriks avdelning 557 Knivsta. // // Upphörde i samband med bildandet av storavdelning 25. Knivstaområdet organiserades därefter under sektion 8 Märsta. |

Bildad som Byggnadsträarbetareförbundet avd 276. |

Klubben ingick i sektion 04 Östhammar. |

Se bilaga! | År 1903 har kommit att stå för bildandet av Nymans Verkstadsklubb. I jubileumsskrift 1903-1978 utgiven av Volvo Verkstadsklubb i Uppsala står att läsa: // ... "75 eller 77 år... // Nymans verkstadsklubb bildades 1903. Så är emellertid inte fallet. Trots att klubbens egna handlingar saknas för åren före 1915, så kan man genom avdelning 50:s protokoll och brev till förbundet fastställa bildandet till två år tidigare." ... // // Klubben har emellertid genom åren jubilerat efter år 1903 som bildandeår. // // Trots den alltid låga timpenningen så har klubbens medlemmar (och arbetarna på fabriken) genom insamlingar kunna bedriva ekonomisk hjälp till behövande. Några exempel är "Spanien-", "Finlands-", "Norge-" och "Hollandshjälpen". // 1936 bildades en understödsfond. // // 1974 namnbyte till Volvo verkstadsklubb. // // Hösten 1979 överlät Volvo Uppsalafabriken till Hjalmarson & Söner. Styrelserna för Volvo och Hjalmarsons verkstadsklubbar beslutade att sammanslå klubbarna till en med namnet Hjalmarsons verkstadsklubb. // // I april 1983 namnbyte till Prometek verkstadsklubb Uppsala. // // 20 mars 2007 namnbyte till GI Support verkstadsklubb Uppsala. // // 29 september 2008 blev hela personalen uppsagd. Det är därför troligt att klubbens verksamhet upphörde under år 2009.

Klubben bildades på Eks smidesverkstad 1929 och skulle omfatta samtliga smidesverkstäder i Uppsala. |

Verkstadsklubben har genom åren haft flera olika namn, de som nämns i handlingarna är: // 1907 - Klubb n o 5, därefter Verkstadsklubben // 1980 - Snabbståldivisionen UHB Söderfors // 1982 - Kloster Speedsteel AB Söderfors // 1992 - Kloster Erasteel AB Söderfors |

Avd räknar sitt bildandeår fr o m 1917 då Sv Varuutkörare- och Handelsarbetareförbundet avd 36, Uppsala bildades. // Detta var troligen en nybildning av Sv Varuutkörare- och Handelsarbetareförbundets avd 18, Uppsala som verkade 1906-1908. // // Se även bilaga. | Avdelningarna utanför Uppsala, vilka ingått i Handels storavd 36 1962 och bildat sektioner och senare blivit klubbar har förtecknats på dess senaste kända namn, // i detta fall som klubbar. // // "Gamla Handels avd 36, Uppsala", vilken ingick och var stommen i storavd 36, har handlingarna brutits vid sektionens upphörande 1968. // // OBS! Vissa serier handlingar har inte kunnat brytas vid tidpunkten för organisationsförändringen, varför Handelsanställdas förbund avd 36, Uppsala; // sektion, Uppsala och storavdelning 36 handlingar bör jämföras vid de aktuella brytpunkterna. //

Bildades troligen som en sektion av Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 Uppsala hos Berglövs. // Namnändring och ombildning? 1949 till Berglövs Verkstadsklubb och Pälssektion Uppsala. |

1972 Förbundet ingår i Grafiska Fackförbundet. |

År 1905 bildades en avd av Sv Bryggeriarbetareförbundet. Den arbetade endast en kort tid. // Den 3/7 1919 "återupptogs" avd och erhöll nr 32. // Vid bildandet år 1905 erhöll avd tydligen inget inregistreringsnummer // (enligt K.A. Karlsson). |

Den 25 mars 1928 inbjöd Kungsängens avd de närliggande avd till ett möte för bildande av en kamratkrets. Man beslöt att ge kretsen namnet Mälardalens krets av Svenska Lantarbetareförbundet. Även stadgar, som skickats från Stockholmskretsen, antogs. // En hjälpfond på 10 000 kr för behövande medlemmar inrättades 1931. // Sju avd kom att höra till Mälardalens krets: avd 3 Bro, avd 13 Kungsängen, avd 14 Västra Ryd, avd 15 Lossa, avd 44 Håtuna, avd 64 Kalmar-Yttergran, avd 84 Övergran. |

Bildades under namnet Försäkringsfunktionärernas Förbund. Byte till det senare namnet 1970 (?). Avdelningen organiserade anställda hos Folksam och Försäkringskassan. // Avdelningen upphörde då den slogs samman med avdelningarna i Stockholm (avd 17) och Visby (avd 44) och bildade en klubb under den nybildade storavdelningen nr 17. // Jämför Försäkringsanställdas förbund avd 4 klubb 4. |

Upphör 1962 och ingår i Sv Metallindustriarbetareförbundets avd 50 Uppsala. |

Bildas 6/12 1885 under namnet Uppsala Typografiska förening. Ansluter sig till Svenska Typografförbundet 1886 som avdelning 84, men benämns enligt gamla namnet till 1973. // Går upp i Grafiska fackförbundet som avd 84 då förbundet bildas 1973. // Uppgår 31 juni 1998 i Grafiska fackförbundet Mediafacket avd 9 Sörmland-Uppland och bildar den länstäckande sektion Uppsala. | Underföreningar: // Agitiationsklubb socialdemokratisk Uppsala // De Bundna Krafternas förening Uppsala // Diskussionsklubb // Grafiska Ortskartellen Uppsala // Sektion Maskinsättare // Sektion Tryckare // Sektion Tryckarelärling Uppsala // Sjuk- och Begravningskassa // Sångkör // Personalklubb Almqvist & Wiksell // Personalklubb Appelbergs // Personalklubb Weilands // Personalklubb Wretmans // Personalklubb Upsala Nya Tidning // Veteranklubben Typografiska //

Klubben bildades 20/6 1962 vid Uppsala-Ekeby Fabriken. // Genom sammanslagning av avdelningar till storavdelning bildades verkstadsklubbar vid Uppsala-Ekeby, Byggnadsämnesindustrin, // Gahns Fabriker, Pharmacia och Tvättinrättningarna. Tidigare hade sektioner under avdelning 174 arbetet på dessa arbetsplatser. |

Se bilaga! | Avdelningen bildades 13/2 1904 under namnet Uppsala Ångkvarnsbolags Arbetares Förening. // Den 20/1 1907 ingick avd i Kemisk-Tekniska Kvarn- och Läderarbetareför- // bundet och erhöll avd.nr 67. Detta förbund ändrade under år 1907 namn till De förenade Förbunden. // Under 1924 bildade arbetarna vid Ångkvarn avd 102 i Livsmedelsarbetare- // förbundet. Avd upphörde 31/12 1963 och sammanslogs med storavd 23 inom Livsmedelsarbetareförbundet.

Bildades (?) under namnet LO-sektionen Östhammar, namnbyte 1996. |

Den 1/7 1916 hölls ett möte under ledning av Otto Ottander och på // hans förslag bildades Uppsala FCO. // Från år 1976 ändrades namnet till Uppsala LO sektion. // Arkivet omfattar även handlingar 1910-1915 från Fackföreningarnas organisationskommitté, en direkt föregångare till bildandet av Uppsala // FCO (se serierna A2h och G4). // 1997-01-01 ändras namnet till LO-Facken i Uppsala kommun. // Ingår fr o m 2006-01-01 i Uppsaladistriktet. |

1892 beslutades om att upplösa avdelningen. Den återbildades dock igen 1895. 1971 ombildas den till storavdelning. // // Se bilaga! |

Bildad som Musikerförbundet avd 8, namnbyte 1941. // Uppgick i en avdelning av Musikerförbundet i Stockholm under senare halvan av 1970-talet. |

Golvklubben gick samman med murarklubben 2006 och bildade Mur-, matt- och plattklubben. |

Den 24/4 1940 bildade personalen vid konvalescenthemmet i Tobo avdelningen. // Under år 1966 upphör avd med sin verksamhet och medlemmarna övergår till Tierps avdelning. // Se även bilaga! | Svenska Kommunalarbetareförbundets avdelning 311, Tobo bildades med anledning av rådande förhållanden vid konvalescenthemmet i Tobo. Vid ett samtal mellan personalen beslutades att bilda fackförening och söka inträde i förbundet. // Det första mötet hölls den 24 april 1940 och till styrelse valdes som ordförande Elsa Ålander, sekreterare Greta Berglund och kassör Majken Karlberg. Den 20 juni valdes ytterligare tre styrelseledamöter, till vice ordförande Siv Janson, vice kassör Brita Blomstedt och vice sekreterare Greta Janson. // // Under de första åren hölls mötena en gång i månaden och besöktes då av ett fåtal, 5-7 personer. // Ett uppehåll i protokollsboken mellan 20 maj 1943 och 16 mars 1948 finns ingen förklaring till, men avdelningen har under dessa fem år tydligen sammanförts med Tierp, för årsmötet den 16 mars 1948 är hållet i Tierp och sedan hölls mötena varannan gång i Tierp och Tobo. // Den 15 februari 1951 beslutades att möten endast skulle hållas då det fanns något viktigt att behandla, enär det var så besvärligt med resor mellan Tobo och Tierp. // 1954 hade avdelningen två mindre konflikter att ta ställning till, en vid Älvkarleö sjukstuga som gällde ledningens opassande uppträdande mot personalen och en vid Österlöfsta sjukstuga, där semesterfrågan inte skötts på ett riktigt sätt. Båda konflikterna kunde lösas, varför några stridsåtgärder aldrig behövde tillgripas. // // På årsmöte 1964 redogjorde Tore Gustafsson för förslag till sammanslagning till större avdelningar, styrelsen fick i uppdrag att bevaka och besluta i fortsättningen av ärendet. // // På årsmötet 1966 valdes en representant till storavdelningens styrelse nämligen Manne Eriksson, Tobo, till styrelsesuppleant valdes Gunnar Vennelin, Tierp. Till representanter i storavdelningens representantskap valdes förutom Gunnar Vennelin, Elis Andersson, Tierp, Ingvar Söderblom, Skutskär och Siv Grundin, Älvkarleö. Till suppleanter valdes Inga-Lisa Åker, Tobo, Tage Bergström, Löfstabruk, Monica Egerbäck, Tierp och Hilka Karlsson, Skutskär. // // Sista protokollförda möte med avdelning 311 Tobo är styrelsens sammanträde i Tierp den 30 juni 1966. // Under de år som gått har inga stora stridigheter förekommit inom avdelningens verksamhetsområde, de konflikter som förekommit har lösts i största samförstånd med de olika sjukhusledningarna. // Eftersom avdelningens verksamhet är väl dokumenterad i protokoll från såväl styrelse- som avdelningsmöten, utom tiden 1943-1948, utgör protokollböckerna ett värdefullt material för framtida forskning // // Arkivet ordnat och förtecknat i juli 1979 // Uppsala 17 juli 1979 // Ullrick Andersson //

Bildad i juni 1995 vid sammanslagning av sektion 9, 11 (Kyrkovaktmästare-sektionen) och 21. // Organiserade teknisk personal inom park- och naturförvaltningen, kommunfastigheter, gatukontoret, servicekontoret, Uppsala kyrkliga samfällighet och lokalvårdare. |

Avd 7 av Upplands Lantarbetareförbund t o m 1930. // Nedlagd 1925, nybildad 1928. // Ingår i avd 84 Övergran 1954. |

Bildad som Upplands Lantarbetareförbund avd 077 Vattholma. // Namnbyte 1956. Organiserade arbetare vid Salsta och Vattholma egendomar samt även några från Orrbol i Rasbokil. |

Bildad som Upplands Lantarbetareförbund avd 4 Låssa. // Namnändrad 1929/30 till Sv Lantarbetareförbundet avd 15 Låssa. // Avdelningen uppgår 1966 i Sv Lantarbetareförbundet avd 3 Bro. |

Bildad som Upplands Lantarbetareförbund avd 077 Vattholma. // Namnbyte 1956. Organiserade arbetare vid Salsta och Vattholma egendomar samt även några från Orrbol i Rasbokil. |

Bildad som Sv Lantarbetareförbundet avd 669 Västeråker-Dalby. // Namnändring 1951 till Södra Hagunda. // Avdelningen uppgår 1960 i Sv Lantarbetareförbundet avd 47, Uppsala. |

Bildades 26/6 1919 under namnet Wasa Lantarbetareförening avd 158, Upplands Lantarbetareförbund. // 1920 6/1 ändras namnet till avd 39 Skepptuna. |

Bildades 2/8 1917 som Enköpings Fackliga Centralorganisation (FCO). // 1928-1929 lämnade, p g a politiska slitningar, fackföreningarna den ena efter den andra, FCO och från början av 1932 har organisationen helt avsomnat. // År 1938 återupptogs FCO på initiativ av arbetarekommunen. // 1/1 1977 ändrades organisationens namn till LO sektion Enköping. // Namnbyte hösten 1996 till LO-facken i Enköping. // Ingår fr o m 2006-01-01 i Uppsaladistriktet. |

1946-1962 FCO avd Örbyhus. |

År 2006 bildades Industrifacket Metall genom en sammanslagning av Industrifacket och Svenska metallindustriarbetareförbundet. // IF Metall Nedre Dalälven bildades, under namnet avd 8 Nedre Daläälven, genom en sammanslagning av Metallindustriarbetareförbundet avd 179 Söderfors och avdelningen i Gävle (avd 8 Östra Gästrikland?). |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall // avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på // Sv Metall avd 367 Rimbo, bildad 1952. |

Företaget tillverkade cykeln "Fram". |

1966 bildades storavdelning 179 (Söderfors) och avdelningarna ombildades till sektioner. |

Föreningen bildades 1970 som SF avd 1084 Uppsala. Föregångare var Järnvägsmannaförbundet avd 084. // Avdelningen uppgick under 1990-talet i avd 1010 Stockholm. // Sedan 2000 heter föreningen SEKO Ban & Väg Öst Banklubb Stockholm sektion Uppsala. |

Organiserade anställda vid fängelset på Dag Hammarskjölds väg. |

1995 SEKO Civil avd 704 Uppsala |

Avdelningen bildades som nummer 65 Bärby Yrkesskola av Svenska Fångvårdsmannaförbundet. Namnändring 1965 till avdelning nummer 65 av Svenska Vårdpersonalförbundet. 1970 uppgick avdelningen i Statstjänstemannaförbundet med avdelningsnummer 2365. 1976 slogs avdelningen samman med avdelning 2305 i Uppsala. // Avdelningen organiserade personal vid Bärby Yrkesskola samt från 1960 även personal vid Morängens Yrkesskola i Almunge och från 1961 personal vid Åby Lanthem, Bärby. |

1926-1934: Sågverksindustriarbetareförbundet avd 448 Tierp // 1934-1957: Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 544 Tierp |