Mostrar 15 resultados

Föreningen Svenska Östbottningar i Stockholm
Initiativ till bildandet av en Österbottnisk förening i Stockholm togs av Bertel Hedman, André Höglund och Johan Wennberg i början av år 1952. Föreningen Österbottningar i Stockholm grundades den 27 januari 1952. Målsättningen var att sammanföra i Stockholm med omnejd boende svenska östbottningar och andra av föreningens verksamhet intresserade personer samt att arrangera fester och aktiviteter i hembygdsanda. Efter påtryckningar från finskt håll för att få styrelseposter ändrades föreningens namn 1959 till Föreningen Svenska Östbottningar i Stockholm. 1969 var föreningen med om att grunda Finlandsvenskarnas Riksförbund i Sverige.//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304

"Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige är en intresseorganisation för de finlandssvenskar som bor i Sverige och representerar dem inför myndigheterna i Sverige och Finland. Förbundet arbetar för att främja medlemmarnas integration till det svenska samhället, stärka finlandssvenskarnas kulturella identitet samt informera om finlandssvenskar i Sverige.
Förbundet består av 22 lokalföreningar från Umeå i norr till Göteborg i söder och utger tidningen Finlands-Svensken med Fris-Nytt. Förbundet har sitt ursprung i Finlands-svenska Föreningars Samarbetskommitté som bildades 1959 av ordförandena i ett antal finlandssvenska föreningar. Kommittén ombildades 26 oktober 1969 till Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige.
//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304

Historik: Sverigefinska språknämnden var en myndighet som grundades 1975 och hade till uppgift att vårda och utveckla det finska språket i Sverige, sverigefinskan. Den 1 juli 2006 uppgick nämnden i Språkrådet, en avdelning inom den nya myndigheten institutet for språk och
folkminnen (ISOF). [2013-11-20 Wikipedia]

"Svenska Åbolandsgillet i Stockholm är en lokalförening till Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige. Initiativ till bildandet av föreningen togs 1959 av Åbolands Ungdomsförbund. Det grundade mötet hölls den 3 april 1960 i Stockholm. Målsättningen var att bilda en åboländsk hembygdsförening som kunde knyta fasta band mellan åbolänningar i Sverige och Finland.//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304

Samlingen av Anita Sällberg
I samlingen ingår material om Föreningen Sverigefinska Skribenter, Kulturtidskriften Liekki (1975-). Tidningen Liekki började utges 1975. Esa Wirkkala var dess förste chefredaktör/ansvarig utgivare och sedan följts av Kalervo Kujala, Sigurd Klockare, Arja Uusitalo, Anita Sällberg (1985-1994) och Anneli Tikkanen-Rozsa(1995

Historik: Deponerat till Sverigefinlandarnas arkiv via Eskilstuna stadsbibliotek ar 2013. Antti Makara, fodd 1922, aterfinns pa fotografier och i dokument och ar sannolikt tidigare ägare till materialet. Makara har också utgivit en självbiografisk bok som finns upptagen i KB Libris: Rajat eivät pidätä ISBN 9519549080 (finska)

Historik:
Föreningen för Sverigefinska skribenter (FFSS) är en förening för sverigefinska författare och skribenter. Den grundades 1975. Föreningen ger ut tidningen Liekki och var initiativtagare till bokförlaget Finn-Kirja som startades samma år.

Liekki är en sverigefinsk kulturtidning, som utkommer sedan 1976. Tidningen innehåller allt från noveller, dikter, kåserier, intervjuer till debatt och recensioner. Utgivare är FFSS.

Finn-Kirja är ett sverigefinskt förlag som grundades 1975 på initiativ av FFSS. Förlaget trycker och ger ut skönlitteratur och andra verk som är skrivna på finska.

"Arvo Ylärakkola (23. syyskuuta 1917 Viipuri – 28. tammikuuta 1983 Tukholma, Ruotsi) oli ruotsinsuomalainen historiantutkija.

Viipurissa syntynyt kirjailija Ylärakkola osallistui sotien jälkeiseen Karjalan siirtoväen asutustoimintaan. Hän muutti vuonna 1956 pysyvästi Ruotsiin ja oli sen jälkeen näkyvä hahmo ruotsinsuomalaisessa järjestötoiminnassa. Hän oli vuosina 1976 – 1978 Suomen Siirtolaisuusinstituutin valtuuskunnassa Ruotsin Suomalaisseurojen Keskusliiton edustajana. Ylärakkolalle myönnettiin vuonna 1977 Suomessa asessorin arvonimi.

Ylärakkolan tunnetuin teos oli vuonna 1976 julkaistu elämäkerrallinen tutkimus Neuvostoliittoon asettuneesta suomalaisesta sosialistijohtaja Edvard Gyllingistä. Hän kirjoitti myös ruotsinsuomalaisten järjestöjen ja Ruotsin suomenkielisen lehdistön historiasta. Hän johti 1970-luvulla työryhmää, joka keräsi muistitietoa ruotsinsuomalaisten historiasta. Tukholman Suomi-talossa vuonna 1977 toimintansa aloittanut Ruotsinsuomalaisten arkisto oli osittain Ylärakkolan ideoima". https://fi.wikipedia.org/wiki/Arvo_Ylärakkola [20250312]