Visar 2982 resultat

Föreningen var en sammanslutning av predikande bröder inom Sv Baptistsamfundets Stockholmsdistrikt. |

De troende baptisterna i Vidbo anslöt sig först till Husby-Långhundra baptistförsamling vid dess bildande 1882. Verksamheten i Vidbo fungerade som en utpost till Husby-Långhundra baptistförsamling, tills en egen församling bildades 1886. // 1960 ingick församlingen i Uppsala baptistförsamling. |

Avdelningen bildades när Storvreta baptistförsamling begärde predikohjälp från Uppsala baptistförsamling. Predikantverksamheten bedrevs i Lena, Viksta och Tensta. |

Bildas under namnet Sällskapet Sanningens Vänner. // Antar namnet Knivstagruppen 1947 i och med att de // övertog kapellet i Knivsta. // Fr o m 1984 går Knivstagruppen samman med Knivsta // Missionsförsamling och bildar Knivsta Frikyrkoförsamling. // |

Föreningen vände sig till barn som hade slutat söndagsskolan och var mellan 13-18 år. |

Utpost till Uppsala baptistförsamling. // 1954 överlämnades kassabehållningen till Uppsala baptistförsamling. |

Namnändringar: // 1904 bildas Uppsala Baptistförsamlings Ungdomsförbund // 1910 Uppsala Baptistförsamlings Ungdomsförening // 1920 Immanuelskyrkans Ungdomsförening // 1953 Baptistkyrkans Ungdom // // 1940 införs öppet medlemskap, d v s även icke troende får bli medlemmar. |

Baptistisk missionsverksamhet bedrevs till en början av ungdomsföreningen Framtidshoppet. 1925 övertogs denna av Uppsala baptistförsamlings Åkerbygrupp, varefter föreningen huvudsakligen bedrev ungdomsarbete. |

Baptistiskt ungdomsverksamhet bedrevs fr o m 1909 i Åkerby av ungdomsföreningen Framtidshoppet. Genom tillkomsten av Åkerbygruppen övertogs även denna verksamhet 1925. Åkerbygruppen var inte en självständig församling utan var en utpost till Uppsala baptistförsamling. Gruppen byggde ett eget kapell i Åkerby 1927. // // 1986 överfördes Åkerbygruppens kassabehållning till Uppsala baptist- // församlings kassa. |

Se bilaga 1! // Särförtecknade underföreningar - se bilaga 2! | 1869 bryter sig en grupp ur baptistförsamlingen p g a olika syn på synd - frihetsläran. // Fr o m 1869 och ett år framåt finns det m a o två baptistförsamlingar i Uppsala. Den kvarvarande ursprungliga församlingsgruppen sluter sig efterhand till den nya försam- // lingsbildningen. Därav skälet till att Sv Baptistsamfundet t o m 1885 räknar församlingen som bildad 1869. // // 1872 invigs församlingens första kapell vid Dragarbrunnsgatan, vilken var den första frikyrkobyggnaden i Uppsala. // 1885 rivs kapellet och året därefter invigs Immanuelskyrkan. // // Fullständig historik över Uppsala Baptistförsamling, se serie F5. // // Följande grupperingar har valts att redovisas under huvudförsamlingen; // // Sällskapet Upplysningens Vänner // Bildades 1873, som ett sällskap som vill verka för upplysning i sedlig riktning. Stadgarna utformades med ledning av "Sällskapet Upplysning och sedlighet" inom Stockholms 1:a baptistförsamlings stadgar. // Sällskapet fungerade även som en byggnadsförening, som stod som ägare till kapellet. Detta eftersom församlingen som sådan inte godkändes som juridisk organisation. // 1946 upphör Upplysningens Vänner, eftersom en stadgeändring tillät församlingen att själv stå som juridisk ägare till församlingens fastigheter. // // Söndagsskole- och Scoutverksamhet // Den första söndagsskolan startades troligen 1869. // Förutom i Immanuelskyrkan och i utposterna har församlingen haft söndagsskolor på ett flertal ställen. Bl a vid Lilla Djurgården i Danmarks socken 1912, på Salagatan 1937 och i Eriksberg 1940. 1940 hade församlingen sex verksamma söndagsskolor. // // Uppsala Baptistförsamlings verksamhet i Valsätra // Under 1930-talet inledde Uppsala Baptistförsamling ungdomsverksamhet i Valsätra. // 1939 inköptes en tomt i Valsätra på initiativ av Uppsala Baptistförsamlings Ynglinga- // förening "Kämpen". // Ungdomsgården Fyren uppförs och en scoutverksamhet inleds. Mellan 1965-1975 drivs Fyren som en öppen ungdomsgård med stöd av Uppsala kommun. 1975 försäljs ungdomsgården Fyren. // // 1976 invigs Valsätrakyrkan. Trots att Valsätragruppen i stort fungerar som en församling är den fortfarande en del av Uppsala Baptistförsamling. // 1982 blir Valsätrakyrkan en självständig församling och söker medlemskap i fem olika frikyrkosamfund; Sv Alliansmissionen, Sv Baptistsamfundet, Fribaptistsamfundet Helgelseförbundet och Sv Missionsförbundet. Församlingen antar namnet Valsätrakyrkan.

1995 bildas Alunda Frikyrkoförsamling av Ekeby Baptistförsamling, Alunda Baptistförsamling och Olands Missionsförsamling. |

Bildades under namnet "Ungdomsföreningen Senapskornet". // 1961 ändrades namnet till Storvreta SBU Senioravdelning. |

Bildades under namnet Lena Baptistförsamling. // 1899 antas namnet Storvreta Baptistförsamling, eftersom det första kapellet byggdes i Storvreta 1894. // Går samman med Storvreta Missionsförsamling och bildar Storvreta Frikyrkoförsamling 1980. |

Församlingen blev en grupp av Uppsala Baptistförsamling 1962. |

Församlingen ingick i Uppsala Baptistförsamling 1972, som en särskild församlingsgrupp "Östunagruppen". Man överlämnade Täbykapellet till Uppsala Baptistförsamling som f r o m nu skulle ansvara för förvaltningen av detta. // Först 1974 beslöt man att även överlåta förvaltningen av gruppens ekonomi till Uppsala Baptistförsamling. |

Församlingen ingick i Uppsala baptistförsamling 1974. |

Se bilaga! | Församlingen bildades som Danmarks missionsförening. Föreningen uppdelades kort därefter i två föreningar med var sitt bönehus. I det norra bönehuset "Korsbacken" samlades Danmarks norra missionsförening, senare Danmarks missionsförsamling, vilken var ansluten till Sv Missionsförbundet. Danmarks södra missionsförening var en fristående missionsförening. // // Omkring 1917 övergick medlemmarna i norra missionsföreningen till Uppsala baptistförsamling, som även övertog kapellet och den andliga verksamheten samt dess kapell i Bergsbrunna. Danmarks södra missionsförening kvarstod dock som egen förening tills den upphörde och ingick i Uppsala baptistförsamling 1953.

Se bilaga! | Den 19 mars 1893 samlades en grupp baptister hos trädgårdsmästare Alsén i Dyorna, Kalmar socken i Uppland, för att bilda församling. Gruppen hade under flera år, sedan 1886, bedrivit verksamhet i socknen dels genom söndagsskola, dels predikoverksamhet, fast deltagarna var anslutna till baptistförsamlingen i Kulla. På grund av det långa avståndet till Kulla beslöt man att bilda en egen församling. // // Redaktör Jakob Byström var ordförande och ledare vid församlingsbildandet med stud. Aug. Westling som sekreterare. Av 17 medlemmar, varav 14 från Kulla församling, bildades nu Bålsta församling, vars första föreståndare blev trädgårdsmästare Alsén. // // År 1936 kunde man inviga det nybyggda Elimkapellet. // Vid årsmötet 1986 beslöts att man skulle gå samman med Bålsta Missionsförsamling i en ny gemensam församling, Bålsta frikyrkoförsamling, och att till den nya församlingen överlåta sina tillgångar och skulder, rättigheter och skyldigheter.

1989 uppgick församlingen i Uppsala Baptistförsamling. |

Distriktet omfattade avdelningarna 31 Sala, 39 Norrtälje och 78 Uppsala. Distriktet upphörde 11/12 1975 och verksamheten skedde härefter i avdelningar och klubbar. |

Uppsala Bangolfklubb bildades 1934 under namnet Uppsala Miniatyrgolfklubb. // 1958 bytte klubben namn till Uppsala Minigolfklubb. // 1982 var det dags för namnbyte igen till Uppsala Bangolfklubb. // 1986 brann klubbhuset vid Kap. | Uppsala Bangolfklubb bildades 1934 under namnet Uppsala Miniatyrgolfklubb. // // 1956 bytte klubben namn till Uppsala Minigolfklubb. Efter år 1981 var det dags för namnbyte igen till Uppsala Bangolfklubb. // // De första fem årens protokoll och andra handlingar, förutom kassaböcker, har ej gått att finna. I den inbundna serien årsberättelser med bilagor återfinns stora delar av UMGK:s arkiverade handlingar. // // 1986 brann klubbhuset vid Kap med förödande verkan för klubben.

Var tidigare en sektion under Upplands Fotbollförbund. Denna bandysektion bildades 1934. Se därför även Upplands Fotbollförbunds arkiv. // Förbundet uppgick 2013 i Distrikt Mellansverige (Uppland, Västmanland, Värmland, Södermanland, Östergötland och Örebro). |

Bildades under namnet Sv Bageriarbetareförbundet avd Uppsala. // 1907 namnbyte till Sv Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Fr o m 1914 Sv Bageri -och Konditoriindustriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Bildar 1923 tillsammans med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71, Livsmedelsarbetareförbundet avd 23 Uppsala. |

Gaston Backman (1883-1964) var professor i anatomi i Riga 1920-1925, och i Lund 1933-1948. Utgav vetenskapliga arbeten i anatomi, antropologi och rashygien. Bror till Charles Pierre Backman. // Reste på föreläsningsturnéer runt landet och föreläste då bl a om människans förhistoria. Uppdragsgivare var bl a föreläsningsföreningar och bildningsförbund. |

Charles Pierre Backman (1892-1969). Journalist och chefredaktör för Sydsvenska Dagbladet 1931-1934 och Dagen 1952-1957. Utgav bl a reportageböcker från London och kulturhistoriska skildringar från Kalmar. Bror till Gaston Backman. // Reste på föreläsningsturnéer runt landet och föreläste då bl a om Provence. Uppdragsgivare var bl a föreläsningsföreningar och bildningsförbund. |

Namnändring till AKS Kompaniofficersförening 1972. |

"Arvo Ylärakkola (23. syyskuuta 1917 Viipuri – 28. tammikuuta 1983 Tukholma, Ruotsi) oli ruotsinsuomalainen historiantutkija.

Viipurissa syntynyt kirjailija Ylärakkola osallistui sotien jälkeiseen Karjalan siirtoväen asutustoimintaan. Hän muutti vuonna 1956 pysyvästi Ruotsiin ja oli sen jälkeen näkyvä hahmo ruotsinsuomalaisessa järjestötoiminnassa. Hän oli vuosina 1976 – 1978 Suomen Siirtolaisuusinstituutin valtuuskunnassa Ruotsin Suomalaisseurojen Keskusliiton edustajana. Ylärakkolalle myönnettiin vuonna 1977 Suomessa asessorin arvonimi.

Ylärakkolan tunnetuin teos oli vuonna 1976 julkaistu elämäkerrallinen tutkimus Neuvostoliittoon asettuneesta suomalaisesta sosialistijohtaja Edvard Gyllingistä. Hän kirjoitti myös ruotsinsuomalaisten järjestöjen ja Ruotsin suomenkielisen lehdistön historiasta. Hän johti 1970-luvulla työryhmää, joka keräsi muistitietoa ruotsinsuomalaisten historiasta. Tukholman Suomi-talossa vuonna 1977 toimintansa aloittanut Ruotsinsuomalaisten arkisto oli osittain Ylärakkolan ideoima". https://fi.wikipedia.org/wiki/Arvo_Ylärakkola [20250312]

En förening för arkivarbetare i Uppsala stad och dess omgivningar, som hänvisats till yrket genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Syftar till en omvandling av arkivarbetssystemet till förmån för statligt avlönade tjänster. Målet skall nås genom samarbete med LO, TCO och Riksförbundet Svenska Arkivmän och påverkan på Arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsmarknadens organisationer. |

De organiserade arbetarna beslutade 6/2 1919 att bilda De Arbetslösas Förening. Syftet med föreningen var att stödja och hjälpa de arbetslösa genom att påverka myndigheterna att igångsätta nödhjälpsarbete, dels att genom frivilliga bidrag ekonomiskt hjälpa de mest nödställda. Enligt protokoll 5/4 1946 beslutades att nedlägga verksamheten då FCO beslutat att verksamheten skulle upprätthållas endast t o m april månad. |

Bildades under namnet Uppsala Arbetsledares Fruförening. // 1959 ändrades namnet till Uppsala Arbetsledares Damklubb. |

Bildades under namnet Uppsala Arbetsledares Fruförening. // 1959 ändrades namnet till Uppsala Arbetsledares Damklubb. |

Bildad under namnet Uppsala arbetarekommuns historiegrupp. Namnbyte till nuvarande namn 1995.

Se bilaga! | De fackliga, kulturella och politiska arbetarrörelsernas centrala organ beslutar att // starta verksamheten i Uppsala 1943. Syftet var att tillvarata arbetarrörelsens i Uppsala handlingar. // // Verksamheten styrdes av arkivnämnden, bestående av Uppsala Fackliga Central- organisation (U.F.C.O.), Uppsala ABF-avdelning och Uppsala Arbetarekommun. 1960-1971 hålls inga protokollförda möten. Arbetet drivs då i regi av ABF. // // Verksamheten upphörde och övertogs 1986 av Folkrörelsearkivet för Uppsala län.

Bestod av representanter från Uppsala FCO, Uppsala Arbetarekommun, ABF, Socialdemokratiska Kvinnoklubben, SSU-klubbarna i Uppsala och Laboremus. // // Kommittén skulle verka för samarbete inom arbetarrörelsens fackliga, politiska och kulturella organisationer i Uppsala. |

Uppsalakretsen delas i två kretsar 1951, Upplandskretsen och Mälardalskretsen. |

Bildas i samband med upphörandet av Uppsalakretsen. |

Bildas i samband med upphörandet av Uppsalakretsen. |

Historik: Deponerat till Sverigefinlandarnas arkiv via Eskilstuna stadsbibliotek ar 2013. Antti Makara, fodd 1922, aterfinns pa fotografier och i dokument och ar sannolikt tidigare ägare till materialet. Makara har också utgivit en självbiografisk bok som finns upptagen i KB Libris: Rajat eivät pidätä ISBN 9519549080 (finska)

Samlingen av Anita Sällberg
I samlingen ingår material om Föreningen Sverigefinska Skribenter, Kulturtidskriften Liekki (1975-). Tidningen Liekki började utges 1975. Esa Wirkkala var dess förste chefredaktör/ansvarig utgivare och sedan följts av Kalervo Kujala, Sigurd Klockare, Arja Uusitalo, Anita Sällberg (1985-1994) och Anneli Tikkanen-Rozsa(1995

Föreningen bildades 23 juni 1960. 11 medlemmar noterades. Man enades om namnet Ettans Andelsfrys Ekonomiska förening Bålsta. Det upplästa stadgeförslaget antogs. Sista protokollförda möte är daterat 21 mars 1969. |

Se bilaga! | Hans Olof Alsén föddes den 16 augusti 1926 i Enköping, men flyttade tidigt till Uppsala. Han utbildade sig till handsättare på Almqvist & Wicksells Boktryckeri AB och arbetade där fram till 1949, för att sedan ta anställning som annonssättare vid Upsala Nya Tidning. // // 1957 lämnade han typografiyrket och arbetade under två år som ungdomsassistent vid det då nyinrättade kansliet för Uppsala stads ungdomsnämnd. // // Han var 1959-1960 verksam som ombudsman inom Hotell- och Restauranganställdas förbund och efterträdde 1961 John Lundberg som ombudsman hos Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt, där han var kvar fram till 1966. // // Från 1966 t o m 1973 var han, med avbrott 1969-1970 för arbete som statssekreterare vid statsrådsberedningen, verksam som kommunalråd i Uppsala stad och kommun, med ansvar för kultur, fritid (idrott) och skola. // // 1973-1982 representerade han socialdemokraterna i Uppsala län i riksdagen, där han var ledamot av kulturutskottet. // // Hans Alsén engagerade sig tidigt inom den demokratiska arbetarrörelsen. Han var med och bildade den socialdemokratiska ungdomsklubben Typografia, 1943, som samlade ungdomar inom de grafiska facken i Uppsala. Under några år var han klubbens ordförande och 1949 valdes han till ordförande för Uppsala läns socialdemokratiska ungdomsdistrikt, detta uppdrag varade i drygt två år fram till 1952. // // Vid kommunalvalet 1950 invaldes han i Uppsala stadsfullmäktige, där han rätt snart blev sekreterare i stadsfullmäktigegruppen. Det kommunala engagemanget har omfattat ledamotskap i ett flertal kommunala styrelser och nämnder. Han har bl a varit ordförande i ungdoms-, idrotts- och biblioteksstyrelsen, centrala byggnadskommittén och kulturnämnden samt lett ett flertal utredningskommittéer. Under åren som kommunalråd på kulturroteln var han vice ordförande i drätselkammaren respektive kommunstyrelsen. // // Från år 1968 tillhörde Hans Alsén socialdemokratiska partistyrelsen och var under tiden 1970-1986 ordförande i Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt, där han efterträdde Einar Eriksson. // // Jämsides med de fackligt-politiska engagemangen har Hans Alsén varit verksam inom konsumentkooperationen. 1954 invaldes han i konsumentföreningen Uppsalas förvaltningsråd och blev ledamot av föreningens styrelse 1958. Ordförande i styrelsen blev han 1970, då han efterträdde John Lundberg. // // 1969 invaldes han i Kooperativa Förbundets styrelse och var sedan mellan åren 1972-1987 dess ordförande. Han företrädde KF i styrelserna för OK och Folksam. // // Han kom in i Sveriges Radios styrelse och var en av de tre som drog igång Statens Kulturråd, där han blev vice ordförande i styrelsen. // // Han var kommunens representant i Uppsala HSB-föreningens styrelse sedan 1959 och fr o m 1972 var han statlig representant i Uplandsbankens styrelse. // // Hans Alsén, som har ett omfattande intresse för miljö- och kulturpolitiska frågor, har också ägnat idrottsrörelsen sitt intresse. Han har varit ordförande i Upsala simsällskap samt styrelseledamot i idrottsföreningen Vesta. Dessutom var han ordförande i UNT:s och kommunens korpklubbar. Han var under åren 1973-1989 ordförande i Svenska Korporationsidrottsförbundet och representerade fr o m 1976 detta förbund i Riksidrottsstyrelsen. // // Under perioden 1986-1992 var han landshövding i Uppsala län. Därmed blev han ordförande för Länsstyrelsens styrelse, där han tidigare varit ledamot som representant för socialdemokraterna. Som landshövding blev Hans Alsén även ordförande i ett antal statliga nämnder, Skogsvårdsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Länsbostadsnämnden. // // Hans Alsén har även överlämnat handlingar till Uppsala Landsarkiv i mars och november 2009 (SE/ULA/12966), dessa omfattar huvudsakligen perioden 1986-1992. Arkivet innehåller en stor mängd handlingar från landshövdingens verksamhet men är trots detta att betrakta som ett personarkiv då det till stor del består av handlingar från annan verksamhet samt handlingar av privat karaktär. Arkivet innehåller även handlingar tillhörande Hans Alséns hustru Karin Alsén Rejmer. // // Det kan noteras att personarkivet vid Landsarkivet överlappar personarkivet vid Folkrörelsearkivet med cirka 4 år. // // Hans Alsén avled 1 februari 2023.

Verksamheten överfördes till den erkända sjukkassan. |