Visar 2982 resultat

År 2001 lade Upplands Skolidrottsförbund ned sin verksamhet. Detta efter en konflikt med Upplands Idrottsförbund. |

Efter att kretsen har upphört sker det fackliga arbetet i de lokala skolledarföreningarna inom varje kommun.Handlingar äldre än tio år får utlämnas till forskning. Handlingar yngre än tio år får endast utlämnas till forskning efter samråd med organisationsenheten på Lärarförbundets kansli. |

Föreningen avsomnar under 1923. Sista protokollet är från 18/1 1923 och där avgiftsbefrias medlemmarna tills vidare. Skrädderiarbetarna och de som var organiserade inom Hatt- och Pälsindustriarbetareförbundet slogs ihop till Sv Beklädnadsarbetareförbundet. // // Från 1/1 1933 finns enbart avd 077 av denna förening kvar i Enköping. |

1972 omorganiserades SKTF. Landet delades upp i 13 distrikt som i regel omfattade två län. Distrikt 7 bildades av Uppsala- och Västmanlands län. Expeditionen förlades till Västerås.1976 tillkom en expedition i Uppsala. Den blev kansli för distriktets kurser. Distriktsstyrelsen hade t o m 1981 sitt kansli i Västerås, då den flyttades till Uppsala. 1987 flyttades den tillbaka till Västerås.Arkivet innnehåller också förhandlingsprotokoll tillhörande Distrikt 7:s föregångare, Mellersta Östra Distriktet (MÖ). |

Namnändringar:1893 Upplands Skytteförbund1903 Uppsala Läns Skytteförbund, varmed upptagningsområdet ändras från Upplands till Uppsala län.2010 gick förbundet samman med Upplands Sportskytteförbund och bildade Upplands Skyttesportförbund. |

Uppgick i Alunda skytteförening 1972. |

Bildades 28/8 1921 som Skyttorps socialdemokratiska arbetarekommun. // Ombildades 1971 till socialdemokratisk förening.

Avdelningen upphörde i november 1960 i och med att Balingsta, Ramsta och Uppsala-Näs SLS-avdelningar gick samman under namnet Södra Hagunda SLS-avdelning. |

Bildades som en sockenförening. Ombildades senare till en avdelning för Dannemora kommun (Dannemora, Film, Morkarla). // Avdelningen upphörde 1967 i samband med sammanslagningen av Dannemora SLS och Dannemora LIS till Studieförbundet Vuxenskolan Dannemora. // |

1967 upphörde Fjärdhundra SLS-avd och bildade Fjärdhundra avd av Studieförbundet Vuxenskolan. |

Upphörde 1967 i samband med bildandet av Håbo avd av Studieförbundet Vuxenskolan. |

Bildades 16/11 1960 genom att Balingsta, Ramsta och Uppsala-Näs gick samman. // Avdelningen upphörde 2/8 1968 genom sammanläggning av S:a Hagunda, Uppsala, Vaksala, Danmark och Funbo SLS-avdelningar till en storavdelning. |

1967 Lagunda avd av Studieförbundet Vuxenskolan. |

1967: Vuxenskolan avd Oland |

Avdelningen upphörde i samband med sammanslagningen av SLS och LIS. // Verksamheten fortsatte under beteckningen Studieförbundet Vuxenskolan, Östhammar. |

Uppgick i SLS avd Uppsalaorten 1965. |

Uppgick i storavdelning som täckte hela den då sammanslagna Uppsala kommun. |

Bildades 3 mars 1935. Upphör 20 maj 1967, då beslut fattats att man tillsammans med Liberala Studieförbundet bildar Uppsala läns distrikt av Studieförbundet Vuxenskolan. |

Biblioteket beläget i Hökhuvuds bygdegård, Uppskedika. |

Bildas under namnet Uppsala Småskollärarinneförening. De första åren förde föreningen en tynande tillvaro och först 1928 startade en livaktig verksamhet. 1943 beslöts att lokalföreningarna skulle kallas kretser. 1967 upplöstes kretsen p g a sammanslagningen mellan Småskol-lärarinneförbundet och Folkskollärarförbundet till Sveriges Lärarförbund. |

Se bilaga! | Den första icke sanktionerade demonstrationen i Moskva genomfördes 1965. Parollerna som frmfördes var bl a "Frihet åt pressen" och "Frige de fängslade". Arrangörerna var en organisation som kallade sig SMOG, vilket var en sammansättning av initialerna för de ryska orden; Djärvhet, Tanke, Bild och Djup. // // 1965 bad de opositionella i Sovjet västvärlden att stödja deras kamp för frihet. Den första SMOG-kommittén som bildades i väst var i Malmö 1966. // 1967 bildades, förutom i Uppsala, även SMOG-kommittéer i Norge och Danmark. Kommittéerna arbetade genom olika aktioner för att skapa opinion och kunskap om den demokratiska rörelsen i Sovjet.

Klubben bildades 8/12 1918 av vänstersocialistiska ungdomar pga det stora medlemsantalet och vissa stridigheter som förekommit inom Uppsala Socialdemokratiska Ungdomsklubb. // Verksamheten upphörde efter den 19/8 1919 och man uppgick i Uppsala SDUK. Protokollsboken överlämnades till Uppsala Vänstersocialistiska Kvinnoklubb. |

Klubben var en nybildning av den år 1904 bildade Bodarnas social-demokratiska ungdomsklubb. // Upplandsbodarnas socialdemokratiska ungdomsklubb tillhörde dock vänsterfalangen, d v s Socialdemokratiska Vänsterpartiet. |

Skutskärs socialdemokratiska vänsterkommun var en utbrytning ur Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun. // // 1923 återgick vänserkommunen till Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun. |

Majoriteten av medlemmarna i den kommunistiska arbetarekommunen i Uppsala tillhörde Kilboms falang, som 1929 bröt med Komintern och 1934 antog namnet socialistiska partiet. // // Se bilaga! |

Bildades 17/10 1932 under namnet Uppsala Kommunistiska Kvinnoklubb. // Namnändring 1934 till Uppsala Socialistiska Kvinnoklubb. |

Föreningen bildades 1919 och verkade på socialdemokratisk grund utan att vara ansluten till partiet för att sprida kännedom om socialismen bland studenter. // // 1925 15/5 beslutade föreningen uppgå i Laboremus Uppsala. |

De flesta av medlemmarna i det kommunistiska partidistriktet var trogna majoriteten, dvs Kihlbom,vid partiets sprängning 1929. Partidistriktet ändrade därmed sitt namn 1934 till socialistiska partidistriktet. |

Bildades i samband med kommunistiska partiets sprängning 1929. Namnet socialistiska ungdomsförbundet antogs 1934. |

1897 inleddes en mer regelbunden social verksamhet inom Uppsala Missionsförsamling i och med att den första församlingssystern anställdes. // 1916 tillsattes en för ungdomsförbundet och församlingen gemensam kommitté, som speciellt skulle ägna sig åt det sociala arbetet. Namnet bestämdes till kommittén för socialt arbete. // 1946 övertogs huvudmannaskapet av, den samma år bildade, Stiftelsen Uppsala Missionsförsamlings sociala verksamhet (se eget arkiv). |

1 maj 1912 började medlemmar ur TO templet 412 Bodarnas Framtid iordningställa ett sommarhem på en holme vid Rotskär. Föreningen Templarnas Sommarhem bildades. |

1908 tillsatte templen 1575 Svea och 31 Thor varsin sommarhemskom- // mitté. Det första sommarhemmet låg vid Hammarby och invigningen av Templarnas Sommarhem ägde rum den 28 maj 1908. 1909 ersattes // kommittéerna av Uppsala Templares Sommarhemsförening. Verksamheten vid sommarhemmet i Hammarby pågick i tio år och upphörde 1918. // Verksamheten återupptogs dock, när och var framgår ej av handlingarna. // Fotografier - se IOG-NTO 31 Thor Uppsala |

Föreningen bildades den 19 augusti 1935 och dess uppgift var att till i Uppsala boende arbetarungdom anskaffa och underhålla ett sommar- och semesterhem för vila och rekreation. Sommarhemmet finns på arrenderad mark på Grävsvinsudden i Lillinge, Funbo. |

Föreningen bildades den 3 maj 1908 för att anskaffa en lämplig egendom för ett sommarhem för Uppsalas godtemplare. Den 25 mars 1909 antogs stadgar för föreningen. // // Eftersom ingen verksamhet bedrivits under ca 30 år, beslöt man att upplösa föreningen år 1982. |

Se bilaga! | Soroptimismens idé föddes nästan samtidigt i Förenta Staterna och i Storbritannien. Många kvinnor i västvärlden hade utfört männens arbete under första världskriget. Kriget tog slut men kvinnorna fortsatte att hålla nyckelbefattningar, viktiga och intressanta poster i yrkeslivet och i affärsvärlden. Framstående kvinnor, medvetna om sin styrka, ville skapa en förening liksom våra föregångares serviceklubbar; Rotary, Lions, Kiwanis eller Altrusta, zonta mfl, för att diskutera sina metoder och framtidsutsikter, för att dela erfarenhet och för att handla och hjälpa. // Den första Soroptimistklubben bildades i Oakland i Amerika den 3 oktober 1921. Ordet soroptimist är en sammanslagning av det latinska ordet för syster - SOROR - och för den bästa - OPTIMA. Till Europa kom soroptismen 1923 med en första klubb i London. Under de följande åren spred sig soroptismen från land till land. I diktaturstaterna förbjöds den på 30-talet och efter andra världskrigets utbrott existerade den huvudsakligen under jorden i de ockuperade länderna. Med fredsslutet levde den upp på nytt, gamla klubbar återuppstod och nya klubbar bildades. // Sverige fick sin första klubb 1948 och klubben i Uppsala bildades 1949. // // FÖRENINGENS SYFTEN: // 1) Att upprätthålla en hög etisk standard i liv och yrke. // 2) Att verka för mänskliga rättigheter för alla människor, i synnerhet för kvinnans ställning. // 3) Att verka för stärkande av vänskap och samhörighet mellan soroptimister i alla länder. // 4) Att väcka och vidmakthålla en levande anda av hjälpsamhet och medmänsklig förståelse. // 5) Att bidraga till internationellt samförstånd och vänskap över gränserna. // // Soroptimist International är en sammanslutning av alla soroptimister i världen. Den är uppdelad i fyra federationer och har sitt huvudkontor i England. // Vart fjärde år avhåller federationerna gemensamt en världskongress, som i tur och ordning förläggs till en av federationerna. // Den europeiska federationen är organiserad på följande sätt: Federationen leds av en styrelse, bestående av två representanter för varje land, guvernörer. Styrelsen sammanträder varje år (guvernörsmöte). Federationen inbjuder vart fjärde år de europeiska soroptimisterna till en kongress, vilken förläggs till det land, som då innehar presidentskapet. // // Klubbarna inom varje land är sammanslutna till en Union, vars beslutande organ består av två representanter för varje klubb, kallat Unionens Representantskap. Sverigeunionen bildades 1950. // Sverige är idag uppdelat i fyra regioner; Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmöregionerna. Unionsstyrelsen cirkulerar med tvåårsintervall mellan dessa regioner i ovan nämnd ordning. // Vartannat år (udda år) har varje region ett regionmöte som någon av klubbarna inom regionen arrangerar. // // Soroptimismen är helt opolitisk, alla kan - oavsett ras, religion och politisk inställning - mötas i en soroptimistklubb för att diskutera rent mänskliga problem. Det ligger i klubbarnas program att främja sin verksamhet mer genom enskilda medlemmars personliga insats än genom samlade aktioner. // // Klubben har till uppgift att välja medlemmar från så många olika yrken som möjligt. Varje yrke får representeras av endast en medlem, dock får efter 10 (15) år en ”duplettmedlem” inväljas. Varje klubb får en systerklubb inom var och en av de fyra federationerna, med vilka kontakt förväntas. // Mötesplikten är det som kommer i första hand för den enskilda medlemmen. Endast genom ständig kontakt kan den gemensamhetskänsla utvecklas, som är hjärtpunkten i sammanslutningen. // I Sverige bedrivs inte någon organiserad social hjälpverksamhet, vilket är fallet bl a i England och USA. Hjälpverksamhet i Sverige är internationellt inriktad. Ex hjälp till utbildning i form av stipendier till kvinnor i u-länder, hjälp till åldriga flyktingar osv. //

Se bilaga! | Soroptimismens idé föddes nästan samtidigt i Förenta Staterna och i Storbritannien. Många kvinnor i västvärlden hade utfört männens arbete under första världskriget. Kriget tog slut men kvinnorna fortsatte att hålla nyckelbefattningar, viktiga och intressanta poster i yrkeslivet och i affärsvärlden. Framstående kvinnor, medvetna om sin styrka, ville skapa en förening liksom våra föregångares serviceklubbar; Rotary, Lions, Kiwanis eller Altrusta, zonta mfl, för att diskutera sina metoder och framtidsutsikter, för att dela erfarenhet och för att handla och hjälpa. // Den första Soroptimistklubben bildades i Oakland i Amerika den 3 oktober 1921. Ordet soroptimist är en sammanslagning av det latinska ordet för syster - SOROR - och för den bästa - OPTIMA. Till Europa kom soroptismen 1923 med en första klubb i London. Under de följande åren spred sig soroptismen från land till land. I diktaturstaterna förbjöds den på 30-talet och efter andra världskrigets utbrott existerade den huvudsakligen under jorden i de ockuperade länderna. Med fredsslutet levde den upp på nytt, gamla klubbar återuppstod och nya klubbar bildades. // Sverige fick sin första klubb 1948 och klubben i Uppsala bildades 1949. // // FÖRENINGENS SYFTEN: // 1) Att upprätthålla en hög etisk standard i liv och yrke. // 2) Att verka för mänskliga rättigheter för alla människor, i synnerhet för kvinnans ställning. // 3) Att verka för stärkande av vänskap och samhörighet mellan soroptimister i alla länder. // 4) Att väcka och vidmakthålla en levande anda av hjälpsamhet och medmänsklig förståelse. // 5) Att bidraga till internationellt samförstånd och vänskap över gränserna. // // Soroptimist International är en sammanslutning av alla soroptimister i världen. Den är uppdelad i fyra federationer och har sitt huvudkontor i England. // Vart fjärde år avhåller federationerna gemensamt en världskongress, som i tur och ordning förläggs till en av federationerna. // Den europeiska federationen är organiserad på följande sätt: Federationen leds av en styrelse, bestående av två representanter för varje land, guvernörer. Styrelsen sammanträder varje år (guvernörsmöte). Federationen inbjuder vart fjärde år de europeiska soroptimisterna till en kongress, vilken förläggs till det land, som då innehar presidentskapet. // // Klubbarna inom varje land är sammanslutna till en Union, vars beslutande organ består av två representanter för varje klubb, kallat Unionens Representantskap. Sverigeunionen bildades 1950. // Sverige är idag uppdelat i fyra regioner; Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmöregionerna. Unionsstyrelsen cirkulerar med tvåårsintervall mellan dessa regioner i ovan nämnd ordning. // Vartannat år (udda år) har varje region ett regionmöte som någon av klubbarna inom regionen arrangerar. // // Soroptimismen är helt opolitisk, alla kan - oavsett ras, religion och politisk inställning - mötas i en soroptimistklubb för att diskutera rent mänskliga problem. Det ligger i klubbarnas program att främja sin verksamhet mer genom enskilda medlemmars personliga insats än genom samlade aktioner. // // Klubben har till uppgift att välja medlemmar från så många olika yrken som möjligt. Varje yrke får representeras av endast en medlem, dock får efter 10 (15) år en ”duplettmedlem” inväljas. Varje klubb får en systerklubb inom var och en av de fyra federationerna, med vilka kontakt förväntas. // Mötesplikten är det som kommer i första hand för den enskilda medlemmen. Endast genom ständig kontakt kan den gemensamhetskänsla utvecklas, som är hjärtpunkten i sammanslutningen. // I Sverige bedrivs inte någon organiserad social hjälpverksamhet, vilket är fallet bl a i England och USA. Hjälpverksamhet i Sverige är internationellt inriktad. Ex hjälp till utbildning i form av stipendier till kvinnor i u-länder, hjälp till åldriga flyktingar osv. //

Kommittén bildades på initiativ av Tierps FCO 1937 och syftade till att "på bästa möjliga sätt organisera hjälpverksamheten inom Tierpsorten för det mot upprorsmän och främmande makters inkräktare kämpande spanska folket". |

Uppsala läns socialdemokratiska Spanienkommitté bildades på initiativ av Uppsala läns SSU-distrikt och föreningen Laboremus i november 1964. Bland medlemsorganisationerna märktes Arbetarekommuner, Kvinno- // klubbar, SSU-klubbar, Fackföreningar samt ABF-distrikt och Laboremus. // // Spanienkommitténs uppgift var att ekonomiskt och opionsmässigt stödja de socialdemokratiska krafterna i Spanien. |

Folkrörelsernas Sparkampanj bildades 1947 av de fackliga, politiska, religiösa och ideella organisationerna efter en inbjudan av regeringen. Folkrörelserna skulle mobiliseras i kamp mot inflationen. |

Sv Spårvägsförbundet bildades 1899. Det upplöstes efter storstrejken 1909, varvid medlemmarna överfördes till Svenska Kommunalarbetare- // förbundet. |

Bildad som Alunda Orienteringsklubb // 1948 namnändring till Alunda SK // 1957 sammanslagning med Idrottsklubben Admir till Alunda IF |

Bildad under namnet Idrottsföreningen Kamraterna. // 1915 namnbyte till Bollklubben City. // 1918 ansökte klubben om medlemskap i Riksförbundet. Detta godtogs, men klubben ålades att byta namn, så skedde också till Sportklubben Enköping. // 1992 ombildades Enköpings Sportklubb till Enköping SK Idrottsallians med 6 nybildade föreningar som medlemmar. // Se även bilaga! | Historik // // 1914 bildades föreningen under namnet "Idrottsföreningen Kamraterna" // 1915 namnändring till "Bollklubben City" // 1918 namnändring till "Enköpings Sportklubb" (ESK) // 1992 bildades "Enköpings SK Idrottsallians", varvid bandy-, fotboll-, ungdoms-, // ishockey-, konståknings- och gymnastiksektionerna ombildades till klubbar // // // Sektionerna: // // 1928 bildades bandysektionen, ombildades 1992 till ESK Bandyklubb // 1928 bildades cykelsektionen, upphörde 1930 // 1928 bildades fotbollsektionen, ombildades 1992 till ESK Fotbollsklubb // 1928 bildades schacksektionen // 1935 bildades skridskosektionen, upphörde 1939 // 1936 bildades handbollsektionen, upphörde 1945 // 1944 bildades bordtennissektionen, "upphörde" 1950, se nedan // 1945 bildades tennissektionen, "upphörde" 1950, se nedan // 1948 bildades vinter-ishockeysektionen, ombildades 1992 till ESK Ishockeyklubb // 1950 bildades tennis- och bordtennissektionen till följd av en sammanslagning av // tennissektionen och bordtennissektionen // 1954 bildades ungdomssektionen, ombildades 1992 till ESK Ungdomsklubb // 1971 bildades gymnastiksektionen, ombildades 1992 till ESK Gymnastikförening // 1979 bildades föräldrasektionen, överfördes till ungdomssektionen 1986 // 1986 bildades konståkningssektionen som sedan 1983 funnits inom gymnastik- // sektionen. Ombildades 1992 till ESK Konståkningsklubb. // 1994 Invaldes Enögla innebandyklubb i ESK-Alliansen. 1998 upphörde innebandyn // med sin verksamhet.

Bildades genom en utbrytning ur IF Thor. // Från början en cykelklubb (en av Sveriges framgångsrikaste). |

Bildar tillsammans med Gryta BK, Lagunda HC och Hjälstaholms IF Lagunda AIK 1968. |

Bildades under namnet SK Brage. // 1923 antogs namnet SK Tirfing eftersom namnet SK Brage redan var upptaget. // Under 1980-talet övertogs klubben av Skutskärs IF handbollssektion. |

1913 bildad som Uppsala Pistolklubb // 1914 namnbyte till Föreningen för Olympisk Kortdistansskjutning (FOK) // Uppsala // 1938 namnbyte och sammanslagning med Uppsala Banktjänstemäns // Pistolklubb. Nytt namn; Uppsala Sportskytteklubb |

SSUH bytte 1973 namn till Förbundet mot Droger. |

Se bilaga! | År 1881 bildades den första IOGT-logen i Uppsala; 38 Oden. Året därpå bildades logerna 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten. Lokalfrågan vållade Uppsalalogerna många bekymmer. Möten hölls först på Östra Ågatan 31, sedan på Vaksalagatan 19 och kort därefter på Vaksalagatan 20. // // Den 8 juli 1882 bildades en gemensam ekonomiförening kallad Logernas Gemen-samma Ekonomikassa. Kassan hade till uppgift att ta hand om logernas utgifter såsom lokalhyror, inventarieinköp m m. I oktober 1883 ändrades namnet till S:t Eriks Gille. Samtidigt antog man nya stadgar. // // Den 15 september 1882 hyrdes en våning på 4 rum och kök i en fastighet på Östra Ågatan. 1 mars 1884 flyttade man till Riddartorget 5. I juli samma år hyrde logerna rum i Arbetarföreningens lokal på S:t Persgatan 20 och i oktober flyttade man till en fastighet på Järnbrogatan 23 (nuvarande S:t Olofsgatan. Här blev logerna kvar i 5 år. // // 1 september 1889 började återigen en ambulerande tillvaro. Först hyrdes lokal vid Västra Ågatan 16, sedan vid Drottninggatan 3, därefter höll man till i Norrlands nations gymnastiksal och Svartbäcksgatanslutligen i en lokal på 7. // // Vid S:t Eriks Gilles sammanträden var lokalfrågan ofta på dagordningen liksom nybyggnadsfrågan. Styrelsemedlemmarna var ständigt på jakt efter lokaler och tomter. // År 1902 hade ekonomin förbättrats och man beslöt att bilda en andelsförening, Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a. S:t Eriks Gilles verksamhet fortsatte även till viss del i de byggnadskommittéer som arbetade parallellt med Uppsala Godtemplares Fastighetsförening. (Se Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté med föregångare.)

Se bilaga! |

Avdelningen omfattade flygflottiljen F2 som lades ner ungefär 1971-1972. Därefter var avdelningen kvar vid Hägernäs, med teleservicebas, fram till 1974, då verksamheten flyttade till Sundbyberg. // // Organisationsförändringar har lett till att verksamheten levt vidare under andra organisationer. Däribland flygflottilj F16 i Uppsala, där den levde kvar till 1981, då den lades ned. |

1995 SEKO Civil avd 704 Uppsala |

Bildad som Fångvårdsmannaförbundet avd 5. Verksamhet fanns innan bildandeåret 1917, men ingen styrelse fanns innan dess. // Organiserade anställda vid fängelset på nuvarande Dag Hammarskjölds väg. Senare även personal vid rättspsykiatriska kliniken, anstalterna vid Åby och Bärby samt Studiegården. |

Organiserade anställda vid fängelset på Dag Hammarskjölds väg. |

Avdelningen bildades som nummer 65 Bärby Yrkesskola av Svenska Fångvårdsmannaförbundet. Namnändring 1965 till avdelning nummer 65 av Svenska Vårdpersonalförbundet. 1970 uppgick avdelningen i Statstjänstemannaförbundet med avdelningsnummer 2365. 1976 slogs avdelningen samman med avdelning 2305 i Uppsala. // Avdelningen organiserade personal vid Bärby Yrkesskola samt från 1960 även personal vid Morängens Yrkesskola i Almunge och från 1961 personal vid Åby Lanthem, Bärby. |

Namnändringar: // 1896 Sv Postvaktbetjenteföreningen Uppsalakretsen // 1908 Sv Postmannaförbundet Uppsalakretsen // 1945 Sv Postmannaförbundet avd 15 // 1962 Sv Postförbundet avd 15 // 1970 Statsanställdas Förbund avd 3015 Post // 1995 SEKO Post Mälardalen avd 706 (Klubb Uppland) |