Visar 2982 resultat

Östra Sveriges distrikt av FS (1969-1975) utgjordes av Uppsala, Västman- // lands, Stockholms och Gotlands län. Distriktet bestod i sin tur av tio avd, fördelade på de fyra länen. Före 1969 (1948-1969) utgjorde Uppsala, Västmanlands och Stockholms län ett distrikt. Gotlands län utgjorde då ett distrikt tillsammans med Södermanlands och Östergötlands län. Vid en omorganisation 1975 bildade Uppland, Västmanland och Dalarna Norra Svealands distrikt av FS. Stockholms och Gotlands län bildade då Stockholms och Gotlands distrikt av FS. Sedan 1993 utgörs FS av 18 lokala avdelningar. |

Omfattar Enköpings, Håbo, Uppsala kommuner samt Oland. |

Sv Freds- och Skiljedomsföreningens Kvinnoförbund arbetar självständigt men i samarbete med Sv Freds- och Skiljedomsföreningen. |

Föreningens medlemmar var indelade i kretsar med en uppbördsman för varje krets. |

Vid ett sammanträde 1935 beslöt man, eftersom verksamheten under de senaste åren legat nere och att möjligheten att erhålla en styrelse saknades, att upplösa föreningen. |

Slumsystrarnas uppgift var att med praktiskt ingripande hjälpa människor i tillfällig eller varaktigt nödläge och särskilt vårda sig om de sjuka, de gamla och barnen. Slumstationen i Uppsala började sin verksamhet 1893 och en sommarkoloni för barn upprättades i Uppsala-Näs 1937. // Med undantag för ett par år i början av 1990-talet så har verksamheten funnits och finns alltjämt. I mitten av 1990-talet byttes dock namnet slum- // verksamhet ut för att ersättas av socialt öppenvårdsarbete. |

1955 utgår bandysektionen ur förbundet och bildar Upplands Bandyförbund. |

1954 Kommittén för Uppsala Pojkfotboll // 1974 Kommittén för Uppsala Ungdomsfotboll // 1979 Uppgår i Upplands Fotbollsförbund |

Stenvretens Fortsättningssjukkassa är en fortsättning på Stenvretens Sjuk- och Begravningskassa. |

Bildad som en avd av Arméns Civila Personalförbund // 1929 ändring till Försvarets Civila Personalförbund // 1970 Statsanställdas Förbund |

Slogs samman med Lagga förstamajblommekommitté fr o m 1964. |

Bildad som Lagga första majblommekommitté. Slogs samman med Östuna förstamajblommekommitté fr o m 1964. |

Bildades 1963 då Försäkringsfunktionärernas förbund avd 106, där man tidigare ingått som sektion, delades upp i två avdelningar. // 1969 namnändring till Försäkringsanställdas förbund avd 75 Uppsala // Januari 2002 uppgick man i Statstjänstemannaförbundet och FF avd 75 upphörde och blev istället ST-FK sektion 102-03 Uppsala. |

Bildades under namnet Försäkringsfunktionärernas Förbund. Byte till det senare namnet 1970 (?). Avdelningen organiserade anställda hos Folksam och Försäkringskassan. // Avdelningen upphörde då den slogs samman med avdelningarna i Stockholm (avd 17) och Visby (avd 44) och bildade en klubb under den nybildade storavdelningen nr 17. // Jämför Försäkringsanställdas förbund avd 4 klubb 4. |

Bildades ur avd 22 Uppsala då den upphörde och uppgick i den nya storavdelningen nr 17. Klubben organiserade försäkringsombud verksamma i försäkringsbolaget Folksam i Uppsala län. // Namnbyte i november 1990 då klubben upptogs i avd 4 som klubb 4 Uppsala. // Jämför Försäkringsanställdas förbund avd 22 Uppsala. |

Bildades under namnet Skutskärs arkivnämnd. T o m 1981 var arkivet en verksamhet under ABF i Skutskär. Fr o m 1970 ABF Norduppland. // 1981 tillsattes en särskild styrelse. Arkivlokal och personal bekostades dels av ABF Norduppland, dels av Älvkarleby kommun. // // 1988 överfördes arkivalierna till Folkrörelsearkivet för Uppsala län. Arkivets styrelse fanns dock fortfarande kvar 1990. // 1993 upplöstes föreningen. |

Föreningen Svenska Östbottningar i Stockholm
Initiativ till bildandet av en Österbottnisk förening i Stockholm togs av Bertel Hedman, André Höglund och Johan Wennberg i början av år 1952. Föreningen Österbottningar i Stockholm grundades den 27 januari 1952. Målsättningen var att sammanföra i Stockholm med omnejd boende svenska östbottningar och andra av föreningens verksamhet intresserade personer samt att arrangera fester och aktiviteter i hembygdsanda. Efter påtryckningar från finskt håll för att få styrelseposter ändrades föreningens namn 1959 till Föreningen Svenska Östbottningar i Stockholm. 1969 var föreningen med om att grunda Finlandsvenskarnas Riksförbund i Sverige.//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304

Vid bildandet fanns avdelningar i Enköping, Håbo, Uppsala och Älvkarleby. // År 1977 bildades avdelningar i Tierp och Östhammar. // Verksamheten hade varit på sparlåga en tid när verksamheten rekonstruerades i september 2000. |

Historik:
Föreningen för Sverigefinska skribenter (FFSS) är en förening för sverigefinska författare och skribenter. Den grundades 1975. Föreningen ger ut tidningen Liekki och var initiativtagare till bokförlaget Finn-Kirja som startades samma år.

Liekki är en sverigefinsk kulturtidning, som utkommer sedan 1976. Tidningen innehåller allt från noveller, dikter, kåserier, intervjuer till debatt och recensioner. Utgivare är FFSS.

Finn-Kirja är ett sverigefinskt förlag som grundades 1975 på initiativ av FFSS. Förlaget trycker och ger ut skönlitteratur och andra verk som är skrivna på finska.

Bildades den 4 november 1916.
Nedlagd: okänt

1946 finns Samarbetskommittén för Säkerhetstjänstens folk i Uppsala. // // Namnbyten: // 1948 - Säkerhetstjänstens Samarbetskommittè i Uppsala // 1954 - Uppsala Arbetarskydds- och Samaritförening // 1973 - Föreningen för Arbetsmiljö och Samaritutbildning i Uppsala. |

Föreläsningsföreningen, bildad 1907, avslutade sin verksamhet år 1940. 1947 bildades den andra föreläsningsföreningen i Vattholma. Denna avslutade sin verksamhet 1959. |

1961 beslöt man på grund av det dåliga besökarantalet vid föregående års föreläsningar att låta föreningen vila ett par år, så kanske intresset har återuppstått hos allmänheten igen. |

Omfattar Gamla Uppsala, Vaksala och Danmark. |

Föreläsningsföreningen bildades den 20 oktober 1927 och kan räkna NTO Lokalföreningen 1575 Svea som sin upphovsman. Föreläsningsverksamheten bedrevs under de första åren av 1575 Svea, men övergick sedan till att bli en egen förening som bedrev sin verksamhet med hjälp av stadens och statens medel. |

Styrelsen framlade ett förslag 1959, om att eventuellt tills vidare lägga ned föreningsverksamheten. Årsmötet tillsatte en kommitté, som fick i uppdrag att undersöka möjligheten att få till stånd ett sammanträde med övriga ideella organisationer i staden och bilda en ny styrelse. Hur detta gick finns det inga handlingar om, troligt att föreningen upphörde 1959/1960. |

Verksam inom Knivsta församling. // Förutom föreläsningar anordnades recitations-, musik- // och teateraftnar. |

Gimo föreläsningsförening bildades 1912. Verksamheten låg nere under åren 1922-1924, men återupptogs hösten 1925. // Föreningen upphörde 1969 efter att ha varit vilande sedan hösten 1964. // Vid upphörandet överläts föreningens tillgångar till Gimo skolas elevkassa. |

Namnändringar: // Enköpings Arbetareföreläsningsförening t o m 1938. // Enköpings Föreläsningsförening fr o m 1939. // // Se bilaga! | Föreningen bildades 14 september 1895 under namnet Enköpings Arbetare- // föreläsningsförening. Vid årsmötet 10 maj 1897 kom frågan upp om föreningens fortsatta verksamhet, då ekonomin var ansträngd. Beslöts att åter ta upp frågan vid // nästa möte. // 1987-05-30 beslöts att föreningen trots allt skulle gå vidare och att styrelsen i sin // helhet skulle bli omvald. // Den 14 september 1925 firades 30-årsjubileum. // I maj 1899 beslöts att anhålla om statligt bidrag. // År 1910 ifrågasattes åter föreningen verksamhet. Åter igen togs nya tag. // 1938-01-25 beslöts namnändring till Enköpings Föreläsningsförening. // // Ekonomiska svårigheter har under alla år följt föreningen och under 1940-talet // söktes samarbete med olika organisationer, bl a TBV och ABF, men misslyckades. // // Den 3 juni 1958 beslöts att föreningen skulle bli vilande något år. // 1974-06-06 samlades styrelsen på nytt, men efter fem styrelsemöten 1975-1976 fattades slutgiltigt avgörande, Enköpings Föreläsningsförening upphörde 1977.

Nedlagd 1933, nybildad 1947 |

Föreningens verksamhet upphörde 1964 och dess konto avslutades 1980. |

Syftar till att samordna folkbildningsarbetet i Uppland. Bildades på initiativ av Upplands Folkhögskolekursförening, Uppsala Arbetarinstitut och Tiunda Folkbildningsförbund. Organisationen uppstod genom att Tiunda Folkbildningsförbund upphörde. // Förbundet var anslutet till Föreläsningsförbundets riksorganisation sedan 1928. // Verksamheten uppgick i Upplands Bildningsförbund 1964. |

Föreningen vilande ca 1955-1960. |

Bildas under namnet Uppsala lokalavdelning av Sv Folkskollärarinne-förbundet (Uppsalakretsen).Ombildas 1931 till Upplandskretsen av Sv Folkskollärarinneförbund, p g aatt medlemsanslutningen från landsbygden hade ökat.Upphörde 1963 när Sveriges Folkskollärarinneförbund och Sveriges Folkskollärarförbund slogs samman och bildade Sveriges Lärarförbund. |

Föreningen konstituerades den 2 augusti 1865 under namnet Sydvestra Upplands förening av Folkskolevänner.1880 då Sveriges Allmänna Folkskollärarförening bildades ingick kretsen i denna, varvid det nuvarande kretsnamnet antogs. |

Se bilaga!Kretsen omfattade "större delen av Norunda härad". Sockenombud fanns 1913 i Jumkil, Åkerby, Skuttunge, Björklinge, Viksta, Tensta och Gamla Uppsala socknar, och 1944 dessutom i Lena, Järlåsa och Bälinge. | Kretsen upplöstes 1946 främst p g a lönefrågan som splittrade kretsen. SAF ansåg inte att denna fråga var speciellt angelägen. Detta medförde att många av kretsens medlemmar avvek och knöts hårdare till de olika grupporganisationerna ex. Sveriges Folkskollärarförbund, som drev lönefrågan hårdare. Dessutom bidrog kriget och dess restriktioner till att kontakten mellan socknarnas lärare blev svagare. Hela Sveriges Allmänna Folkskollärarförening upplöstes 1947 vid bildandet av federationen Sveriges Allmänna Folkskollärarförening - federationen SAF.

Bildad under namnet mellersta Upplands kretsförening.1897 ändrades namnet till Uppsala kretsförening av SAF, när en större del av medlemmarna som var bosatta på landet startade en egen krets - Hagundakretsen. Kretsen upplöstes 1947, då hela Sv Allmänna Folkskollärarförening upplöstes vid bildandet av federationen Sveriges Allmänna Folkskollärar-förening - federationen SAF. |

1963 bildas Sv Lärarförbund, SL. Sv Folkskolärarförbunds (SF) länsavd delas i en norra och södra krets av SL. |

Folkmusikföreningen är en utbrytning ur Musikforum. // Föreningen bildades i mars 1984 under arbetsnamnet "Folkmusik och dans i Uppsala". // Namnbyte till Uppsala Folkmusikförening 1984. |

Bildas av uppländska arbetar- och nykterhetsorganisationer i syfte att anordna flyttande folkhögskolekurser. Den redan verksamma föreningen med samma syfte "Upplands Godtemplares Folkhögskolekursförening" uppgår i Upplands Folkhögskolekursförening 1920. |

Se bilaga! | År 1916 tog Föreningen Folkets Hus i Uppsala initiativet till att bilda en Folkets Parkförening. Denna kunde år 1918 inköpa ett område vid Flottsund. // // Redan år 1905 hade frågan om en Folkets Park kommit på tal i Uppsala, men det var inte så lätt. En av svårigheterna var att komma över lämpligt område. 1906 inrättades ett sommarcafé i Folkets Hus trädgård, men det utgjorde endast en ringa ersättning för en parkanläggning. // // Området vid Flottsund öppnades år 1924, även om den ej drevs som en Folkets Park i egentlig mening. Då parken visade sig ha begränsade möjligheter inköptes ett område vid Graneberg som sedan länge varit samlingsplats för den helgfirande allmänheten. // // Under årsmötet 1952-05-07 diskuterades föreningens upplösande och samma år såldes föreningens fastigheter till Uppsala stad.

1 januari 1988 uppgick skrivbyrån genom fusion i Folkets Hus. |

Se bilaga! | Föreningen Folkets Hus bildades år 1898 i form av en andelsförening. Fackföreningarna i Uppsala hade länge brottats med lokalproblem och med föreningens bildande hoppades man kunna finna en lösning på dessa. // // I början hyrde man nedre botten av Norrlands nation. Men då sågverken i Norrland fick bekymmer med arbetarna som ville bilda fackföreningar, fick arbetarna i Uppsala inte vara kvar i nationens lokaler. Sågverkspatronerna hotade nämligen med att dra in sina anslag om uthyrningen fortsatte. // // Efter ett par år av smärre problem så kunde ett nytt Folkets Hus invigas år 1902 med adress Kungsgatan 53. Invigningstalet hölls av Hjalmar Branting. Därmed fick Uppsalas arbetare för första gången sin egen fasta punkt i samhället. // År 1911 fick huset byggas ut för att anpassas till de allt mer trängande lokalbehoven. Trädgården runt huset gav rum åt mötesarrangemang och caféliv. // // Arbetarrörelsen växte och behoven ökade därmed och man planerade en nybyggnad. En byggnadsfond bildades år 1924 för att kunna finansiera en sådan. Medel till fonden avsattes från fackföreningsavgifterna. // // Redan 1930 anlitades arkitekten Gunnar Leche som utarbetade ett förslag, vilket låg färdigt 1934. Samtidigt förvärvade Föreningen Folkets Hus flera grannfastigheter i kvarteret Oxen. 1936 var över halva kvarteret i Folkets Hus ägo. Kriget kom emellan och försenade byggnadsarbetet. Det gamla Folkets Hus revs år 1947 och år 1950 invigdes ett nytt som inrymde expeditionslokaler, samlingslokaler, serveringar och en hotelldel. Här fanns också en efterlängtad teater som hyrs av Uppsala stad. // // Den senaste större ombyggnaden färdigställdes 1987. // // 2008 begärde föreningen sig i konkurs.

Se bilaga! | Skutskärs och Bodarnas arbetsmannaförening hade tagit upp Folkets Hus byggnation 1891. Skurskärs arbetarekommun initierade bildandet av Skutskärs, Harnäs och Bodarnas Byggnadsförening 1902, för byggande av ett Folkets Hus. // // 1906 bildades Skutskärs Folkets Hus förening, som 1913 uppförde ett Folkets Hus. 1926 tillsätts en byggnadskommitté, Folkets Hus Byggnadsförening u p a, för att bygga ett nytt Folkets Hus. Den gamla Folkets Hus föreningen går i likvidation 1942 och ersätts av den nya föreningen, Folkets Hus Byggnadsförening. // 1939 invigs den nya Folkets Hus byggnaden. //

Föreningen försattes 1983 i konkurs, men ombildades samma år under namnet Folkets Hus förening Österby-Dannemora nya. |

Fastigheten övertas av Håbo kommun 1967. |

Bildades under namnet Folkets Hus Byggnadsförening i Älvkarleö upa, Älvkarleby. Namnet ändrades 1986, då det nya Folkets Hus i Älvkarleö fick ett liknande namn, till det mera lokalanpassade Älvkarleby Folkets Hus Byggnadsförening upa. // // Folkets Hus som byggdes 1928 brann ned 1930 och återuppbyggdes 1931. // Föreningen begärde sig i likvidation år 2006, men då hade det inte bedrivits någon verksamhet eller funnits någon styrelse sedan årsmötet 2004. |

Föreningen registrerades 1939. |

Den 26 januari 1972, dagen innan första numret av Folket i bild/Kulturfront utkom, beslöt dåvarande arbetsgruppen i Uppsala att bilda avdelning. Verksamheten hade pågått hela hösten. // // 1994 beslutade årsmötet att uppsalaavdelningen skulle upplösas. Under de senaste åren hade föreningen inte haft någon verksamhet. // // Runt år 2000 återuppstod Uppsalaavdelningen. // |