Går samman med Övergrans Husmodersförening och bildar Håbo Husmodersförening 1973. |
Går samman med Övergrans Husmodersförening och bildar Håbo Husmodersförening 1973. |
Föreningens syfte var att mot förskottsbetalning erbjuda Uppsala Folkskoleseminariums elever ekonomiska fördelar, bland annat billiga måltider, samt genom föredrag ta upp frågor som rörde uppfostran och undervisning. |
Från och med 1960 sorterade avd 28:s medlemmar under avd 91 Uppsala. |
1961-1965: Storavd 9 Uppsala // 1965-1975: Distrikt 9 Uppsala // 1975-1983: Distrikt Uppsala-Västerås // 1983- ? : Distrikt 30 Västerås // // Se bilaga! | Historik // Avdelningen bildades 27/2 1918 som Svenska Hotell & Restaurangpersonalförbundet avd 9 Uppsala. // Den 27/2 1961 beslutades, i enlighet med kongressens beslut, att hädanefter beteckna den hittillsvarande avdelningen som sektion i Uppsala distrikt av Sv Hotell & Restau- // ranganställdas förbund. Storavdelning bildades av avdelningarna i Uppsala, Enköping och Sala. // Den 1/3 1961 tillfördes avdelningarna i Norrtälje och Hallstavik-Östhammar-Öregrund. Den 1/11 1961 tillfördes även avdelningen i Krylbo-Avesta. // Den 1/1 1962 tillfördes avdelningarna i Fagersta och Hedemora och i april avdelningen i Sigtuna-Märsta. Samtliga tillförda avdelningar bildade sektioner på respektive ort. // Hallstavik-Östhammar-Öregrund sektionen upphörde 1967 och ingick i Uppsala- // sektionen. // 1/11 1973 överfördes sektionerna i Krylbo-Avesta och Hedemora till Gävledistriktet. // 1/3 1974 överfördes sektionerna i Norrtälje och Sigtuna-Märsta till Stockholms distrikt. Den 1/5 1975 slås Uppsala distrikt och Västerås distrikt samman till Uppsala-Västerås distriktet. // 1983 ändras namnet till distrikt 30 Västerås och Uppsala blir åter Uppsalasektionen. // // // Angående arkivet // Handlingarna före 1961 avser avd 9 Uppsala. Efter 1961 avser handlingarna sektion 9 Uppsala, storavd 9 Uppsala, distrikt Uppsala eller distrikt Uppsala-Västerås. Där det varit möjligt att avgöra vilka handlingar som hör till vem, framgår av förteckningen. // // // Förteckning över fackklubbar som ingår i Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9 Uppsala sektion 9 Uppsala arkiv; serie F4. // // Domus Restaurang Uppsala // Esso Motorhotell Uppsala // Gästis-Lejonet Uppsala // KF Lager personalrestaurang // Restaurang Gillet Uppsala // SAS Catering Arlanda // Skoklosters Värdshus // Stadshotellet Enköping // Stadshotellet Norrtälje // Stadshotellet Sala // Stadshotellet Uppsala // Stadshotellet Öregrund //
1961 bildades en storavdelning; avd 9 Uppsala och den tidigare avdelningen blev sektion. // // Se bilaga! | Historik // Avdelningen bildades 27/2 1918 som Svenska Hotell & Restaurangpersonalförbundet avd 9 Uppsala. // 1952 tillkom medlemmar från Uppsala Kvinnliga Fackförening (se arkiv 228). // // Den 27/2 1961 beslutades, i enlighet med kongressens beslut, att hädanefter beteckna avdelningen som sektion i Uppsala distrikt av Sv Hotell & Restauranganställdas förbund. Storavdelning bildades av avdelningarna i Uppsala, Enköping och Sala. // Den 1/3 1961 tillfördes avdelningarna i Norrtälje och Hallstavik-Östhammar-Öregrund. Den 1/11 1961 även avdelningen i Krylbo-Avesta. // Den 1/1 1962 tillkom avdelningarna i Fagersta och Hedemora och i april avdelningen i Sigtuna-Märsta. Samtliga tillförda avdelningar bildade sektioner på respektive ort. // Hallstavik-Östhammar-Öregrund sektionen upphörde 1967 och ingick i Uppsala- // sektionen. // 1/11 1973 överfördes sektionerna i Krylbo-Avesta och Hedemora till Gävledistriktet. // 1/3 1974 överfördes sektionerna i Norrtälje och Sigtuna-Märsta till Stockholms distrikt. Den 1/5 1975 går Uppsala distrikt och Västerås distrikt samman till Uppsala-Västerås distriktet. // 1983 ändrades namnet till distrikt 30 Västerås och Uppsala blir åter Uppsalasektionen. // // // Angående arkivet // Handlingarna före 1961 avser avd 9 Uppsala. Efter 1961 avser handlingarna sektion 9 Uppsala, storavd 9 Uppsala, distrikt Uppsala eller distrikt Uppsala-Västerås. Där det varit möjligt att avgöra vilka handlingar som hör till vem, framgår detta av förteckningen. // // // Förteckning över fackklubbar som ingår i Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9 Uppsala sektion 9 Uppsala arkiv; serie F4. // // Domus Restaurang Uppsala // Esso Motorhotell Uppsala // Gästis-Lejonet Uppsala // KF Lager personalrestaurang // Restaurang Gillet Uppsala // SAS Catering Arlanda // Skoklosters Värdshus // Stadshotellet Enköping // Stadshotellet Norrtälje // Stadshotellet Sala // Stadshotellet Uppsala // Stadshotellet Öregrund //
1961 bildades en storavdelning; avd 9 Uppsala och den tidigare avdelningen blev sektion. // // Se bilaga! | Historik // Avdelningen bildades 27/2 1918 som Svenska Hotell & Restaurangpersonalförbundet avd 9 Uppsala. // 1952 tillkom medlemmar från Uppsala Kvinnliga Fackförening (se arkiv 228). // // Den 27/2 1961 beslutades, i enlighet med kongressens beslut, att hädanefter beteckna avdelningen som sektion i Uppsala distrikt av Sv Hotell & Restauranganställdas förbund. Storavdelning bildades av avdelningarna i Uppsala, Enköping och Sala. // Den 1/3 1961 tillfördes avdelningarna i Norrtälje och Hallstavik-Östhammar-Öregrund. Den 1/11 1961 även avdelningen i Krylbo-Avesta. // Den 1/1 1962 tillkom avdelningarna i Fagersta och Hedemora och i april avdelningen i Sigtuna-Märsta. Samtliga tillförda avdelningar bildade sektioner på respektive ort. // Hallstavik-Östhammar-Öregrund sektionen upphörde 1967 och ingick i Uppsala- // sektionen. // 1/11 1973 överfördes sektionerna i Krylbo-Avesta och Hedemora till Gävledistriktet. // 1/3 1974 överfördes sektionerna i Norrtälje och Sigtuna-Märsta till Stockholms distrikt. Den 1/5 1975 går Uppsala distrikt och Västerås distrikt samman till Uppsala-Västerås distriktet. // 1983 ändrades namnet till distrikt 30 Västerås och Uppsala blir åter Uppsalasektionen. // // // Angående arkivet // Handlingarna före 1961 avser avd 9 Uppsala. Efter 1961 avser handlingarna sektion 9 Uppsala, storavd 9 Uppsala, distrikt Uppsala eller distrikt Uppsala-Västerås. Där det varit möjligt att avgöra vilka handlingar som hör till vem, framgår detta av förteckningen. // // // Förteckning över fackklubbar som ingår i Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9 Uppsala sektion 9 Uppsala arkiv; serie F4. // // Domus Restaurang Uppsala // Esso Motorhotell Uppsala // Gästis-Lejonet Uppsala // KF Lager personalrestaurang // Restaurang Gillet Uppsala // SAS Catering Arlanda // Skoklosters Värdshus // Stadshotellet Enköping // Stadshotellet Norrtälje // Stadshotellet Sala // Stadshotellet Uppsala // Stadshotellet Öregrund //
1 oktober 1952 övergick Uppsala Kvinnliga Fackförenings medlemmar till Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9. Där bildade de en festvåningssektion. |
1970 reorganisering av arbetsklubben som tidigare varit verksam på Arlanda. |
1971 reorganiserades den inom företaget tidigare arbetande arbetsplatsklubben. |
1908 namnbyte från Uppsala Hospitals och Asyls Sjukvårdsbetjänings fackförening. // 1931 namnbyte till Statens Sinnessjukvårdspersonals förbund avd 001 Uppsala. |
Den absolutistiska nykterhetsföreningen Hoppets Här bildades den 18 oktober 1876, efter det att den amerikanske kämpen Eli Johnson besökt och hållit föredrag i Uppsala. Till ordförande valdes baptistpastorn C G Lagergren. // // Möten hölls växelvis i Lutherska missionshuset, Metodist- och Baptistkapellen. |
Bengt Hollén föddes i Mariefred 10/12 1910. Föräldrar var skomakare- // mästare Oskar Hollén och hans hustru Anna, född Sahlström. Familjen flyttade till Uppsala 1916 och Bengt kom, efter avslutad skolgång, att arbeta hos sin far. Han kom senare att verka som gymnastik- och idrottslärare. Intresset för handikappades problem ökade med åren och då skomakeriet lades ner blev han på heltid verksam inom handikappidrotten. Bengt Hollén var ledamot i handikappidrottens förbundsstyrelse samt ansvarig utgivare för tidskriften "Handikappidrott". Avled i april 1981. |
Föreningen var under ett antal år vilande, men nystartades i samband med 120-årsårsjubiléet 2004. |
Föreningens uppgift var att i samarbete med den centrala Hjälpkommittén för Finlands barn bedriva hjälpverksamhet för finska barn. |
Bildades för att ge Jumkils hemvärn äganderätten till hemvärnsgården och den tomt där den är uppförd för att dessa inte skulle tillfalla staten. Stod för hemvärnsgårdens drift och underhåll. Upphörde i samband med en sammanslagning med Jumkils bygdegårdsförening. |
Bildades ur den år 1988 nedlagda Uppsala läns Hemslöjdsförening (1915-1988). |
Bildades ur den år 1988 nedlagda Uppsala läns Hemslöjdsförening (1915-1988). |
Verksamheten omfattar Trögd, Åsunda, Lagunda och Hagunda härader samt Härnevi och Övergrans socknar. Gillet förvärvade Härkeberga kaplansgård där man även byggde upp en hembygdsgård. |
Verksamheten omfattar Trögd, Åsunda, Lagunda och Hagunda härader samt Härnevi och Övergrans socknar. Gillet förvärvade Härkeberga kaplansgård där man även byggde upp en hembygdsgård. |
Bildades under namnet Alunda Hembygdsförening. // 1929 vidgades föreningens område till att omfatta Tuna, Stavby varvid namnet ändrades till Södra Olands Hembygdsgille. // 1980 antogs nuvarande namn. |
Bildades under namnet Alunda Hembygdsförening. // 1929 vidgades föreningens område till att omfatta Tuna, Stavby varvid namnet ändrades till Södra Olands Hembygdsgille. // 1980 antogs nuvarande namn. |
Bildades i samband med att Knivsta sockens magasinskassa upphörde. Magasinskassans tillgångar överfördes till det nybildade Knivsta Hembygdsgille. |
Bildades i samband med att Knivsta sockens magasinskassa upphörde. Magasinskassans tillgångar överfördes till det nybildade Knivsta Hembygdsgille. |
Se bilaga! | Vänge Hembygdsförening bildades 1950 med Ekeby kvarns räddning som huvuduppgift. Under de första åren av 50-talet blev emellertid också frågan om Ekeby bys bevarande aktuell. 1959 tillsatte Upplands Fornminnesförening en kommittè - "1959 års Ekeby- // kommitté" - för att utreda möjligheterna att göra Ekeby by till ett kulturreservat. // I juni 1961 beslöts att Vänge Hembygdsförening genom 10 års arrende skulle överta vissa byggnader i byn. En kommitté tillsattes inom hembygdsföreningen som fick hand om alla Ekebyärenden. Denna kommitté gavs samtidigt egen ekonomi. // // 1972, efter ett års förlängning, återgick byns förvaltning till Stiftsnämnden i Uppsala.
Se bilaga! | Vänge Hembygdsförening bildades 1950 med Ekeby kvarns räddning som huvuduppgift. Under de första åren av 50-talet blev emellertid också frågan om Ekeby bys bevarande aktuell. 1959 tillsatte Upplands Fornminnesförening en kommittè - "1959 års Ekeby- // kommitté" - för att utreda möjligheterna att göra Ekeby by till ett kulturreservat. // I juni 1961 beslöts att Vänge Hembygdsförening genom 10 års arrende skulle överta vissa byggnader i byn. En kommitté tillsattes inom hembygdsföreningen som fick hand om alla Ekebyärenden. Denna kommitté gavs samtidigt egen ekonomi. // // 1972, efter ett års förlängning, återgick byns förvaltning till Stiftsnämnden i Uppsala.
Bildades en Hembiträdesförening redan 1919, men denna lades ner 1921. |
Bildades en Hembiträdesförening redan 1919, men denna lades ner 1921. |
Föreningen återuppstod 1983 efter ett års vila. |
Föreningen återuppstod 1983 efter ett års vila. |
1941 invigdes pensionärshemmet Hem för Gamla (Götgatan 7). // 1961 ändrades namnet till Anna-gården, till minne av församlingssystern // Anna Forsström. // 1946 övertogs huvudmannaskapet av, den samma år bildade, stiftelsen // Uppsala missionsförsamlings sociala verksamhet (se eget arkiv). // 1972 upphörde verksamheten. |
1884 beslöt Tierps Norra Hästförsäkringsförening att utvidga sitt upptagningsområde och bildade då Tierp och Tolfta socknars Hästförsäkringsförening. |
Upphörde p g a att hästminskningen inom jordbruket ledde fram till att föreningen inte längre hade någon meningsfull uppgift. |
Den 18 december 1913 samlades ett antal kvinnor i Härnösand på initiativ av jägmästare W Smith för att försöka få till stånd en lokalförening av röda korsets kvinnoförening.
Föreningen konstituerades den 30 december med landshövdingskan Agnes Ström som ordförande. 1915 ändrades namnet till Hänösands röda korskrets. Kretsen utvidgade sin verksamhet till att omfatta området från Härnösand t o m Nyland och Björkåbruk, från 1930 enbart Härnösand.
Man blev snabbt mycket aktiv i samband med första världskriget och fortsatte senare med insamlingar till olika ändamål, t ex barnkolonier i Hälletorp och Smitingen, barnhem i Tyskland, vilohemmet Mors vila i Hässjö m m.