Föreningen bildades då IK Sirius Kanotsektion bröt sig ur organisationen och blev självständig. Man har förutom kanotidrotten även ägnat sig åt gymnastik, orientering och skidor. |
Föreningen bildades 1916 av Sven Thorell och några likasinnade intresserade av paddling och segling. På programmet hade man kanotpaddling kanot- och skridskosegling samt simning. Paddlingen blev snabbt framgångsrik och föreningen tog flera SM-tecken både individuellt och i lag. Med tiden förändrades föreningens aktivitet via segelkanoter till en ren jolleseglarklubb med koncentration på ungdomsverksamhet avseende Optimist och E-jolle. |
Föreningen bildades som andelsförening under namnet Bergsbrunna Byggnadsförening. Syftet var att uppföra en lokal för arbetare och arbetarrörelsens organisationer i Danmarks socken. // // Föreningen ombildades 2009 till en ideell förening med namnet Bergsbrunna Bygdegårdsförening, som fick överta Kamratgårdens fastighet och övriga tillgångar samt skulder och övriga förbindelser. |
Föreningen bildades som andelsförening under namnet Bergsbrunna Byggnadsförening. Syftet var att uppföra en lokal för arbetare och arbetarrörelsens organisationer i Danmarks socken. // // Föreningen ombildades 2009 till en ideell förening med namnet Bergsbrunna Bygdegårdsförening, som fick överta Kamratgårdens fastighet och övriga tillgångar samt skulder och övriga förbindelser. |
Bildades 1885 under namnet Vaktmästareföreningens sjuk- och begravningskassa Uppsala. // Ombildades 1941 till kamratförening men bedrev även i fortsättningen hjälpverksamhet bland medlemmarna. |
Kalervo Matias Kujala (6. maaliskuuta 1927 – 27. maaliskuuta 1998)[1] oli ruotsinsuomalainen kirjailija. Hän julkaisi yhdeksän teosta sekä useita novelleja, pakinoita, lehtirunoja omalla nimellään ja eri nimimerkeillä. Hänen romaaneihinsa kuuluvat muun muassa "Kun Ruotsi pysähtyi" (1977) ja "Kielon jäähyväiset" (1997). [2025-04-08 https://fi.wikipedia.org/wiki/Kalervo_Kujala]
Bildades 1/10 1919 genom utbrytning ur avd 5 av Sv Kakelugnsmakare- förbundet. Avdelningen bestod av fajansarbetare. Upphörde 31/5 1924 och ingick åter i Sv Kakelugnsmakareförbundets avd 5 Uppsala. Denna avdelning kallade sig även för Uppsala Fajansarbetare- fackförening. |
Bildades 1/10 1919 genom utbrytning ur avd 5 av Sv Kakelugnsmakare- // förbundet. Avdelningen bestod av fajansarbetare. // Upphörde 31/5 1924 och ingick åter i Sv Kakelugnsmakareförbundets avd 5 Uppsala. Denna avdelning kallade sig även för Uppsala Fajansarbetare- // fackförening. |
"Avd 5" framgår först fr o m 1924 till 1926. // Det har funnits en avd 42 tidigare som går upp i avd 5 1924. // Avd 42 bröt sig ur 1919 och återanslöts 1924. |
"Avd 5" framgår först fr o m 1924 till 1926. // Det har funnits en avd 42 tidigare som går upp i avd 5 1924. // Avd 42 bröt sig ur 1919 och återanslöts 1924. |
Se bilaga! | Vid ett gemensamt möte med templen 31 Thor, 1575 Svea och 1100 Wasaborg den 24 oktober 1914 beslöt man att starta en kaférörelse. Det första kaféet låg på Svartbäcksgatan 9 i Uppsala och hette Café Temperance. // // 1920 lades templet 1100 Wasaborg ned och kaférörelsen sköttes fortsättningsvis av 31 Thor och 1575 Svea. // // 1934 utvidgades kaférörelsen på två håll i staden. Dels öppnade konditoriet på Bangårdsgatan 13 och dels inköptes Rosenlund i Kronparken. Café Temperance avvecklades 1950 och konditoriet på Bangårdsgatan 1968. // // 1976 avvecklades kaférörelsen helt.
Bildningsåret är oklart eftersom handlingar saknas före 1918. Säkert är dock att sällskapet existerade 1887. Detta är omskrivet i årsmötesprotokoll 1947, då man arrangerade en 60-årsbal. // Sällskapet Jultomtarna bedrev en hjälpande verksamhet. Efter behovs- // prövning av föräldrars ansökningar utsågs varje år de barn som var mest i behov av kläder och skor. Även julfester anordnades. // // Se bilaga! | Enligt styrelseprotokoll den 7 april 1975: // . . . // § 4 Då något behov av hjälpverksamhet enligt sällskapets syftemål icke längre föreligger, enär alla barnfamiljer numera erhåller statliga barnbidrag, beslutades att verksamheten nedlägges och att Sällskapet Jultomtarna därigenom upplöses. // // § 5 Beslutades att sällskapets kassabehållning, kr 17:- jämte upplupen ränta enligt sparbanksbok nr 7 415-8 överlämnas till Lutherhjälpen i Enköping genom insättning till dess postgiro, konto nr 237986-5. // // § 6 Uppdrogs åt Gösta Olsson att ombesörja dödande av sparbanksböcker samt att medlen översändes till Lutherhjälpen, ävenså att överlämna samliga protokolls- och räkenskapsböcker till stadens arkiv för eventuella framtida intresse." // . . . // //
Uppsala Julfemma distribuerade medel till diverse humanitära organisationer, bl a Röda Korset, Uppsala Samhjälp m fl. // Då organisationen lades ned 1977 övergick insamlingen i kyrkans regi. Insamlingens namn ändrades då till "Diakoniinsamlingen Uppsala Julfemma". |
Under 1800-talets slut bildades jordbrukarföreningar av två slag: // 1) politiska föreningar som senare anslöt sig till Bondeförbundet eller Jordbrukarnas Riksförbund eller 2) icke-politiska föreningar som var primärföreningar till SLR, Svenska Lantmännens Riksförbund. // // Västra Tierps Jordbrukareförening var troligen en primärförening till SLR. Föreningen avvecklades p.g.a. dålig anslutning 1916 och man anslöt sig istället till Bondeförbundet. |
Under 1800-talets slut bildades jordbrukarföreningar av två slag: // 1) politiska föreningar som senare anslöt sig till Bondeförbundet eller Jordbrukarnas Riksförbund eller 2) icke-politiska föreningar som var primärföreningar till SLR, Svenska Lantmännens Riksförbund. // // Västra Tierps Jordbrukareförening var troligen en primärförening till SLR. Föreningen avvecklades p.g.a. dålig anslutning 1916 och man anslöt sig istället till Bondeförbundet. |
Einar Jonsson föddes i Harnäs 1905. // Efter avslutad skolgång arbetade han som fabriksarbetare på Skutskärsverken. // Fackligt aktiv i pappersindustriarbetareförbundet avd 2 Skutskär. // Politiskt aktiv i Skutskärs SSU-klubb och Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun samt SAP partidistrikt. // Var riksdagsman 1940-1949. 1948 blev han länsbostadsdirektör i Uppsala län. Avled 1957. |
Förbundet bildades efter att ha varit sektion i Upplands Idrottsförbund. |
Se bilaga! | Fungerade som en paraplyorganisation för olika medlemsorganisationer. // // ISAK i Uppsala har existerat i två omgångar, en första gång 1978. Afrikagruppen i Uppsala var en av de drivande föreningarna. På riksnivå bildades ISAK 1979. Man genomförde kampanjveckor, där man arbetade med att få detaljister och konsumenter att bojkotta Sydafrikanska varor. // // I början på 1980-talet somnade organisationen i Uppsala in, men återuppväcktes 1985. Har ingen verksamhet idag (1993). // // Se även Afrikagrupp Uppsala. // // ISAKs handlingar var från början införda i fyra pärmar. I Uppsala Afrikagrupps pärmar från 1979-1989 fanns även flikar med ISAKs handlingar. Handlingarna från UAGs och ISAKs pärmar plockades ur vid förtecknandet och sorterades in i serier.
1971 upphörde IOGT:s studieförbund avd 61. Den sammanslogs med NTO:s studieverksamhets lokalavd i Uppsala till en enda studieavd. // // Lokalavd 61:s tillgångar och skulder överfördes till den nya studie- // avdelningen i Uppsala, IOGT-NTO:s studieverksamhet i Uppsala. |
1971: NBV avd Gimo (senare NBV Östhammar) |
Lokalavdelningen bildades den 17 mars 1950. |
Föreningen bildades den 25 november 1926 som en loge inom IOGT. De första sju åren tillhörde logen Stockholms distrikt och Sundbybergs kretsloge, men p g a gränsregleringar 1933 överfördes logen 4845 Viljan till Upplands distrikt av IOGT. // // 1928 bildades en andelsförening och ett ordenshus byggdes. |
Föreningen bildades den 1 januari 1899 som en loge inom IOGT. Ett år senare beslöt medlemmarna att inköpa ett standar för 125 kr. // 1902 bildades en byggnadsförening och under sommaren samma år byggdes ett ordenshus. Huset invigdes den 26 december 1904. // 1905 bildades en hornmusikkår. // 1915 startade den första studiecirkeln. Föreningen har också ägt ett bibliotek som 1952 överläts till Björklinge kommun. // Logen uppgick ca 2004 i IOGT-NTO Uplands Banér 751 Vattholma (IOGT). |
Se bilaga1! | På våren 1881 bildades den första IOGT-logen i Uppsala; 38 Uppsala. Den upplöstes dock redan efter någon månad. På hösten samma år gjordes ett nytt försök att bilda en godtemplar-loge i Uppsala. Den 15 oktober 1881 instiftas logen Oden, som får den nedlagda logen 38 Uppsalas nummer. Logen tillhör då den Malinska ordensgrenen av IOGT. // // I början av år 1882 hade logen vuxit så mycket att man beslöt att dela den. 12 medlemmar gick ur och bildade logen 82 Yngve Frey. // // Då logen 1885 fattade beslut om att förtärandet av öl inte skulle anses som ett brott, ingrep storlogen. Logen befanns brottslig och dess charter återkallades. Den del av logens medlem-mar gick då över till den Hickmanska ordensgrenen, där logen upptogs som nr 868 Oden. // // När de båda ordensgrenarnas storloger sammanslogs 1887, anhöll logerna 868 Oden och 727 Friskt Mod att få förena sig till en loge; nr 38 Oden. Detta beviljades eftersom logenumret 38 var vakant. // // Personstrider och en långvarig process rörande logens pengar och inventarier gjorde att det dröjde några år innan arbetet inom logen kunde återupptas. De följande åren låg logearbetet nästan helt och hållet nere och först under hösten 1893 började ett mer framgångsrikt arbete. // // I likhet med övriga Uppsalaloger måste 38 Oden länge föra en ambulerande tillvaro. År 1882 bildade Uppsalalogerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten en gemensam ekonomiförening som bl a hade ansvaret över logernas lokalfrågor. (Se IOGT, S:t Eriks Gille.) Först 1903 fick logen en permanent lokal i det hus som Uppsalalogernas fastighets-förening inköpte vid Slottskällan. (Se IOGT, Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a.) // // År 1900 bildade Uppsalalogerna en ungdomsloge; 247 Per Wieselgren. Uppsalalogerna har haft många gemensamma verksamheter. Under lång tid hade man gemensamma sommarmöten. I slutet av 1960-talet började man samordna program och mötesverksamheten även under resten av året. (Protokoll, verksamhets- och revisionsberättelser, rapporter samt kassabok för Uppsalalogernas gemensamma möten har införtecknats i IOGT logen 220 Templarvaktens arkiv.) // // När IOGT och NTO går samman 1970, sker även en sammanslagning av 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten till IOGT-NTO lokalföreningen 38 Uppsala. // // Upphörde 2002 p.g.a. sammanslagning med IOGT-NTO Thor 31. Dessa två föreningar bildade den nya föreningen 31 Drabanten.
Föreningen bildades den 14/12 1902 som en loge inom IOGT. // Efter att ha hyrt lokal på två olika ställen i Tibble by, väcktes förslag om byggande av ett eget ordenshus i februari 1904. En byggnadsförening bildades den 27 november samma år och den 16 september 1906 kunde ordenshuset invigas.1934 bildades en ungdomsloge; 1257 Topelius. // Namnbyte 1970 till IOGT-NTO Upplands Vakt 3117. Föreningen har varit vilande under 1990-talet. Ordenshuset såldes 1994 till SK Iron. 2002 övertas ordenshuset av PRO Björklinge. |
Se bilaga! | Föreningen bildades 1883 som en loge inom IOGT. // 1 november samma år bildades en musikkår. // // På våren 1884 inköptes en skarpskyttepaviljong som flyttades till ordenshusets nuvarande plats. Paviljongen utvidgades och inreddes till logelokal. Snart blev dock lokalen för trång och föreningen byggde ett nytt hus på samma plats. // // I början av 1890-talet uppstod stridigheter mellan några av logens medlemmar, vilket resulterade i att en del medlemmar gick ur logen och bildade en ny; 1776 Lenaborg. // 1903 bildades en ungdomsloge; 511 Vårblomman. // // En syförening, en sångkör och ett folkdanslag har verkat inom föreningen. // 1924 bildades en byggnadsförening. // 1935 startade en SGU-avdelning på orten; avd 436 Ungdomsbanéret.
Ungdomslogen bildades den 5 april 1908. |
UNF avd 15 Framåt är en reorganisering av SGU avd 15 Framåt som föranleddes av sammanslagningen av IOGT och NTO och dess ungdomsverksamhet 1970. |
Se bilaga! |
Se bilaga | Logen 1984 Svensken bildades den 8 april 1894 av folkskollärare J F Lundin, Tierp i den södra flygelbyggnaden vid Fors herrgård, där logen sedan under två år höll sina möten. 1896 hyrdes lokalen ut för annat ändamål, varför logen för en tid framåt fick lägga ned sitt arbete. // Vid ett möte den andra januari 1898 beslutades att återuppta verksamheten och förlägga den till stationssamhället. Lokalfrågan var fortfarande besvärlig och man fick under de närmaste åren hyra in sig i olika lokaler. // Redan 1900 väcktes förslag om uppförande av ett eget ordenshus och en byggnads-förening bildades. Ekonomifrågan var inte lätt att lösa och det dröjde till år 1904 innan lokalen kunde uppföras. // 1918 såldes den först uppbyggda fastigheten men logen fortsatte att hålla sina möten där till den nya lokalen, Sveasalen, vid nyåret 1924 stod färdig för inflyttning. // // Tillkomsten av den nya ordenslokalen gjorde det möjligt för logen att utvidga sitt arbete genom bl a folkdanslag, amatörteater, studiecirkel och biblioteksverksamhet. // // År 1925 inköptes en del instrument så att Sveaorkestern kunde påbörja sitt arbete. Detta arbete utvidgades genom den 1929 bildade musikcirkeln. Orkestern fortsatte sin musik- // utövning under namnet Tierps Köpings Amatörorkester. // // 1905 bildades ungdomslogen Hoppets här. // // 1932 beslöt en grupp yngre medlemmar att bilda en avdelning av SGU, Kamratringen 402 Tierp // //
Föreningen bildades den 26 december 1906 som en loge inom IOGT. // 1909 bildades en ungdomsloge. // Föreningen ägde en egen lokal i Granhälla i Valö. |
Se bilaga! | Lokalföreningen bildades den 10 april 1904 som ett tempel inom TO. P g a organisa- // toriska förändringar på riksnivå har föreningen varit tempel inom TO (1904-1922), lokalförening inom NTO (1922-1970) och inom IOGT-NTO (1970- ). Enligt föreningens 15-årshistorik 1919 var den egentliga orsaken till bildandet "väl en önskan att kunna bereda befolkningen i den illa beryktade stadsdelen Petterslund tillfällen till någon andlig förströelse". // // Vid föreningens bildande inköptes det nedlagda TO templet 1068 Påskliljans protokollsbok och medlemsmatrikel. Möten höll man i en hyrd lokal i Petterslund. // // Den 25 oktober 1904 bildade templen 1575 Svea, 31 Thor och 1100 Wasaborg barn- // templet 77 Linnéa. 1917 beslutades att 1575 Svea ensam skulle ha ansvaret för barn- // templet. Från 1929 ändrades namnet till ungdomstemplet 77 Linnéa. // // 1905 tillsattes en lokalkommitté inom föreningen, vilken 1910 bytte namn till byggnads- // kommitté. En särskild byggnadsfond inrättades. När byggnadsföreningen Svea u p a bildades 1916 överlämnades fondens medel till byggnadsföreningen. Föreningen inköpte den s k Thalenska gården, Salnecke 5. Ett nytt hus byggdes på tomten dit föreningen flyttade. // // 1908 tillsatte 1575 Svea och 31 Thor var sin sommarhemskommitté. Det första sommar- // hemmet låg vid Hammarby och invigningen ägde rum den 28 maj 1908. Året därpå er- // sattes kommittéerna av Uppsala Templares Sommarhemsförening. Verksamheten vid sommarhemmet i Hammarby pågick i tio år och upphörde 1918. // // 1912 bildades ett teatersällskap tillsammans med templet 31 Thor. // 1914 startade 1575 Svea tillsammans med övriga Uppsala-tempel en kaférörelse på Svartbäcksgatan 9. Café Temperance bildades 1915 av templen 1575 Svea, 31 Thor och 1100 Wasaborg. Föreningarna Thor och Sveas kaférörelse drevs fram till år 1976. // // 1918 bildades en avdelning av Templarnas Studie- och ungdomsförbund, TSU, inom föreningen; 74 Unga Viljor. Efter sammanslagningen av TO och NGTO 1922 fick studie- // cirkeln ett nytt nr och tillhörighet i NTO:s studieförbund; 2102 Unga Viljor. // // 1923 bildades ungdomsavdelningen 109 Heimdal av 1575 Svea och 31 Thor. // Petterslunds föreläsningsförening kan räkna föreningen 1575 Svea som sin upphovsman. Föreläsningsverksamheten bedrevs något år av 1575 Svea, men då ekonomin ej klarade utgifterna för denna verksamhet bildades en särskild förening för detta ändamål. // // Under 1930- och 1940-talen fanns Uppsala NTO Teateramatörer som bestod av medlemmar ur föreningarna 1575 Svea och 31 Thor. // 1963 bildade 1575 Svea och 31 Thor NTO:s Ungdomsverksamhet i Uppsala.
Föreningen bildades den 7/2 1891 som ett tempel inom TO. // // På grund av organisatoriska förändringar på riksnivå, har föreningen varit tempel inom TO (1891-1922), lokalförening inom NTO (1922-1970) och inom IOGT-NTO (1970-1974). // // Vid möte den 26/8 1974 beslutade medlemmarna att lägga ned föreningen. |
Se bilaga! | Föreningen bildades den 18 mars 1894 som en loge inom IOGT. Under de första åren hyrde föreningen möteslokaler på olika håll. År 1900 inköptes en stuga i Månkarbo där man höll sina möten fram till 1914. Föreningen hade då köpt ny mark där medlemmarna uppförde ett eget ordenshus. Samma år bildades en byggnadsförening, senare benämnd logen Söderborgs ekonomiförening u p a. // // 1909 bildades en ungdomsloge; Söderborgs Framtid. // // 1917 grundade föreningen ett lånebibliotek. // // Studiecirklar, teaterklubbar, idrottsverksamhet, musikundervisning för ungdomar och biografverksamhet har ingått i föreningens verksamhetsområde. // // Den 1 november 1971 bildades en UNF-avdelning; UNF 1969 Månkarbo.
Föreningen bildades den 1 oktober 1933 som en lokalförening inom NTO. Verksamheten upphörde i slutet av 1960-talet. Endast ungdomsverksam- // heten drevs därefter inom sina respektive föreningar. // 1991 beslutade man att föreningen skulle upphöra, vilket formellt genomfördes först 1997. |
När IOGT och NTO gick samman 1970 gick NTO-föreningen 412 Bodarnas Framtid och IOGT-logen 1268 Bofast samman och bildade IOGT-NTO 412 Skutskär. |
Bildas inom IOGT. // Föreningen saknade verksamhet under den senaste perioden. // 1999 övergår de kvarvarande medlemmarna till IOGT-NTO 1484 Trägen Vinner i Gårdskär. |
Se bilaga! | Föreningen bildades den 29 oktober 1896 som en loge inom IOGT. // Till en början hyrdes den s k rösträttslokalen i Libbarbo för logens möten. Senare hyrde man lokal i skolan vid Örbyhus gård. År 1903 tillsattes en byggnadskommitté för att undersöka möjligheterna att bygga ett nytt hus för logen. En byggnadsföreningen bildades av såväl IOGT-medlemmar som andra intresserade på orten och den 26 december kunde det nya ordenshuset invigas. 1931 inlöste logen de sista andelarna i ordenshuset och logen blev ensam ägare. Under 1927 utfördes om- och tillbyggnader av huset. // // 1942 startade logen en egen biografverksamhet, Örbyhus-Biografen, som visade filmer i ordenshuset. Under andra världskriget tjänstgjorde ordenshuset under långa tider som militär- och flyktingförläggning. // // 1906 bildades en ungdomsloge; 892 Örbyhus. // // 1929 bildades en musikcirkel inom logen och 1942 startade Örbyhus sångcirkel sin verksamhet. // // På grund av organisationsförändringar på riksnivå 1970, blir 2302 Linnéa en lokalförening inom IOGT-NTO.
I juli 1975 ingår Norundakretsen i Uppsalakretsen. |
Föregångare: IOGT kretsloge Stjärnan. // 1971-1973 IOGT-NTO krets Oland-Roslagen // 1973-1974 IOGT-NTO krets Nordöstra // // Kretsen var vilande från 1991. Upphörde 1998. |
1907-1957: IOGT krets Torgny // 1957: IOGT krets Norunda // 1975: Uppgår i Uppsalakretsen |
Kretsen bildades inom IOGT-NTO 1973 genom en sammanslagning av kretslogerna Norduppland 1 och Harmoni. |
Kretsen bildades inom IOGT den 27 januari 1957 genom en samman- // slagning av kretslogerna Trohet och Älvkarleby. Kretsen omfattade då IOGT-loger i Älvkarleby, Västland, Österlövsta och Hållnäs. // // 1973 beslutas om sammanslagning av kretsarna Norduppland 1 och Harmoni till Norupplandskretsen 2. |
Kretsen bildades som kretsloge inom IOGT 1925 genom sammanslagning av kretslogerna Tierp och Bergfast. // 1973 sker en sammanslagning av kretsarna Harmoni och Norduppland. |