Logen bildades den 21 december 1913. // Logens arbete låg nere under nio månader 1914, men reorganiserades // den 19 januri 1915. |
Föreningen bildades den 19 november 1894 som en loge inom IOGT. Under de första åren höll föreningen sina möten i olika förhyrda lokaler. År 1900 inköptes en tomt för 150 kronor där medlemmarna byggde sig ett ordenshus. // År 1909 bildades Skärplinge Godtemplares Fastighetsförening som fick ansvaret för den ekonomiska förvaltningen. // 1909 bildades också en ungdomsloge; 1141 Kamraten. |
Tillhörde den Hickmanska grenen. Går samman med den Malinska IOGT logen Friskt Mod varvid IOGT 727 Modig bildas. |
Logen bildades den 24 februari 1895. Från 1903 disponerade man en egen möteslokal. 1 april 1910 bildades en ungdomsloge; 1181 Solstrålen. // // Vid logemöte den 31 januari 1940 beslutade medlemmarna att nedlägga logen. 1956 tas beslutet i Sveriges storloge av IOGT. |
Bildas inom IOGT. // Föreningen saknade verksamhet under den senaste perioden. // 1999 övergår de kvarvarande medlemmarna till IOGT-NTO 1484 Trägen Vinner i Gårdskär. |
Se bilaga! | Logen instiftades den 13 november 1897. // Några år tidigare hade försök gjorts att bilda nykterhetsföreningar på Singö, först en blåbandsförening, sedan ett tempel av templarorden, men föreningarnas livslängd blev kortvarig. Därför trodde många att den nybildade IOGT-logen snart skulle gå samma öde till mötes, särskilt som logen inte hade en egen lokal utan måsta hålla möten hemma hos medlemmarna. En byggnadskommitté tillsattes och efter några år förvärvades en tomt i Boda där medlemmarna byggde ett ordenshus. På 10-årsdagen för logens bildande invigdes det nya ordenshuset. // // Den 4 april 1908 bildades en ungdomsloge; 1016 Vårliljan. // // 1969 såldes ordenshuset.
Vid logemöte den 7 februari 1950 beslutade man om nedläggning av logen och att kvarvarande medlemmar skulle övergå till logen 5099 Bälinge. |
Föreningen bildades den 26 december 1906 som en loge inom IOGT. // 1909 bildades en ungdomsloge. // Föreningen ägde en egen lokal i Granhälla i Valö. |
Logen bildades den 26 januari 1902. // Under åren 1908-1911 låg verksamheten nere, men år 1912 återupptogs arbetet igen. |
Se bilaga | Logen 1984 Svensken bildades den 8 april 1894 av folkskollärare J F Lundin, Tierp i den södra flygelbyggnaden vid Fors herrgård, där logen sedan under två år höll sina möten. 1896 hyrdes lokalen ut för annat ändamål, varför logen för en tid framåt fick lägga ned sitt arbete. // Vid ett möte den andra januari 1898 beslutades att återuppta verksamheten och förlägga den till stationssamhället. Lokalfrågan var fortfarande besvärlig och man fick under de närmaste åren hyra in sig i olika lokaler. // Redan 1900 väcktes förslag om uppförande av ett eget ordenshus och en byggnads-förening bildades. Ekonomifrågan var inte lätt att lösa och det dröjde till år 1904 innan lokalen kunde uppföras. // 1918 såldes den först uppbyggda fastigheten men logen fortsatte att hålla sina möten där till den nya lokalen, Sveasalen, vid nyåret 1924 stod färdig för inflyttning. // // Tillkomsten av den nya ordenslokalen gjorde det möjligt för logen att utvidga sitt arbete genom bl a folkdanslag, amatörteater, studiecirkel och biblioteksverksamhet. // // År 1925 inköptes en del instrument så att Sveaorkestern kunde påbörja sitt arbete. Detta arbete utvidgades genom den 1929 bildade musikcirkeln. Orkestern fortsatte sin musik- // utövning under namnet Tierps Köpings Amatörorkester. // // 1905 bildades ungdomslogen Hoppets här. // // 1932 beslöt en grupp yngre medlemmar att bilda en avdelning av SGU, Kamratringen 402 Tierp // //
Logen bildades under namnet Mimers Brunn. |
Logen bildades inom den malinska grenen av IOGT. (1887 förenas de malinska och hickmanska grenarna). // 1888 sker en sammanslagning av logerna 848 Upsala Vapen och 869 Upsala Vapen till logen 848 Upsala Vapen. |
Logen bildades den 7 maj 1941. Vid logemöte den 8 september 1948 beslöt man att nedlägga logen, vilket skedde 1949. |
Föreningen bildades den 1 januari 1899 som en loge inom IOGT. Ett år senare beslöt medlemmarna att inköpa ett standar för 125 kr. // 1902 bildades en byggnadsförening och under sommaren samma år byggdes ett ordenshus. Huset invigdes den 26 december 1904. // 1905 bildades en hornmusikkår. // 1915 startade den första studiecirkeln. Föreningen har också ägt ett bibliotek som 1952 överläts till Björklinge kommun. // Logen uppgick ca 2004 i IOGT-NTO Uplands Banér 751 Vattholma (IOGT). |
Föreningen bildades den 25 november 1926 som en loge inom IOGT. De första sju åren tillhörde logen Stockholms distrikt och Sundbybergs kretsloge, men p g a gränsregleringar 1933 överfördes logen 4845 Viljan till Upplands distrikt av IOGT. // // 1928 bildades en andelsförening och ett ordenshus byggdes. |
Uppsala Bokbinderiarbetareförening bildades 1887, för att vid inträffad arbetslöshet understödja sina medlemmar. // 1888 beslöt man att ändamålet med föreningens verksamhet skulle bli att endast vid sjukdom understödja sina medlemmar. |
Se bilaga! | De fackliga, kulturella och politiska arbetarrörelsernas centrala organ beslutar att // starta verksamheten i Uppsala 1943. Syftet var att tillvarata arbetarrörelsens i Uppsala handlingar. // // Verksamheten styrdes av arkivnämnden, bestående av Uppsala Fackliga Central- organisation (U.F.C.O.), Uppsala ABF-avdelning och Uppsala Arbetarekommun. 1960-1971 hålls inga protokollförda möten. Arbetet drivs då i regi av ABF. // // Verksamheten upphörde och övertogs 1986 av Folkrörelsearkivet för Uppsala län.
Se bilaga! | Samarbetsorgan som skall främja kontakten mellan länets bygdegårdsföreningar som är medlemmar, riksförbundet och myndigheter. Man bistår i ekonomiska frågor och i ordnandet av aktiviteter på bygdegårdarna. Även flera organisationer med landsbygds- förankring är stödmedlemmar. // // Distriktet bytte namn 1974 till Upplands distrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund i sam- // band med att Upplandsdelen av Stockholms län uppgick i distriktet. Detta förhållande upphörde då Stockholms läns distrikt bildades 1984. Organisationen fick då åter sitt tidigare namn.
Föreningen hade till en början ingen egentlig verksamhet på grund av att hemvärnsgården fungerade som bygdegård. Något eget hus kom aldrig till stånd. Verksamheten återupplivades då Stiftelsen Jumkils hemvärn, som drev hemvärnsgården, upphörde och slogs samman med bygdegårdsföreningen 1974. |
Folkdanslaget bildades under namnet SGU Folkdanslag Harnäs. // 1925 antogs namnet IOGT Folkdanslag för att markera att alla godtemplare kunde vara medlemmar. |
Se bilaga! | Föreningen Folkets Hus bildades år 1898 i form av en andelsförening. Fackföreningarna i Uppsala hade länge brottats med lokalproblem och med föreningens bildande hoppades man kunna finna en lösning på dessa. // // I början hyrde man nedre botten av Norrlands nation. Men då sågverken i Norrland fick bekymmer med arbetarna som ville bilda fackföreningar, fick arbetarna i Uppsala inte vara kvar i nationens lokaler. Sågverkspatronerna hotade nämligen med att dra in sina anslag om uthyrningen fortsatte. // // Efter ett par år av smärre problem så kunde ett nytt Folkets Hus invigas år 1902 med adress Kungsgatan 53. Invigningstalet hölls av Hjalmar Branting. Därmed fick Uppsalas arbetare för första gången sin egen fasta punkt i samhället. // År 1911 fick huset byggas ut för att anpassas till de allt mer trängande lokalbehoven. Trädgården runt huset gav rum åt mötesarrangemang och caféliv. // // Arbetarrörelsen växte och behoven ökade därmed och man planerade en nybyggnad. En byggnadsfond bildades år 1924 för att kunna finansiera en sådan. Medel till fonden avsattes från fackföreningsavgifterna. // // Redan 1930 anlitades arkitekten Gunnar Leche som utarbetade ett förslag, vilket låg färdigt 1934. Samtidigt förvärvade Föreningen Folkets Hus flera grannfastigheter i kvarteret Oxen. 1936 var över halva kvarteret i Folkets Hus ägo. Kriget kom emellan och försenade byggnadsarbetet. Det gamla Folkets Hus revs år 1947 och år 1950 invigdes ett nytt som inrymde expeditionslokaler, samlingslokaler, serveringar och en hotelldel. Här fanns också en efterlängtad teater som hyrs av Uppsala stad. // // Den senaste större ombyggnaden färdigställdes 1987. // // 2008 begärde föreningen sig i konkurs.
Se bilaga! | År 1916 tog Föreningen Folkets Hus i Uppsala initiativet till att bilda en Folkets Parkförening. Denna kunde år 1918 inköpa ett område vid Flottsund. // // Redan år 1905 hade frågan om en Folkets Park kommit på tal i Uppsala, men det var inte så lätt. En av svårigheterna var att komma över lämpligt område. 1906 inrättades ett sommarcafé i Folkets Hus trädgård, men det utgjorde endast en ringa ersättning för en parkanläggning. // // Området vid Flottsund öppnades år 1924, även om den ej drevs som en Folkets Park i egentlig mening. Då parken visade sig ha begränsade möjligheter inköptes ett område vid Graneberg som sedan länge varit samlingsplats för den helgfirande allmänheten. // // Under årsmötet 1952-05-07 diskuterades föreningens upplösande och samma år såldes föreningens fastigheter till Uppsala stad.
Folkmusikföreningen är en utbrytning ur Musikforum. // Föreningen bildades i mars 1984 under arbetsnamnet "Folkmusik och dans i Uppsala". // Namnbyte till Uppsala Folkmusikförening 1984. |
Syftar till att samordna folkbildningsarbetet i Uppland. Bildades på initiativ av Upplands Folkhögskolekursförening, Uppsala Arbetarinstitut och Tiunda Folkbildningsförbund. Organisationen uppstod genom att Tiunda Folkbildningsförbund upphörde. // Förbundet var anslutet till Föreläsningsförbundets riksorganisation sedan 1928. // Verksamheten uppgick i Upplands Bildningsförbund 1964. |
Gimo föreläsningsförening bildades 1912. Verksamheten låg nere under åren 1922-1924, men återupptogs hösten 1925. // Föreningen upphörde 1969 efter att ha varit vilande sedan hösten 1964. // Vid upphörandet överläts föreningens tillgångar till Gimo skolas elevkassa. |
Verksam inom Knivsta församling. // Förutom föreläsningar anordnades recitations-, musik- // och teateraftnar. |
Föreningens verksamhet upphörde 1964 och dess konto avslutades 1980. |
Ungdomslogen bildades den 25 augusti 1929. I början på 1950-talet lades arbetet ner under några år. 1959 reorganiserades föreningen. |
1912 bildades ett bibliotek inom ungdomslogen. |
Ungdomslogen bildades den 5 april 1908. |
Ungdomslogen bildades den 29/11 1900. Möten hölls på Slottskällan i Uppsala. 1920 bildades en amatörklubb inom logen för uppförande av sagospel o dyl vid ungdomslogens fester. // När IOGT och NTO går samman 1970 omorganiseras även ungdoms- // verksamheten. Medlemmar i åldern 12-25 år bildade Ungdomens Nykterhetsförbund och för medlemmar upp till12 år bildades IOGT-NTO: s Juniorförbund. |
Ungdomslogen bildades den 11 november 1934. // Man valde namnet Topelius efter en tidigare verksam ungdomsloge på platsen. |
Ungdomslogen bildades den 13 oktober 1928 och tillhörde då Stockholms distrikt av IOGT. // 1933 tycks verksamheten ha upphört. // Vid ett möte den 19 mars 1944 beslöt man att återuppta verksamheten. Denna gång tycks ungdomslogen varit verksam till 1948. // Den 12 december 1954 beslutar man att reorganisera ungdomslogen och starta verksamheten på nytt. |
Se bilaga! | Den 4 maj 1905 bildades ungdomsförbundet Vägbrytaren för att samla ungdomen inom IOGT logen 215 Friden i Skutskär. // // När Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund, SGU, bildades 1906 beslöt man att ansluta sig vilket skedde år 1907. Föreningen tillhörde då Gästriklands distrikt av SGU. Samma år bytte föreningen namn till Fridens Hopp, eftersom det redan fanns ett ungdomsförbund i Gävle med namnet Vägbrytaren. Föreningen blev avd 44 Fridens Hopp av SGU. År 1910 tycks avdelningen ha nedlagts. // // År 1911 startar man verksamheten på nytt, nu under nytt namn; avd 44 Ljus. 1918 nedläggs avdelningen och kassan skänks till en ev. bildande studiecirkel inom IOGT logen 215 Friden. // // Någon gång på 1920-talet upptog föreningen verksamheten igen. När Upplands distrikt av SGU bildades 1924, för de SGU-avdelningar som verkade inom Uppland, ingick avd 44 Ljus. 1927 lade man dock återigen ned arbetet. Den 22 oktober 1947 återupptogs arbetet. 1956 övergick avdelningen till Gästriklands distrikt av SGU.
Propagandakommittén har sin föregångare i den propagandafons som bildades 1924. Fonden finansierades med 5 % av nettovinsten från Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a. Medlemmar var representanter för Uppsala-logerna samt SGU-avdelningen i Uppsala. // 1933 bildades propagandakommittén av medlemmar ur logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten. |
1938 träffades representanter för SGU, logernas 38 Oden, 82 Yngve Frey, 220 Templarvakten, ungdomslogen 247 Per Wieselgren och scoutkårerna Ymer och Freja i Uppsala. // Man bildade Uppsala Godtemplares samarbetskommitté för att diskutera och förbereda frågor rörande ekonomi, program- och tidningsfrågor för godtemplarsammanslutningarna i Uppsala. // 1944 ombildades kommittén till Uppsala Godtemplarråd. // Organisationen lades ned 1969. |
Kretsen bildades som kretsloge inom IOGT 1925 genom sammanslagning av kretslogerna Tierp och Bergfast. // 1973 sker en sammanslagning av kretsarna Harmoni och Norduppland. |
Kretsen bildades inom IOGT-NTO 1973 genom en sammanslagning av kretslogerna Norduppland 1 och Harmoni. |
När IOGT och NTO gick samman 1970 gick NTO-föreningen 412 Bodarnas Framtid och IOGT-logen 1268 Bofast samman och bildade IOGT-NTO 412 Skutskär. |
Juniorföreningen bildades den 24 maj 1925 som en ungdomsloge inom IOGT. Under de första åren hölls möten i Folkets Hus i Hallstavik. // // På grund av organisatoriska förändringar på riksplanet blir IOGT:s ungdomsloger ombildade till juniorföreningar inom IOGT-NTO 1970. |
Uppgår i MHF Bålsta 1971. |
Verksamheten har tidvis varit vilande, vilket medför luckor i handlingarna. Uppgock i Olands MHF 2010. |
Logen bildades den 25 augusti 1907. Möten hölls på Svartbäcksgatan 7 i Uppsala. Logen tillhörde Uppland-Gästriklands distriktsloge av IOGT. |
Logen bildades av rallare när järnvägen Uppsala-Enköping byggdes 1910. |
Logen bildades den 23/2 1902 med 11 medlemmar vid starten. // 1905 lades verksamheten ner men återupptogs igen 1906. // Efter 1918 upphörde den regelbundna verksamheten och i början av 1920-talet avsomnar logen. |
Logen bildades första gången 1897, men upphörde 1918. 1933 nybildades den, men lades ned på nytt 1939. En andra nybildning ägde rum 1945. |
Se bilaga! | 1922 sker en sammanslagning av TO och NGTO till NTO och Uppsala läns distrikt av NTO bildas. Sammanslagningen på riksplanet medförde för distriktets del inga större förändringar från det tidigare TO-distriktet. Två loger av NGTO; 1879 Fyrisborg i Uppsala med sju medlemmar och 1909 Björks Hopp i Västeråker med fyra medlemmar tillfördes distriktet. // // Uppsala läns distrikt av NTO omfattade lokalföreningar inom dåvarande Uppsala län samt socknarna Haga, Vassunda, Östuna, Lagga, Alsike och Knivsta i dåvarande Stockholms län. // // Vid bildandet omfattade distriktet 30 st lokalföreningar: // // 26 Linnéa 792 Frid 1879 Fyrisborg // 31 Thor 938 Sions Här 1909 Björks Hopp // 60 Hoppets Stjärna 1175 Hoppet 2079 Enighet // 232 Fridshemmet 1300 Immanuel 2218 Förgät mig ej // 412 Bodarnas Framtid 1365 Mälarklippan 2220 Skogsblomman // 435 Elfkarlen 1484 Trägen Vinner 2268 Majblomman // 450 Söderfors 1575 Svea 2273 Linné // 510 Marma Fäste 1650 Vårens Minne 2304 Viking // 606 Fridstemplet 1719 Grans Framtid 2310 Strömsberg // 690 Hållnäs Trohet 1802 Vikingen 2321 Syskonkretsen // // Till det nybildade distriktet hörde fem kretsar (1923): // // 1:a kretsen: lokalföreningarna 26 Linnéa, 60 Hoppets Stjärna, 606 Frids- // (Enköpingskretsen) templet, 792 Frid, 1650 Vårens Minne // // 2:a kretsen: lokalföreningarna 1365 Mälarklippan, 1909 Björks Hopp // // 3:e kretsen: lokalföreningarna 31 Thor, 1575 Svea, 1802 Vikingen, 2079 Enig- // (Uppsalakretsen) het, 2273 Linné, 2321 Syskonkretsen // // 4:e kretsen: lokalföreningarna 232 Fridshemmet, 412 Bodarnas Framtid, // (Älvkarlebykretsen) 435 Elfkarlen, 450 Söderfors, 510 Marma Fäste, 1175 Hoppet, // 1484 Trägen Vinner, 2268 Majblomman, 2310 Strömsberg // // 5:e kretsen lokalföreningarna 690 Hållnäs Trohet, 938 Sions Här, // (Lövstakretsen) 1300 Immanuel, 2218 Förgät mig ej, 2304 Viking // // 1952 sker en ny gränsdragning i norra delen av distriktet då socknarna Älvkarleby, Lövsta, Hållnäs och Västland överflyttas till Gästriklands distrikt. Följande lokalföreningar berörs: 412 Bodarnas Framtid, 510 Marma Fäste, 690 Hållnäs Trohet, 938 Sions Här, 1175 Hoppet, 1300 Immanuel, 1484 Trägen Vinner, 2304 Viking, 2473 Klockbojen och 2916 Löfsta.
Bildades inom TO. |
Bildades som ett tempel inom TO. |
Föreningen bildades den 1 oktober 1933 som en lokalförening inom NTO. Verksamheten upphörde i slutet av 1960-talet. Endast ungdomsverksam- // heten drevs därefter inom sina respektive föreningar. // 1991 beslutade man att föreningen skulle upphöra, vilket formellt genomfördes först 1997. |
Föreningen bildades den 29 januari 1927. Möten hölls i Esarby skola. // Den 31 mars 1934 nedlades föreningen. |
Föreningen bildades 1907 som ett tempel inom TO. // Vid sammanslagningen av TO och NGTO 1922 bildades NTO. // På hösten 1931 uppgick templet i NTO lokalföreningen 2372 Brofästet. |
Bildades den 26 oktober inom NTO 2268 Majblomman i Västanå. |
Se bilaga! | Uppsala läns distriktstempel av TO bildades genom en sammanslagning av Enköpings distrikt och mellersta Upplands distrikt av TO den 26-27 maj 1912. Det nya distriktet omfattade dåvarande Uppsala län samt socknarna Härnevi, Frösthult, Simtuna, Torstuna, Österunda och Altuna i dåvarande Västmanlands län. Vid bildandet bestod det nya distriktet av 33 st lokaltempel: // // 26 Linnéa 1141 Hagaborg // 31 Thor 1175 Hoppet // 59 Enighet 1236 Segerblomman // 60 Hoppets Stjärna 1300 Immanuel // 128 Lövsta Förbund 1365 Mälarklippan // 360 Axel Oxenstierna 1446 Oscar // 412 Bodarnes Framtid 1484 Trägen Vinner // 435 Elfkarlen 1575 Svea // 450 Söderfors 1650 Vårens Minne // 510 Marma Fäste 1719 Grans Framtid // 606 Fridstemplet 1802 Vikingen // 683 Bergvilja 1962 Skoklosters Framtid // 690 Hållnäs Trohet 2003 Frey // 792 Frid 2073 ? // 938 Sions Här 2079 Enighet // 1100 Wasaborg 2095 Oden // // // Uppsala läns distriktstempel av TO indelades i 7 kretsar: // // 1:a kretsen: Templen 59, 606, 1141, 1236, 1650 // 2:a kretsen: Templen 26, 60, 360, 683, 792 // 3:e kretsen: Templen 1719, 1961, 1365, 2095 // 4:e kretsen: Templen 31, 1100, 1575, 1802, 2003, 2073 // 5:e kretsen: Templen 435, 450, 510, 1175, 1446 // 6:e kretsen: Templen 232, 412, 938, 1484 // 7:e kretsen: Templen 128, 690, 1300 // // 1917 sker en ny kretsindelning i distriktet. 1:a och 2:a kretsen sammanslås, liksom 5:e och 6:e kretsen. Följaktligen innefattar distriktet då 5 kretsar. // // 1922 sker en sammanslagning av TO och NGTO till Nationaltemplarorden, NTO och Uppsala läns distriktsloge av NTO bildas.
Templet bildades den 13 januari 1901. Templet tillhörde Mellersta Upplands distriktstempel av TO. |
Templet bildades den 14 december 1902 |
Ungdomstemplet bildades den 20 mars 1905. |
Den absolutistiska nykterhetsföreningen Hoppets Här bildades den 18 oktober 1876, efter det att den amerikanske kämpen Eli Johnson besökt och hållit föredrag i Uppsala. Till ordförande valdes baptistpastorn C G Lagergren. // // Möten hölls växelvis i Lutherska missionshuset, Metodist- och Baptistkapellen. |
Almunge nykterhetsförening var ansluten till den Uppländska nykterhetsföreningen. När blåbandsföreningen bildades 1886 övertogs handlingar och kassa av den tidigare verksamma nykterhetsföreningen. |
Kommittén organiserade de halvabsolutistiska nykterhetsföreningarna. |